Bohusarvet 2010-1.indd - Bohusläns hembygdsförbund

Bohusarvet 

Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2010:1 

1

Främre omslag: Hjärtums kyrka med utsikt över Göta Älv (beskuren). 

Bakre omslag: Gullholmen (beskuren). 

Foto: Per ”Pixel” Petersson 

Ur innehållet 

Länsmuseets självständighet hotad 3 

Anmäl föreningen till Trädgårdens dag 4 

Västkustens store målare åter i Bohuslän 8 

Programtips från Bohusläns museum 9 

Bohus Stickning 10 

Bohus Knitting goes East & West! 11 

Badortsdagar på Gustafsberg 12 

Landshövdingebesök i Jonsered 13 

Skap – Skåp – Skapa 14 

Maritimt på Hyllan, Bohusläns museum 16 

Kurser & konferenser 18 

Inventering av Sveriges alla släktgårdar 19 

Den gamla onda tiden 20 

Hembygd från ovan 22 

Gråärtor 24 

Havet som förenar 

– om Bohusläns och sjöfararnas historia 27 

Boktips 28 

Bohusläns Hembygdsförbunds bokmässa 31 

Bohusläns 

Hembygdsförbund 

Adress: Box 403, 451 19 Uddevalla 

E-post: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se 

Hemsida: www.hembygdbohus.se 

Plusgiro: 52 31 88-1 

Bankgiro: 303-8486 

Kansli: Unni Andersson, tfn 0522-65 65 61 

Kulturarvskonsulent: Marika Russsberg, tfn 0522-385 67 

E-post: marika.russberg@vgregion.se 

Bohusarvet 

Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg 

Redaktör: Marika Russberg 

Layout och grafisk form: Ove Drejenstam 

Tryck: IT-Grafiska AB, Uddevalla, 2010 

ISSN 1654-2274 

2

Länsmuseets självständighet hotad 

”I en region eller en kommun 

som inte följer gällande 

lagar och förordningar 

råder något av anarki.” 

Detta bistra konstaterande gjordes av 

en advokatfiskal vid Kammarkollegiet 

i samband med ett samtal jag hade 

med kollegiet angående Västra Götalandsregionens 

(VGR) planer på en 

central organisation för länsmuseerna 

och andra kulturarvsinstitutioner 

i VGR. 

Hur förhåller det sig då i 

vår region? Vi ska här söka 

svaret beträffande en del av 

kulturlivet i VGR. 

Man kan fråga sig vad jag som företrädare 

för Bohusläns museum har att 

göra med hur VGR organiserar kulturen 

i regionen. Jo, Bohusläns Hembygdsförbund 

är tillsammans med 

Uddevalla kommun och Göteborgs 

och Bohus läns landsting, som numera 

ingår i VGR, stiftare till Bohusläns 

museum i Uddevalla och därmed 

bundet av den urkund och de stadgar 

som upprättades när stiftelsen Bohusläns 

museum bildades den 1 januari 

1977. 

Styrelsen för denna stiftelse består 

av nio personer, fem från VGR och 

två från vardera Uddevalla kommun 

och BHF. Regionen har alltså majoritet 

i styrelsen. Men så snart en person 

har accepterat att ingå i en stiftelsestyrelse 

lämnar den sitt ”ursprung” och 

företräder enligt stiftelselagen endast 

stiftelsen. 

Fastän en styrelseledamot är utsedd 

av stiftaren, är det inte stiftarens intresse 

ledamoten ska beakta, när denne 

beslutar för stiftelsen utan enbart 

stiftelsens intresse och dessutom se 

till att stiftelsens ändamål fullföljs. En 

stiftare kan således inte tvinga en styrelse 

att fatta ett visst beslut för stiftelsen. 

Stor uppmärksamhet kring 

omorganisationen 

Vad som sagts ovan gäller även Västergötlands 

länsmuseum, som också 

är en stiftelse. När det blev känt 

att VGR ville beröva stiftelsemuseerna 

deras självständighet, väckte detta 

starka känslor. Många upprörda debattartiklar 

och insändare publicerades. 

Dessa blev ofta bemötta av företrädare 

för VGR och Västarvet, vilka 

betonade förträffligheten med den nya 

organisationen. Oliktänkande beskylldes 

ofta för att vara gammalmodiga 

och bakåtsträvare. 

Från BHF:s sida har vi inte deltagit 

i den offentliga debatten, eftersom vi 

ville föra direkta samtal och förhandlingar 

med motparten och inte via media. 

Men när slutsignalen för denna 

långa kamp har ljudit och avtalen är 

skrivna, anser jag att våra medlemmar 

har rätt att få veta hur spelet har förts 

genom åren. Det kan kanske även vara 

en lärdom för framtiden. Vi som är 

engagerade inom BHF har skyldighet 

att värna om vår rörelse, men vi har 

lika stor skyldighet att slå vakt om Bohusläns 

museum och skall heller inte 

medverka i några olagligheter. 

Omfattande planer för museer 

i VGR 

Då VGR bildades 1999 upphörde de 

gamla länen och landstingen. Arbetet 

med att finna regiongemensamma 

former för vissa verksamheter påbörjades, 

varvid de gamla länssjukhusen 

fördes under samma tak. Snart sökte 

man former för att centralisera även 

länsmuseerna och andra kulturarvsinstitutioner. 

Efter beslut i regionstyrelsen 

2002 startades den 1 januari 2003 

3 

Jan Sjöberg, 

ordförande 

i Bohusläns Hembygdsörbund 

en särskild förvaltning, Natur- och kulturarvsförvaltningen, 

för att genomföra 

beslutet. Det otympliga förvaltningsnamnet 

ersattes 2006 av Västarvet. 

Omfattande utredningar inledde 

förändringsarbetet. Detta präglades 

av övertygelsen att en ny organisation 

skulle vara bra för kulturenheterna, 

och man ville värna om dessa – åtminstone 

till en början. VGR gick systematiskt 

till väga och plockade in den 

ena enheten efter den andra. Ibland 

mötte man motstånd mot inlemmandet, 

men botemedlet mot trilskande 

institutioner och museer var löften eller, 

om detta inte hjälpte, hot om väsentligt 

minskade anslag. Om en enhet 

var en stiftelse och hade att följa 

stiftelselagen, utgjorde detta inte något 

hinder för VGR:s omdanare. 

Efter hand kom följande museer 

och kulturarvsinstitutioner att ingå 

i Natur- och kulturarvsförvaltningen: 

Lödöse museum, Forsviks Industriminne, 

Vänersborgs museum med 

Kulturlagret, Vitlycke museum, Hemslöjdskonsulenterna 

i Västra Götaland, 

Studio Västsvensk Konservering, 

Byggnadsvård Nääs och Göteborgs 

Naturhistoriska museum (GNM). 

Vi ser här att Göteborgs museer 

inte anslöt sig till centralorganisationen. 

Undantaget är Göteborgs Naturhistoriska 

museum, som tillsammans 

med Botaniska trädgården, stod utanför 

Göteborgsmuseerna och hade en 

egen förvaltning. GNM var och är ett 

museum som inte är lokalt begränsat, 

utan intresset för museets fantastiska 

samlingar och verksamhet sträck- 

forts.

er sig långt utanför stadsgränsen. Därför 

var det naturligt att GNM anslöts 

till VGR:s centrala organisation. Men 

något intresse för Göteborg att lämna 

ifrån sig övriga museer fanns inte. 

Samma inställning hade även Borås 

kommun. Dessa kommuner var för 

starka för VGR och behöll sin självständighet. 

Stiftelsen som försvann 

I Vänersborg fanns inte denna styrka. 

År 1979 bildades Stiftelsen Älvsborgs 

länsmuseum av landstinget i 

Älvsborgs län och kommunerna Vänersborg, 

Trollhättan, Lilla Edet och 

Borås. Före stiftelsebildningen hade 

Anmäl föreningen till Trädgårdens 

dag 8 augusti – delta i årets största 

trädgårdsfest. Över tusen trädgårdar 

förväntas denna dag öppnas för besökare 

med visningar, marknad, föredrag 

och fest! Tusen trädgårdar är ett 

landsomfattande arrangemang initie- 

dessa ingått i Älvsborgs läns museiförening. 

