Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Valtra</strong> kundtidning • 2/2010<br />
De nya SCR-motorerna minskar på<br />
bränsle- Sidor 6–7<br />
förbrukningen<br />
EcoPower<br />
Reglaget som<br />
spar bränsle<br />
Sidan 10<br />
<strong>Valtra</strong> S-serien<br />
är klassens<br />
bränslesnålaste<br />
traktor<br />
Sidan 13<br />
Urjala<br />
värms med<br />
kraft av <strong>Valtra</strong><br />
Sidan 4
<strong>Valtra</strong>s S-serie<br />
– världens första traktor, som var utrustad med SCR-teknik, sidan 13<br />
Förord .......................................................................................... 3<br />
Urjala värms med kraft av <strong>Valtra</strong> ................................................. 4<br />
De nya motorerna sparar miljön och plånboken ......................... 6<br />
Lantbrukare körde hem sin traktor från fabriken, 2841 km ........ 9<br />
EcoPower – Reglaget som spar bränsle .................................... 10<br />
SCR-tekniken sparar enormt med bränsle ................................ 12<br />
S-serien är klassens bränslesnålaste traktor ............................ 13<br />
Individuella traktorer från individuella tillverkare ...................... 14<br />
Nya <strong>Valtra</strong><br />
kördes från fabriken<br />
till Italien<br />
Sidan 9<br />
Individuella traktorer<br />
från individuella<br />
tillverkare<br />
Sidan 14<br />
Raimo Mattila: Maxeffekt vid foten av fjällen ............................ 16<br />
Fyrhjulingssafari på köpet ......................................................... 18<br />
<strong>Valtra</strong> är populär i Karibien ........................................................ 20<br />
Brandsläckare för tuff terräng ................................................... 21<br />
De många Valmetarnas man ...................................................... 22<br />
Old-timer: <strong>Valtra</strong> är veteran<br />
i forskning om alternativa bränslen ........................................... 23<br />
Norsk<br />
"brandbil"<br />
i släpvagnen<br />
Sidan 21
Förord<br />
<strong>Valtra</strong> förbereder sig för 60-årsfest<br />
Nästa år firas <strong>Valtra</strong>s 60-årsfest på många olika vis. Sex årtionden<br />
av utveckling, tillverkning, försäljning och service av traktorer<br />
är en ansenlig prestation och syns tydligt i Finlands traktorbestånd.<br />
Alla tog inte Lill-Valmet på allvar, men dieselmodellen fick traktorimportörerna<br />
på alerten. De satte ihop en delegation, som<br />
besökte Valmets dåvarande ge<strong>ner</strong>aldirektör Gustaf Wrede och<br />
föreslog att traktortillverkningen skulle läggas <strong>ner</strong>. Wrede visade<br />
artigt delegationen på porten. I stället för nedläggning började<br />
exportansträngningarna, med vilka man kunde förstärka<br />
ryktet i hemlandet och öka tillverkningsvolymen.<br />
Exporten möjliggjorde grundandet av Valmet do Brasil. Prestationen<br />
var ansenlig, för traktorverksamheten var bara nio<br />
år. <strong>Valtra</strong> do Brasil firade sin 50-årsfest i år. Företaget var det<br />
största finländska företaget utomlands fram till 1980-talet, då<br />
skogsindustrin började köpa produktionsanläggningar främst<br />
i Europa.<br />
Valmet var en vägvisare i traktorteknik. En ordentlig säkerhetshytt<br />
blev standard i modellen 900 år 1967 och ergonomiserien<br />
Valmet 502, 702 och 1102 var i fråga om bekvämlighet åratal<br />
före sina främsta konkurrenter.<br />
Traktorverksamheten förstärktes av avtalet som ingicks med<br />
Volvo BM år 1979. På basen av detta föddes en ny nordisk<br />
traktorserie från helt rent bord. I modellserien kombi<strong>ner</strong>ades<br />
Valmets innovativa lösningar med Volvo BM:s erkänt höga<br />
kvalitet.<br />
<strong>Valtra</strong> kundtidning<br />
Chefredaktör<br />
Hannele Kinnunen, <strong>Valtra</strong> Inc.<br />
hannele.kinnunen@valtra.com<br />
Redaktion<br />
Tommi Pitenius, <strong>Valtra</strong> Inc.<br />
tommi.pitenius@valtra.com<br />
Redaktörer<br />
Truls Aasterud, Lantmännen Maskin AS<br />
truls.aasterud@lantmannen.com<br />
Carlos Villasante, Agco Iberia, S.A.<br />
carlosvillasante@mad.agcocorp.com<br />
Sylvain Mislanghe, Agco SA<br />
sylvainmislanghe@fr.agcocorp.com<br />
Lucy Jones, Agco Ltd.<br />
lucyjones@uk.agcocorp.com<br />
Kim Pedersen, LMB Danmark A/S<br />
kim.pedersen@lantmannen.com<br />
Cinzia Peghin, Agco Italia SPA<br />
cinziapeghin@par.agcocorp.com<br />
Astrid Zollikofer, <strong>Valtra</strong> Vertriebs GmbH<br />
astrid.zollikofer@valtra.com<br />
<strong>Valtra</strong> har alltid investerat i tidsenliga produktionsmedel. För<br />
den nordiska traktorn investerades i vårt lands första flexibla<br />
tillverkningssystem, FMS. Och systemen har uppdaterats kontinuerligt.<br />
Den flexibla tillverkningen gav ett annat trumfkort, att<br />
tillverka traktorn utgående från kundbeställningen. Kunden får<br />
precis de egenskaperna i sin traktor som behövs i hans eller<br />
hennes arbete.<br />
I hemlandet har <strong>Valtra</strong> egen direktförsäljning, man kunde säga<br />
fabriksförsäljning. <strong>Valtra</strong>-försäljaren är specialiserad på <strong>Valtra</strong>s<br />
produkter och assisterar kunden i valet av traktorns egenskaper.<br />
Det är ingen slump att traktorentreprenörer kör med <strong>Valtra</strong>,<br />
för de kan utrustas med egenskaper som inte går att finna i<br />
andra traktormärken.<br />
<strong>Valtra</strong> är kvar i täten för tekniken. Detta bevisas av nya transmissio<strong>ner</strong>na<br />
Versu och Direct, som är utvecklade och tillverkade<br />
på fabriken i Suolahti.<br />
Till dags dato har det tillverkats cirka 670 000 exemplar Valmetoch<br />
<strong>Valtra</strong>-traktorer och räknar man med maski<strong>ner</strong>na som<br />
Volvo BM tillverkat är man uppe i nästan 940 000 exemplar. Det<br />
här är ett stort tal och man bör komma ihåg att 80 % av produktionen<br />
vid fabriken i Suolahti går på export. Därför är <strong>Valtra</strong><br />
på många sätt ett nyttigt företag för vår nationalekonomi.<br />
Nästa år finns det alltså all orsak att fira.<br />
Pertti Laaksonen<br />
Försäljningschef<br />
Ansvarig utgivare <strong>Valtra</strong> Inc., Finland, www.valtra.com<br />
Koordination Medita Communication Oy<br />
Lay-out Juha Puikkonen, InnoTyöverkko Osuuskunta<br />
Tryck Forssa Print 2010<br />
Foto <strong>Valtra</strong> arkiv och resp. artikelförfattare<br />
www.valtra.fi<br />
3
Fjärrvärme i egna händer – från skog till distribution<br />
Urjala värms med kraft av <strong>Valtra</strong><br />
Med <strong>Valtra</strong> skördas virket från skogen<br />
och torven från mossen. Med <strong>Valtra</strong> flisas<br />
träet. Med <strong>Valtra</strong> lastas också bränslet i<br />
Airanteen E<strong>ner</strong>gias fjärrvärmeverk i Urja-<br />
la centrum. Man kan säga, att Urjala cen-<br />
tralort värms med kraft av <strong>Valtra</strong>.<br />
– Vi grundade Airanteen E<strong>ner</strong>gia Oy år 2003,<br />
när kommunen konstaterade att den inte har<br />
intresse av att grunda ett fjärrvärmebolag. Det<br />
finns 85 aktieägare, av vilka en del är place-<br />
rare, en del är skogsägare eller entreprenörer.<br />
Airanteen E<strong>ner</strong>gia äger två fjärrvärmeverk med<br />
en sammanlagd effekt på fem megawatt och<br />
ett distributionsnät på fem kilometer, berättar<br />
verkställande direktör Simo Vehmaa.<br />
Vehmaa har en växtodlingsgård fyra kilometer<br />
från värmeverket. Vid Airanteen E<strong>ner</strong>gias<br />
begynnelse hade han även mjölkkor, men det<br />
blev för tungt med två arbeten, så han avstod<br />
från korna 2007. Han är Airanteen E<strong>ner</strong>gias<br />
enda anställda, för arbetena från att bygga nätverket<br />
till att skaffa bränsle är effektivt lagda på<br />
entreprenad. Den sysselsättande effekten på<br />
orten är betydande.<br />
4<br />
– År 2004 skaffade vi en 2,5 megawatts<br />
flyttbar contai<strong>ner</strong> med oljepanna, som fortfarande<br />
värmer den andra änden av nätverket<br />
och fungerar som reservkraftverk. Värmeverket<br />
på 2,5 megawatt som använder flis och stycketorv<br />
stod klart hösten 2006. Av bränslet utgör<br />
60 procent flis och 40 procent torv. Blandningen<br />
är idealisk både med tanke på matningen,<br />
och för att det ena bränslet är surt och det<br />
andra basiskt.<br />
Det går åt cirka 12 000 kubik bränsle om<br />
året, kalla vinterdagar går det åt över 100<br />
kubik per dag. Ännu förra vintern fanns det i<br />
samband med kraftverket bara ett 350 kubik<br />
stort lager, men i sommar blev ett i vätskevolym<br />
7 000 kubik stort lager klart, det har en<br />
bruksvolym på cirka 3 500 kubik. Med hjälp av<br />
lagret hålls bränslet torrare och leveranserna<br />
kan rationaliseras. Till exempel är skillnaden<br />
i åtgången av torrt och vått bränsle lätt en<br />
tredjedel.<br />
Lokalt och pålitligt<br />
– När det här företaget grundades, var tanken<br />
uttryckligen att vara lokal och pålitlig. Nu<br />
gagnar allt från skördandet av bränslet till att<br />
bygga nätverket den här orten. Pålitligheten<br />
är ytterst viktig i den här branschen. Här finns<br />
det inte mycket spelrum, kölddagar måste det<br />
produceras värme, konstaterar Vehmaa.<br />
Airanteen E<strong>ner</strong>gias anläggningar har producerat<br />
värme maximalt med 3,1 megawatt<br />
förra vintern, så det finns kapacitet även för<br />
Med N111 lastar Simo Vehmaa en blandning<br />
av torv och flis i Airanteen E<strong>ner</strong>gias värmeverk.
