ladda ner - Apricus

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET Att länka miljöeffekter och sociala effekter gråvatten – genom vars rotsystem man förde genom luften. ”Jag tror vi bytte växter tio gånger innan vi gav upp” säger en av bostadsföretagets anställda när dessa tekniska innovationer kommer på tal. Den danska konsulten verkade inte ha haft tillräcklig erfarenhet av Sveriges kalla klimat, vilket fi ck växterna att dö då den kalla luften fördes genom rotsystemet. En av de boende som bor i en sådan lägenhet är kritisk mot den konsult som bostadsföretaget engagerade: Ja, det får jag nog lov att säga att det var friskt vågat helt enkelt och dom trodde säkerligen att dom hade att göra med konsulter som kunde det. Det var nästan sålt in, tycker jag, som att det var en fungerande lösning, medan jag skulle nog vilja säga att det hade vart schystare av dom att säga att det var en försöksverksamhet. Här gick det inte att få att fungera, antingen för att det var för liten skala, eller att det helt enkelt var för obeprövat. Systemet med växtfi ltret gav upphov till urinlukt i lägenheten, den intervjuade kopplade ur urinen omgående, men luftfuktigheten blev hög och han fi ck problem med ständig förkylning – vilket visade sig höra samman med att det bildats svartmögel i växtfi ltrets rotsystem, troligen p.g.a. att förorenad luft fördes genom det. Vattentrappan är han däremot mycket nöjd med, den ensam räcker för att ge en behaglig luftfuktighet, och han avslutar intervjun med att betona att han trots allt är glad för att bostadsföretaget vågade pröva nya ovanliga lösningar för att minska miljöpåverkan. En anställd på bostadsföretaget berättar om ovanstående experiment. Den automatiska bevattningen med gråvatten och urin var svår att få att fungera då den påverkades mycket av solinstrålning. När det gäller urin hade man två problem. Dels hittade man inte någon bonde som ville ta hand om urinen p.g.a. EU-kravet att man inte får använda mänskliga fekalier och urin på odlingar. Dessutom sa de boende att de inte ville ha urinseparerande toaletter p.g.a. att det var svårt att hålla rent urinskålen – den kalkar igen, säger han. I de aktuella lägenheterna byter man därför nu ut toalettstolarna. Dessa misslyckanden var naturligtvis inte positiva i sig, varken för företaget eller de involverade boende som valde att testa dem. Emellertid fi nns det också potential för lärande i sådana projekt: Intervjuare: Har ni ändrat några rutiner tack vare projektet? Anställd i bostadsföretaget: Ja, vi har gjort en egen hållbarhetsmanual som vi använder varje gång vi renoverar och bygger nytt, där vi då tar upp olika materialval och sånt. Den får alla konsulter och entreprenörer, en sån ligger alltid med i vårt förfrågningsunderlag. Det är den sak som vi haft störst nytta av tror jag faktiskt, från det vi lärde oss i projektet. Han tillägger att projektet också visade att det är möjligt att bygga om miljömässigt utan att kostnaderna drar iväg, det var en viktig erfarenhet som bidrog till hållbarhetsmanualens förverkligande. Man har även infört ”miljökörkort” för alla sina anställda, en webbaserad utbildning som man tar sig igenom i egen takt vid datorn. 141
NATURVÅRDSVERKET Att länka miljöeffekter och sociala effekter Om man sammantaget funderar på vad LIP-projekten bidragit till när det gäller organisationers lärande och människors beteendeförändring, fi nns det anledning att ställa sig kritisk till att man inte kommit längre – alltså att man huvudsakligen fokuserat på införande av tekniska system och inte lagt lika stor vikt vid att planera för hur man som organisationer ska lära från projekten. Inte heller majoriteten av de boendes organisationer verkar ha genomgått en lärandeprocess i den utsträckning man skulle kunna önska. Det som en engagerad boende nu efter projektet exempelvis uttrycker tyder på att man är tillbaka på ruta ett när det gäller lärande och källsortering. Den kunskap som