Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
i stort sett anser att utvecklingen har vänt fullständigt i och med projektens genomförande.<br />
Alla områden har enligt nästan alla intervjuade – anställda såväl som<br />
boende – fått ett mycket bättre rykte och samtliga områden utom ett har, enligt<br />
bostadsföretagens statistik, betydligt högre grad av uthyrning. Det senare hänger<br />
visserligen samman med att bostadsbristen nu är mer omfattande än i slutet av nittiotalet,<br />
men i fl era områden fi nns det inga eller få lediga lägenheter trots att det<br />
fi nns tomma lägenheter i kommunen – vilket tyder på att attraktiviteten faktiskt har<br />
ökat för dessa LIP-områden.<br />
Det fi nns ett par bostadsområden där man valde att byta namn när man genomförde<br />
förändringsprocessen, en strategi för att förändra ryktet som verkar ha fallit<br />
väl ut i det ena fallet – vid sökningar på namnet Ringdansen fi nns mycket skrivet<br />
om LIP-projektet i dagspress, även om man inte alltid skrev positivt om insatserna,<br />
medan namnet Navestad snarare ge<strong>ner</strong>erar ge<strong>ner</strong>aliserande artiklar om brottslighet<br />
och våld. I det andra fallet, som handlar om namnet Rådhusrätten istället för<br />
Magistratsvägen, har emellertid namnskiftet snarare fört med sig – om det nu är<br />
orsaken kan man förstås diskutera – en total frånvaro av artiklar om projektet i den<br />
dagspress som ingick i undersökningen. Dock gav sökning på Magistratsvägen inte<br />
heller särskilt många nedslag.<br />
I stort kan man säga att LIP som begrepp är näst intill osynligt i dagspressartiklar<br />
om åtta av de tio bostadsområden som ingår i utvärderingen, temat miljöfrågor ge<strong>ner</strong>ellt<br />
skrivs det något mer om men skillnaden är inte stor. Det är fortfarande huvudsakligen<br />
fokus på brottslighet och sociala problem i de dagspressartiklar som ingår i studien<br />
och när man skriver något positivt är det vanligt att man tar avstamp i en stigmatiserad<br />
bild av området – man lyfter t.ex. fram vilket fantastiskt naturområde som fi nns<br />
i det invandrartäta området eller intervjuar nöjda svenskfödda som en motbild till sociala<br />
problem. I de två projekt, Inspektoren och Ringdansen, där det har funnits en mer<br />
frekvent rapportering om LIP och en mer positiv bild har förmedlats, fi nns det en tendens<br />
att rapporteringen återgår till att handla om brottslighet och sociala problem efter<br />
det att projekten avslutats. Nacksta, Markbacken, Navestad, Östlyckan, Rannebergen<br />
och Norrliden är de områden som i mediastudien framstår som mest stigmatiserade<br />
– och bilden har inte förändrats under den period som LIP-projekten har genomförts.<br />
Det tar lång tid att förändra ett områdes rykte, det säger många. En av de boende,<br />
en äldre man som är aktiv i hyresgästföreningen, menar att felet ligger 40 år tillbaka<br />
i tiden, då man under miljonprogrammets tid byggde dessa stora homogena<br />
bostadsområden med relativt dålig teknisk kvalitet och höga krav på kontinuerligt<br />
underhåll – avsett för dem med inte så mycket pengar. Det fungerade inte så bra,<br />
menar han, och anser att denna strategi måste man nu bryta helt med, om man ska<br />
lyckas vända utvecklingen och varaktigt förändra ett områdes rykte.<br />
Det han talar om är alltså att följderna av den ekonomiska boendesegregationen,<br />
som mer eller mindre medvetet genomfördes i stor skala under miljonprogrammet,<br />
har blivit mycket negativa och att det är dessa negativa effekter som man<br />
idag har att försöka övervinna – han tror, och där verkar han vara överens med<br />
företrädare för bostadsföretagen, att det bäst görs genom att sträva efter ekonomisk<br />
och social boendeintegration i staden.<br />
147
Change language