ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
bättre med den nya belysningen, det är värt pengarna, tycker hon och tonårssonen
i familjen håller med.
En annan boende tycker att det är ett stort slöseri att ljuset står tänt hela nätterna
i uppgångarna, det får de alla betalar för, menar hon. Att ha det helt mörkt
i trappuppgången är emellertid inget som två av de intervjuade kvinnorna skulle
acceptera, det är en trygghetskänsla att det är ljust i trapphuset när man kommer
utifrån på kvällen och när man öppnar sin lägenhetsdörr för att gå ut. En man säger
att han gärna vill se genom »ögat» vem som står utanför, det gör man inte om det är
skymning och den besökande kanske inte brytt sig om att trycka på knappen. Inte
heller om man har belysning som anpassas till dagsljusnivån fungerar detta bra,
enligt mannen.
Folk började överhuvudtaget prata mer med varandra när LIP-projekten genomfördes
och det sociala livet består, säger en av de boende. Många var t.ex. engagerade
i de grupper som bildades under planeringen och även om en hel del blev
annorlunda jämfört med vad de ville, så blev den sociala effekten positiv, menar
några boende. Ett område var för några år sedan det enda bostadsområde i Sverige
som inte hade några lägenhetsinbrott – en av de anställda i kommunen tror att orsaken
är den sociala kontrollen som fi nns och att den fysiska miljön är ombyggd
för att underlätta social kontroll. Det fi nns dock andra områden som gjort andra
erfarenheter, de anser att konfl ikterna mellan boende snarare fi ck motsatt effekt. I
ett område har den sociala kontrollen, enligt en av de boende, faktiskt blivit sämre
– kanske som en följd av att det blev stora omfl yttningar i området när ombyggnaden
genomfördes. Nu har några boende dragit igång en trygghetgrupp som ska
försöka ta tag i problemen med att t.ex. ungdomarna är orsak till trubbel i området
och man har också problem med mycket inbrott i förråd. Om man tittar på den statistik
över brottslighet som fi nns för respektive område i kapitlet om de tio fallstudierna,
fi nns det inget som talar för att antalet brott statistiskt sett är direkt relaterat
till attraktivitet. Otrygghet handlar troligen snarare om vilka brott i området som de
boende upplever som mest påtagliga, medan attraktivitet i omvärldens ögon troligen
handlar om hur ofta brott i området presenteras i massmedia, och på vilket sätt
det sker.
I ett annat område säger en av de boende, som har gjort en undersökning i
området som en följd av sina studier till socionom, att hon är kritisk till att man i
ombyggnaden inte inkluderade sociala aspekter. Det fi nns många barn som tycker
att det känns otryggt, menar hon, och det fi nns stora sociala problem i lägenheterna
som man märker genom att folk uppträder störande – våld, missbruk och stölder.
Projektet gav området en snygg fasad men insidan är densamma, menar hon, sådant
håller inte i längden. Kanske är tanken att de ska fl ytta nu när hyrorna höjs som en
följd av investeringarna i fysisk miljö, spekulerar hon.
Totalt sett förmedlar de intervjuade emellertid en mycket positiv bild och anser
att LIP-projekten påverkat deras bostadsområden till att bli betydligt mer attraktiva.
I vår mediastudie om de tio LIP-projekt som ingår i utvärderingen är det dock slående
att resultaten angående attraktivitet skiljer sig så markant mot de intervjuades
uppfattning. Studien visar nämligen att mediabilden av området inte förändrats
särskilt mycket när det gäller nästan något bostadsområde, medan de intervjuade
146