Harri Tapanainen.<br />
Harri Tapanainens T190 åker runt landskapet<br />
för att flisa skogsägarnas högar med slanor.<br />
nya kunder. På sommaren går flis-torvverket<br />
med en effekt på bara 300 kilowatt och olje-<br />
verket står. Kunderna är knappa 30 stycken,<br />
såsom Urjala kommun, församlingen, industrifastigheter<br />
samt radhus- och höghusbolag.<br />
Egnahem har inte tagits till kunder ännu. Företagets<br />
omsättning är över en halv miljon euro.<br />
– Förutom att utvidga distributionsnätet<br />
är följande investering sannolikt en skrubber<br />
för rökgaser. Med den rengörs rökgaserna och<br />
värmen som går genom skorstenen tas till vara<br />
så, att när röken nu är 150 grader varm är den<br />
efter skrubbern 50 grader. Så här kan man öka<br />
anläggningens effekt med 10–15 procent.<br />
Vehmaa sköter anläggningen till stor del<br />
själv. Anläggningen har fungerat mycket bra,<br />
men den kräver förstås regelbunden tillsyn,<br />
justering och service. Vehmaa matar värmeverket<br />
med en <strong>Valtra</strong> N111 utrustad med frontlastare.<br />
Med samma traktor görs åkerarbetena på<br />
Simo Vehmaas och hans bror Keijo Vehmaas<br />
spannmålsåkrar. Som andra traktor har bröderna<br />
en N101.<br />
Flis och torv<br />
Entreprenören och lantbrukaren Harri Tapanainen<br />
från Vesilahti ansvarar för flisningen.<br />
Tapanainen har två Kesla-flishuggar bakom<br />
<strong>Valtra</strong> T-seriens traktorer.<br />
– Airanteen E<strong>ner</strong>gia är den största enskilda<br />
kunden, som sysselsätter särskilt på vintern.<br />
Lokala skogsägare tar kontakt med Simo, och<br />
han meddelar oss var högarna är. Vi har också<br />
kört en del flis till värmeverket, berättar Tapanainen.<br />
På flisningssidan har Tapanainen 250–300<br />
kunder han fakturerar. Av dessa är tre värmekraftverk<br />
och resten främst lantgårdar. Flisning<br />
utförs på cirka 80 kilometers radie runt Vesilahti.<br />
Dessutom sprider Tapanainen ut kalk, utför<br />
fräsning, komposterar avloppsslam och gör<br />
entreprenad för Vapo i Letonsuo i Forssa. En<br />
typisk somrig dag arbetar tre av Tapanainens<br />
traktorer på torvmossen, två T190 och en 8550.<br />
En T190 kör runt i landskapet med flishugg och<br />
T202 Versu är på lantgården. Tapanainen har<br />
drygt 100 hektar åker.<br />
– Traktorn är en flexibel och mångsidig<br />
arbetsmaskin. Åtminstone i den här regionen<br />
finns det inte tillräckligt arbete inom en sektor,<br />
utan inkomsten måste skrapas ihop från<br />
många olika sysslor, säger Tapanainen.<br />
Entreprenören och lantbrukaren Antti<br />
Peltomäki från Punkalaidun producerar i sin<br />
tur torv åt Airanteen E<strong>ner</strong>gia.<br />
– Här på det 330 hektar stora Isosuo görs<br />
entreprenad för Vapo, så torven går till olika<br />
ställen men Airanteen E<strong>ner</strong>gia är en stor<br />
användare av e<strong>ner</strong>gitorv. Säsongens mål är<br />
185 000 kubik, av vilket 100 000 e<strong>ner</strong>gitorv,<br />
70 000 miljötorv och 15 000 stycketorv. Torven<br />
skördas med alla möjliga metoder, alltså med<br />
sugvagn, med HAKU-metoden, mekaniskt och<br />
som stycketorv, berättar Peltomäki.<br />
Peltomäki har gjort entreprenad på torvmossar<br />
redan i 23 somrar, av vilka tre på Isosuo.<br />
På mossen brummar tio traktorer, alla <strong>Valtra</strong>.<br />
Sex maski<strong>ner</strong> är underleverantörers, Peltomäki<br />
själv har två T191, en T171, en T170 och en<br />
8950. På vintern sprider Peltomäki kalk med en<br />
maskin, dessutom gör han entreprenad med<br />
två grävmaski<strong>ner</strong>.<br />
– Efter 8400 som utvecklades till torvmaskin<br />
har jag alltid kört bara med <strong>Valtra</strong>. <strong>Valtra</strong> har en<br />
överlägsen reservdelstjänst och även servicen<br />
fungerar bra, liksom reservmaskinstjänsten. I<br />
torvproduktionen är det maskinens lämplighet<br />
för torvmossen och pålitligheten som avgör,<br />
säger Peltomäki.<br />
n Tommi Pitenius<br />
Barnen åkte dubbeldäckare<br />
till traktorprovkörningen<br />
Barnens lantbruksutställning i Kauhava i september<br />
samlade rekordantal besökare, 4 500 perso<strong>ner</strong>. Provkörningsbanan<br />
för traktorer var en av publikens storfavoriter.<br />
– Det svåraste var kanske att göra en sväng<br />
medan man körde, det gick inte riktigt så snabbt som<br />
jag hade trott, bedömde 8-årige Miro Mäenpää sin<br />
provkörning med N-seriens blåa <strong>Valtra</strong>.<br />
När portarna till utställningen öppnades, blev det<br />
en flera meter lång kö vid traktorbanan. För många<br />
barn var detta första chansen att ratta en riktig traktor.<br />
– Tanken var att arrangera ett evenemang för<br />
barn, där barnen under vuxnas övervakning får göra<br />
saker själva, till exempel tälja med kniv eller köra traktor,<br />
berättade Minna Mäkipernaa, en av evenemangets<br />
några hundra ”arbetsmyror”.<br />
Barnens lantbruksutställning arrangerades av<br />
byaföreningen Kauhavan Alakylän kyläyhdistys.<br />
Huvudsamarbetspart<strong>ner</strong> var <strong>Valtra</strong>, Etelä-Pohjanmaan<br />
Osuuspankki, OP-Pohjola och Kauhava stad.<br />
Vid utställningen fanns traditionsenligt också en<br />
maskinarena, husdjursgård och arbetsuppvisningar.<br />
Ett av dragplåstren var S-seriens <strong>Valtra</strong>traktor, som<br />
r bekant för många också från telefonoperatörens<br />
reklam.<br />
– Det här är en nationell utställning, på vilken<br />
modernt lantbruk visas för barnen. Därför är det<br />
viktigt, att det finns riktiga arbetsmaski<strong>ner</strong> utställda,<br />
säger Ismo Kauppinen vid <strong>Valtra</strong>.<br />
Från Kauhava centrum ordnades gratis busstransport<br />
– med en äkta dubbeldäckare.<br />
Blanda inte vinter- och<br />
sommardiesel<br />
Det är dags att köra gårdstanken så tom som möjligt<br />
och beställa vinterkvalitet. Bränsle av vinter- och<br />
sommarkvalitet får inte blandas med varandra, särskilt<br />
inte på hösten. Höstens första hårda köldknäpp<br />
märks vid serviceställena som problem förorsakade<br />
av förstelnat bränsle.<br />
Även en liten andel sommarkvalitet förstör<br />
bränslets köldegenskaper. Till exempel 50 procent<br />
sommarkvalitet i vinterkvaliteten försämrar bränslets<br />
filtrerbarhet från –34 grader till –25 grader.<br />
Grumlings punkten försämras ännu mer än filtrerbarheten.<br />
Vatten som blandats i bränslet gör bränslet<br />
oanvändbart redan vid svag köld.<br />
Om traktorn stannar som en följd av att bränslet<br />
stelnar, lönar det sig att vänta en stund, då värmen<br />
från motorn kan tina upp bränslet. Om det inte hjälper,<br />
lönar det sig att tömma vatten avskiljaren och<br />
byta filtret. Bränslesystemet kan värmas upp, men<br />
inte med hjälp av öppen eld. Ofta blir blandningen<br />
bättre om man blandar i diesel av arktisk- eller vinterkvalitet<br />
i bränsletanken. Om inget annat hjälper, 5<br />
måste traktorn bogseras till en varm hall.
SCR-motorn minskar på bränsleförbrukningen<br />
De nya motorerna<br />
sparar miljön och plånboken<br />
6<br />
Stora <strong>Valtra</strong> T-seriens traktorer utrustas nästa<br />
år med motorer med SCR-system. För de nya<br />
bestämmelserna finns en övergångstid, vilket<br />
möjliggör en flexibel övergång till den nya<br />
tekniken för motor- och traktortillverkarna.<br />
Myndigheterna i Europa och Nordame-<br />
rika har för flera år sedan fastställt en<br />
tidtabell enligt vilken tillverkare av traktorer<br />
och andra arbetsmaski<strong>ner</strong> ska<br />
minska på utsläppen av kväveoxider och<br />
mikropartiklar. Orsaken till detta är förståelig.<br />
Mikropartiklar är direkt farliga<br />
för hälsan, kväveoxider i sin tur orsaken<br />
till smogg och sura regn.<br />
<strong>Valtra</strong> har valt SCR-tekniken för att uppfylla<br />
utsläppskriterierna. S-serien var världens första<br />
traktor utrustad med denna teknik. Med<br />
S-serien har <strong>Valtra</strong> fått rikligt med erfarenhet<br />
av den nya tekniken och på samma gång tagit<br />
plats i täten för miljöskyddet i arbetsmaskinbranschen.<br />
– SCR-tekniken baseras på att bränslet<br />
används i motorn med så bra verkningsgrad<br />
som möjligt och utsläppen tas om hand i katalysatorn.<br />
Det här möjliggör att motorns verkningsgrad<br />
förbättras jämfört med tidigare eller<br />
konkurrerande teknik, berättar AGCO Sisu<br />
Powers marknadsföringschef Juha Tervala.<br />
I SCR-traktorn brin<strong>ner</strong> dieselbränslet i<br />
cylindern så effektivt som möjligt. Före katalysatorn<br />
som sitter i avgasröret sprutas AdBluemedel,<br />
som innehåller vatten och urea, i avgaserna.<br />
I katalysatorn reagerar AdBlue med<br />
kväveoxider och förvandlar dem till ofarliga<br />
föreningar. Till slut kommer det främst kvävgas<br />
och vatten ut ur avgasröret. Utsläppen<br />
av kolväten och kolmonoxid har minimerats<br />
Från början av år 2011 får traktorer med mer än 174 hästkrafter producera<br />
högst 2 gram kväveoxider och 0,025 gram mikropartiklar per kilowattimme.<br />
År 2014 minskar kväveoxidernas antal ännu från 2 gram till 0,4 gram. Då<br />
kommer utsläppen av kväveoxider och mikropartiklar att minska till bara<br />
3 procent från tiden före utsläppsbestämmelserna, alltså år 1996. Denna<br />
jättelika minskning kräver investeringar både av maskintillverkarna och av<br />
maskinanvändarna.
