ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
med hyresgästföreningen fel, ur pedagogisk synvinkel, och satte gränsen för den i
förväg debiterade kostnaden för vatten och värme till samma för alla hushåll. Man
tyckte inte det spelade någon roll, eftersom man ändå, enligt den schablonsänkning
man gjorde av grundhyran, ändå betalar för all sin förbrukning. Men det visade
sig att de boende upplevde det mycket negativt att den egna förbrukningen på hyresavin
var ”högre än väntat” vilket blev fallet i alla större lägenheter. De boende
fi ck alltså genom systemet ingen signal om huruvida deras förbrukning var rimlig
– därmed tappade de också motivationen att ändra sitt beteende. Företaget ändrade
därför systemet och räknar nu på antalet rum i lägenheten. Nu tycker bostadsföretaget
att det fungerar bra och i dagsläget är det ingen av de boende som tar upp just
detta som ett problem. En av de anställda tycker också att den lokala hyresgästföreningen
fungerar bättre nu efteråt, det märks stor skillnad mot andra områden, säger
han. Ett tecken som tyder på att både de anställdas organisation och de boendes
organisation lärt från projektet.
Detta exempel visar att organisationers lärande inte bara handlar om att företag,
föreningar, familjer etc. ska lära från sina respektive medlemmar eller individer.
Organisationers lärande handlar också om att kunskap överförs mellan organisationer
– en överföring som i de exempel som ingår i utvärderingen visserligen oftast
också görs med hjälp av individer som utvecklat nätverk mellan olika lokala aktörer,
men det kan naturligtvis också handla om att man köper t.ex. färdiga tekniska
system. De intervjuade tar upp några fall som visar på svårigheter när det gäller
överföring av kunskap mellan organisationer.
I ett av LIP-projekten tog man fram kunskap som visade att värmeåtervinning
på ett badhus som ägs och förvaltas av ett kommunalt bolag skulle fungera bra,
dels tekniskt och energimässigt men också organisatoriskt då energileverantören i
kommunen var intresserad av att projektet genomfördes. Man visade också att det
skulle vara genomförbart rent ekonomiskt, investeringarna beräknades vara betalda
inom tre år. Åtgärden genomfördes ändå inte och de ansvariga för LIP-projektet
tror att det beror på att man helt enkelt inte nådde rätt person hos avnämaren. Ett
typiskt exempel på att organisationen inte förmådde lära från den person som de ju
ändå nådde.
I ett annat projekt skulle bergvärme genomföras i stor skala men blev en politiskt
het potatis, som en av de intervjuade uttrycker det, och stoppades av politikerna
i kommunen:
Det blev ju ramaskri här på att man inte skulle få leverera full fjärrvärme, så där backade
ju då – om jag har förstått det rätt – politikerna i fullmäktige. Så bergvärmedelen hade
ju, eller har ju fortfarande ser vi ju, en rad fördelar förvaltningsmässigt. Dom cirka sjuttio,
åttio år vi har, värmer vi ju bland annat det här huset vi sitter i nu och vi har även kyla
till sommaren. Vi får också ett antal minutlitrar vatten som vi har analyserat och som är
fullt tjänligt och istället för att köra ut det i dagvattenavloppet så tar vi hand om det där
vattnet i bräddtankar som driver spolhallarna i garagen bland annat, och utvändig bevattning
av grönytor på sommaren och även två fontäner, en i varje ring i parken. Så det
fanns ju då lite extra plusvärden i det där, så jag tror säkert att det hade fungerat även i
stor skala det här med bergvärme och den innovationen. Men tyvärr så blev det inte så.
139