ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
det. Alla tror att förbrukningen minskar om man får betala för sin förbrukning – det
gäller särskilt vatten – och en hel del av dem nämner att detta är bra för miljön på
olika sätt. Det som är problemet, om man ser till vad som framkommer i intervjuundersökningen
i sin helhet, är dels att utveckla tillräckligt bra system för fördelningsmätning,
men i mycket stor utsträckning handlar det om att införa systemet på
ett sätt som skapar och bibehåller förtroendet mellan boende och bostadsföretag.
För det äldre paret som bott i samma lägenhet sedan huset byggdes på femtiotalet
är detta avgörande. Det är egentligen själva processen som man vänder sig
emot – alltså hur det hela har gått till när man nu ska betala för sin egen energi- och
vattenförbrukning. De beskriver hur passiv deras representant i hyresgästföreningen
var på informationsmötena, ”jag trodde han jobbade åt bostadsföretaget”
säger mannen och kan inte förstå hur hyresgästföreningen kunde gå med på så
omfattande förändringar utan att kontrakten har skrivits om och att de som hyresgäster
fått godkänna det. ”Där står det ju nu att värme och vatten ingår” säger
de och tillägger att det är upprörande att ett kommunalt bostadsföretag agerar på
detta sättet när inte ens de privata hyreshusägarna gör det. När det gäller värme ser
Hyresgästföreningen det troligen inte riktigt på det sättet. Det bostadsföretagen gör
i praktiken är att börja debitera för den värme som överstiger 21 grader. ”Och detta
kan ingen hyresgästförening protestera mot” som en av de anställda i ett bostadsföretag
uttrycker det – det har ju bara varit en bonus.
Med tanke på att erfarenheterna från LIP-projekten i så hög grad visar att det
fi nns ett stort behov av att driva dialogprocesser parallellt med systemförändringar
var det olyckligt, påpekar en intervjuad kommunanställd, att LIP-bidrag inte gavs
till projekt med fokus på Agenda 21 och boendedialoger oavsett direkta miljömål
– den typen av projekt fi ck nämligen avslag i den aktuella stadsdelen, liksom i fl era
andra kommuner. En anställd i ett av bostadsföretagen håller med om detta och
menar att det bidragit till att man diskuterat miljöeffekter och sociala effekter var
för sig:
Vi kan ju plocka in hur bra och avancerade saker som helst och system i lägenheterna,
men utnyttjas dom på fel sätt så är man ju inte i närheten av att nå dom där målen som
man siktade på. Så det är en förutsättning att få med dom boende på nåt sätt – och det
är faktiskt den svåraste biten! Och ändå är det nog den viktigaste. Skapa förutsättningar
som sagt, det är ju mer en ekonomisk fråga, men att få med dom boende är mycket
pedagogik och tålamod i det. Sedan är det ju frågan om hur mycket man som fastighetsbolag
ska ta på sej folkbildning – för det är det ju faktiskt lite när man pratar miljö.
Avslutningsvis ska vi ta upp frågan om hur har det fungerat vad gäller det tredje
temat – demokratiskt deltagande. Detta tema är naturligtvis intimt förknippat med
dialog och delaktighet, men eftersom man dels i demokratiutredningen (Sveriges
Regering 2001) men också i Agenda 21-dokumentet (UNCED 1992) faktiskt pekar
ganska tydligt på att det fi nns ett behov av att utveckla den representativa demokratin,
ska vi försöka särskilja dialog från deltagande och söka svar på hur deltagande
hänger samman med de två miljöteman som vi diskuterar här – energi och vatten.
125