man utvecklade i projektet fi nns visserligen kvar hos oss boende efter det att projektledaren slutade, säger hon, men den utnyttjas inte på rätt sätt – vi är få som sorterar sopor så som vi gjorde då när projektet pågick. Hon hävdar att det som krävs nu är att bostadsföretaget sätter gränser för vad som är tillåtet och att detta ska gälla för alla hyresgäster. Man måste tala om hur mycket det kostar med osorterat avfall, säger hon, och kräva att alla människor sorterar – och sätta dit dom som vägrar, det gör andra bostadsföretag. Hårda tag alltså, ingen dialog. Vi ser det som en brist att bostadsföretagen inte har utvecklat en konkret ordinarie process med dialog mellan anställda och boende angående frågor som källsortering, energiförbrukning och vattenanvändning, då man i fl ertalet projekt faktiskt har sett att sådana processer behövs som komplement till tekniska system för att påverka människors beteende i rätt riktning och få bestående resultat. Vissa av företagen har visserligen infört nya rutiner för sina anställda så att de ständigt ska utvecklas när det gäller miljöfrågor, ibland i kombination med ansvar för den yttre miljön, men en konkret och varaktig dialog om frågor som källsortering, energiförbrukning och vattenanvändning med de boende – och mellan de boende – ingår inte i den ambitionen. Det fi nns visserligen många tankar och idéer om att man vill utveckla också detta, men vad vi har kunnat se fi nns ännu ingen fungerande ordinarie process med en sådan verksamhet. När vi har frågat de anställda i bostadsföretagen om varför de inte låtit goda projekt bli en ordinarie process i området, eller i hela beståndet för den delen, har de svarat att det dels beror på ekonomin, det är tidskrävande och kostsamt att föra en dialog med boende, men också att man inom företaget inte har tänkt på projekten på det sättet – att de skulle kunna bli en ordinarie process. 142
Page 1 and 2:
Rapport 5511 Att länka miljöeffek
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
NATURVÅRDSVERKET Att länka miljö
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Inledning NATURVÅRDSVERKET Att lä
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Bilder Bergsåker i Sundsvall 700 6
Page 29 and 30:
Bilder Bergsåker i Sundsvall kbm t
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Bilder Nacksta i Sundsvall Bild 29.
Page 37 and 38:
Bilder Nacksta i Sundsvall 140 120
Page 39 and 40:
Markbacken i Örebro NATURVÅRDSVER
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Bilder Markbacken i Örebro 350 300
Page 47 and 48:
Bilder Markbacken i Örebro 300 250
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Bilder Ringdansen i Norrköping 300
Page 57 and 58:
Bilder Ringdansen i Norrköping MWh
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Bilder Östlyckan i Alingsås 600 5
Page 65 and 66:
Bilder Östlyckan i Alingsås 4000
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Bilder Rannebergen i Göteborg Bild
Page 73 and 74:
Bilder Rannebergen i Göteborg brot
Page 75 and 76:
Bilder Rannebergen i Göteborg ton
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Bilder Norrliden i Kalmar Bild 132.
Page 83 and 84:
Bilder Norrliden i Kalmar kbm total
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Bilder Inspektoren i Kalmar Bild 15
Page 91 and 92: Bilder Inspektoren i Kalmar 80 70 6
Page 93 and 94: NATURVÅRDSVERKET Att länka miljö
Page 95 and 96: Bilder Rådhusrätten i Lund Bild 1
Page 97 and 98: Bilder Rådhusrätten i Lund 0,35 0
Page 99 and 100: Augustenborg i Malmö NATURVÅRDSVE
Page 105 and 106: Bilder Augustenborg i Malmö 3500 3
Page 141: NATURVÅRDSVERKET Att länka miljö
Page 151 and 152: 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% NATURVÅ
Page 159 and 160: Birgit Brunklaus Doktorand, Miljös
Page 163 and 164: Referenser NATURVÅRDSVERKET Att l
Page 165: Att länka miljöeffekter och socia
show all

ladda ner - Apricus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?