ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Svårt är avfallshantering. Lätt är det som handlar om försköning – hur man vill ha det
med buskar och hur man vill ha det med grönytor och bersåer och sittbänkar. Det som
är estetiskt och tilltalande och blommor och så, det går bra att prata om. Det som handlar
om att… förstå hur det hänger ihop, mekanismerna att man inte bara kan ta, ta, ta,
och sen så bara slänga – att det ju måste vara någon form av omtanke – det är mycket,
mycket svårare. För det är en omedvetenhet eller en motvilja eller en tro att det innebär
så väldigt mycket jobb eller att det är tråkigt.
I ett projekt kombinerade man dessa två – avfall och försköning – man ställde som
krav för att få vara med och bestämma hur lekplatserna skulle utformas, att man
också ingick i en miljögrupp under en period. Miljögrupperna fi ck utbildning och
stod för en del av dialogen med andra boende om källsortering. Det fungerade ett
tag – men metoden var inte fulländad när det gäller att nå alla människor, berättar
en boende som var anställd i projektet:
Vi hade under inkörningsperioden försök med att ställa ut folk då för att hjälpa till med
sorteringen och förklara om nån hade frågor. Men det blev ju så att folk gick ju inte dit
när dom såg att det var någon där, men så fort dom hade gått runt hörnet så sprang folk
dit och lämnade sina sopor – det funkade inte!
En annan av de boende säger att det ofta var invandrarna som vände, kanske för att
de kände sej osäkra, spekulerar hon. Hon poängterar också att man med den metoden
inte når dem som är oengagerade – ungdomar t.ex. tror hon ofta är ointresserade.
Intervjupersonernas kunskap om och åsikter rörande källsortering av
biologiskt avfall skiljer sig åt jämfört med övriga fraktioner. Dels för att
Förpackningsinsamlingen inte tar hand om den fraktionen – och i fl era fall tar heller
inte kommunen emot biologiskt avfall – dels för att det är ett avfall som luktar
betydligt mer än de andra fraktionerna. Men det fi nns ytterligare en viktig orsak,
enligt en kommunanställd som var engagerad i LIP-projektet:
Kompostering fungerar inte så bra, källsortering av övrigt avfall fungerar betydligt bättre.
Kompostering fungerar inte för det är väldigt svårt att få en varmkompost att inte lukta,
att hålla rätt fuktighet, att man inte ska slänga plastpåsar direkt ner i den för då stoppar
den, att man inte ska trycka på stoppern, för då stoppar maskineriet och så blir det fel
i hela den processen… Och jag tror att det handlar inte så mycket om oförstånd, utan
det handlar i så fall om att ›jag gillar inte idén kring det så jag bidrar inte heller till att det
ska funka› – tror jag dessvärre. Jag tror många skulle vilja skippa komposteringen men
accepterar källsortering av övrigt.
Hur många är det då som sorterar biologiskt avfall? I ett projekt, där man hade
varmkompost och det ingick en omfattande folkbildningsprocess med miljöombud
som knackade dörr för att påverka hyresgästerna, hade man som mål att 20 procent
skulle kompostera. En av de anställda tror att målet kan ha uppnåtts under projekttiden
men att intresset sedan har dalat. Denna iakttagelse är han inte ensam om att
göra, det är många av de intervjuade som menar att sorteringen var på topp under
130