Där hade även Dalslands Fornminnes- 

och Hembygdsförbund ingått, 

men när stiftelsen bildades ville 

landsting och kommuner inte ha med 

den ideella rörelsen. Däremot plockade 

man in förbundets arkiv och bibliotek 

till stiftelsemuseet. 

I dag existerar inte denna stiftelse. 

Den återfinns varken på länsstyrelsen 

eller på skatteverket. Första steget 

till utplåning skedde 1986, då de 

kommunala stiftarna i strid mot stiftelselagen 

försvann, och Landstinget i 

Älvsborgs län blev ensam stiftare i Nya 

Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum och 

ansåg sig kunna göra som man ville 

rat av Riksförbundet Svensk Trädgård 

och Trädgårdsriket. Anmälan sker på 

respektive hemsida. www.tradgard. 

org och www.tradgardsriket.se Källa: 

www.hembygd.se 

Foto: Marika Russberg 

4 

med stiftelsen. Sedan bildades VGR 

och trots Kammarkollegiets negativa 

inställning till en permutation försvann 

stiftelsen in i NoK-organisationen 

med samlingar och kapital 2004. 

I detta sammanhang kan nämnas 

att Kammarkollegiet inte i något fall 

genom beslut medgivit att ett museum 

som drivs i stiftelseform får ändra 

sina föreskrifter, så att det bringas 

att upphöra eller tillåtit att något museum 

får överlämna sina tillgångar till 

landstinget. 

Fortsättningsvis kommer jag att redogöra 

för hur VGR:s planer på förändringar 

för länsmuseerna i Bohuslän 

och Västergötland från självständi- 

Anmäl föreningen till Trädgårdens 

dag ! 

Än så är det långt 

till vår... 

men boka redan nu in den 22 maj 

för BHF:s årsmöte i Stenungsund.

ga museer till centralt styrda besöksmål 

utvecklades. Trots min negativa 

inställning till denna utveckling vill 

jag ändå understryka, att jag förutsätter 

att det som styrt regionens främsta 

politiker och tjänstemän inte endast är 

viljan om centralstyrning utan även en 

tro på att kulturlivet inom VGR skulle 

utvecklas positivt. Åtminstone hade 

de denna inställning till en början. 

Ribban sattes högt. Västarvet skulle 

bli en av världens ledande kulturarvsinstitutioner. 

Samverkansavtal ingås 

Många museer och institutioner hade 

nu förts in i NoK. Men vad skulle det 

bli av denna förvaltning utan Bohusläns 

museum och Västergötlands museum 

med sina förhållandevis enorma 

resurser i fråga om samlingar och kunskaper 

hos museipersonalen. Det hade 

ju gått bra att införliva andra stiftelser 

och inte skulle det väl vara svårare 

med dessa två stiftelser? Men det blev 

det. Dessa hade ledamöter som tog sitt 

mandat på allvar. I Västergötland var 

det Västergötlands Fornminnesförening 

(VF) som i egenskap av medstiftare 

agerade för stiftelsens bästa, och 

i Bohuslän var det Bohusläns Hembygdsförbund 

(BHF) som slog vakt 

om museet. Senare engagerade sig 

även Uddevalla kommun föredömligt 

för museet. 

BHF och VF ville naturligtvis inte 

sätta sig emot den politiska viljan i 

VGR, om den gagnade museerna. Vi 

ville tvärtom medverka till en positiv 

utveckling för det museala kulturlivet 

i regionen. 

Därför träffades ett samverkansavtal 

mellan VGR och stiftelserna den 1 december 

2003. Ambitionen med detta 

avtal var att utveckla samverkan och 

samordning i alla avseenden där detta 

kunde ske utan rättsliga hinder. I detta 

skede skulle naturligtvis Kammarkollegiet 

blivit inkopplat för att uttala sig 

om lagligheten i avtalet. Men det ville 

inte Regionens företrädare. 

Samverkansavtalet pekar egentligen 

fram mot en starkare centralisering. 

Det nämner exempelvis att ledningsfunktionen 

hos parterna skulle kunna 

effektiviseras genom personalunion 

via en för regionmuseiverksamheten 

gemensam cheftjänsteman, som skulle 

vara överordnad respektive chef vid 

respektive museum. 

Så här i efterhand är det lätt att se 

en viss strategi hos VGR:s företrädare 

för att nå överenskommelser med oss. 

Man sa alltid och skrev ibland att lagar 

och förordningar skulle följas. Alla 

förslag, beslut och avtal var lagliga, 

5 

Bohusläns museum. Foto: Krisitina Holmström 

hur lagstridiga de än var. Jag har blivit 

luttrad när det gäller den juridiska 

kompetensen i VGR. 

Samordningsavtal upprättas 

Samverkansavtalet gav VGR möjligheter 

att utveckla samarbetet mellan 

muserna i regionen. Men VGR ville 

knyta länsmuseerna närmre sig. I december 

2004 startade förhandlingarna 

mellan Regionen och Stiftelsen Bohusläns 

museum. Den politiska viljan 

inom regionfullmäktige var ju att Bohusläns 

museum skulle ingå i NoK. 

Stiftarna träffades i tre stiftarsamråd 

och diskuterade museets framtid. Uddevalla 

kommun var från början positiv 

till att förbehållslöst tillmötesgå 

Regionen. BHF ville inte motsätta 

sig den politiska viljan i Regionen eller 

motarbeta den organisation som 

redan knäsatts. Men BHF betonade 

från början att ett eventuellt avtal måste 

grunda sig på två faktorer, det måste 

vara juridiskt korrekt och det måste gagna 

Bohuslän museum. Detta accepterades 

utan förbehåll av VGR:s representanter, 

och förhandlingarna fördes i en 

positiv och konstruktiv anda. 

Inför förhandlingarna skaffade vi 

i BHF oss goda juridiska kunskaper 

gällande stiftelser och stiftelselagens 

innebörd. Till en början genom advo- 

forts.

katkonsultationer och senare genom 

samtal med Kammarkollegiet, Justitiedepartementet 

och länsstyrelsen. 

Diskussionerna resulterade i ett förslag 

till nytt avtal – samordningsavtal 

– som trädde i kraft den 1 januari 

2006. Detta avtal innebar bland annat 

att VGR åtog sig att i samråd med 

stiftelsen bedriva den verksamhet som 

föreskrivs i stiftelseurkunden och i 

stadgarna för stiftelsen Bohusläns museum. 

Personalen överfördes till NoK 

förutom museichefen, som fortfarande 

var anställd av stiftelsen. Detta hade en 

juridisk aspekt. Styrelsen garanterades 

full insyn och kontroll över verksamheten 

och tillförsäkrades därigenom att 

stiftelsens ändamål uppfylldes. 

För att på nära håll kunna följa upp 

att avtalen följdes krävde vi att en ledamot 

från vardera Uddevalla kommun 

och BHF adjungerades till NoK:s styrelsesammanträden. 

Detta skrevs även 

in i avtalet liksom att en kulturarvskonsulenttjänst 

inrättades för BHF. 

Representanter från Västergötlands 

fornminnesförening och Skara kommun 

var också adjungerade till NoK:s 

styrelsesammanträden enligt deras avtal 

med VGR. 

Det hade varit naturligt att detta avtal 

liksom det förra hade gått till Kammarkollegiet 

för godkännande. Men 

VGR ansåg att det inte var nödvändigt, 

då avtalen var lagenligt utformade. 

Varningssignaler ringde redan då i 

mina öron, men BHF litade på Regionens 

kunskap och omdöme, och vi 

ville tillmötesgå VGR, som betonade 

att framtiden skulle bli mycket ljus 

för Bohusläns museum och dess personal. 