edan i samband med tidigare motorförnyelser.<br />
Kolmonoxid bildas oundvikligen vid all förbrän-<br />
ning, men i SCR-motorerna bildas det även<br />
mindre av detta, för även bränsleförbrukningen<br />
är mindre.<br />
SCR-tekniken har använts redan i tiotals år<br />
i kraftverk. I lastbilar har man flerårig erfaren-<br />
het av tekniken och systemet har konstaterats<br />
vara funktionssäkert. I och med de avgasbe-<br />
stämmelser som träder i kraft år 2014 kommer<br />
även de arbetsmaskintillverkare, som inte ännu<br />
använder tekniken, att ta den i bruk.<br />
För traktoranvändaren är SCR-tekniken lätt-<br />
skött. Traktorns elektronik ser till att systemet<br />
fungerar. Föraren behöver bara fylla AdBlue-<br />
behållaren, på samma sätt som bränsletanken<br />
eller behållaren för spolarvätska. För använda-<br />
ren är den mest betydande saken antagligen<br />
att med SCR minskar traktorns bränsleförbruk-<br />
ning med cirka 10 procent jämfört med den<br />
tidigare motorge<strong>ner</strong>ationen, beroende ändå på<br />
traktorns modell och användning kan inbesparingen<br />
vara större eller mindre.<br />
n Tommi Pitenius<br />
SCR-tekniken<br />
(Selective Catalytic Reduction)<br />
• Minskar på utsläppen av kväveoxider och<br />
mikropartiklar<br />
• Minskar bränsleförbrukningen med<br />
cirka 10 procent<br />
• Minskar på nedsmutsningen av motorns<br />
smörjningsolja<br />
• Minskar på motorns värmeproduktion<br />
• Inget behov för separat partikelfilter<br />
• Inget behov att leda avgaserna tillbaka i<br />
motorn<br />
Åtgången av tillsatsämnet<br />
AdBlue 3–5 procent av bränslet<br />
SCR-systemet kräver att tillsatsämnet AdBlue<br />
sprutas in i katalysatorn som sitter i avgasröret.<br />
AdBlue kallas särskilt i Nordamerika också<br />
för DEF (Diesel Exhaust Fluid). AdBlue bör<br />
uppfylla standard DIN70070 och ISO22241.<br />
AdBlue innehåller 67,5 procent vatten<br />
och 32.5 procent urea. Den ljusa eller ljusblåa<br />
lösningen är inte brandfarlig eller skadlig för<br />
miljön. Det finns inga särskilda restriktio<strong>ner</strong><br />
vad gäller transport eller förvaring av ämnet.<br />
AdBlue börjar stelna i -11 Celsius-grader, men<br />
den fryser först då den varit 24 timmar i en<br />
kyla på -25 grader. Frysningen inverkar inte<br />
på konsistensen, ämnet kan användas då<br />
det tinat. Om man får av ämnet på huden, på<br />
maskinen eller i omgivningen, kan den sköljas<br />
bort med vatten.<br />
AdBlue fås från <strong>Valtra</strong>s försäljningsställen<br />
och av bränsleleverantörerna bland annat<br />
i behållare på 10, 20, 200 och 1000 liter. Ett<br />
behändigt sätt är att placera en behållare på<br />
till exempel 200 eller 1000 liter bredvid bränsletanken.<br />
När AdBlue-tanken har en egen<br />
pump och slang, går det lätt att tanka AdBlue<br />
på samma gång som bränsle. Det lönar sig att<br />
vara minst lika noggrann med AdBlue:ns renhet<br />
som med bränslets, för smuts kan täppa<br />
till systemet eller skada katalysatorn.<br />
<strong>Valtra</strong> går också på biogas<br />
<strong>Valtra</strong> presenterade i somras på Borgeby Fältdagar-evenemanget<br />
i Sverige en koncepttraktor<br />
som fungerar på biogas. Traktorn har en<br />
dual fuel-motor som fungerar antingen enbart<br />
på diesel eller på en blandning av biogas och<br />
diesel. I biogasbruk utgörs 70–80 procent av<br />
effekten av gas, men man måste spruta in<br />
också en liten del diesel i cylindern på grund<br />
av antändningen.<br />
Traktorn, som baserar sig på modellen<br />
N101, har 170 liters gasbehållare, i vilka gasen<br />
har ett tryck på 200 bar. Denna gasmängd<br />
motsvarar cirka 30 liter diesel. Provkörningen<br />
och utvecklingen av biogastraktorer fortsätter<br />
i samarbete med flera samarbetspart<strong>ner</strong>.<br />
<strong>Valtra</strong> minskade<br />
sitt koldioxidavtryck<br />
<strong>Valtra</strong> har minskat på sitt koldioxidavtryck<br />
i samarbete med transportföretaget DHL.<br />
Koldioxidutsläppen förorsakade av <strong>Valtra</strong>s<br />
expressförsändelser minskade i fjol från<br />
augusti till årets slut med 270,16 ton. Kampanjen<br />
har fortsatt även efter det. Kampanjen<br />
omfattar <strong>Valtra</strong>s expressförsändelser, alltså<br />
närmast internationella reservdelstransporter.<br />
<strong>Valtra</strong> deltog som första stora industrikund<br />
i Finland i DHL:s GoGreen-program.<br />
I programmet minskade DHL koldioxidutsläppen<br />
på flera sätt, såsom att förnya sin flygflotta<br />
och rutter. Efter minskningen kompenserades<br />
de 270 ton utsläpp som <strong>Valtra</strong>s expressförsändelser<br />
förorsakade till fullo genom att<br />
plantera trädplantor på Forststyrelsens marker<br />
i Padasjoki förra sommaren.<br />
7
FÖR MTK:S OCH SLC:S MEDLEMMAR.<br />
VALTRA TRAKTOR<br />
ÅR 2010 ÄR EN YPPERLIG GÅVA<br />
FÖR FRILUFTSMÄNNISKAN.<br />
MED TRAKTOR BONUS -SEDELN<br />
ÅR 2010 FÅR DU<br />
VALTRA Collection-, Sako-, eller Suunto-produkter<br />
Se exakt list från www.valtra.fi eller fråga<br />
om närmaste <strong>Valtra</strong> försäljare<br />
<strong>Valtra</strong><br />
Från Finland. För fi nländare.<br />
Checkens värde 350 euro<br />
Kundens namn: Traktormodell<br />
MTK- eller SLC-medlemsnr<br />
Adress:<br />
Ort och datum:<br />
Underskrifter:<br />
<strong>Valtra</strong> Traktor Bonus 2010<br />
350€<br />
trehundrafemtio euro<br />
Försäljare Köpare<br />
Denna check kan användas för ett av följande av alternativ:<br />
VALTRA-affärer: Stoeger-luftgevär och Stei<strong>ner</strong>-handkikare, grundmodell<br />
VALTRA-affärer: STEINER Hunting 10x42 -handkikare av toppkvalitet<br />
SAKO SFC -butiker: 350 € rabatt på Sako 85 -studsare eller Beretta hagelgevär<br />
I kraft till 28.02.2011. Kundnummer 40102, BONUS MTK 2010. Beställningar från <strong>Valtra</strong>-affärer.<br />
inkl. moms 22%<br />
VALTRA-affärer: <strong>Valtra</strong> Collection-produkter för 350 euro<br />
VALTRA-affärer: Suunto CORE-klocka<br />
VALTRATRAKTORBONUSVALTRATRAKTORBONUSVALTRATRAKTORBONUSVALTRATRAKTORBONUSVALTRATRAKTORBONUSVALTRATRAKTORBONUSVAL-<br />
Fråga mera.<br />
Du får information om närmaste<br />
<strong>Valtra</strong> försäljare från numret<br />
020 45 501 eller www.valtra.fi .<br />
<strong>Valtra</strong> är AGCO-koncernens internationella varumärke
2841 km<br />
Italiensk lantbrukare<br />
körde hem sin traktor<br />
från fabriken<br />
Italienske mjölkbonden Vladi Peresson<br />
hade hört, att på <strong>Valtra</strong>s fabrik i Suolah-<br />
ti tillverkas traktorerna enligt kundens<br />
beställning och att kunderna är välkomna<br />
till fabriken. När Vladi Peresson beslöt att<br />
skaffa en <strong>Valtra</strong> N142 Versu, var det själv-<br />
klart att han också ville köra hem den<br />
från fabriken.<br />
– Att köra traktor genom Europa är ett trevligt<br />
äventyr och på samma gång ser man världen,<br />
berättade Vladi Peresson.<br />
Vladis far Claudio skötte mjölkgården i<br />
Arta Terme i norra Italien medan Vladi hämtade<br />
traktorn från Finland. Förutom Vladi var hans<br />
syster Daniela med på resan, liksom den lokala<br />
<strong>Valtra</strong>-återförsäljaren Guido Ortis, Peressoni-<br />
familjens vän<strong>ner</strong> Paolo Stroili, Peter Stefa-<br />
nutti, Mirco Gigliani och Elena Bressani samt<br />
AGCO Italias <strong>Valtra</strong>-produktchef Franco Scorsi.<br />
Med undantag av Daniela och Elena turades<br />
resenärerna om som chaufförer. Följet hade<br />
en husbil, där de som stod i tur att vila kunde<br />
sova.<br />
Färden började i Suolahti den andra<br />
augusti klockan 11.30 och traktorn har en 40<br />
km/h trans mission. Rutten gick genom Estland,<br />
Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien,<br />
Ungern och Österrike till Italien. På vägen<br />
stannade de bland annat hos <strong>Valtra</strong>-importö-<br />
rer och återförsäljare samt vid kontoret för<br />
de polska lantbruksproducenternas central-<br />
förbund. De gav sammanlagt flera tiotal inter-<br />
vjuer åt såväl tidningar, tv som radio. Gruppen<br />
Färden avlades av ett sällskap på åtta perso<strong>ner</strong>: Franco Scorsi, Vladi Peresson, Daniela Peresson,<br />
Elena Bressani, Mirco Cigliani, Peter Stefanutti, Paolo Stroili och Guido Ortis.<br />
Tack vare hyttfjädringen och den tysta hytten<br />
var färden bekväm.<br />
fick också duktigt med påhejning längs vägen<br />
av både lantbrukare och bilister. Dessutom<br />
samlade Peressons under resan flera tusen<br />
euro i bidrag till den lettiska Kopa ar mums-stif-<br />
telsen, som upprätthåller ett barnhem och ett<br />
hem för föräldralösa barn.<br />
Den sista 140 kilometer långa etappen från<br />
österriskiska gränsen hem gick i täten för en<br />
traktorkortege bildad av grannar och bekanta.<br />
Totalt blev resan 2841 kilometer lång och tog<br />
sju dagar. Det gick åt 1090 liter bränsle, alltså<br />
i medeltal 14,5 liter i timmen. Egentliga bruks-<br />
timmarna blev 75. Traktorn fungerade klander-<br />
fritt och den fick beröm för att den var så<br />
bekväm att köra.<br />
– Vi såg många platser och träffade trevliga<br />
människor under vår resa genom Europa. Nu<br />
är semestern slut för oss alla och arbetena<br />
kan börja med den nya traktorn, sade Daniela<br />
Peresson framme i Arta Terme.<br />
n Tommi Pitenius<br />
9
Lantbrukarna strävar kontinuerligt efter sätt<br />
att minska utgifterna. År 1998 offentliggjorde<br />
<strong>Valtra</strong> som första tillverkare på marknaden<br />
en traktor, som hade en bränslesparande<br />
funktion. Det var frågan om den sexcylindriga<br />
<strong>Valtra</strong> Valmet 8350 EcoPower (135 hk / 1 800 r/<br />
min, 650 Nm / 1 100 r/min). Av den här model-<br />
len såldes det 3 500 exemplar världen över.<br />
År 2001 presenterades fyrcylindriga <strong>Valtra</strong><br />
EcoPower 6750 (105 hk / 1 800 r/min, 530 Nm<br />
/ 1 150 r/min), som såldes i 4 500 exemplar.<br />
De här traktorerna har sedermera ersatts med<br />
fyrcylindriga N-seriens (124 hk) traktorer och<br />
sexcylindriga T-seriens (173 hk) traktorer.<br />
AGCO Sisu Power-motorn<br />
En orsak till utvecklingen av traktorer med<br />
låga varvtal var den sega och pålitliga AGCO<br />
Sisu Power-motorn, som används i <strong>Valtra</strong>s<br />
traktorer. Sisu-motorerna är mycket håll-<br />
bara och pålitliga. Dessutom har motorerna<br />
stort vridmoment och låga servicekostnader.<br />
Meningen var att sänka varvtalet från 2 200<br />
till 1 800 på den effektivaste med intercooler<br />
utrustade motorn. Eftersom en lågvarvsmotor<br />
