ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Poängen med lokala dialogprocesser är alltså att man kan kombinera uppifrånperspektivet
med det perspektiv som de boende har. Man diskuterar energi- och
vattenförbrukning med utgångspunkt från inte bara att den av miljömässiga och
ekonomiska orsaker måste minska, utan man tar också in i diskussionen hur individernas
olika förutsättningar påverkar hur detta kan ske.
Det fi nns ett mycket bra exempel som visar hur det kan gå om man inför tekniska
system utan hänsyn till individen och dess medvetande. I ett projekt införde man
avfallskvarnar i köken istället för källsortering av biologiskt avfall. Matresterna i
avloppet går till en kommunal biogasanläggning som producerar drivgas för fordon
av olika slag. De boende var inledningsvis negativa till idén med avfallskvarnar,
mycket p.g.a. att knivarna i vasken upplevdes som skrämmande med tanke på småbarn,
men bostadsföretaget införde systemet generellt i området mot de boendes
önskan. Nu några år efter ombyggnaden är de boende som intervjuas mycket positiva
till idén med avfallskvarn, det ger t.ex. ingen lukt och man slipper bära ut det
biologiska avfallet – även om man tycker det är en brist att det inte går att mala ner
grovt och långfi brigt avfall. Istället har det uppstått ett annat problem som gör att
många boende inte använder avfallskvarnarna:
Dom snackade ju om att man ville ha ner sopberget – vi har ju såna där avfallskvarnar
– men man skulle kanske ha tänkt på att släppa på en större kallvattenkvot eller gjort
den fri när det gäller kallvatten så att folk hade malt ner mer grejer. Nu när dom vet att
dom får betala vattnet själva så kanske man går och slänger det hellre omalet i soporna.
Och sophanteringen blir ju dyrare och dyrare och det läggs på hyran va. Men så tänker
inte folk, och så får man en dyrare hyreskostnad istället.
Alla boende som intervjuas i området tar upp detta som ett problem som bidrar till
att de använder kvarnen mindre än de annars skulle gjort – vilket är trist, säger en
av de boende, eftersom det behövs mer matrester för att få biogasproduktionen att
fungera bra. Emellertid har ingen av dem räknat ut vad det kostar att använda kvarnen.
Kallvattnet kostar 16 kr per kubik vilket, enligt en anställd i ett av bostadsföretagen,
innebär ungefär 100 kr om året som det kostar hyresgästen att använda
avfallskvarnen.
En av hyresgästerna berättar att för honom spelar inte vattenförbrukningen för
kvarnen någon roll, däremot är han tveksam till den totala vinsten med att skölja
alla förpackningar när han betalar vattnet själv – exempelvis kräver yoghurtförpackningar
och blodiga köttförpackningar alltför mycket vatten tycker han. ”Vissa
stater skriver inte ens på Kyotoavtalet och här står vi och viker mjölkkartongen och
tror att vi ska rädda världen…, det är lite splittrat va”. Återigen kan man se att det
är principen som är det viktiga för människor när man väljer hur man ska agera.
Utan dialog med boende kan bostadsföretaget knappast fatta rätt beslut.
Emellertid är det också så att nästintill alla boende som intervjuats, trots uttalad
kritik mot bostadsföretagen, på en direkt fråga om fördelningsmätning svarar att
det är rättvist att betala för den egna förbrukningen av energi och vatten. Man vill
gärna slippa betala för dem som slösar i onödan men tycker också att det kan vara
bra att kunna välja att ha det lite varmare inne eller bada mycket om man tycker om
124