Från länsmuseum till 

besöksmål 

Ett nytt avtal hade ingåtts, och man 

skulle kunna tro att den museala världen 

i Regionen skulle gå en lugn utveckling 

till mötes. Men så blev det 

inte. En ny förvaltningschef tillsattes 

för Västarvet. Denna förvaltning 

växte i snabb takt och fick många nya 

tjänster. I den första ledningsgruppen 

i Västarvet satt cheferna för museerna 

och kulturarvsorganisationerna, men 

den omstrukturerades i en ny organisationsplan 

och ledningen kom att bestå 

av ett fåtal personer. 

I Västarvets förnyelseprogram från 

oktober 2007 slås fast att det är förvaltningen 

som ska driva kulturarvsinstitutionerna, 

och att helheten är primär 

i förhållande till delarna. Tyngdpunkten 

skulle inte längre ligga hos institutionerna 

och museerna utan hos den 

bakomliggande förvaltningen. Att det 

för besökande medborgare var museerna 

och institutionerna med deras utställningar 

och andra aktiviteter som 

är det intressanta och inte förvaltningen 

Västarvet tog förnyelseprogrammet 

inte hänsyn till. 

I organisationen för 2008 blev det 

fyra processledare som skulle ha ledningen 

i samtliga museer och institutioner 

i regionen för var sitt område, 

Lärande (utställningar, pedagogik), 

Minne (samlingar, arkiv) Livsmiljö 

(kulturmiljövård), Varor och tjänster 

(konserveringsuppdrag, arkeologi, butik, 

förlag). Under 2008 delade dessa 

processledare chefskapet med de befintliga 

cheferna på museerna. Men 

2009 skulle det inte längre finnas några 

självständiga museer eller institutioner 

och därmed inte heller några 

chefer där. Under resans gång ändrades 

terminologin för dessa processledare, 

som stärkte sin ställning och blev 

verksamhetschefer. Museerna skulle 

inte längre kallas museer utan ”besöksmål”; 

inte heller fick de ha kvar 

sina logotyper. 

Västarvets ledning utförde ett intensivt 

organisationsarbete och visionerna 

var imponerande: 

Västarvet – din kunskapskälla i 

världsklass – inspirerar, utvecklar och 

utmanar. Vår vision är något att sträcka 

sig efter, att hålla i sikte i allt vi gör, som 

en ledstjärna. Den omfattar oss alla i 

vårt dagliga arbete. Västarvet gör histo- 

6 

rien synlig och berikar vår livsmiljö för 

människors framtid och en hållbar samhällsutveckling. 

År 2007 presenterades en del förväntade 

resultat 2008–2013: 

Världens tillgång på färskt vatten 

minskar – Västarvets experter lugnar 

Svenska skolbarn kan mest – museibesök 

mer utvecklande än skolundervisning 

Västarvets museer i världsklass – 

besöksboom till debatterna 

Ny arkeologiutbildning utvecklad i 

Västarvet – forskningsutveckling närmre 

kunden. Västarvets kompetens och 

nätverk ovärderligt för världens universitet 

Utmärkt med utmanande mål, men 

skulle inte de gamla grekerna sagt ”hybris, 

hybris”, om de sett denna självhävdelse? 

Personalen på museerna minskade 

drastiskt och därmed försvann viktig 

kompetens. En del som slutade ersattes 

inte, och andra fördes över till Västarvet 

för att arbeta för hela organisationen. 

Detta senare medför många 

gånger rationalisering och ekonomiska 

vinster inom t.ex. ekonomi- och 

personaladministration, IT-resurser, 

fastighetsförvaltning m.m. En av anledningarna 

till bildandet av den gemensamma 

organisationen var just 

att kostnaderna skulle minska. Detta 

kunde ju skapa förutsättningar för att 

uppnå visionerna. Nu var det bara det 

att budgeten hade ett ständigt underskott. 

Det är först på sistone den ser ut 

att komma i balans. 

De stora ambitionerna inom Västarvets 

ledning medförde även många 

nya anställningar och uppdrag, trots 

underskottet. Ibland var inte de nya 

tjänsterna budgeterade. Under 2008 

växte verksamhetschefernas maktställning. 

Från Studio Västsvensk Konservering 

i Göteborg styrde de och förstorade 

Västarvet i strid med gällande 

avtal. 

I slutet av december 2007 gav regionstyrelsen 

kulturnämnden i upp-

drag att utvärdera befintliga avtal mellan 

VGR och Stiftelsen Bohusläns 

museum respektive Västergötlands 

museum samt föreslå ändringar, om 

så ansågs nödvändigt. Av outgrundlig 

anledning genomfördes aldrig denna 

utvärdering. Hade kulturnämnden 

gjort detta, kanske mycket skulle blivit 

lättare och rättare framöver. 

Kultursekretariatet kontaktar 

stiftarna 

I april 2008 önskade VGR:s kultursekretariat 

synpunkter från stiftarna 

i Bohuslän och Västergötland beträffande 

de befintliga avtal som reglerade 

respektive museums verksamhet. 

Vi svarade att vi hade stor förståelse 

för VGR:s behov av att utvinna organisatoriska 

och ekonomiska fördelar 

av ett så långt möjligt sammanhållet 

huvudmannaskap för kulturarvsinstitutionerna 

i regionen. Stiftarna bejakade 

också idéerna att utveckla möjligheterna 

att finna nya former för att 

sprida kunskap om och engagemang 

för vårt gemensamma kulturarv i hela 

regionen. 

Vi påpekade att både Uddevalla och 

Skara, värdkommuner för de båda 

största museiorganisationerna i regionen, 

har ett mycket stort och regionalt 

kulturellt och ekonomiskt ansvar 

för att dessa båda museer skall kunna 

utvecklas. I svaret nämnde vi även att 

våra stora och ideellt verksamma kulturorganisationer, 

BHF och VF, bedriver 

ett kulturarvsarbete som sammantaget 

väl ligger i nivå med det som 

regionen utför. De är betydelsefulla 

stödorganisationer till de båda museerna, 

och deras medlemmar är den i 

särklass största gruppen av medborgare 

som tar del av regionens kulturutbud. 

Stiftarnas synpunkter borde därför 

tillmätas en mycket stor betydelse 

för hur Regionen formar sin kulturarvspolicy 

och bygger denna organisatoriskt 

och kompetensmässigt. 

Vi kunde konstatera att vi sedan 

några år tillbaka genom avtal tillsam- 

mans med VGR funnit organisatoriska 

lösningar, som kunde tillgodose 

både regionens och stiftarnas behov 

utan att överträda de lagliga gränserna 

som riksdagen satt upp, och som stiftelseurkunder 

och stadgar lägger fast. 

Skulle dessa avtal frångås var stiftelsestyrelserna 

skyldiga att begära permutation 

hos Kammarkollegiet. 

Men förutsättningarna för hur verksamheten 

skulle bedrivas var klara och 

entydiga med utgångspunkt från avtalens 

innehåll och det som sades under 

förhandlingarna. Detta är dessutom 

klart dokumenterat i dåvarande 

förvaltningschefens brev den 17 november 

2004 till regionstyrelsen i fråga 

om Västergötlands museum. Han 

skrev bland annat att ”lösningen bygger 

på att stiftelsen bedriver museiverksamhet 

genom en museichef med 

ansvar gentemot styrelsen för den 

verksamhet som tillhandahålls av personal 

med placering på museerna som 

är anställda av regionens förvaltning”. 

Samma förutsättningar gällde också 

för Bohusläns museum. 

Vi ansåg emellertid i april 2008 att 

förvaltningsledningen, i strid med lag 

och gällande avtal och de politiska besluten 

i respektive stiftelsestyrelse och 

Västarvsstyrelse, byggde upp en helt 

annan organisation, en organisation 

byggd på en omfattande centralisering. 