har stort vridmoment redan vid förhållande-<br />
vis låga hastigheter och brett varvtalsområde,<br />
minskar belastningen och slitaget.<br />
En kombination av två traktorer<br />
I själva verket är det frågan om en traktor,<br />
som är kombi<strong>ner</strong>ad av två olika traktorer.<br />
En av EcoPowers egenskaper är, att föra-<br />
EcoPower<br />
Reglaget som spar bränsle<br />
10<br />
Tack vare ett enkelt reglage sparas 10–15 procent bränsle.<br />
ren kan växla mellan ekonomiska Eco-läget<br />
och vanliga Power-läget. <strong>Valtra</strong> har globalt<br />
sålt över 5 000 EcoPower-modeller under de<br />
senaste sju åren. När EcoPower-modellen<br />
används i Eco-läge, sparas 10–15 procent<br />
bränsle. Kolvens genomsnittliga hastighet är<br />
20 procent lägre jämfört med en vanlig motor.<br />
Tack vare våta cylinderfoder och intercooler<br />
hålls Sisu Power-motorerna i användbart skick<br />
ännu längre.<br />
Albert de Kleine<br />
(Heteren, Nederländerna)<br />
har använt <strong>Valtra</strong> T151 EcoPower-traktorn<br />
sedan november 2007.<br />
– Vi är mycket nöjda med vår traktor. Vi<br />
använder den mycket sommar som vinter, i<br />
medeltal 70–80 timmar i veckan. Eftersom vi<br />
använder traktorn så här mycket, anser vi<br />
att det är en stor fördel att den har ett reglage<br />
för bränsleinbesparing. EcoPower-läget<br />
är nästan alltid på, och på så vis kan vi spara<br />
10–15 procent bränsle. Vi använder traktorn<br />
Gerrit van de Werff är en ekonomisk<br />
förare. Han har en <strong>Valtra</strong> N111 Eco-<br />
Power-traktor och han har alltid Ecoläget<br />
påkopplat.<br />
för skogsarbeten. Tack vare de 163 hästkrafterna<br />
är den en mycket effektiv traktor. Det<br />
har redan samlats 3 900 driftstimmar för traktorn.<br />
Vi spånar trä (bland annat kraftig poppel)<br />
och utför stubbfräsning åt våra kunder<br />
runtom Nederländerna. När vi utför markberedning,<br />
kopplar vi bort Eco-läget.<br />
Gerrit van de Werf<br />
(Creil, Nederländerna)<br />
har använt <strong>Valtra</strong> N111 EcoPower-traktorn nu<br />
i två och ett halvt år.<br />
– Jag är mycket nöjd med min traktor. Min<br />
återförsäljare Offringa näm<strong>ner</strong> alltid, att jag är<br />
den mest ekonomiska föraren i detta område.<br />
Jag använder <strong>Valtra</strong> N111-traktorn för att<br />
transportera tulpa<strong>ner</strong> och svärdsliljor samt<br />
för plöjning och många andra ändamål. Traktor<br />
förbrukar i genomsnitt 7–9 liter bränsle i<br />
körhastigheten 1 300–1 400 r/min. Innan jag<br />
köpte <strong>Valtra</strong> N111 EcoPower-traktorn, hade<br />
jag en <strong>Valtra</strong> EcoPower 6750-traktor. Jag<br />
använde den nöjd i fem år. Den största fördelen<br />
med <strong>Valtra</strong>s traktorer är den rymliga hytten,<br />
vars bekvämlighet och funktio<strong>ner</strong> man<br />
har kunnat lita på de senaste åren. Jag ser<br />
ekonomiskt körande som ett spel. När man<br />
lättar lite på gaspedalen, bromsar i tid och
sedan accelererar lätt igen, kan man spara<br />
mycket bränsle och naturligtvis pengar. Trak-<br />
torn håller också längre.<br />
Bernd och Florian Hillen (Essen, Tyskland)<br />
har använt T140e-traktorn på sin mjölkgård.<br />
De har 100 mjölkkor, 120 ungdjur och två<br />
stora svinstall. Far och son beslöt att köpa<br />
<strong>Valtra</strong> 140e när deras återförsäljare Helmut<br />
Backhaus rekommenderade den. Före köpet<br />
provade Florian traktorn i många arbeten<br />
på gården. Han var nöjd när han märkte, att<br />
traktorns prestationsförmåga var förstklassig,<br />
dess motor effektiv och konstruktionen<br />
kraftig och sikten från den rymliga hytten god<br />
åt alla håll.<br />
– <strong>Valtra</strong> T140e-traktorn klarar arbetena<br />
lätt på låga varvtal, som sällan överskrider<br />
1 200 motorvarv. Desto större varvtal behövs<br />
inte heller. Vi berättar kontinuerligt åt våra<br />
prakti kanter, hur de kan nå samma effekt och<br />
dragkraft med färre varv. Vi provade majsod-<br />
ling med hjälp av en frampackare. Det funge-<br />
rade fint särskilt på sandig jordmån. Traktorn<br />
förbrukade 9,8 liter bränsle med 1 400 varv på<br />
motorn och 540 varv på kraftuttaget, berättar<br />
Florian.<br />
Med hjälp av enkel matematik motiverar<br />
Florian varför han rekommenderar en Eco-<br />
Power-traktor, och säger:<br />
– I normalbruk håller traktorn 10 000<br />
driftstimmar. När du använder en traktorn,<br />
som förbrukar onödigt mycket bränsle, för-<br />
lorar du pengar. Om du till exempel köper en<br />
traktor, som förbrukar fyra liter mer än <strong>Valtra</strong>traktorn,<br />
måste du under den genomsnittliga<br />
brukstiden använda 40 000 liter mera bränsle.<br />
– Om bränslet kostar 1,13 euro per liter,<br />
förlorar du 40 000 euro. Det är förstås beklagligt.<br />
Jag vill inte köra traktor enbart för nöjes<br />
skull, utan jag vill tjäna pengar med den. Därför<br />
kör jag med <strong>Valtra</strong>.<br />
n Annelies Bakker<br />
Foto: Annelies Bakker<br />
Eco-lägets fördelar Power-läget bjuder<br />
• Nominell hastighet 1 800 r/min<br />
• Bränsleinbesparing till och med 10 %<br />
• Tystare gång<br />
• Lägre hastighet på kolven, längre livslängd<br />
• Mycket högt vridmoment redan vid låga varv<br />
• Åkerbruk<br />
• Universalarbeten<br />
• Varierande arbeten<br />
• För arbeten där kraftuttaget utnyttjas<br />
i hastigheten 540 r/min<br />
Albert de Kleine använder traktorn väldigt<br />
mycket. Han får <strong>ner</strong> kostnaderna genom att<br />
helt enkelt trycka på Eco-reglaget.<br />
• Funktion för tilläggseffekt<br />
• Nominell hastighet 2 200 r/min<br />
• Transport boost -tilläggseffekt 11 hk (8 kW)<br />
• Maxhastighet 50 km/h eller 40 km/h<br />
• EcoSpeed möjlig<br />
• 1 000 r/min kraftuttag<br />
• För tunga arbeten där kraftuttag utnyttjas<br />
• Höga hastigheter<br />
• För arbeten som kräver stort hydraulflöde<br />
Nytt passagerarsäte<br />
till N- och T-serierna<br />
Till N- och T-seriens traktorer erbjuds ett nytt<br />
passagerarsäte. Det bekväma sätet har ryggstöd<br />
och säkerhetsbälte och uppfyller myndighetskraven.<br />
Sätet är av liknande lättskött och<br />
hållbart material som den tidigare sittplattformen.<br />
Det nya sätet är fastsatt med likadana<br />
fästen som plattformen, så om man önskar<br />
kan man i en gammal traktor byta till ett<br />
bekvämare säte. Å andra sidan får man också<br />
i en ny traktor en plattform, som tar mindre<br />
plats än det nya sätet.<br />
Bränsletank av stål<br />
till N-serien<br />
N-seriens utmärkta skogsegenskaper kan nu<br />
kompletteras med en bränsletank av stål. Den<br />
fabriksmonterade tankens volym är 150 liter<br />
och den ger ett gott skydd mot vassa grenar,<br />
stubbar och stenar. Bränsletanken sitter på<br />
traktorns vänstra sida och till den hör en verktygslåda.<br />
Bränsletanken minskar inte på traktorns<br />
frigång.<br />
Den nya ståltanken finns att få till<br />
N-seriens Versu- och Direct-modeller. I HiTechmodellerna<br />
är bränsletanken i skydd av mellanstommen<br />
av stål såsom tidigare. Direct<br />
utrustad med ståltank är den första steglösa<br />
traktorn som lämpar sig för skogsbruk, till vilken<br />
det finns att få bland annat kraftuttag för<br />
drivande släpvagn, skogshytt, TwinTrac-dubbelkommando,<br />
turbinkoppling, skogsdäck, en<br />
hydraulik som producerar 160 liter i minuten,<br />
smala bakre stänkskydd, skyddade skogsfälgar<br />
och många andra egenskaper som pla<strong>ner</strong>ats<br />
för skogsbruk.<br />
11
Jürgen Bongard har<br />
flisat i nästan tusen<br />
timmar med S352<br />
SCR-tekniken sparar<br />
enormt med bränsle<br />
Sauerland i nordvästra Tyskland, söder<br />
om Ruhrs industriområde, är känt för sina<br />
skogar, berg och vidsträckta ödemarker.<br />
Hit kommer turisterna vintertid för att åka<br />
slalom, skida och åka släde, på sommaren<br />
vandrar man i områdets skogar. Regio-<br />
nens lantbruk kretsar också runt skogarna.<br />
– Jag har nu flisat i 850 timmar med S352 och<br />
bränsleinbesparingen jämfört med tidigare trak-<br />
torer är betydande. Det går åt mindre bränsle än<br />
någonsin, trots att min nya traktor har mycket<br />
högre effekt än den gamla, berättar entreprenö-<br />
ren Jürgen Bongard.<br />
Bongard flisar trä åt olika kunder inom en<br />
radie på drygt hundra kilometer från sin hemby<br />
Neuenrade-Blintorp. Antalet brukstimmar för<br />
traktorn är drygt 2 000 om året, men förra vintern<br />
störde den rikliga snön arbetet så att timmarna<br />
blev färre än normalt. Typiska kunder är<br />
ortens skogsägare och medelstorleken på ett<br />
arbetsuppdrag är 100–3 000 kubik flis.<br />
– Jag har gjort det här i 15 år, av vilka 10<br />
som huvudsyssla. Jag har aldrig marknadsfört<br />
mitt företag, om man som marknadsföring inte<br />
räknar med att jag gör mitt arbete förstklassigt<br />
och effektivt.<br />
Ursprungligen var konkurrensen på flisningssektorn<br />
inte stor, men nu har det kommit<br />
12<br />
också andra företagare till samma fiskevatten.<br />
En av Bongards fördelar är att han koncentrerat<br />
sig på flisning. Många konkurrenter driver<br />
lantbruk vid sidan av eller till exempel plogar<br />
snö. Bongard kan erbjuda kunderna flexibilitet<br />
och till exempel kornas kalvningar eller snöfallen<br />
ändrar inte på flisningstidtabellen.<br />
– Jag började med flisning som deltidsarbete.<br />
Till en början var maskinen liten och<br />
matades manuellt. Sedermera har jag haft olika<br />
traktorer och en lastbil. Från år 2000 har jag<br />
gjort detta som huvudsyssla. <strong>Valtra</strong> S352 är den<br />
bästa traktorn jag haft i det här arbetet, säger<br />
Bongard.<br />
Den sammanlagda vikten på S352 och<br />
Jenz-flisaren är 26 ton. Kombinationens kapacitet<br />
är sådan, att Bongard i de flesta fall gärna<br />
låter kunden sköta transporten eller kallar in<br />
en företagare från transportsektorn. När mängden<br />
flis är upp till 100 kubik per timme, måste<br />
transportkedjan fungera.<br />
Seg motor<br />
Särskilt motorn på S352 får beröm. Motorn är<br />
så klart effektiv och med vridkraft, men också<br />
mycket seg och stryps inte ens vid hård belastning.<br />
Det går åt cirka 400 liter bränsle under en<br />
tiotimmars arbetsdag, vilket Bongard ser som<br />
en ypperlig prestation.<br />
Tyske Jürgen Bongard har gjort knappa tusen<br />
timmar entreprenad med S352 och anser att<br />
dess bästa sidor är SCR-motorns låga bränsleförbrukning<br />
och bra effekt. Åtgången av<br />
AdBlue är mindre än beräknat och det är lätt<br />
