ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Kan man se LIP-projekten som ett led i dessa strävanden? Och om svaret är
ja, vad är det då som händer när man på lokal nivå arbetar med en sådan vision för
ögonen? För att söka svar på den frågan ska vi återvända till diskussionen om att
en miljöstämpel på ett område kan vara ett sätt att förbättra dess rykte och medföra
att en negativ utveckling vänder. När vi i intervjuer diskuterar med de anställda hur
man ser på det här med miljö som förenande länk och bild att presentera inåt och
utåt, fi nns det, trots att många är positiva, också några som känner viss tveksamhet.
En anställd i kommunen – som parallellt med LIP-projektet om källsortering, och
med ett visst samarbete med dem, drev ett projekt om invandrare, sysselsättning
och integration – berättar om hur hon nu efteråt ser på arbetet:
Ja… det var ju inte så dumt… jag vet inte om det var det enda…Det kanske bara var så
att det råkade fi nnas och jag såg den möjligheten. Det var ju inte dåligt, det kan jag ju
inte säga, men om det hade varit bättre att haft nåt annat… det hade kanske vart bättre
egentligen att haft… familjen eller nåt sånt där, som verkligen är nåt som engagerar. För
miljön var ju inget som engagerade alla, det kan jag väl säga.
I ett annat bostadsområde, med lägre andel utlandsfödda hyresgäster, drev man
med hjälp av LIP-bidraget också ett folkbildningsprojekt om källsortering. En av
de anställda i projektet menar att deras metod troligen inte är överförbar överallt:
Hade området bestått av åttio procent invandrare så hade det inte gått, inte på det här
sättet och inte med den här metoden och inte med det upplägget – då hade man fått
jobba på andra frågor, då hade frågorna handlat mycket mer om integration. Vilket i och
för sig kanske hade varit spännande och lika intressant men det hade inte varit fokus på
miljöfrågor på det sättet.
Denna uppfattning hos de anställda är intressant. Visserligen är det säkert ett pragmatiskt
ställningstagande som grundar sig på deras erfarenhet av hur svårt det är
att engagera just invandrare i projekt om energi, vatten och källsortering. Sådana
föreställningar kan emellertid också få konsekvenser för hur man som anställd i ett
»ekologiskt» bostadsområde agerar i allmänhet.
Den kategori invandrare som bor här, det är dom som har kommit in i det svenska samhället
och lever samma Svenssonliv som vi gör. /…/ Vi väljer ju våra hyresgäster, vi kanske
är lite tveksamma till att ta emot en familj med sex barn som kommer direkt ifrån en
fl yktingförläggning. För att dels mår inte lägenheten bra av att det bor så väldigt många
i den och dels så behöver dom kanske lära sej lite mer om hur det är att bo bland andra
människor – annars så blir det problem. Vi har ju sett en del sånt tyvärr. Så dom som
fl yttar hit, det är ju dom som har lärt sej hur det fungerar i samhället. För det är kanske
inte alldeles enkelt, man kanske har bott med sina småbarn i ett tältläger, dom barnen
kanske är uppvuxna i ett tältläger, då kan man ju inte bara komma och säga ›nu ska du
sortera era sopor› – alltså det blir ju lite smålöjligt i dom sammanhangen. Det är ju inte
dom problemen som dom behöver ha hjälp med i första hand.
148