Stiftarna krävde då gemensamt 

att gällande lag, stiftelseurkunder och 

avtal för museerna skulle respekteras, 

vilket innebar att respektive museum 

skulle ledas av en museichef med 

verksamhets- och personalansvar direkt 

underställd förvaltningschefen 

och inte av några verksamhetschefer i 

Göteborg. 

Oacceptabla avtalsförslag 

Vårt yttrande resulterade endast i att 

det kom ett nytt avtalsförslag i maj 

från kultursekretariatet. Detta desavouerade 

stiftarna, kommunerna och 

frivilligorganisationerna påtagligt. 

Bland annat skulle vi inte längre vara 

7 

adjungerade till styrelsesammanträdena 

i Västarvet. Endast då det gällde 

frågor som väsentligen berörde samlingarna, 

dess vård eller andra frågor 

av direkt angelägenhet för respektive 

stiftelse såsom byggnader eller annat i 

stiftarnas ägo. Jag fick en stark känsla 

av att det aldrig skulle komma upp 

frågor av väsentligt slag. BHF omfattades 

inte längre av avtalet. Men detta 

var sannolikt ett förbiseende från kultursekretariatets 

sida. 

Vi avfärdade detta avtalsförslag utan 

förhandlingar. 

En månad senare kom ett nytt förslag. 

Detta skilde sig inte nämnvärt 

från det tidigare. Dock skulle det utformas 

ett särskilt avtal mellan Västarvet 

och kommunerna Uddevalla och 

Skara, där bland annat finansieringen 

av respektive museum skulle fastställas. 

Kommunerna skulle garanteras 

möjlighet att adjungeras till Västarvets 

styrelsesammanträden. Men BHF och 

VF stod fortfarande utanför. Dock 

fanns den tidigare uppgörelsen för 

BHF med. 

Avtalsförslaget diskuterades vid ett 

stiftarsamråd i Göteborg, men parterna 

stod allt för långt från varandra 

för att kunna nå en överenskommelse. 

Kultursekretariatet betonade vid detta 

tillfälle att avtalet var lagligt. Det 

hade en person på Kulturdepartementet 

sagt. När jag frågade vem det var, 

fick jag till svar att det var irrelevant! 

När jag senare frågade kulturminister 

Lena Adelsohn–Liljeroth vem på departementet 

som kunnat påstå detta, 

svarade hon, att det kunde inte ha varit 

någon i den nuvarande regeringen, 

utan måste varit under den förra. 

Processen mellan VGR och stiftarna 

fortsatte under hösten och fick då 

en annan inriktning, som pekade på 

en positiv lösning. Men om detta återkommer 

jag i nästa nummer av Bohusarvet. 

Då får vi kanske även svaret på 

den inledande frågan, som föranleddes 

av Kammarkollegiets påstående.

Stora nejlikan, Kråkspark, Gröna ängen, 

Bleka skimret, Svanen, Humlan, 

Tobak, Korallen, Yxorna, Sagopalmen... 

Det var fantasieggande namn på 

mönster till handstickade plagg från 

Bohus Stickning. Lovorden flödade 

redan några år efter verksamhetens 

start. Och lovorden hörs än idag, trettio 

år efter det att verksamheten upphört. 

Variationsrika mönster skapade 

av textilkonstnärer, utsökta garner och 

absolut kvalitetskontroll var hemligheten 

bakom framgångarna. 

Nödhjälpsarbete 

Det var landshövdingskan Emma 

Jacobsson, som i slutet av 1930-talet 

satte igång detta nödhjälpsarbete för 

kvinnor i de krisdrabbade bohuslänska 

stenhuggardistrikten. Arbetsledningen 

fanns i Göteborg och majoriteten 

av stickerskorna i norra Bohuslän. 

Stickkurser var en av förutsättningarna 

för att denna hemindustri skulle komma 

att bli så framgångsrik. Kurserna 

stärkte kvinnorna socialt. En veckas 

semestervistelse på annan ort ingick i 

förmånerna. Semester var annars ett så 

Sveriges Hembygdsförbund 

textila nätverk 

SHF har drivit ett textilprojekt 

och ett nätverk har bildats. Är du 

intresserad av textilier kan du ansluta 

dig till nätverket, kontakta 

SHF:s kansli: 08–34 55 11 

kansli@hembygd.se 

Bohus Stickning 

gott som okänt begrepp för landsbygdens 

husmödrar vid denna tid. 

Garn och stickbeskrivningar distribuerades 

till stickerskorna från stickcentralen 

i Göteborg. Tillbaka sändes 

efter en tid de färdiga alstren. Efter 

besiktning och justering levererades 

plaggen till välrenommerade firmor i 

landets tre största städer. 

Från Bohuslän till varuhus i 

USA och Kanada 

Stor uppmärksamhet rönte dess 

förnämliga konsthantverksprodukter, 

även långt utanför Sveriges grän- 

Hembygdsförsäkringen 

Egenkontroll av 

elanläggningar 

Hembygdsförsäkringen har tagit 

fram en blankett för egenkontroll 

av föreningens elanläggningar. 

Med denna kan ni gå igenom 

föreningens lokaler för att försäkra 

er om att allt är som det skall med 

elen. Under punkterna Elcentralen, 

Jordfelsbrytaren, Eluttag, 

Sladdar och Apparater m.fl. kan ni 

upprätta en åtgärdsplan. 

Läs mer på: www.hembygd.se 

klicka på SHF och på Försäkringen. 

8 

ser. Exklusiva varuhus i USA, Kanada, 

Schweiz, Frankrike och Danmark 

tillhandahöll de omtyckta och åtråvärda 

plaggen. 

När Bohus Stickning avvecklades 

1969 var orsakerna till nedläggningen 

flera. Marknadsläget var nu ett helt 

annat och arbetslösheten ett minne 

blott. Enfärgade maskinstickade plagg 

i mohairgarn slog igenom och gjorde 

att efterfrågan på Bohus Sticknings 

mönsterrika design minskade. Konstfibrer 

ersatte ullen och ”köp, slit och 

släng” hade gjort sitt intåg i folkhemmet. 

Övergång till köttrasfår hade 

gjort att inhemsk ull av den kvalitet 

Bohus Stickning krävde, nu hade blivit 

en bristvara. På grund av nya skatteregler 

minskade också intresset för 

biinkomster såsom hemstickning. Någon 

ersättare för Emma Jacobsson, då 

84 år gammal, hade heller inte stått att 

finna. 

Läs mer i boken Bohus Stickning 

Ulla Häglund och Ingrid Mesterton 

ISBN 91-7686-179-1 

Pris: 125:- 

Boken finns att köpa på Bohusläns 

museum. 

Tips! 

Skicka in föreningens publikationer 

till Sveriges Hembygdsförbund. 

Då kan de bli omnämnda 

i SHF:s tidskrift Bygd och Natur 

under Boklådan. 

Skicka publikationerna till: 


Box 6167 

102 33 Stockholm 

Än så är det långt 

till vår... 

men boka redan nu in den 22 maj 

för BHF:s årsmöte i Stenungsund.

Bohus Knitting goes East & West! 

Har det undgått någon att stickning 

är hett? Efter en hektisk tid 

med utställning om Bohus Stickning 

på Bohusläns museum sommaren 

2009 och därmed sammanhängande 

hög försäljning av våra 

unika sticksatser fortsatte stickpropagandan: 

undertecknad stack (!) 

till Moskva på ICOM-möte (International 

Council Of Museums) 

på temat ”Museer och turism” med 

ett anförande om hur stickning 

och turism kan hänga ihop. Lite 

senare under hösten drog sticktåget 

till Norge. På inbjudan av Nordisk 

Informasjonskontor arrangerades 

en kväll om Bohus Stickning på 

Nordisk håndverkskafé i Arendals 

nybyggda kulturhus. Undertecknad 

berättade och Ingalill Hammar 

från butiken visade och sålde 

sticksatser. Väl hemkomna från 

Arendal ringer en dam från Göteborg 

till museet och undrar om någon 

kan komma och berätta om 

Bohus Stickning i hennes förening, 

dessutom berättade Hemslöjdskonsulenternas 

Susanne Harryson 

om Bohus Stickning på Förening- 

Hamburgsunds Bildarkivs fototävling avgjord 

Bildarkivet arrangerade en fototävling 

för ungdomar födda 1990 eller senare, 

fast- eller sommarboende i Tanums 

kommun. Temat för tävlingen var Vatten 

och Sten. 