att tanka.<br />
Jürgen Bongard är en erfaren flisningsentreprenör.<br />
Bakom sig har han 15 år av entreprenad, den<br />
nuvarande takten är 2 000 timmar om året.<br />
– Det går åt överraskande lite AdBlue,<br />
ungefär en procent av bränsleförbrukningen.<br />
Jag var förundrad över att det inte gick åt mera<br />
av medlet, så min återförsäljare Hubertus<br />
Krengel undersökte traktorn. Allt var i skick, så<br />
det ska inte ens gå åt mera AdBlue i de här förhållandena,<br />
berättar Bongard.<br />
I Bongards traktorskjul står dieseltanken<br />
och en tusen liter stor AdBlue-behållare bredvid<br />
varandra. AdBlue-behållaren har en elektrisk<br />
pump, med vilken det är behändigt att<br />
fylla traktorns behållare alltid i samband med<br />
bränslepåfyllningen.<br />
– AdBlue är lätt att tanka på samma gång<br />
som bränslet. Tusen liter räcker långt, behållaren<br />
behöver fyllas på bara några gånger om<br />
året. Jag beställer AdBlue från samma ställe<br />
som bränslet. Ett telefonsamtal och båda kommer<br />
följande dag: den gamla AdBlue-tanken<br />
försvin<strong>ner</strong> och en ny kommer i stället. Lättare<br />
kan det inte vara, konstaterar Bongard.<br />
n Tommi Pitenius
S-serien är klassens bränslesnålaste traktor<br />
S-serien förbrukar upp till 17 procent mindre diesel<br />
<strong>Valtra</strong>s S-serie och AGCO:s motsvarande<br />
traktors bränsleförbrukning har under-<br />
sökts på senare tid i flera undersökningar.<br />
Enligt jämförelserna förbrukar S-serien<br />
minst bränsle i sin storleksklass.<br />
Vid ett test gjort vid universitetet i Nebraska<br />
jämfördes en S-seriens traktor (motsvarande<br />
AGCO DT-traktor) med fem konkurrerande trak-<br />
torer i olika hästkraftsklasser. Bland de konkur-<br />
rerande traktorerna fanns både modeller med<br />
snabbväxel eller steglös transmission.<br />
S-seriens bränsleförbrukning var alltid lägst<br />
oberoende effektklass eller konkurrent. <strong>Valtra</strong>s<br />
bränsleförbrukning var 3,8–17,2 procent lägre<br />
än den bästa konkurrentens. Resultaten var<br />
konsekventa, <strong>Valtra</strong> förbrukare minst bränsle<br />
och i regel var de konkurrerande traktorernas<br />
rangordning lika oberoende hästkraftsklass.<br />
I undersökningen mättes bränsleförbruk-<br />
ningen i gram per producerad kilowattimme,<br />
mätt från kraftuttaget. I testet beaktades inte<br />
åtgången av AdBlue, som S-seriens SCR-motor<br />
kräver. AdBlue-förbrukningen är 0,1–4 procent<br />
av bränsleförbrukningen. Eftersom priset på<br />
AdBlue är ungefär det samma som priset på<br />
diesel, ändras inte undersökningens totalresul-<br />
tat när AdBlue-åtgången beaktas.<br />
SCR-tekniken sparar pengar<br />
<strong>Valtra</strong>s S-serie var världens första traktor, som<br />
var utrustad med SCR-teknik (Selective Cataly-<br />
tic Reduction). SCR-tekniken minskar avgasut-<br />
släppen betydligt. Tekniken har använts i last-<br />
bilar redan i åratal. SCR-systemet sprutar in en<br />
vätska baserad på urea i avgaserna, varefter<br />
avgaserna leds in i katalysatorn. I katalysatorn<br />
förvandlas kväveoxiden till ofarligt vatten och<br />
kväve.<br />
Bränsleinbesparingen på omkring tio pro-<br />
cent innebär en stor summa sparade pengar.<br />
Beroende på driftstimmarna och det utförda<br />
arbetet är S-seriens bränslekostnader i regel<br />
flera tusen euro lägre om året än när man kör<br />
med konkurrerande traktormärken.<br />
16,6 procent lägre<br />
bränsleförbrukning i tyskt test<br />
Den uppskattade tyska forskningsanstalten<br />
för lantbruksteknik DLG (Deutsche Land-<br />
wirtschafts-Gesellschaft) testade en MF<br />
8600-seriens traktor, som motsvarar <strong>Valtra</strong>s<br />
S-serie. För traktorn uppmättes alla tiders<br />
minsta bränsleförbrukning. Beroende på<br />
arbetsuppgift var bränsleförbrukningen 10–20<br />
procent mindre än för de andra testade trak-<br />
tormärkena. I medeltal var bränsleförbrukning-<br />
en 16,6 procent mindre än för konkurrenter i<br />
motsvarande storlek.<br />
I testerna gjordes många olika slag av<br />
åkerarbeten både med full effekt och med 60<br />
procents effekt. Bränsleförbrukningen mättes<br />
både i liter per hektar och i gram per kilowat-<br />
timme.<br />
Överlag prisades traktorn i testet. Särskilt<br />
transmissionen, den rymliga hytten och front-<br />
lyftens effekt fick beröm.<br />
n Tommi Pitenius<br />
S-seriens bränsleförbrukning jämförd med konkurrenternas<br />
hk hk hk hk hk<br />
konkurrent 1<br />
konkurrent 2<br />
konkurrent 3<br />
konkurrent 4<br />
konkurrent 5<br />
<strong>Valtra</strong> S-serie<br />
Kraftuttagets maxeffekt<br />
13
Individuella traktorer från individuella t<br />
Traktortillverkarna presenteras<br />
Katja Laitinen tar emot traktorn, när den kommer från måleriet<br />
som ligger i mitten av monteringslinjen.Under de följande knappa 20<br />
minuterna gör Katja många saker åt traktorn. Hon avlägsnar skydden<br />
som behövts vid måleriet, smörjer alla nipplar och monterar hand-<br />
bromscylindern. Under hytten kommer bussningar för fastsättning och<br />
matta som dämpar ljudet.<br />
Monteringslinjens slutände, där Katja jobbar, har förnyats helt<br />
under sommaren. De delar som behövs i ifrågavarande traktor kommer<br />
färdigt ihopsamlade med en automatvagn från dellagret, precis enligt<br />
kundens beställning. Katja behöver inte längre själv samla delarna,<br />
utan de kommer till henne, vilket minskar risken för misstag och effek-<br />
tiverar arbetet.<br />
Katja bor ett tjugotal kilometer från fabriken. På sin fritid plockar<br />
Katja bär i skogen på hösten.<br />
Martti Peura bearbetar riktningsväljarens, framväx-<br />
elns, kraftuttagets och snabbväxelns lådor samt axelrör.<br />
Arbetet görs i tre skift, morgon, kväll och natt. Arbets-<br />
styckena, som liknar lådor, sätts fast i paletterna och<br />
matas automatiskt in i FMS-anläggningens djup. FMS<br />
bearbetar färdigt stycket i fyra olika bearbetningscentraler<br />
och bland annat tvättar det vid behov. Martti har arbetat<br />
vid transmissionsfabriken redan i 36 år.<br />
På fritiden jagar Matti och föder upp stövare. Han del-<br />
tar bland annat som domare i drevprov.<br />
14<br />
Ville Suihkonen arbetar vid produktutvecklingen med brom-<br />
sar, framaxlar och styrningssystem. Till arbetet hör till exempel<br />
mycket förhandlingar med underleverantörer samt att definiera<br />
kraven för komponenter och system.<br />
På sin fritid besöker Ville ofta sin hemgård 80 kilometer<br />
från Suolahti. Kusinen brukar gården med två mjölkningsrobo-<br />
tar och 120 kor. Ibland tar Ville med sig någon traktor som testas<br />
vidproduktutvecklingen. De egentliga traktorerna på gården<br />
är T170, M150, 6800, 2105 och 705. Förutom odlingshobbyn<br />
spelar Ville volleyboll i andra divisionen.
illverkare<br />
Kim Kytöpuro installerar som en del av ett<br />
team i början av monteringslinjen den tilläggsutrustning<br />
kunden beställt. En stor del av arbetet är<br />
att installera tryckluftsanordningar. Delarna sätts<br />
ihop färdigt vid sidan av linjen, men egentligt monteringsarbete<br />
görs också vid linjen i flera skeden,<br />
för till exempel tryckluftsbromsar och T-seriens<br />
tryckluftsdrivna Aires-framaxelns fjädring måste<br />
monteras på litet olika ställen på linjen. Dessutom<br />
monterar Kim också främre kraftuttag.<br />
Kim bor på landsbygden tio kilometer från<br />
fabriken. Hemma har Kim tre pojkar på 4, 5 och 8<br />
år. Hans fru arbetar också vid <strong>Valtra</strong>, med reservdelar.<br />
Kim har sedan barnsben varit intresserad av<br />
gamla amerikanska bilar. Nu kör han en restaurerad<br />
Chevrolet Impala årsmodell 1960, under arbete<br />
är en Impala årsmodell 1975 och i kö står några<br />
andra projekt och väntar på att bli påbörjade.<br />
Jussi Puttonen packar reservdelsförsändelser<br />
som ska utrikes. Kollegerna samlar beställningarna<br />
från lagret och hämtar dem till Jussi<br />
och de andra förpackarna. Försändelser med<br />
delar åker dagligen iväg runtom till världen.<br />
Som sidosyssla odlar Jussi en 32 hektar<br />
stor växtodlingsgård i Laukaa. På åkrarna odlas<br />
vall och spannmål. Vallen säljer Jussi på rot till<br />
boskapsägare i trakten. På semestern och veckosluten<br />
bearbetar Jussi jorden, sår, tröskar och<br />
torkar säden. Per år blir det några hundra driftstimmar<br />
i den fyrhjulsdrivna Valmet 565. Gården<br />
har 37 hektar skog. Lantbrukarbakgrunden hjälper<br />
att förstå kundernas behov också i reservdelsservicen:<br />
”man förstår, att expressförsändelsen<br />
behövs akut någonstans i världen”.<br />
Till Jussis familj hör frun Elina och 2-åriga<br />
dottern Iida.<br />
Johanna vann<br />
Europamästerskapet<br />
<strong>Valtra</strong> Shell Pulling Teams förare Johanna<br />
Herlevi vann Europamästerskapet i Pro Stock-<br />
klassen i tractor pulling i svenska Hörby i sep-<br />
tember. Teamets framgång kröntes av brodern<br />
Matti, som knep tredje platsen. Silvermedaljen<br />
gick till holländska teamets <strong>Valtra</strong> Next Sensation.<br />
I Euro Cup kneps vinsten av holländska<br />
teamets <strong>Valtra</strong> Next Sensation, som även vann<br />
det holländska mästerskapet. <strong>Valtra</strong> Shell Pulling<br />
Team-traktorernas slutspurt blev något knapp,<br />
när säsongens sista deltävling måste inhiberas<br />
på grund av regn. Sigma Power blev fjärde,<br />
Caesar sjätte och Doris åttonde.<br />
En ny mötesplats<br />
för <strong>Valtra</strong>-fans öppnad<br />
<strong>Valtra</strong> har öppnat en nya social www-tjänst för<br />
alla som äger eller är intresserade av <strong>Valtra</strong>.<br />
Tjänsten har som mål att sammanföra <strong>Valtra</strong>-<br />
fans världen över. My <strong>Valtra</strong> är en plats, där<br />
man kan dela med sig av berättelser, bilder och<br />
videon från olika miljöer, situatio<strong>ner</strong> och länder,<br />
där folk arbetar med sina <strong>Valtra</strong>.<br />
I tjänsten kan du berätta om dig själv, dina<br />
arbeten, maski<strong>ner</strong> och om situatio<strong>ner</strong> du varit i<br />
med din <strong>Valtra</strong> och dela dina erfarenheter med<br />
andra användare. Du kan läsa andra <strong>Valtra</strong>-<br />
inriktade perso<strong>ner</strong>s historier och titta på deras<br />
bilder och kommentera och betygsätta berät-<br />
telser. Som tjänstens användargränssnitt fung-<br />
erar en världskarta, från vilken du ser varifrån<br />
<strong>Valtra</strong>-fansen kommer.<br />
Alla <strong>Valtra</strong>-fans som registrerat sig före<br />
