ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Visserligen har man i något projekt format boendegrupper med formella representanter
för de boende, dock har det inte framkommit i våra intervjuer, varken
med anställda eller med boende, att dessa har haft något infl ytande över att fördelningsmätning
och individuell debitering av energi och vatten genomfördes – det
beslutet fattades av bostadsföretagen. Tvärtom, pekar det mesta på att de boende
inte skulle ha infört ett sådant system om deras röst hade fått råda. I ett bostadsområde
berättade t.ex. en av de boende, som var engagerad i LIP-projektet, att det inte
fanns en enda av de närvarande 150 hyresgästerna som skrev upp detta som önskemål
på åtgärder i projektet när man inledningsvis inbjöd till dialog på ett stormöte.
I det aktuella området har man heller inte infört systemet fullt ut.
I ett annat område hade man boende med i en testgrupp som fi ck pröva olika typer
av vattenbesparande munstycken på kranarna, de som ansågs bäst av de boende
monterades sedan i hela området. I ett annat område lottade man ut en resa till dem
som självmant kom och hämtade munstycken. I ett område var det de boende i den
lokala hyresgästföreningen som tog initiativ till att det skulle göras en »ekologisk»
upprustning av området. Man fi ck också inom ramen för tre alternativ välja vilken
nivå som man själv önskade i sin lägenhet. Där ingick i viss mån val av system för
miljövinster men endast fyra valde de innovativa miljölösningar som presenterades
som alternativ. I övrigt fi nns det inget exempel på att boende har valt att energi-
och vattenbesparande åtgärder ska genomföras, eller valt det system som används.
En annan aspekt som lyftes fram av boende i många av områdena var en utbredd
kritik mot att man med LIP-pengarna ”pyntade” området utvändigt men inte
satsade på lägenheterna. Detta hade troligen inte gjorts om de boende haft större
makt i projekten. En av de intervjuade, anställd i kommunen, uttryckte självkritik
när det kom på tal att underifrånperspektivet kanske inte hade varit så stort som
man inledningsvis hade tänkt:
Jag tillhörde ju dom som kände att ›ja, men det var ju inte så jag ville, jag ville gå in med
en Agenda 21-grund, jag ville inte att det skulle bli det här ovanifrånstyrda igen. För jag
tycker det är respektlöst mot dom som bor här som inte ens har bett om det. Förslaget
kom ju inte ens från boende om att förändra området, men jag köpte det just för att det
hade den här… att det skulle vara förankrat med befolkningen.
Källsortering av hushållsavfall ingick i alla projekt och det var en åtgärd som ofta
beskrivs i positiva ordalag av såväl boende som anställda. Många boende anser att
detta är något som ska göras och man är nöjd med att bostadsföretaget med sitt agerande
möjliggör för dem att källsortera – möjligheten att sortera i den omfattning
som man nu kan göra fanns inte innan LIP-projekten. Information, dialog och delaktighet
har också fungerat mycket bättre när det gäller källsortering jämfört med
energi- och vattenbesparingar. Emellertid, eftersom detta är en utvärdering, ska vi
främst fokusera på de problem som de intervjuade tar upp. För det är trots allt så att
källsortering inte fungerar bara för att man ställer ut kärlen – det räcker inte med ett
bra system – och det är dessutom uppenbart att inte alla källsorterar. Därtill fi nns
det av olika skäl stora problem med en av fraktionerna: det biologiska avfallet.
126