ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
parallellt genomförde en omfattande ombyggnadsprocess i området och således
hade många andra saker att ta ställning till som hyresgäst.
I ett annat område genomförde man ett pilotprojekt som omfattade en del av
hushållen. Man stängde sopnedkast, informerade mycket i förväg och även i samband
med att de nya miljöhusen i området invigdes. En femtedel av de boende var
positiva, merparten var likgiltiga men blev positiva efterhand och bara någon procent
var riktigt negativa, säger en av de anställda. I projektet gjorde man också fl era
studiebesök, bl.a. en busstur till en anläggning som tog emot källsorterat avfall, och
man gjorde även en fi lm som följde en ketchupfl aska från affären till återvinning.
I miljöhusen satte man också upp information om hur mycket man hade sorterat
av olika fraktioner och hur många träd det hade sparat, det var ett enkelt och
positivt sätt att återkoppla och motivera de engagerade hyresgästerna att fortsätta
sortera, anser engagerade boende som var anställda i LIP-projektet. Det är annars
relativt ovanligt att man arbetat med återföring av information till de boende om
hur mycket de har sorterat av olika fraktioner över tid, och vilken betydelse detta
har haft för miljön eller för ekonomin, uttryckt i t.ex. procent av hyran.
När det gäller information arbetar man överhuvudtaget ofta med bilder istället
för text. Den skriftliga informationen i det ovan nämnda projektet var på fem
olika språk och man hade tolkar med när miljöhusen invigdes. Tolkarna behövdes
egentligen inte för invandrarnas skull, menar en av de anställda i projektet, men det
var bra att de fanns med för de svenskfödda – tolkarna fungerade nämligen som ett
slags alibi för att även invandrarna skulle förstå informationen och förebyggde därför
konfl ikter. Efterhand har sopnedkasten stängts i hela området. Även i detta projekt
har man problem med det biologiska avfallet som tas omhand i lokala varmkomposter,
boende uttrycker ofta att det luktar illa och under en period diskuterade
bostadsföretaget att stänga dem.
Många av dem som vi intervjuat är positiva till sortering men vad säger då de
människor som inte källsorterar? Det fi nns en ganska vanlig vandringssägen som
säger att ”alla sopor hamnar ändå på samma ställe”. En hel del boende i fl era av
kommunerna i utvärderingen refererar faktiskt till detta rykte när de får frågan av
oss om de källsorterar:
Intervjuare: Sorterar du?
Boende: Nej… jag har inte tid med sånt där… Man har ju sett när det kommer upp på
soptippen vart det hamnar nånstans. Det hamnar i samma binge ändå.
Intervjuare: Gör det verkligen det, har du sett det?
Boende: Ja, det gör ju det!
Detta tar folk ofta upp trots att kommunala aktörer med ansvar för källsortering,
enligt de bostadsföretag som tillfrågats om problemet, brukar vara snabba med att
dementera ryktet. En av de intervjuade säger emellertid att i hennes kommun erkände
man faktiskt för fl era år sedan att man inte hade byggt ut systemet tillräckligt
mycket och att det fanns saker som hamnade där de inte borde, dock är systemet
fullt utbyggt i dagsläget. Troligen kan hänvisningen till sådana här vandringssägner
emellertid inte betraktas som brist på information, snarare är de ett tecken på att
128