årets slut deltar i utlottningen av priser. Regist-<br />
rera dig nu, berätta din historia och var med<br />
och bygg en gemensam <strong>Valtra</strong>-värld.<br />
www.myvaltra.com<br />
EM 2010<br />
15
Lokkabon Raimo Mattila är ett exempel<br />
på landsbygdens mångsysslare, vars<br />
traktor måste passa för olika sysslor. Till<br />
arbetskamrat valde han <strong>Valtra</strong> N92 HiTech.<br />
Förutom vid renskötseln tjänar arbetsred-<br />
skapet i olika entreprenad arbeten och till<br />
och med som transportmedel för fiske-<br />
båten.<br />
– På våren är traktorn till hjälp vid sedvanligt<br />
vårbruk och på sommaren sysselsätter båtsidan,<br />
berättar Raimo Mattila och ser på när fiskebåten<br />
sjöläggs på de kristallklara vågorna i den<br />
konstgjorda sjön Lokka.<br />
Mattila, som bor i Lokka by i Sodankylä, är<br />
förutom ägare av en rengård också maskinentreprenör<br />
och turismföretagare. För sin traktor<br />
har han nästan lika många användningsområden<br />
som det finns ljusa sommarnätter i Lappland.<br />
En del av inkomsterna i Mattilas familj kommer<br />
från turismen. Lokka är ett populärt vandringsmål<br />
för naturturister i Europa, för byn ligger<br />
intill den kända Urho Kekkonens nationalpark.<br />
Företagande enligt årstiderna<br />
Familjen Mattila hyr ut och förmedlar stugor<br />
året runt för fotvandrare, fiskare, jägare, svamp-<br />
16<br />
”Jag var först här.”<br />
På vägen som går till<br />
Lokka by stöter man<br />
tidvis på renar. Bilisten<br />
har väjningsplikt.<br />
Raimo Mattila – renkarlen, som hyr ut<br />
Maxeffekt vid foten<br />
och bärplockare som kommer till Lapplands<br />
natur. Vid behov kombi<strong>ner</strong>as inkvarteringen<br />
med kost-, transport- och guidetjänster. Till<br />
exempel för fiskare erbjuder Mattila guidning<br />
och båtturer på floden Luiro, som rin<strong>ner</strong> genom<br />
byn.<br />
Traktorn kommer till användning under<br />
sommarens och höstens turismsäsonger. Med<br />
hjälp av den för Mattila bastuved till hyresstugorna<br />
och transporterar fiskebåten från vattendrag<br />
till annat beroende på om turisten vill<br />
till nationalsparkens vandringsleder eller fiska<br />
med drag i den ljusa natten i norr.<br />
På våren och hösten, när renskötselns<br />
brådaste tider är förbi eller först på kommande,<br />
styr Mattila till skogs med sin traktor. Om vintrarna<br />
när renarna vandrar på vinterbetet i ödemarkerna<br />
vid gränsen mellan Finland och Ryssland<br />
gör han underhållningsentreprenad med<br />
sin 101 hästkrafter starka dragare. Förutom en<br />
snöslunga har Mattila som tilläggsutrustning en<br />
spetsplog och skopa<br />
– Jag har kommit överens med skogsbolagen<br />
och några skogsägare bland annat att jag<br />
håller vägarna farbara under vintern, klargör<br />
han.<br />
Att ploga vägen är ingen liten sak på nordliga<br />
breddgrader, för vägarna är smala, snömängderna<br />
stora och höjdskillnaderna ansenliga.<br />
– I branta uppförsbackar behövs fyrhjulsdriften.<br />
En god egenskap i traktorn är, att man kan<br />
slå på fyrhjulsdriften också när traktorn rör sig,<br />
säger han.<br />
Frontlastaren och turbinkopplingen<br />
i flitigt bruk<br />
Trots sin mångsidiga företagsverksamhet är<br />
Mattila i huvudsak renkarl. Renägaren lever i<br />
rytm med årstiderna, vilket innebär att arbetsuppgifterna<br />
varierar längs året.<br />
– Renskötselåret startar i början av juni. Vid<br />
midsommaren börjar märkningen av kalvarna<br />
som fötts på vårvintern, vilket tar två till tre<br />
veckor. På sommaren skördas också hö till tilläggsfoder<br />
åt renarna vintertid. I början av hösten<br />
börjar man reparera renstängslen, så att<br />
de är i skick innan skiljningen börjar i oktober,<br />
berättar Mattila.<br />
I Lappland är avstånden långa och höjdskillnaderna i terrängen stora. Fyrhjulsdriften möjliggör<br />
problemfri körning också i de brantaste backarna.
Renskötselåret bestämmer renkarlens arbetstider. Under högsommaren är öronmärkningen av kalvarna<br />
ett intensivt arbetspass som tar några veckor.<br />
stugor och guidar turisterna i Lapplands vildmark<br />
av fjällen<br />
I Skogslapplands ödemarker har traktorn många användningsområden. <strong>Valtra</strong> N92 HiTech<br />
tjänar Raimo Mattila i turismnäringen bland annat som transportmedel för fiskebåten.<br />
Vid reparationen av renstängsel är<br />
N-seriens <strong>Valtra</strong> ett behändigt hjälpmedel.<br />
Med hjälp av den går det smidigt att köra<br />
på mon som är bevuxen med låga tallar och<br />
stängselstolparna transporteras praktiskt på<br />
frontlastarens gafflar. Däremot är det snabbare<br />
att dra stängselnätet med hjälp av fyrhjulingen.<br />
– Jag skulle inte klara mig utan frontlastaren.<br />
Den är nödvändig till exempel för att<br />
lyfta rundbalar och säckar samt då något ska<br />
bäras och vid snöröjning. Turbinkopplingen<br />
underlättar arbetet med frontlastaren och i<br />
skogskörning, för tack vare den går starten<br />
snabbt fast det tar lite av maskinens effekt,<br />
konstaterar Mattila och slår <strong>ner</strong> en ny påle i<br />
marken.<br />
Bränsleförvärmaren hjälper vid köld<br />
Renkarlens traktor måste lämpa sig för olika<br />
förhållanden och arbetssituatio<strong>ner</strong>. Vintern<br />
2009–2010 var en exceptionellt snörik och kall<br />
vinter i hela Finland. I Lokka var kölden tidvis<br />
<strong>ner</strong>e i -40 grader celsius. Ännu i mars var snötäcket<br />
på marken över en meter tjockt.<br />
Den stränga vintern visade, att i arktiska<br />
förhållanden klarar man sig inte utan tilläggsutrustning.<br />
– Jag borde låtit installera bränsleförvärmare<br />
i traktorn redan i samband med köpet, säger<br />
Mattila nu.<br />
Inte heller södra Finland besparades den<br />
hårda kylan. Den kalla vinterväderleken ökade<br />
ändå samförståndet mellan traktoranvändarna<br />
och tillverkaren.<br />
– Nu kanske det nationella servicenätverket<br />
har lättare att förstå, hurdana problem vi<br />
på de här breddgraderna stöter på varje vinter,<br />
småler han.<br />
Servicen fungerar, om maskinen pajar<br />
Före <strong>Valtra</strong> N92 Hitech-modellen har Mattila<br />
haft två traktorer av <strong>Valtra</strong> som bevisade sin<br />
funktionsduglighet i nordliga förhållanden.<br />
– Här är alla maski<strong>ner</strong>s viktigaste egenskap<br />
driftsäkerheten, eftersom avstånden är långa.<br />
Hösten är en bråd tid för renkarlarna, för renstängslena<br />
ska repareras innan renskiljningen börjar i oktober. Med<br />
traktor är det lätt att transportera stängselmaterialet till<br />
platsen. Turbinkopplingen underlättar arbetet med frontlastaren<br />
och i skogskörning.<br />
För egen del är den närmaste servicemannen<br />
inte särskilt långt, för den första finns redan på<br />
hundra kilometers avstånd, anmärker Mattila<br />
och visar med handen mot vägen som går mot<br />
Sodankylä centrum.<br />
Till Sodankylä kommuns centralort är det<br />
längs landsvägen aktningsvärda 86 kilometer<br />
från Lokka by. Trots sin driftssäkerhet har<br />
också Mattilas <strong>Valtra</strong> haft maskinstopp.<br />
– Då bevisade <strong>Valtra</strong> visserligen att företagets<br />
servicetjänster fungerar, för maskinen<br />
hämtades för reparation inom två timmar från<br />
anmälningen, säger rengårdsägaren och skrattar<br />
till godmodigt.<br />
För en by som omges av den nordliga vildmarken<br />
kan man anse det vara en rätt hyfsad<br />
responstid.<br />
n Riina Mäentausta<br />
Foto: Tuula Lampela<br />
17
Fyrhjulssafarin gick i Tommi Mäkinens skogar,<br />
som på sina ställen var våta efter vintern.<br />
Rutten var lämpligt utmanande, men säker,<br />
så att körandet var även annat än att åka i kö<br />
efter varandra på vägen.<br />
I skogarna mellan Jyväskylä och Suolahti knat-<br />
trade det rejält i våras, när över hundra <strong>Valtra</strong>-<br />
kunder var på safarier med fyrhjulingar. Safa-<br />
rierna ordnades i Puuppola på rallylegenden<br />
och lantbrukaren Tommi Mäkinens marker.<br />
Samtidigt gavs möjlighet att bekanta sig med<br />
Mäkinens rallybilfabrik, vars professionella och<br />
internationella verksamhet impo<strong>ner</strong>ade på gäs-<br />
terna. Chansen att delta i fyrhjulingssafari gavs<br />
åt alla som köpte en ny traktor under <strong>Valtra</strong>s<br />
maskinvisningsturné, och över hälften tog ock-<br />
så tillfället i akt.<br />
– Jag bytte en N121 HiTech av årsmodell<br />
2006 till en ny N141 Advance. Traktorns drifts-<br />
timmar är drygt tusen per år, för den används<br />
både på åkern och vid utfodring. Det blir rätt<br />
mycket körning på vägarna på grund av att<br />
åkrarna ligger kringspridda, så traktorn har<br />
fjädring framtill och en 50 km/h-transmission,<br />
berättar Jyrki Laitinen som driver en 86 hektar<br />
stor dikogård i Rautalampi.<br />
18<br />
Fyrhjulingssafari på köp<br />
Med N121 var Laitinen med om en olycka,<br />
när spärren på frontlastarens skopa gav efter<br />
då han körde på vägen. Skopan föll under trak-<br />
torn, som voltade och gick itu. Laitinen hölls<br />
kvar i hytten, men fick sys med 50 stygn i huvu-<br />
det. Av traktorn klarade sig närmast motorn<br />
och bakre transmissionen, medan hytten,<br />
frontlastaren och mellanstommen gick så<br />
sönder att de inte gick att reparera.<br />
– Traktorn reparerades, eftersom gränsen<br />
för inlösning inte riktigt överskreds. Jag var lite<br />
skeptisk till reparationen, men den lyckades
et<br />
förvånansvärt bra. Traktorn hade inga fel efter<br />
det stora reparationsarbetet. Följande köpare<br />
fick ändå veta om maskinens historia, berättar<br />
Laitinen.<br />
Laitinen hade kommit på fyrhjulingssafari<br />
med sin son Joonas, som går i gymnasiet.<br />
Safarin fick beröm av båda. För Joonas var<br />
safarin den första i sitt slag.<br />
Safarin gick runt i Tommi Mäkinens skogar<br />
under några timmar, när kaffepausen räknas<br />
med. Rutterna var rätt våta på våren, vilket<br />
bjöd på en lämplig utmaning. Den valda rutten<br />
var ändå säker även för en ovan chaufför.<br />
Efter safarin erbjöds möjlighet till bastu och<br />
kvällsmål på Mäkinens gård.<br />
Rallybilfabriken<br />
slog med häpnad<br />
Evenemanget började med lunch och besök<br />
på Tommi Mäkinen Racing Teams rallybilfabrik.<br />
För de flesta besökare var det en stor över-<br />
Jyrki och Joonas Laitinen från Rautalampi tyckte<br />
safarin var en trevlig upplevelse.<br />
Gruppen i startgroparna...<br />
raskning att se, en hurdan anläggning som uppförts<br />
