ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Projektet hade som mål att reducera den köpta energin med 70 procent, vilket bl.a.
byggde på värmepumpar och bergvärme i hela området. I och med att bergvärme
inte fi ck genomföras i hela området förändrades målet till 52 procent, vilket man
också uppnådde enligt en av de anställda i bostadsföretaget. Vi kan naturligtvis
inte här utvärdera om bergvärme är förenligt med hållbar utveckling i den aktuella
kommunen, men det som detta uttalande ändå visar på är att lokala strategier för
sänkt energiförbrukning är beroende av att andra samhällsaktörer också är beredda
att bli involverade i de lärandeprocesser som utvecklas som en följd av de lokala
strategierna.
I ett annat projekt uttryckte man också stor frustration över passiva kommunala
aktörer, då handlade det om källsortering. En av de anställda säger att det är
upprörande att kommunen är så totalt ointresserad av att utveckla källsortering
av biologiskt avfall, när man i projektet visat att det – trots de problem som fi nns
– faktiskt går att ta hand om 60–70 procent av det egna biologiska avfallet lokalt
och dessutom få en produkt med hög kvalitet. Han ifrågasätter alltså det långsiktigt
hållbara i att bränna alla sopor, bara för att det fi nns ett nytt kraftvärmeverk med fri
kapacitet i kommunen.
Det fi nns också positiva exempel som visar att lärande mellan organisationer
kan komma till stånd – och få ett utfall som är bra både socialt och miljömässigt.
En oväntad effekt i ett av LIP-projekten var att inblandade aktörer hittade varandra
och plötsligt upptäckte synergieffekter som kunde uppstå som en följd av att
personer med makt i sina respektive organisationer pratade med varandra med den
lokala miljön och dess invånare som referenspunkt. På så sätt kom t.ex. en isbana
till stånd utanför en skola, något som mellanstadieeleverna hade efterfrågat i en
dialog LIP-projektet hade haft med skolan. En isbana är normalt sett dyr i drift och
var därför inte aktuell att genomföra när den kom på tal första gången, men i och
med att ”dom som sitter med makten och kapitalet hade lärt sej under den här perioden
att hitta varandra och att samarbeta”, som en kommunalt anställd uttryckte
det, kom de på att det fanns möjlighet att bygga och driva isbanan utan kostnad
genom att sälja värme från jorden under isbanan till kommunens fjärrvärmenät.
Anläggningen är inspirerad av en LIP-fi nansierad isbana i Härnösand och fungerar
som en marksolfångare som pumpar värme året runt, på sommaren kommer värmen
direkt från solen och på vintern från jordvärmen. När utetemperaturen är runt
fem plusgrader kan man få is genom att spola ytan, dels p.g.a. att ytan blivit kallare
då värme tagits från jorden men vad vi förstår behövs också en kylning i det läget.
Kylningen, pumparna samt investeringskostnaderna bekostas med hjälp av energiförsäljningen
och anläggningen beräknas ha gått runt ekonomiskt efter sju år.
Ett annat projekt visar på hur bostadsföretaget tack vare en mycket intensiv
dialogprocess med de boende utvecklat sin kunskap. Idén att göra ett ”ekologiskt”
projekt kom ursprungligen från den lokala hyresgästföreningen, vilket kanske var
en viktig förutsättning för att företaget skulle kunna vara så öppet för att testa nya
miljömässiga lösningar inne i lägenheterna – för de hyresgäster som ville pröva. Nu
efteråt ser man det som en mycket intressant läroprocess för bostadsföretaget. Man
prövade t.ex. skafferi med jordkylning, som inte blev tillräckligt svala, och rening
av inomhusluften med hjälp av ett växtfi lter – som samtidigt fi ck näring av urin och
140