Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
Kategori: Varje kategori indelad i:<br />
E<strong>ner</strong>gi ( kWh/år)<br />
Trafik (fordonskm/år, bränslekonsumtion/år)<br />
Vatten (m 3 /år)<br />
Avlopp (m 3 /år)<br />
Hushållsavfall (m 3 /år)<br />
Byggmaterial: inköp och avfall (m 3 /år)<br />
Inköp av kemikalier (sort, antal)<br />
Biologisk mångfald (täckningsgrad, antal<br />
biotoper)<br />
Bild 3. Miljömatrisens kategorier och underkategorier.<br />
Mediastudie<br />
När det gäller att bedöma hur ett bostadsområdes attraktivitet har förändrats är<br />
beskrivning i massmedia av stor betydelse. Vi har därför genomfört en begränsad<br />
mediastudie av den dagspress som fi nns tillgänglig i databaser.<br />
Källmaterialet till studien har i första hand inhämtats genom sökning i databaserna<br />
Mediearkivet, Presstext, Affärsdata och Artikelsök. Dessa databaser täcker<br />
de största dagstidningarna i Sverige samt TT-meddelanden tillbaka till början av<br />
nittiotalet. Affärsdata går tillbaka med enstaka nedslag till början på åttiotalet. I<br />
de fall där lokalpressen inte täcks av dessa databaser har en sökning även gjorts i<br />
webbversionen av lokalpressen på nätet. Sökningar på webbaserade tidningar har<br />
varit begränsade till tiden 2001–2004, innehållet är inte identiskt med pappersversionen.<br />
Det har inom ramen för denna studie inte tidsmässigt varit möjligt att göra<br />
en heltäckande sökning efter källmaterial i mikrofi lmer. Det har heller inte varit<br />
möjligt att göra en total sökning i lokala databaser för lokalpress på den specifi ka<br />
orten ifråga.<br />
I korthet kan man säga att mediastudien bygger på en analys av alla artiklar<br />
som har publicerats om området. Vi har i analysen registrerat vilka teman man tar<br />
upp i artiklarna (brott, kultur, olyckor etc.) och vi har noterat ifall artiklarna förmedlar<br />
en positiv eller negativ bild av området – och om den förändrats över tid.<br />
Vidare har studien fokuserat på om LIP-satsningarna är synliga eller inte. Resultat<br />
presenteras vid respektive projekt i fallbeskrivningarna i form av bilder men i övrigt<br />
är mediastudien invävd i analysen tillsammans med allt annat insamlat material.<br />
Intervjuer<br />
Eftersom utvärderingen bl.a. söker svar på hur de boende har involverats i förändringsprocesserna<br />
– och inte minst de boendes egna uppfattningar om detta – består<br />
en stor del av det empiriska materialet i utvärderingen av intervjuer (Kvale 1997).<br />
Intervjuerna har genomförts som öppna samtal enligt en intervjuguide upplagd<br />
efter de teman som fokuseras i vår utvärdering. Vi satt <strong>ner</strong> och pratade ganska ingående<br />
under en timme – ibland mer, ibland mindre – med dels projektägare inom<br />
bostadsföretag och kommun, dels tre till fem boende per projekt. Sammanlagt har<br />
vi genomfört 54 intervjuer med 78 perso<strong>ner</strong> varav 46 boende, 21 anställda och 11<br />
som var både boende och anställda. Av de intervjuade var 42 kvinnor och 36 män.<br />
13<br />
- Systemförändring: till—från<br />
(effektivisering eller ändring av system)<br />
- Tekniska åtgärder (beskrivning av<br />
åtgärd)<br />
- Förvaltningsrelaterade åtgärder<br />
(beskrivning av åtgärd)<br />
- Involvering av boende (beskrivning av<br />
åtgärd)<br />
- Kvantitet före och efter åtgärd<br />
(rapporterad kvantitet)
Change language