Prisutdelningen skedde i Folkets 

Hus i Hamburgsund och prisutdelare 

var Terje W. Fred, programmet innehöll 

också musikunderhållning, kåseri 

av Terje W. Fred och premiärvisning 

av föreningens dvd med bl.a. filmerna 

Backefiske, Whiskeysmuggling och Islägg 

1964 av Olof Johansson. 

Förstapriset på 1000 kr gick till Tina 

Westman från Ludvika, sommarboen- 

de på Hamburgö. Andra pris, 750 kr: 

Gunnar Bergström, tredje pris, 500 

kr: Johan Ehrenfors. Hedersomnämnande: 

Miriam Degerman, Joar Petersson 

och Clara Aldersson. Alla pristagare 

och hedersomnämnda fick tre 

års medlemskap i Bildarkivet. 

Läs mer om föreningen på: www. 

hamburgsundsbildarkiv.se 

9 

Casper Ljungdahl 

Förstapristagaren Tina Westman 

med sin vinnarbild. 

Foto: Jan-Åke Johansson 

en Munkedalsslöjd. I vår blir det 

programkväll om Bohus Stickning 

på Strömstads museum och 

i sommar en utställning på Bohusläns 

museum om nytillverkad 

Bohus Stickning. 

Sedan drygt 10 år tillbaka har 

Bohusläns museum i samarbete 

med stickformgivare Solveig 

Gustafsson och företrädare för 

f.d. Bohus Stickning tagit fram 

ett stort antal mönster på nytt. 

Intresset har varit stadigt växande, 

inte minst från USA och Japan. 

Stickkurser har arrangerats, 

en bok har givits ut och mycket 

har skrivits om Bohus Stickning 

i media, filmen ”Stickspåret” 

av Kjell Andersson har sänts 

i SVT… 

Se mer om Bohus Stickning 

och sortimentet på Bohusläns 

museums hemsida: www.bohuslansmuseum.se 

Klicka på Samlingar 

eller Butik och Förlag/ 

postorder. 

Fortsättning följer… 

Viveka Overland, 

Bohusläns museum

Husen produceras i Västra Götaland, 

av material och människor nära dig. 

Projekt bod2010 drivs av Västra 

Götalandsregionens förvaltning Västarvet. 

Hållbar utveckling på femton 

kvadrat 

Intresset för lokalproducerade varor 

växer ständigt. Vi vill veta vem som 

tillverkat det vi köper. Är det tillverkat 

på ett långsiktigt hållbart sätt? Har 

man använt naturliga, förnyelsebara 

råvaror? 

Många tänker så om mat. Kan man 

tänka så om hus? Visst kan man! 

Några av oss som tror det har skapat 

bod2010. Vi vill ha med dig också. 

Målet 

I bod2010 vill vi samla de goda krafter 

som kan och vill utarbeta hållbara 

och goda boendemiljöer. Tillsammans 

lyfter vi fram de kvalitéer som finns i 

traditionella material, hantverkskunskap 

och lokal byggnadskultur. Projektet 

skall gynna närproducerat byggmaterial 

och lokal arbetskraft för att 

minimera transporter och stärka det 

lokala näringslivet. 

Så här gör vi 

Vi tänker inte bara prata. De goda 

idéerna och de starka nätverken skapas 

bäst under vägen mot ett gemensamt 

mål. Teori och praktik, handen 

och anden måste följas åt i ett gott arbete. 

Därför vill vi ha med många olika 

aktörer i projektet. 

En bodmässa 2010 

I maj 2010 öppnar vi dörrarna till en 

gemensam utställning i den vackra 

miljön på Nääs i Lerums kommun. 

Sveriges första Bod-mässa består av 

10-15 små utställningshus byggda 

med kvalitetsmaterial från Västra Götaland. 

Bodarna är inredda som atel- 

Ett projekt om små hus, vackra hus, hållbara hus 

jéer, verkstäder, kontor, uthyrningsstugor, 

hönshus, 

lusthus, energikonverteringsmoduler 

eller kontemplativa 

frihetshytter. 

Mässan kommer att stimulera 

många att handla lokalt 

och bygga med traditionella 

material och erfarenhetsbaserade 

tekniker. Det gynnar 

både byggnadskulturen 

och det lokala näringslivet. 

Många bodar kanske dessutom 

blir bas för en lokal näringsidkare. 

I anslutning till mässan 

finns en utställningshall med 

mer information om projektet, 

bodarna och materialen. 

Här kan besökarna köpa ritningar, 

material eller nyckelfärdiga 

bodar. 

Så tänker vi oss 

bodarna 

Bodarna blir en blandning 

av gammalt och nytt. Traditionella, 

väl beprövade material 

i en modern gestaltning. Hållbara, 

vackra och lokalt producerade. De 

får vara max femton kvadratmeter stora 

och byggda av naturliga material. 

Materialet ska vara producerat i Västra 

Götaland. Formen är fri och bodarna 

kan vara både unika eller möjliga att 

serietillverka. 

Gemensamt kunskapande 

Det säger sig självt att vi kommer att 

lära mycket av varandra, före under 

och efter år 2010. I gemensamma seminarier, 

kurser och workshops både 

utvecklar vi våra egna tankar och sprider 

kunskap inom byggsektorn. 

Vill du bygga en visningsbod? 

Vi tror att besökarna till bod2010 

kommer att bli så inspirerade av våra 

10 

Från Hem & Villamässan i 

Göteborg i november 2009. 

Foto: Byggnadsvård Nääs 

visningsbodar att man vill ha en egen. 

Är du en av dem som kan tänka dig att 

bygga någon av bodarna? Kanske har 

du redan en bod som du tycker platsar 

i konceptet? 

Har du idéer? 

Har du idéer om hur en bod kan bidra 

till ett bättre liv och en hållbar utveckling? 

Platser för möten mellan människor, 

rekreation eller småskalig tillverkning. 

Vi vill gärna ta del av dessa 

både för att inreda visningsbodarna 

och visa upp i utställningen. 

Är du intresserad av att delta i projektet 

kan du kontakta oss. 

Projektledare: Björn Ohlén, 0302- 

520 532, bod2010@vgregion.se 

Läs mer på: www.bod2010.se

Bohusläns Hem- 

bygdsförbunds 

bokmässa 

Hembygd och kulturarv i 

litteraturen 

lördagen den 27 mars 2010 kl. 10-16 på 

Bohusläns museum 

Dagen kommer bland annat a innehålla: 

• BHF:s medlemsföreningar visar och säljer böcker 

och skrier med anknytning ll Bohuslän. 

• Museibuken har specialpris på Bohuslieratur. 

• Föredrag av Per-Henrik Berthelius, som eer en inledande 

exposé över Bohuslieraturen talar om Axel 

Emanuel Holmberg och hans paradverk Bohusläns 

historia och beskrifning. 

Per-Henrik Berthelius är förfaare ll Min bohuslänska 

bokhistoria och det stora verket Bohuslänsk samling 

– en kommenterad och illustrerad katalog över böcker om 

Idébank för natur- och 

kulturvårdsarbete 

– goda idéer inspirerar och utvecklar! 

Det omfattande natur- 

och kulturvårdsarbete 

som bedrivs inom hembygdsrörelsen 

såsom landskapsvård, 

trädgårdsskötsel och arkivarbete 

bär på värdefull kunskap. Är 

du eller din föreningen engagerad 

i eller känner till något bra 

projekt inom natur- och kulturvård? 

