ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
är iskall när jag sitter här på kvällarna” säger den äldre kvinnan ”och då har jag ofta
ändå en fi lt över benen”. Detta är ett problem som en hel del hyresgäster tar upp, att
generellt sänkt temperatur i fastigheten, efter det att man tätat eller tilläggsisolerat,
verkar få en tendens att slå mot vissa lägenheter i beståndet så att de får för kallt
inomhus.
För varmt är också ett problem – när man måste betala för värmen. När det gäller
individuell debitering av värme är det fl era boende som tar upp problemet med
att man i vissa lägen tycker att systemet är orättvist. De som har mycket glas åt
söder och de som bor högt upp har mer solinstrålning än andra, de har ofta svårt att
hålla 21 grader vilket är den gräns som gäller för individuell debitering av värme i
fl era av projekten – man debiteras alltså för den förbrukning som rör temperaturer
över 21 grader.
Visserligen har bostadsföretagen ofta ett system där man slutar räkna ifall
utetemperaturen stiger över ett visst antal grader och dessutom har man ibland ett
datasystem som ”kapar topparna”, som fastighetsägarna ofta uttrycker det, vilket
innebär att kortare perioder med hög innetemperatur räknas bort. Dock anser fl era
hyresgäster att problemet ändå kvarstår – det kan vara ganska kallt ute när man har
mer än 21 grader inne under en stor del av dagen. I något fall har hyresgästerna
högt upp med stora glasytor fått markiser för att minska problematiken, men även
för att förbättra inneklimatet.
En av hyresgästerna säger att detta antagligen inte handlar om särskilt mycket
pengar men att det är principen som retar folk, det är ju pengar rätt ner i fi ckan för
hyresbolaget, menar han, eftersom det inte är köpt energi det handlar om, utan det
är värmeenergi som kommer direkt från solen. Just det aktuella bostadsföretaget
håller med om att det inte fungerar bra och håller på att återigen se över systemet
– andra bostadsföretag anser inte att hyresgästernas perspektiv i detta fall är nödvändigt
att föra en dialog om. Att detta är en problematik som inte är fullt ut är
hanterad av bostadsföretagen märks genom att de anställda inte alltid håller med
de boende om att detta är ett problem. De anställda lyfter gärna fram att tekniska
fi nesser i dataprogrammen hanterar problemen – men de har svårt att förklara på
vilket sätt det sker.
Att dialog mellan boende och bostadsföretag är väsentligt visar också en intervju
med en boende som berättar att hennes nybyggda lägenhet drar mycket el. Hon
har kommit fram till att el-slingorna i badrummen drar mycket – 12 kr per dygn
när de är på, kommer vi fram till i ett snabbt överslag – vilket enligt hyresgästen
är betydligt dyrare än vad det skulle kosta med fjärrvärme som hon har i resten av
lägenheten. I detta område har man ännu inte infört individuell debitering av fjärrvärme
och vatten men det planeras att införas. Trots att hyresgästens invändning är
rimlig, med tanke på kostnad och energislag, försvarar en av de anställda i bostadsföretaget
åtgärden och menar att vattenslingor i golvet inte är bra med tanke på
risken för läckage och att det skulle vara kostsamt och ofunktionellt att dra rör och
radiatorer till badrummen också.
Hyresgästen är emellertid också kritisk till den planerade fördelningsmätning
som ska ligga till grund för den individuella debiteringen av värme. Hon menar att
systemet med debitering när det är över 21 grader i rummet, åtminstone som det
122