invid riksväg 4 förra året. Mäkinens företag<br />
är verkstad, butik och reservdelslager för<br />
Subarus rallybilar samt rallyskola. Dessutom<br />
brukar Mäkinen en utsädesgård och gör entreprenad<br />
med skogsmaski<strong>ner</strong>.<br />
– Rallybilarna kommer hit från Subarus<br />
fabrik som 310 hästkrafters japanska fyrhjulsdrivna<br />
versio<strong>ner</strong> av Subaru Impreza. Här monteras<br />
de helt isär och byggs om. En bil som kommer<br />
hit kostar cirka 30 000 euro och en färdig<br />
rallybil av N-klassen ungefär 100 000 euro<br />
mera, berättar Tommi Mäkinen.<br />
Också service- och reservdelsverksamheten<br />
är omfattande. Om bilens pris är 100 000–<br />
150 000 euro, så använder en flitig tävlare<br />
ungefär samma summa på reservdelar och<br />
service per år. Om bilen emellanåt hamnar på<br />
forststyrelsens sida, stiger notan naturligtvis.<br />
n Tommi Pitenius<br />
Filialen i Vanda i nya utrymmen<br />
<strong>Valtra</strong>s försäljningsställe i Vanda flyttar till nya<br />
utrymmen i början av oktober. De nya utrymmena<br />
är i Esbo vid Ring III, något väster om de nuvarande<br />
utrymmena. Adressen är Myntängen 5.<br />
Flytten ger möjlighet att utveckla verksamheten<br />
och då särskilt försäljningen av reservdelar,<br />
när de nya och större utrymmena tas i bruk. Till<br />
samma adress flyttar också <strong>Valtra</strong>s lokala avtalsservice,<br />
Vantaan Konehuolto Oy. Traktorförsäljning,<br />
service och reservdelar finns nu på ett och<br />
samma ställe.<br />
Utrymmena är splitternya och <strong>Valtra</strong>s behov<br />
har beaktats i byggandet. Sammanlagt har den<br />
nya fastigheten 1 300 kvadrat, av vilka 600<br />
utnyttjas av traktor- och reservdelsförsäljningen<br />
och resten av servicen.<br />
Filialen i Viitasaari helt förnyad<br />
Försäljningspunkten i Viitasaari har flyttat några<br />
hundra meter från det förra stället, till adressen<br />
Lasimestarinkuja 6. Den nya filialen med försäljning,<br />
service och reservdelar har ett sammanlagt<br />
utrymme på cirka 400 kvadrat.<br />
I Viitasaari ansvarar Valttori för märkesservice<br />
och reservdelsförsäljning. Valttori gör också<br />
service på <strong>Valtra</strong> i Suolahti, Jyväskylä, Pieksämäki<br />
och Varkaus. Agrolog Pekka Tuhkanen har i september<br />
börjat som ny traktorförsäljare i Viitasaari.<br />
EU kräver personuppgifter<br />
för finansieringsbeslut<br />
EU-direktivet har förorsakat pinsamma situatio<strong>ner</strong>,<br />
när traktorförsäljaren har varit tvungen att<br />
kontrollera även bekanta kunders personuppgifter<br />
när finansiering ansökts. Någon annan möjlighet<br />
finns ändå inte, för EU-direktivet som varit<br />
i kraft i några år kräver att bankerna kontrollerar<br />
kundens identitet innan finansieringsbeslutet.<br />
Är man ute i traktoraffärer lönar det sig alltså<br />
nuförtiden att ta med sig personbevis, särskilt<br />
om man behöver finansiering. Traktorförsäljaren<br />
frågar inte efter personbeviset för att jäklas, utan<br />
för att EU-direktivet förpliktar den som beviljar<br />
finansieringen att göra så. Med direktivet eftersträvas<br />
att försvåra penningtvätt och finansiering<br />
av terrorism.<br />
19
<strong>Valtra</strong> är populär i Karibien<br />
<strong>Valtra</strong>s traktorer används på alla breddgrader<br />
från Nordpolens glaciärer till<br />
Tropikernas varma områden.<br />
FIBandCo som är verksamt på Martinique ger<br />
nytt liv åt bananväxtens stjälkar. Med miljövänliga<br />
metoder utnyttjar företaget bana<strong>ner</strong>nas<br />
fiberrika stjälkar. På sina plantager tillverkar<br />
FIBandCo från stjälkarnas märg ett material<br />
av toppkvalitet, som har fått namnet Green<br />
Blade. Green Blade-beläggningen är gjord av<br />
ansvarsfullt odlad 100-procentig naturfiber.<br />
<strong>Valtra</strong>-traktorer på bananplantage<br />
i Martinique<br />
Fabriken som är belägen i staden Ducos är<br />
en del av lantbruk med många verksamheter,<br />
Exploitation Agricole Rivière la Manche, som<br />
odlar banan och sockerrör. Bananen klipps<br />
<strong>ner</strong>, när bananklasarna har skördats. Hittills<br />
har stjälkarna gått till spillo, men tekniken som<br />
används av FIBandCo förändrade detta.<br />
Det behövs inga kemikalier vid beredningen<br />
av stjälkarna och dessutom fås vatten för<br />
bevattning effektivt genom att pressa ut det<br />
från stjälkarna. På fabriken i Ducos används<br />
också solpaneler, ett vattenuppvärmnings-<br />
20<br />
system som fungerar med sole<strong>ner</strong>gi och ett<br />
system som samlar upp regnvatten.<br />
FIBandCo använder <strong>Valtra</strong>-traktorer<br />
dagligen för att transportera stjälkarna från<br />
åkrarna till fabriken. Traktorerna måste klara<br />
av besvärliga arbetsförhållanden och gropiga<br />
grusvägar. Under regnperioden kan det till<br />
och med vara farligt att transportera ett lass.<br />
<strong>Valtra</strong>-traktorer är tillräckligt kraftiga även<br />
för svåra utmaningar. I bruk är modeller från<br />
<strong>Valtra</strong>s A-, N-, och T-serier. Traktorerna har<br />
ett automatiskt system för påkoppling, så<br />
att användaren snabbt kan förbereda arbetsmaskinen<br />
utan hjälp. I varje släpvagn kan<br />
cirka 100 stjälkar lastas, de väger sammanlagt<br />
cirka sex ton.<br />
Nicolas Cheminon vid FIBandCo<br />
litar på <strong>Valtra</strong>s traktorer<br />
Frankrikes kolonier Martinique och Guadeloupe är en<br />
del av Antillerna i Karibiska havet. På öarna bor cirka<br />
400 000 och 450 000 invånare. Eftersom öarna ligger<br />
mellan Kräftans vändkrets och ekvatorn, är klimatet<br />
här mycket lämpligt för att odla frukt och sockerrör.<br />
Varje år importeras över 300 000 ton bana<strong>ner</strong><br />
från Martinique och Guadeloupe till Europeiska unionen.<br />
Områdets jordbruksmodell har fått världsomfattande<br />
erkännande som en förebild för modernisering<br />
och innovation i konkurrensens tryck.<br />
– De är kända för sin stabilitet, kraftighet och<br />
pålitlighet samt det behändiga kopplingssystemet.<br />
På gården, där vårt företag verkar,<br />
fanns <strong>Valtra</strong> traktorer i bruk redan tidigare.<br />
På så sätt har vi kunnat förenkla anskaffningen<br />
av service och reservdelar.<br />
FIBandCo samarbetar med återförsäljaren<br />
SDVI Martinique. SDVI:s försäljningschef<br />
FIBandCo:s Nicolas Cheminon vid ratten<br />
för modell A82.<br />
Cédric Deboudt håller med om att <strong>Valtra</strong>-traktorer<br />
passar ypperligt för arbetet på Martinique.<br />
– Vi säljer 16 <strong>Valtra</strong> om året här och våra<br />
kunder är mycket nöjda med traktorernas<br />
kvalitet. Valtrorna är kända för sin pålitlighet.<br />
Kunden har också möjlighet att välja det som<br />
behövs från det breda sortimentet av arbetsredskap.<br />
Det skräddarsydda beställningsprogrammet<br />
för traktorer innebär också, att FIBandCo<br />
fritt fått välja färgerna på företagets traktorer.<br />
Färgen på de följande Valtrorna är inte ännu<br />
bestämd, men Nicolas Cheminon bekräftar att<br />
– Två nya <strong>Valtra</strong> anskaffas till vår maskinpark<br />
under år 2011.<br />
n Cédric Deboudt<br />
Fokus på återförsäljaren SDVI<br />
SDVI säljer lantbruksmaski<strong>ner</strong>, schaktningsmaski<strong>ner</strong><br />
och stora fordon för<br />
varutransport på Martinique, Guade loupe<br />
och franska Guayana. Företaget är en<br />
del av Loret Group. Det har 60 anställda,<br />
av vilka 15 arbetar på avdelningen för<br />
avtalsservice. Företaget säljer i medeltal<br />
cirka 40 <strong>Valtra</strong> om året och hade en<br />
omsättning på 20 miljo<strong>ner</strong> euro år 2009.<br />
Cédric Deboudt<br />
SDVI:s försäljningschef
Brandsläckare för tuff terräng<br />
I norska Finnøy kommun är lantbrukarnas<br />
och småbrukarnas organisatio<strong>ner</strong> väl förberedda<br />
för eldsvådor. Där brandbilen inte<br />
kan komma fram, är bondens traktor lösningen.<br />
– Vi väljer utrustning, som håller i de tuffaste<br />
förhållandena, säger Stig Forbregd, brandchef<br />
i Finnøy, som ligger norr om Stavanger i Norge.<br />
Han förevisar entusiastiskt den nya uppfinningen.<br />
Påkopplad bakom kommunens <strong>Valtra</strong> N101<br />
HiTech finns en manick, som vid första ögonkastet<br />
ser ut som en slamvagn. Maskinen är ändå<br />
granngul, i likhet med den lokala brandkårens<br />
signaturfärg.<br />
– I den här maskinen finns exakt samma<br />
utrustning som i en brandbil, bara motorn saknas,<br />
förklarar Forbregd och förevisar vagnen, på<br />
vilken en pump installerats. Med vattenstrålen<br />
går det behändigt att släcka eldsvådan. Maskinen<br />
är ett effektivt vapen särskilt vid skogs- och<br />
ängsbränder.<br />
Brandchefen Stig Forbregd (till vänster) och<br />
vicebrandchefen Jakob Bjørklund har toppeffektiv<br />
släckningsutrustning till sitt förfogande,<br />
vilket ökar brandberedskapen i distrikten.<br />
God ekonomi<br />
Mången eldsvåda har under årens lopp släckts<br />
med lantbrukarnas smarta användning av slam-<br />
vagnen. Det fick brandchefen Finnøy och de<br />
kreativa krafterna vid Moi AS att förvandla företa-<br />
gets 4 kubik stora vakuumvagn till en brandvagn.<br />
– Vi undersökte flera olika alternativ, när vi<br />
skulle köpa en ny brandbil. Ett alternativ var en<br />
brandvagn som dras av traktor, säger brandche-<br />
fen.<br />
I Norge kostar en ny brandbil 2,5–4 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor (300 000–500 000 euro), men till samma<br />
pris kunde kommunen skaffa 4–6 brandvagnar.<br />
– Vi spar också på servicekostnaderna, för<br />
en brandbil måste startas en gång i veckan<br />
för att hållas i funktionsdugligt skick, berättar<br />
Forbregd.<br />
Fyra brandvagnar<br />
Finnøy kommun har 2 900 invånare, som bor<br />
på 15 stora och små öar. Mellan två av öarna går<br />
en tunnel, men till de övriga öarna är det färje-<br />
förbindelse. Med en sådan här geografi säger<br />
det sig självt att brandkatastrofen på många stäl-<br />
len är ett faktum långt innan en brandbil hunnit<br />
till undsättning.<br />
– Därför vill vi placera brandvagnar på fyra<br />
ögrupper, helst på sådana lantbrukares ägor<br />
som behärskar grunderna i brandsläckning,<br />
säger Forbregd.<br />
Lantbrukaren har motorn<br />
Med hjälp av brandvagnarna utspridda på öarna<br />
i Finnøy kan lantbrukarna snabbt påbörja släck-<br />
ningen av bränderna, innan den professionella<br />
brandkåren tar över.<br />
A och O i att projektet lyckas är just samar-<br />