Skicka gärna information 

om det till vår idébank så 

den blir tillgänglig för andra 

hembygdsföreningar! Skriv till: 

viktoria.hallberg@hembygd.se 

Källa: www.hembygd.se Foto: Marika Russberg 

Bohuslän – från 1600-talets tillfällestryck till dagens hembygdsskildringar. 

• Bildspel med både gamla och nya foton. 

• Musikunderhållning. K-G Malm och Loa Rossövik framför 

visor med anknytning ll Bohuslän. 

• Presentaon av Årets bok och Årets skri (BHF:s medlemsföreningars 

publikaoner). 

11 

Vid förra bokmässan 2006 invigningstalade ordföranden i VGR:s kulturnämnd, 

Lars Nordström. I år är det förre museichefen vid Bohusläns 

museum, Carl Cullberg, som invigningstalar. Foto: Ove Drejenstam 

BHF:s 

nyhetsbrev 

Du vet väl att BHF:s nyhetsbrev 

skickas ut till 

alla som lämnat sin epostadress 

till kansliet? I 

nyhetsbrevet finns bland 

annat tips om kurser och 

konferenser, bidrag att 

söka, nyheter inom kulturarvssektorn,information 

från Bohusläns museum 

om till exempel 

pågående projekt. Meddela 

kansliet din e-postadress 

så missar du inte 

kommande nyhetsbrev! 

Mejla till hembygdsforbund@vgregion.se

Ett skåp kan rymma kära ägodelar eller 

immateriella värden som drömmar 

och önskningar. 

Att tillverka ett skåp där helheten 

förvaras målas i blått. Ett skåp där rörelse 

finns bör färgas grönt. Skåpet där 

kärleken bor färgas självklart i blodets 

röda färg. 

Skåp 

Ordet skåp hör samman med ordet 

skapa. Skapa med betydelsen ”genom 

huggning forma”. Skapa är en parallellbildning 

till skepp där även träkärl 

uppträder som kar, båt och tråg. 

I traditionen fanns skåpet närmast 

högsätet. Skåpet var en lyxartikel som 

Skap - Skåp - Skapa 

Gränslösa Väggskåp 

utvecklades långsamt 

och långt in på 1600talet 

hade bara de mest 

förmögna råd med skåp. 

I dessa skåp förvarades 

värdehandlingar och familjeklenoder. 

Att idag 

tillverka ett skåp bygger 

på samma principer 

som då med avseende 

på material, teknik och 

process. 

Utvecklingsprojekt 

Gränslösa väggskåp har 

varit ett utvecklingsprojekt 

och en mötesplats 

som efterfrågats då 

Hemslöjd Västra Götaland 

för några år sedan 

arbetade med projektet 

”Framtidens skrin”. 

Denna gång utökade 

vi skaran av inspiratörer 

och deltagare till 

Värmland, Akershus 

och Vestfold i Norge. 

Därav ordet ”skap” i rubriken. Att ge 

förutsättningar med avseende på material, 

process och teknik, till stimulans 

för det egna skapandet och inspirera 

till bra form och design har varit 

projektets syfte. Med en spännvidd 

från 1000-talet in i dagens designprocess 

har vi fört en dialog med traditionen 

och dagens produktutvecklare. 

Allt för att stärka kunskapen och få 

fram bättre produkter som lever under 

lång tid. 

Hembygdsgårdarnas skåp 

Att få tillgång till museernas och hembygdsgårdarnas 

samlingar är en guldgruva 

för hantverkaren som förstår att 

utläsa de inneboende kunskaper som 

finns i föremålen vad gäller material, 

12 

sammansättningar och ytbehandling 

etc. Vilka verktyg har använts? Hur 

få till en välvd dörr? Sammansättning 

av stycken utan lim? Varför ek eller 

annat träslag? Varför är virket uttaget 

med årsringarna lagda så? Frågorna 

blir många och hittar oftast sin förklaring. 

Tydligare än vid betraktande 

av de nya skåp från det stora möbelvaruhuset 

där avsaknaden av människan 

och handens arbete är slående. Hantverklighet! 

De slöjdare som deltagit i projektet 

har fått lära om virkesval genom att se 

eller ”läsa av” virket på rot. Vilka sammansättningar 

löser just ”min” idé till 

skåp. Vilka verktyg och redskap lämpar 

sig bäst. Ytbehandling, färgsättning, 

bladguldsläggning och olika mönster-

skärningstekniker har visats och praktiserats. 

Alla lås och gångjärn har med 

smedens hjälp tillverkats. Deltagarna 

har fått möta föreläsare från Högskolan 

för Design och konsthantverk och 

fått en inblick i designprocessen via 

högskolan i Lilleström. Utblickar genom 

andra konstarter och andra kulturer 

har varit viktiga element. 

Tips till 

hembygdsföreningarna 

Även om fördjupningen i detta projekt 

är omfattande så tror jag att metoden 

skulle kunna användas i mindre skala. 

Kanske kan den lokala hembygdsgården 

utmana skolelever att inspireras 

av de föremål som finns för nyskapande. 

I kärnan av detta ligger ju att 

de oftast är gjorda av lokala material, 

av människor i närhet, har levt under 

lång tid i ett sammanhang och följaktligen 

representerar hållbar utveckling. 

För tankar om detta är ni välkomna 

att höra av er till undertecknad. 

Utställningen Gränslösa 

Väggskåp 

Nu visas de färdiga skåpen runt i de 

olika länen och fylkena så håll utkik. 

Utställningen visas på Vårmässa på 

Nääs 24-25/4 och därefter i Oslo och 

Elverum, men där har jag inga datum 

än. Läs mer på www.slojdivast.blogspot.com 

Projektet är ett samarbete mellan 

Hemslöjd Västra Götaland/Västarvet, 

Ungdomsstyrelsen har beviljat 490 

000 kr i bidrag till Sveriges Hembygdsförbunds 

projekt Kulturarvet 

och toleransen. Projektet ska lyfta 

fram kulturarvet som en inkluderande 

gemensam samhällsangelägenhet 

och motverka intolerans, 

rasism och islamofobi. Sveriges 

Hembygdförbund har tidigare fått 

400 000 kr i bidrag från Kulturrådet 

till samma projekt, som kommer 

att pågå fram till riksdagsvalet 

2010. 

I samarbete med Expo, en stiftelse 

som kartlägger antidemokratiska, 

13 

Hemslöjdskonsulenter i Värmland, 

Akershus och Vestfold samt Studieförbundet 

Vuxenskolan. 

Text och foto: Thomas Lööf 

Länshemslöjdskonsulent 

thomas.loof@vgregion.se 


Pågående projekt 

Kulturarvet och toleransen högerextrema och rasistiska tendenser, 

genomför Sveriges Hembygdsförbund 

en intern utbildning som 

ger kunskap och beredskap för att 

hantera intolerans och främlingsfientlighet. 

Kulturturism 

Tillsammans med hembygdsföreningarna 

ska SHF utveckla en modell 

för kulturturism och förbereda 

marknadsföring av föreningarna på 

Internet. 

Läs mer om projekten på www. 

hembygd.se

Badortsdagar på Gustafsberg 

... i kulturens och hälsans tecken 

21-22 augusti 2010 

Har Du funderat över hur det kan ha varit att besöka en 

badort förr i tiden? 

På Sveriges äldsta havsbadort Gustafsberg i Uddevalla 

har badortslivet återupplivats under Badortsdagarna. 

Året är 1899. Badgästerna anländer med m/s Gustafsberg 

II till den välbesökta bad- och kurorten Gustafsberg 

dit man reser från hela landet för att kurera sin hälsa. 

Här får man diverse behandlingar, inom- och utomhusbad, 

dricka brunn, inandas hälsosam luft, promenera 

och njuta av de vackra omgivningarna. Under sommaren 

anordnas marknadsfest för insamlande av medel till 

fattigbadande och Gustafsberg fylls av musikunderhållning, 

marknadsstånd, karuseller, hästskjutsar, försäljning 

av bakverk och karameller, fiskedamm, krocketspel och i 

restaurangen avnjutes smörgåsbord. 

