ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
att de vill bearbeta brukarnas syn på sitt agerade och i förlängningen påverka deras
beteende, dvs. att de ska minska sin förbrukning – dels för att miljöpåverkan ska
minska men också för att bostadsföretaget på så sätt sänker sina kostnader, vilket
i sin tur kan innebära sänkt hyra. Man kan säga att bostadsföretagen dels vill att
de boende ska använda mindre energi, men man vill också att de ska avstå från att
ringa och klaga när termometern kryper under 21 grader.
Det fi nns två vedertagna modeller för fördelningsmätning av värme i bostaden.
I den ena sätter man mätaren på radiatorn och kontrollerar den effekt som tas ut, i
den andra mäter man rumstemperaturen. Nackdelen med att mäta på radiatorerna
är att ett dåligt lägenhetsläge ger större förbrukning och att man kommer undan att
betala för sådan värme som är spillvärme från grannlägenheten. Nackdelen med
att mäta temperaturen i rummet är att man slipper betala för värme man släpper ut
genom fönstret.
Med en tredje modell mäter man båda och samkör dessa – man gör alltså en
databearbetning som tar hänsyn till alla dessa faktorer och använder denna som underlag
för förhandling med hyresgästföreningen om en norm för sänkning av hyran.
Tanken är att man i den tredje modellen ska fortsätta använda de två förstnämnda
modellerna även efter det man räknat fram ett rättvist uträkningssystem för individuell
debitering, för att motverka de nackdelar som nämnts ovan. I LIP-projekten
som ingår i utvärderingen har man genomfört fl era olika varianter och kombinationer
av dessa modeller.
Det fi nns dock ett problem som inte riktigt är löst och det är om man ska debitera
i förhållande till den faktiska förbrukningen i huset eller om man ska ta hänsyn
till att hus har olika mycket isolering. Dåligt isolerade hus ger varm luft vid taket
och kall vid golvet, vilket ökar behovet av värme. Vad är rättvisa i det sammanhanget?
Fördelningsmätning av vatten är enligt bostadsföretagen betydligt lättare att införa
såvida man har cirkulation på varmvattnet, då sätter man mätare på kall- respektive
varmvattenrören. Har man inte cirkulation måste hyresgäster som bor högt upp spola
länge för att få varmvatten och således betala för varmvatten trots att det är kallt i kranen
– det är ingen fungerande lösning ur ett brukarperspektiv. Vattenmätning är alltså
bäst att genomföra i samband med att man byter stammar om detta inte redan är gjort.
Eftersom värme och vatten av tradition har ingått i hyran i Sverige, fi nns det
ett stort informationsbehov kopplat till denna systemförändring. Hur har då informationen
fungerat i LIP-projekten? Överlag kan man säga att, oavsett hur mycket
information som har gått ut, så har den uppenbarligen inte nått fram till alla – man
verkar faktiskt ha haft mycket svårt att nå fram. En anställd beskriver t.ex. att innan
införandet av fördelningsmätning och individuell debitering i ett av områdena hade
de boende inte särskilt mycket frågor och invändningar på de stormöten där man
informerade om det nya systemet. Många förstod nog inte riktigt vad det innebar,
säger han. Det fi nns fl era boende som håller med om detta:
Boende 1: Vi tänkte ju oss, när dom snackade om det, då trodde vi att dom skulle visa
en mätare hemma, så att man ser hur mycket man slösar, ›du slösar så här mycket
vatten just nu›. Typ: ›snåla lite nu›. Men istället är det bara som en sån här fyrkantig grej
119