Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
I och med att visionen om hållbar utveckling kom att bli central i forskning<br />
och utvärdering har betoningen på det breda perspektivet ökat i ännu högre grad.<br />
Dessutom har det blivit än mer tydligt att man inte bara kan fokusera på produkt<br />
och projekt, utan att man också måste ha kunskap om process. På så sätt har också<br />
vikten av att inkludera institutionella aspekter blivit tydlig, dvs. att inbegripa såväl<br />
formellt beslutsfattande som informella sociala processer. När det gäller att utforma<br />
forskning och utvärdering inom fältet designprocesser och pla<strong>ner</strong>ingsprocesser har<br />
det visat sig att s.k. fallstudiemetodik har en stor potential.<br />
Fallstudiemetodik<br />
Utvärderingen har lagts upp på ett sätt som är inspirerat av fallstudiemetodik, vilket<br />
är en beprövad metod inte bara för forskning (Yin 1994) utan även när det gäller<br />
utvärdering (Yin 2000). Fallen kan beskrivas som ”genomförandet av LIP-projektet”<br />
i respektive bostadsområde.<br />
Enligt Yin fi nns det tre utmärkande drag som skiljer en fallstudie från en undersökning<br />
av annat slag. För det första använder man sig i fallstudien av information<br />
från olika källor – direkt observation, deltagande observation, intervjuer, dokument,<br />
arkiverat material, artefakter – och kan triangulera dessa data. Materialet är<br />
ofta både kvantitativt och kvalitativt. För det andra måste materialet vara ”rikt”,<br />
dvs. det måste härröra från en studie som undersöker händelser i det verkliga livet.<br />
För det tredje är ge<strong>ner</strong>aliseringar med utgångspunkt från materialet beroende<br />
av att man undersöker olika teoretiska möjligheter – det handlar alltså om analytisk<br />
och inte statistisk ge<strong>ner</strong>alisering. Särskilt användbart är att testa motstående teorier.<br />
Det betyder att man för att göra ge<strong>ner</strong>aliseringar inte är beroende av om det är en<br />
enfalls- eller en fl erfallsstudie (Yin 2000: 185-186). Fallstudiemetodik innebär enligt<br />
Yin alltså att man designar en utvärdering snarare än att man fi n<strong>ner</strong> en teknik<br />
för att samla in data.<br />
I vår utvärdering har vi inte haft möjlighet till deltagande observation eftersom<br />
vi studerar processer som redan är avslutade och vi dessutom genomfört utvärderingen<br />
under en mycket begränsad tidsperiod – därmed har vi också svårt att hävda<br />
att materialet är så rikt som Yin hävdar är nödvändigt för en fallstudie. Vi har heller<br />
inte haft möjlighet tidsmässigt att undersöka en så stor mängd teoretiska möjligheter<br />
som man skulle önska med tanke på utvärderingsfrågornas bredd. Det är därför<br />
vi framhåller att utvärderingens uppläggning är inspirerad av fallstudiemetodik.<br />
Urvalskriterier<br />
Med hänsyn till utvärderingens uppläggning och omfattning bestämde vi, i samråd<br />
med Naturvårdsverket, att åtta till tio fall skulle väljas ut. På Naturvårdsverket hade<br />
man då redan tagit bort några av de sammanlagt 86 fl erdimensionella projekt som<br />
man antingen ansåg utvärderats grundligt på annat sätt, som t.ex. Bo 01, eller inte<br />
rörde sig om bostadsförnyelse, som t.ex. campingprojekt. De kriterier som vi sedan<br />
använde för att göra urvalet av fall för utvärderingen var att det skulle röra sig om<br />
komplexa projekt vilka omfattar fl ertalet aspekter av hållbar utveckling; projekt<br />
som har så kompletta in- och utdata som möjligt; och att projekten skulle likna<br />
varandra i vissa avseenden så att man kan jämföra dem med varandra. Projekten<br />
11