Under Badortsdagarna återupplivas badorten Gustafsberg 

med hjälp av Bohusläns museum, Uddevalla kommun, 

Bohusläns Hembygdsförbund, studieförbund, företagare, 

Gustafsbergs vänner, Gustafsbergs stiftelsen m. fl. 

Vill ni delta med egen aktivitet för att 

levandegöra året 1899? 

Planeringen av årets Badortsdagar är på gång och finns 

det intresse av att delta, kanske i tidsenliga kläder, sälja 

karameller eller blommor, ro badgäster till kallbadhuset, 

leda gymnastikövningar för skolhusets pojkar, sälja 

hälsovatten eller tvaga 

badgästernas ryggar 

med alger, ta då gärna 

kontakt med: Sofie 

Henryson Rudvall, 

projektkoordinator, Bohusläns 

museum, 0522- 

65 65 23, sofie.henryson_rudvall@vgregion. 

se eller Ingrid Uhlman, 

0522-65 65 21 eller Elisabeth 

Corsander, 0522- 

65 65 31. 

Kom, upplev, delta – 

välkommen till två dagars 

historiskt levande 

Badortsdagar på Gustafsberg! 

Läs mer på: www.utgangspunkten.se 

14 

Text: Sofie Henryson-Rudvall 

Foto: Annica Engström 

Flickor på väg till badet.

Landshövdingebesök i Jonsered 

I höstas besökte landshövdingen för 

Västra Götaland, Lars Bäckström, 

Jonsered och Jonsereds Hembygdsförening. 

Efter kaffe och hembakat hos 

hembygdsföreningen inleddes en promenad 

till ”Nybygget ”, Sveriges första 

radhus byggt 1840. 

Kyrkan var nära nog full 

så caprice (= infall) var en 

lyckad satsning av Jonsereds 

Hembygdsförening. 

De som gjorde höstcapricen 

var ett storband med 

18 läkare från Sahlgrenska 

universitetssjukhuset under 

ledning av Olof Jönbrink, 

f.d. militärmusiker 

m.m. Verk som framfördes 

var bl.a. av Ellington, Basie, 

Armstrong m.fl. och 

det svängde riktigt ordentligt 

i kyrkan. Konserten var 

ett samarbete med Svenska 

kyrkan och vem vet, kanske 

arrangerar hembygdsföreningen 

även en vårcaprice. 

Kenneth Herpel 

Landshövding Lars Bäckström och elever i 

Jonsereds skola. Foto: Kenneth Herpel 

Landshövdingen blev mycket imponerad 

och uttryckte spontant att här 

var ju en perfekt miljö för ”morden 

i Midsommer”. Kyrkan, nyrenoverad 

och tillbyggd, stod näst i tur på rund- 

15 

vandringen. Landshövdingen lovordade 

släkten Gibson som lät bygga kyrkan 

till Jonseredsborna. 

Granne med kyrkan ligger skolan, 

här tog rektorn emot. Lars Bäckström 

har varit lärare så här kände han sig 

hemma. Framme vid tavlan som numera 

är vit sa han till barnen det måste 

vara fint att få gå i en skola som har 

så gamla anor. Utanför skolan finns 

en väg som heter Amerikaliden, den 

har en speciell historia som inte ryms 

här. Klostret som inryms i f.d. ålderdomshemmet 

visades av broder Stefan 

och sista stoppet för dagen var kraftverket 

som invigdes av kung Oscar II 

år 1901. Den strålande höstdagen avslutades 

med att landshövdingen tackade 

för besöket i Jonsered och menade 

att han nu visste mycket mer om det 

lilla samhället som rymmer så mycket 

historia. 

Kenneth Herpel 

”Höstcaprice” i Jonsereds kyrka 

Mabel Strivall, ordf. Jonsereds hembygdsförening, och prästen Jörgen Magnusson hälsar välkommen. 

Foto: Kenneth Herpel

Maritimt på Hyllan, Bohusläns museum 

Under en helg i slutet av november flyttade 

en bit av det maritima kulturarvet i 

Bohuslän in på Bohusläns museum. Under 

två dagar presenterade ett femtontal 

föreningar och organisationer sin verksamhet 

genom miniutställningar med 

bilder och föremål, sjömansarbeten, 

bildspel och bokförsäljning. På programmet 

stod också ett 20-tal programpunkter 

om allt ifrån föredrag om skeppsmask 

och s.v. ”Isolda”, vårt lands sista seglande 

handelsfartyg i transatlantisk fart, till 

motorkörningar och skådespel om sill. 

Maritimt på Hyllan är ett samarrangemang 

mellan Föreningen Allmogebåtar, 

BHF och Bohusläns museum. 

Medverkande 2009; Christin Appelqvist 

– doktorand på Institutionen för 

marin ekologi på Tjärnö, Bohusläns 

Hembygdsförbund, Föreningen Allmo- 

gebåtar, Bengt Pettersson – välkänd 

modellbyggare, Föreningen L. Laurin, 

Kulturföreningen Gösta Johanssons 

varv, Orust, Långedragsjulleregistret, 

Maritimt i väst, Stenungsunds 

hembygdsförening, Uddevalla Maritima 

förening, Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska 

förening, Föreningen 

Sjöstjärnan, Fiskebäckskil, Halmstads 

Varv och Slipsällskap, Isolda ek. förening, 

Thomas Friberg - räktrålaren 

Convoy, Tjörns hembygdsförening 

och Upplevelsecentrum Lysekil. 

Efter programmets slut på lördagen 

samlades de medverkande på restaurang 

Kajkanten på Bohusläns museum 

för ”Mat & prat”, bl.a. så bestämdes 

att Maritimt på Hyllan fortsättningsvis 

kommer att arrangeras varje år. 

Text och foto: Marika Russberg 

16 

Detalj av modell av Britta, Uddevalla 

Maritima förening. 

Lars Bohlin från Stenungsunds Hembygdsförening 

visade sjömansarbeten.

Christin Appelqvist, doktorand på Institutionen för marin ekologi 

på Tjärnö berättade om skeppsmask och visade exempel på vad 

denna lilla varelse kan ställa till med… 

Åke Johansson, Föreningen L. 

Laurin i Lysekil, drog igång en 

Skandia 23 S och dunket från 

en fiskebåt ljöd över kajen. 

Kjell E. Eriksson, en 

av initiativtagarna till 

skådespelet Silla´ kommer, 

Silla´ kommer, 

Tjörns Hembygdsförening. 

17 

Några av de verktyg som använts vid Gösta Johanssons 

varv på Orust och som föreningen 

med samma namn visade. 

Kristina Jarnedal från 

Föreningen Sjöstjärnan, 

Fiskebäckskil, berättade 

om och visade utställningen 

om föreningen i 

Utgångspunkten. 

Bilder från trålaren Convoy, byggd 1949 

och som idag ägs av Thomas Friborg.

Inventering av Sveriges alla släktgårdar 

På 1930-talet gjorde JUF, Jordbrukareungdomens 

förbund, en första inventering 

av släktgårdar i Sverige. JUF 

fann 1 000 gårdar som varit i samma 

släkts ägo i över 200 år. Gårdarna fick 

ett släktgårdsdiplom och presenterades 

i boken ”Anor och Minnen” av Sigurd 

Örjangård. 

I början av 1940-talet gjordes en ny 

släktgårdsinventering. Denna gång tillsammans 

med Samfundet för hembygdsvård, 

det som senare blev Sveriges 

Hembygdsförbund, och ett par hundra 

Partille hembygdsförening 35 år 

Jubileet ägde rum på Forellen i Partille. 