betet med de lokala lantbrukarna – de erbjuder<br />
sin traktor och mankraft till projektets förfogande,<br />
och de har tidigare erfarenhet av slamvagnar från<br />
Moi AS.<br />
– På det här sättet får vi behändigt motor till<br />
brandvagnarna. Lantbrukarens traktor är ju alltid<br />
bruksklar, säger Forbregd.<br />
Släckningsarbeten i utmanande terräng<br />
Kommunens <strong>Valtra</strong> – eller en annan bra traktor<br />
– tar sig dit brandbilen inte kan.<br />
– Kombinationen traktor och brandvagn är<br />
en idealisk lösning i svår terräng – traktorn drar<br />
brandvagnen till och med över en myr, hävdar<br />
Forbregd.<br />
Detta kan vara avgörande särskilt vid skogsbränder,<br />
som blir allt vanligare.<br />
<strong>Valtra</strong> N101 tar emot utmaningen och drar<br />
brandvagnen utan att knorra. <strong>Valtra</strong>n används<br />
också till annan verksamhet i kommunen och är<br />
dimensio<strong>ner</strong>ad för att kunna köra med last upp<br />
och <strong>ner</strong> för branta backar.<br />
Den passar perfekt för att dra en brandvagn.<br />
– Med en motor på 74 hästkrafter klarar traktorn<br />
av att dra en brandvagn som är full astad med<br />
4 000 liter vatten och väger upp emot sju ton. En<br />
traktor med 90 hästkrafter har inga problem att<br />
dra och använda brandvagnen, säger Forbregd.<br />
Valuta för pengarna<br />
Finnøy kommun använder <strong>Valtra</strong> bland annat för<br />
att den är enkel att använda och därmed snabbt<br />
kan tas i bruk oavsett tillgänglig chaufför.<br />
– En annan viktig orsak till att kommunen valde<br />
<strong>Valtra</strong> är totalekonomin, säger brandchefen och<br />
hänvisar framför allt till det femåriga service- och<br />
garantiavtalet <strong>Valtra</strong> erbjuder.<br />
– Vi har i dag två <strong>Valtra</strong>-traktorer. När vi använt<br />
dem i fem år, byter vi dem till nya, säger Forbregd.<br />
n Kalle Seip<br />
Där brandbilen inte kom -<br />
mer fram, är en traktor<br />
med brandvagn oslagbar.<br />
21
– Det är lättare att bli förlåten av frun än få lov<br />
att köpa en ny traktor, säger miniatyrsamlaren<br />
Timo Teinilä och ler spjuveraktigt.<br />
Det sägs, att det goda känns igen när<br />
man ser det. På denna filosofi litar också Timo<br />
Teinilä, som samlar på miniatyrtraktorer. Hans<br />
samlarhobby baseras inte enbart på samlande<br />
för samlandets skull. Tvärtom, miniatyren ska<br />
väcka tankar och minnen eller ge upphov till<br />
känslor som kittlar skratt<strong>ner</strong>verna.<br />
– Kärnan i min samling är Valmet- och<br />
<strong>Valtra</strong>-traktorerna. Jag samlar på dem, för de<br />
är finländska liksom jag. Dessutom samlar jag<br />
på miniatyrer, vars förebilder på ett eller annat<br />
sätt anknyter till mitt egna liv. Till sist kommer<br />
ännu vissa rariteter, såsom Massey Fergusons<br />
50-års jubileumsmodell och gamla miniatyrer,<br />
listar Teinilä.<br />
”Fällknivsvalmet” inspirerade<br />
Till en början fotograferade Teinilä traktorer.<br />
Miniatyrerna kom med i bilden, då han i<br />
22<br />
De många<br />
Valmetarnas man<br />
30-årsgåva fick en exakt kopia av modellen<br />
<strong>Valtra</strong> Valmet Forest 115. ”Fällknivsvalmeten”,<br />
som blivit en klassiker, var början på ett nytt<br />
kapitel i Teiniläs traktorhobby. För närvarande<br />
finns drygt hundra miniatyrer i Teiniläs samling.<br />
Bara av olika Valmet- och <strong>Valtra</strong>-traktorer finns<br />
flera tiotal.<br />
I den ivriga traktorentusiastens samling<br />
finns bland annat alla Valmet 8750- och<br />
805-seriernas färgsviter samt <strong>Valtra</strong>s C- och<br />
T-seriernas modeller i olika färger. Även för<br />
detta har Teinilä en personlig orsak. År 2009<br />
avklarade han agronomexamen vid Helsingfors<br />
universitet och gjorde sitt slutarbete för <strong>Valtra</strong><br />
om de nya traktorerna utrustade med steglös<br />
transmission.<br />
Under senare tid har Teiniläs hobby åter<br />
fått nya drag. Lekfullt kan man säga, att han<br />
också har blivit gallerist, för i kappsäcken har<br />
Över. Bild från utställningen vid Åbo stadsbibliotek.<br />
Vänster. I Timo Teiniläs miniatyrsamling finns<br />
tiotals Valmet- och <strong>Valtra</strong>-traktorer. Orsaken<br />
till populariteten är också klar.<br />
– De är finländska precis som jag, säger<br />
agronomen som gjort sin pro gradu om CVTtransmissio<strong>ner</strong>.<br />
han minitatyrutställningar vid lantbruksmu-<br />
seet Sarka sommaren 2009 och i Åbo stads-<br />
bibliotek vintern 2010.<br />
För industrins upphovsman och<br />
hungerns utplånare<br />
Teinilä kän<strong>ner</strong> och kan maski<strong>ner</strong>, särskilt trak-<br />
torer. Han driver sitt egna lantbruk i Halikko<br />
och lär teknologi vid lantbruksskolan Tuorlan<br />
Maaseutuoppilaitos i S:t Karins.<br />
Traktorer förespråkas alltför sällan, anser<br />
Teinilä, fast de har haft en avgörande bety-<br />
delse för olika länders industrialisering, för att<br />
inte tala om effektiveringen av livsmedelspro-<br />
duktionen.<br />
– Bara ordet traktor är över hundra år<br />
gammalt. År 1906 betydde det ”bränslemotor-<br />
driven dragare, börjar Teinilä berätta ivrigt.<br />
Intressantast i utvecklingen av tekniken i<br />
traktorerna är enligt honom det, att nya saker<br />
i själva verket kan vara delvis gamla.<br />
– Många tekniska egenskaper, som nu ses<br />
som nyheter, kan ha provats första gången<br />
till exempel vid tekniska universitet för till och<br />
med femtio år sedan. Traktorernas framtid<br />
kan alltså också vara att blicka i det förflutna,<br />
påpekar han.<br />
n Riina Mäentausta
Old-timer<br />
<strong>Valtra</strong> är veteran<br />
Funktionsmodellen för <strong>Valtra</strong> biogastraktor har<br />
väckt stor uppmärksamhet den gångna sommaren.<br />
<strong>Valtra</strong> har ändå gjort omfattande forskning<br />
och test med alternativa bränslen både i<br />
Europa och i Brasilien i årtionden.<br />
I samarbete med Vakola byggdes år 1980<br />
en gengasdriven Valmet 702. Med hjälp av den<br />
uppdaterades gengastekniken, som genast<br />
tillämpades i Brasilien i början av 1980-talet<br />
då landet sökte nya vägar inom förnybara<br />
bränslen. Motoralkoholen vann ändå och nu<br />
är Brasilien främst i världen på att leverera<br />
motoretanol.<br />
Valmet do Brasil tillverkade åren 1983–<br />
1986 sammanlagt 1700 alkoholdrivna traktorer<br />
främst för landets sockerrörsplantager, som<br />
hade tillgång till eget bränsle. Motorn fungerade<br />
med dieselprincipen; två insprutningspumpar,<br />
en radpump som matade etanol, men<br />
antändningen skedde genom att spruta in en<br />
liten mängd dieselbränsle med en fördelarpump.<br />
Projektet ströps, när det hittades olja<br />
vid Brasiliens kust.<br />
I Finland undersöktes användningen av<br />
alkohol i dieselmotorer i slutet av 1980-talet.<br />
Metoden var att i etanolen tillsätta en tändvätska,<br />
med vilken man fick alkoholen att tända<br />
på grund av trycket. Annars fungerar alkohol-<br />
motorer enligt otto-principen med tändstift.<br />
Resultaten var positiva, men behövlig infra-<br />
struktur saknades i Finland.<br />
Testkörningarna med första ge<strong>ner</strong>ationens<br />
biodiesel påbörjades vid 1990-talets skifte<br />
och man försökte öka användningen av detta<br />
bränsle till och med genom att Valmets dåva-<br />
rande ge<strong>ner</strong>aldirektör Matti Sundberg lobbade<br />
för saken vid jord- och skogsbruksministeriet.<br />
Resultatet var dock skralt, men beredskapen<br />
för att använda biodiesel belönades på export-<br />
marknaden, särskilt i Österrike och Tyskland.<br />
En episod vid samma tider var Elsbett-<br />
motorn, som gick på pressad vegetabilisk olja.<br />
En sådan här ”råoljemotor” monterades i<br />
Valmet 605, som provkördes vid svenska<br />
testanläggningen Statens Maskinprovningar i<br />
Uppsala. Denna Elsbett-motor finns så vitt jag<br />
vet i motorfabrikens museum.<br />
För tillfället finns två forskningsinriktningar<br />
vid <strong>Valtra</strong>. <strong>Valtra</strong> do Brasil utvecklar den nya<br />
ge<strong>ner</strong>ationens alkoholmotor, som fungerar<br />
med dieselprincipen. Fortfarande hör antänd-<br />
ningen av bränsleblandningen med hjälp av<br />
dieselbränsle till funktionsmodellen, men för<br />
doseringen av alkoholen söks nya kostnadseffektiva<br />
lösningar från bilindustrins komponenter.<br />
I Valmet do Brasils ”Alcool”-serie fanns tre modeller;<br />
fyrcylindriga Valmet 88 och sexcylindriga modellerna<br />
Valmet 118 och 118-4.<br />
Gengastraktorn Valmet 702 i Vakolas provkörning<br />
år 1980. Åtgången av torra vedklabbar beräknades<br />
till 1,4 kg per kilowattimme.<br />
i forskning om alternativa bränslen<br />
På <strong>Valtra</strong>s fabrik i Suolahti undersöks<br />
användningen av biogas i dieselmotorer med<br />
så kallad Dual-Fuel-teknik, där antändningen<br />
sker med en liten mängd vanligt dieselbränsle<br />
eller biodiesel. Det största hindret för användningen<br />
av förnybar e<strong>ner</strong>gi i traktorer utgör<br />
bristen på gällande lagstiftning i EU. Solospel i<br />
enskilda länder verkar inte sannolika.<br />
Ett annat problem är avsaknaden av<br />
infrastruktur. Det finns tillgång till biogas via<br />
det befintliga biogasnätverket, men nätverket<br />
är i de flesta länder inte särskilt omfattande.<br />
Gårds- eller biogasreaktorers framtid är oklar.<br />
I Sverige är samhället mycket positivt inställt<br />
till förnybara e<strong>ner</strong>giformer och i landets sydvästra<br />
del finns redan ett omfattande distributionsnätverk<br />
för biogas.<br />
Biogastraktorn har utvecklats tillsammans<br />
med sektorns främsta samarbetspart<strong>ner</strong>.<br />
AGCO Sisu Powers ge<strong>ner</strong>atorfabrik Genpowex<br />
har gjort ett biogasverk som fungerar med<br />
samma Dual-Fuel-princip och som vore mycket<br />
lämpligt för gårdsbruk.<br />
Oberoende vilka framtidens e<strong>ner</strong>gilösningar<br />
blir, har <strong>Valtra</strong> medel för att tillämpa dem.<br />
n Hannu Niskanen<br />
23
<strong>Valtra</strong> Oy Ab<br />
Valmetinkatu 2<br />
44200 Suolahti<br />
Tel. 02045 501<br />
Fax 020 455 0608<br />
www.valtra.fi<br />
<strong>Valtra</strong> Collection<br />
– för alla sysslor och stunder<br />
www.valtrakauppa.fi<br />
Se flera <strong>Valtra</strong> Collection produkter<br />
i nätbutiken www.valtrakauppa.fi.<br />
Produkterna kan också hittas från<br />
<strong>Valtra</strong>s reservdelsbutiker.<br />
(Urvalet varierar i olika butiker).
Change language