You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
Attraktivitet och socialt liv<br />
– Hur har områdena utvecklats när det gäller attraktivitet,<br />
socialt liv och integration?<br />
Attraktivitet när det gäller bostadsområden är ett brett begrepp som innefattar fysiska<br />
såväl som sociala aspekter (Arntsberg 2000). Begreppet är intimt förknippat<br />
med tidigare nämnda teorier om socialt kapital (Putnam 1996) med en särskild<br />
koppling också till teorier om tillit (Rothstein och Kumlin 2001). Attraktivitet<br />
handlar inte bara om hur området ser ut och fungerar, omvärldens syn på bostadsområdet<br />
har minst lika stor betydelse. Detta har visat sig spela roll i bostadsområden<br />
med hög andel utlandsfödda och många boende med låg inkomst (Molina<br />
1997; Andersson 2002). Det framgår också att massmedias negativa rapportering<br />
spelat en avgörande roll för en ogynnsam utveckling (Ericsson et al. 2002).<br />
I detta kapitel ska vi beskriva hur de intervjuade uppfattar att attraktivitet, socialt<br />
liv och integration har förändrats under och efter LIP-projektens genomförande.<br />
Vi ska också visa vilka föreställningar om områdena som presenterats via massmedia.<br />
När det gäller attraktivitet och integration fi nns det även kvantitativt material<br />
som kan bidra till att belysa hur utvecklingen har sett ut. Samtidigt diskuterar vi på<br />
vilka sätt denna utveckling hänger samman med de åtgärder som gjorts i LIP-projekten<br />
och de miljöteman som fokuseras i utvärderingen.<br />
I alla projekt fanns det ett eftersatt underhåll av den fysiska miljön i någon form,<br />
i kombination med låg e<strong>ner</strong>gieffektivitet och att man av politiska och ekonomiska<br />
skäl ville förändra sophanteringen. Man sökte alltså LIP-bidrag som ett komplement<br />
till åtgärder som ändå skulle ha genomförts – som tack vare bidraget t.ex.<br />
kunde tidigareläggas eller utökas – en nödvändig förutsättning eftersom LIP-bidraget<br />
endast kunde uppgå till 30 procent av den miljörelaterade insatsen. Nästan alla<br />
områden hade ett dåligt rykte och det var ett växande problem att det fanns en hög<br />
omfl yttning samt många tomma lägenheter. Man hade också i nästan alla områden<br />
sociala problem som ökade i takt med de tomma lägenheternas antal. Genom massmedia<br />
och andra utomstående aktörer stigmatiserades områdena ofta som invandrartäta,<br />
brottstyngda och fyllda med sociala problem.<br />
Segregerat boende inom ett bostadsområde är ibland påtagligt och även det ett<br />
stort problem. Det handlar ofta om fastigheter som ägs av privata värdar med kortsiktigt<br />
vinstintresse. En av de boende i ett område berättar:<br />
Barnen som växer upp där, deras vardag är att ambulans, polis eller brandkår kommer<br />
fl era gånger om dan och det är mycket konfl ikter. Öppet missbruk och såna här saker<br />
och man vet inte hur man ska ta tag i det. Man kän<strong>ner</strong> sej otrygg. Den gruppen fl yktingar<br />
som fl yttade dit bort, alltså kommunplacerade fl yktingar, för att man första året<br />
blev lockad med tusen kr mindre i hyra varje månad, fl era av dom har jag pratat med<br />
och dom är ju jättebesvikna på att dom gjorde den här fl ytten för det var ju inte alls vad<br />
dom hade tänkt sej. Då hade det varit bättre om man hade bott kvar här. Men då var<br />
det också så att dom hade svårt att ha den här sociala kontrollen, ifrån oss svenskar,<br />
143
Change language