ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Boende: Dom är ju nya här ute så det här är ju helt nytt för dom också.
Intervjuare: Gör dom nånting åt det här med komposteringen, för att få igång den igen?
Boende: Jag tror.. alltså vi har ju samrådsmöten med dom och det vi har bestämt nu är
att vi ska ha samrådsmöten med dom två varannan månad. Förut hade hyresgästföreningen
det en gång på våren och en gång på hösten men nu ska vi liksom träffas en
gång varannan månad och gå igenom vad som ska göras och vad som görs och vad
som är på gång då, bara för att veta hur vi ska kunna hjälpas åt.
Intervjuare: Har du hört nånting om vad som är på gång?
Boende: Det vi fi ck veta i måndags är att dom ska gå ut med ett anslag om att få folk
som skulle vilja ställa upp som nån form av värd, t.ex. i soprummen eller tvättstugorna,
som talar lite olika språk.
Detta med att hitta tolkar bland de boende som kan förmedla information till hyresgästerna
om källsortering var en åtgärd som tidigare ingick i LIP-projektet och som
där inte gav önskat resultat när det gäller sortering av biologiskt avfall. Frågan är
om de erfarenheterna har förmedlats till de nya, och tagits emot, så att man denna
gång går tillväga på ett annat sätt, eller om detta blir ytterligare ett misslyckat försök
när det gäller källsortering av biologiskt avfall.
När det gäller organisationers lärande fi nns det som synes anledning att ställa sig
kritisk till hur LIP-projekten har genomförts. Trots det har man genom många
projekt uppnått lyckade resultat när det gäller förändrat beteende hos de boende.
Fördelningsmätning och individuell debitering av vatten i kombination med snålspolande
munstycken på kranar har t.ex. gett mycket goda resultat. Anställda uppskattar
att just dessa åtgärder gett en kraftig sänkning av förbrukningen och även
boende är ofta mycket positivt inställda till individuell debitering av vatten:
Jag tycker det är kanon, det är det bästa jag nånsin vart med om. Många säger så här
›men det blir så dyrt och det är så svårt› men det tror jag att det är för att man är så van
att slösa. Det är ju det det handlar om, man är van att kunna ställa vattnet och låta det
stå och rinna och det är många som fortsätter så – och självklart blir det dyrt! Men jag
menar, mina barn badar när dom vill och vi dricker så mycket vatten vi vill – alltså vi
använder vatten och så – men vi har ju fått tillbaka pengar varje år sen vi fl ytta in. Men
det är för att… det fi nns enkla tips man kan göra, och det säger jag till många jag pratar
med också, att bara en sån sak som när man borstar tänderna, så när man har tandborsten
i mun så behöver inte vattnet stå och rinna. Eller när man skalar potatis, man
kan hälla upp vatten. Det är så här enkla grejor som ändå kostar mycket om man låter
bli. Det är som att stänga av teve och stereo och sånt på huvudströmbrytaren istället för
standby. Det tar nog ett tag innan folk greppar det här. För dom tycker det är orättvist,
fast det är det mest rättvisa systemet – för det är det ju. Men har jag åtta barn eller två
barn, självklart kostar åtta barn mer. Men det är ju det mest rättvisa. Jag tycker det.
Som nämnts tidigare i kapitlet om demokrati fi nns det också stark kritik från boende
mot åtgärden, men främst mot hur förändringen genomfördes. En nackdel
med att införa fördelningsmätning och individuell debitering av värme och vatten
är dock att de grupper som tidigare fått subventioner av andra – många nämner
137