ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Lärande och beteende
– Hur har organisationers lärande förändrats och hur har
det påverkat beteendet hos boende och anställda?
I kapitlet om demokrati var det fl era anställda som diskuterade dialog med boende
som en förutsättning för att lyckas nå de miljömål som man satt upp för LIP-projekten,
man pratade ofta om denna dialog i termer av pedagogik och folkbildning.
De boendes uttalanden gjorde det tydligt att det inte bara var hyresgästerna som
behövde lära, även de anställda i bostadsföretagen nödgades genomgå en lärandeprocess
när deras perspektiv mötte de boendes. För att denna kunskap skulle gå att
omsätta i handling med potential att påverka de miljömål som vi fokuserar i utvärderingen
i rätt riktning – och med bestående resultat – krävs att kunskapen på något
sätt inkorporeras i de organisationer som involveras. Då talar vi dels om de anställdas
institutioner som t.ex. bostadsföretagen, men också om de boendes institutioner
som t.ex. familj, föreningar och andra sociala nätverk.
Inom det forskningsfält som vi verkar är det vanligt att diskutera denna typ
av processer med stöd av termen ”organisationers lärande” (Easterby-Smith et
al. 1999; 2003). Enligt teorierna är all kunskapsutveckling ett resultat av något
slag av handlande och det är denna handling som synliggör att kunskap utvecklas
(Argyris och Schön 1995). Särskilt intressant är att förstå vilka ”triggers for learning”
(Krogstrup 1997) som fi nns, dvs. vad som utlöser lärande. Dessa kan bli synliga
i särskilda situationer där ovanifrånperspektivet möter underifrånperspektivet
(Stenberg 2004b). I dylika situationer fi nns en möjlighet att utveckla kunskap med
potential att förändra inte bara organisationernas strategier inför en ny utmaning,
utan även de teorier och fi losofi er som ligger till grund för individens agerande.
Det förstnämnda brukar benämnas ”single-loop learning” medan det senare ofta
kallas ”double-loop learning”. Organisationers lärande är också intimt förknippat
med makt, eftersom all handling, som alltså föregår kunskapsutveckling, innebär
att makt utövas. Man talar ibland i det sammanhanget om ”mikro-aktörer” och
”makro-aktörer” (Callon och Latour 1998). Makro-aktör blir den som av mikro-aktörer
medges innesluta viss kunskap i ”svarta lådor”, alltså mer eller mindre synliga
förgivettaganden, och tillåts agera som om lådorna inte gick att öppna.
Detta var en mycket kortfattad beskrivning av de bakomliggande teorier som
utgör grund för analys av det empiriska materialet med avseende på lärande och
beteendeförändring.
I kapitlet om demokrati lyfte de intervjuade fram några exempel som visar att individens
grundläggande inställning är mer avgörande för deras beteende än utformningen
av system för exempelvis källsortering. I det ena fallet sa den intervjuade
anställde att hon tror att en del boende resonerar som så att ”jag gillar inte idén
kring det så jag bidrar inte heller till att det ska funka”. I det andra fallet handlade
det om den intervjuade boende som hävdade att ”alla sopor hamnar ändå på samma
ställe”. En av ungdomarna som intervjuats kommer med ytterligare ett exempel
som härrör från det arbete för en dag som hon gjorde för LIP-projektet som tolk i
133