You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
LIP-projektet men att man nu ser ”att det är mer medvetna människor som går och<br />
slänger blandade sopor igen”.<br />
Om man ska få ett varaktigt resultat när det gäller källsortering i allmänhet, och<br />
biologiskt avfall i syn<strong>ner</strong>het, visar utvärderingen att det är viktigt med kontinuerliga<br />
processer. En av de engagerade boende berättar om hur hon arbetade i LIP-projektet<br />
om källsortering:<br />
Man fi ck ju prata och förklara och… alltså fi ck dom att inse att det är ju något som helt<br />
enkelt ingår i våra uppgifter som människa på jorden. Att det är ju inget som man ska<br />
få betalt för… eller få extra beröm för att… alltså det är ju något som är naturligt som<br />
man ska ju helt enkelt göra! Alltså det är ju ditt avfall, du ska ju ta hand om det först och<br />
främst – inte någon annan… Det var ju helt enkelt att man ska rasera tabuer.<br />
Det hon beskriver är en social process som är betydligt mer tidskrävande än att<br />
ställa upp som informatör i områdets miljöhus med jämna mellanrum. När vi diskuterar<br />
vad som skall till för att goda projekt som utvecklats med bidrag ska fi nnas<br />
kvar och vidareutvecklas, säger en engagerad boende att bostadsföretagen måste<br />
inse att de är tvungna att »köra driver» med jämna mellanrum där man aktivt letar<br />
upp och får tag i hyresgäster som är intresserade av miljöfrågorna. Eftersom hyresrätt<br />
och fl erbostadshus har en ganska hög omfl yttning och man dessutom måste<br />
räkna med att människor hoppar av projekt av många olika naturliga skäl, så måste<br />
företaget ta detta ansvaret att det hela tiden fylls på med nytt folk i processen, anser<br />
hon. Att låta allt rinna ut i sanden när folk drar sig tillbaka är en förolämpning mot<br />
dem som engagerat sig.<br />
De anställda i bostadsföretag värjer sig. Det fi nns inte ekonomiska förutsättningar<br />
för att kontinuerligt ta detta ansvar, hävdar fl era av dem som vi intervjuat,<br />
även om man håller med om att det skulle behövas för att få varaktiga resultat.<br />
Kanske har de då inte tagit hänsyn till de stora kostnader som ”överfl ödig” städning<br />
av miljöhus och ”onödigt” stor omfattning av avfall till deponi/förbränning medför?<br />
Anställda beskriver i och för sig att det också fi nns andra hinder för att de ska<br />
kunna utveckla sin hantering av källsortering. För en av de intervjuade hindrar den<br />
kommunala renhållningsförordningen, då kommunen enligt den har monopol på<br />
hushållssopor. Kommunen kan visserligen ta på sig att stå för information om källsortering<br />
till deras boende, men då vill de ha 70 000 kr mer per månad, berättar den<br />
anställde. Bostadsföretaget har ett anbud från en annan entreprenör som kan sköta<br />
tömningen av hushållssoporna i deras miljöhus och samtidigt stå för informationen<br />
till de boende. Det skulle spara 500 000 kr, men det anbudet får de inte ta enligt<br />
renhållningsförordningen.<br />
Avslutningsvis ska vi ta upp hur tema demokratiskt deltagande förhåller sig till<br />
källsortering av hushållsavfall. På frågan om man tror att de boende skulle ha medverkat<br />
till att stänga sopnedkast om de hade fått makt i den beslutsprocessen, svarar<br />
alla, boende såväl som anställda, unisont ”nej”.<br />
Intervjuare: Om de boende hade fått bestämma över soporna, hur hade det blivit då?<br />
Anställd och boende: Då hade det vart kvar i trapporna – defi nitivt!<br />
131
Change language