Ordförande Barbro Aspström hälsade 

ett hundratal gäster välkomna och gjorde 

en resa i tiden genom föreningens 

historia. Föreningen bildades genom 

att Karl-Erik Svartberg gjorde ett upprop 

i lokalpressen om att bilda en hembygdsförening 

i Partille. Flera av dem 

som var med och startade föreningen är 

fortfarande medlemmar. 

nya släktgårdar inventerades. Förteckning 

över samtliga utdelade släktgårdsdiplom 

finns på www.juf.se/slak3.htm 

JUF och många andra tror, att det 

verkliga antalet släktgårdar är mycket 

större, och nu startar därför ännu en 

släktgårdsinventering. 

Med släktgård menas en jordbruksfastighet 

som varit i samma släkts ägo 

eller arrendebruk i minst 200 år. Med 

släkt räknas till och med syssling. JUF 

kommer att ge innehavare av släktgårdar 

ett släktgårdsdiplom. Sänd in äga- 

Gästerna fick också njuta av en fyrarätters 

meny och underhållning i form av 

sång, musik och roliga historier av Lars- 

Erik Frendberg. I samband med jubileet 

utkom föreningens nya bok Partille 

– Bilder som får oss att minnas. Den 

har mött stort gensvar både hos allmänheten 

och hos medlemmarna i föreningen. 

Boken finns till försäljning hos Partille 

hembygdsförening. 

Helge Aspström. 

18 

relängd med släktförhållande, styrkt av 

funktionär från din hembygdsförening, 

till JUF. Information om regler och ansökningsförfarande 

på JUFs hemsida: 

www.juf.se 

Inventeringen sker tillsammans med 

Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges 

4H, Förbundet Skog och Ungdom, 

Släktforskarförbundet, DIS, Genealogiska 

Föreningen, Linköpings universitet, 

Studiefrämjandet och några andra 

organisationer. 

Källa: www.hembygd.se 

Förtjänsttecken och blommor 

delades ut till Majken 

Boman, Ulla-Britt 

Karlsson, Margareta Nilsson 

och Marianne Tisell 

av ordf. Barbro Aspström, 

i mitten, för deras arbete i 

hembygdsföreningen. Även 

Ingegerd Larsson tilldelades 

förtjänsttecken men 

kunde inte närvara. 

Foto: Helge Aspström

Kurser & konferenser 

Kurser på Byggnadsvård Nääs våren 2010 

27-28 mars 

Lyfta, rikta och renovera timmerstockar 

I samarbete med Gula huset i Uddebo anordnar vi en kurs 

under ledning av en erfaren timmerman där vi byter syllar, 

lyfter och riktar delar av en stor och komplicerad timmerstomme 

i två våningar. Plats Uddebo/Tranemo kn. 

Anmälan görs direkt till Caroline Bergmann: 

bergmann4@hotmail.com 

28 mars 

Fönsterrenovering 

Grundkurs i fönsterrenovering. Vi går igenom alla moment 

steg för steg. 

16-18 april 

Tillverka dina egna fönster 

För dig som redan kan renovera fönster men som behöver 

komplimentera huset med några nytillverkade fönsterbågar. 

18 april 

Renovera järnspisar och kaminer 

Hur man förvandlar ett rostigt problem till en blänkande 

värmare. Vi går även igenom underhåll och eldning. 

25 april 

Renovera kakelugn 

Vill du veta mer om hur kakelugnar är konstruerade? Vi 

tittar på vanliga skador och hur man åtgärdar dem. 

3-7 maj 

Mura kakelugn 

Under en vecka plockar vi ner och murar upp tre kakelugnar 

steg för steg. Praktiskt arbete med teoriinslag. 

8-9 maj 

Baka i bakugn 

Lär dig baka i Nääs vedeldade bakugn. Vi eldar upp ugnen 

dag ett och bakar dag två. 

Läs mer på: www.bvn.se Klicka på Kurser 

Hemslöjdskonsulenterna, hemslöjdsföreningarna och 

studieförbunden 

ordar slöjdkurser där du kan prova olika tekniker och material 

och lära dig om slöjdens ursprung och utvecklingsvägar. 

Exempel på kurser: broderi & sömnad, korg & trädgård, 

smide & metallslöjd, slöjda för fest, horn & ben, gräs 

& mossa. Läs mer på www.hemslojd.se 

19 

Foto: Byggnadsvård Nääs 

BHFs kurser våren 2010 

På begäran: 

Grundkurs i Photoshop Elements 3.0 

14, 21 alt. 28 april kl. 9.00 – 15.00 

Kursledare: Jonny Elfving 

arr: BHF och KVC 

Berättarföreställning 

14 april kl. 19.00 och 

Inspirationsdag och workshop 

4 maj kl. 9.30 - 15.00 

Inspiratör: Per Gustavsson, berättare, författare 

m.m. 

Arr: BHF, Studieförbundet Vuxenskolan, Upplevelsecentrum 

Lysekil 

Byggnadsvårdsdag 

Tema: interiör 

Gustafsberg, Uddevalla 

Kursledare: Björn Ohlén, Byggnadsvård Nääs och 

Gunnar Malm, KVC 

Arr: BHF, KVC och Byggnadsvård Nääs 

För anmälan och information, kontakta Marika Russberg, 

marika.russberg@vgregion.se 

Läs mer på www.hembygdbohus.se Klicka på Kalendarium

Jag får ofta höra att jag ser ut som 

”Karlsson på Taket”. Jag flyger på det 

enklaste sättet, med en flygskärm, det 

innebär att jag dinglar under en ”fallskärm” 

med en liten propeller bak på 

ryggen. 

Start och landning sker genom att 

jag springer på en åker. Flygningen är 

inte så farlig som det ser ut och det 

sker sällan olyckor. Trots att motorn 

är liten finns det bensin för minst tre 

timmars flygning och det går att stiga 

till flera kilometers höjd. Denna utrustning 

fungerar perfekt för flygfotografering. 

Jag sitter bekvämt i en liten 

sits och upplever landskapet som från 

en flygande stol. Jag är fri att släppa 

händerna och kan koncentrera mig på 

fotograferingen. Det är bara när jag 

vill ändra riktning och höjd som jag 

behöver dra och justera reglage. 

Flygfoton över Bohuslän 

Jag har fotograferat mycket i Bohuslän, 

både längs kusten och i inlandet, 

Göta Älvdalen, dalgångar längs Örekilsälven 

med Hedekas och Kynnefjäll, 

Bullarebygden, Orust och Tjörn 

och många samhällen. Jag letar efter 

spännande ljus och motiv, som när 

dimman lättar. Ibland flyger jag högt 

för att ta översiktsbilder. Ibland smyger 

jag lågt i trädtoppshöjd. Det går 

långsamt, ca 40 km i timmen, så det 

finns ofta gott om tid att ställa in kameran. 

Får jag fotouppdrag anstränger 

jag mig alltid lite extra och flyger 

ofta runt motivet på olika höjder för 

att bekanta mig med ljus och motiv. 

En byggnad eller en fornlämning som 

kan vara svår att fånga i en marktagen 

bild kan bli fin om bilden är tagen på 

låg höjd och byggnaden eller fornlämningen 

blir inbäddad i landskapet. För 

Hembygd från ovan 

med ”Karlsson på taket” 

större områden, t.ex. ett samhälle, går 

jag ofta upp på högre höjd för att bilden 

skall visa en överblick. Ofta tar jag 

många bilder och prövar mig fram. 

Flygfotografering 

Jag har motorflugit med skärm sedan 

1998, i början mest för nöjes skull 

men numer mest för att upptäcka 

landskapen och fotografera. Har jag 

tid flyger jag varje dag med bra flygväder. 

Jag bor i Svenshögen, nästan 

mitt i Bohuslän, men långa sträckor 

förflyttar jag mig ofta flygande. Ibland 

tar jag med utrustningen i bilen 

och kör iväg och stannar i några dagar 

för att dokumentera en viss trakt. Jag 

flyger året runt men naturen och vädret 

gör sig bäst under sommarhalvåret 

från maj till oktober. Hösten är fin 

med sin klara luft… 

Delar av utrustningen 

20 

Jag använder en bra proffskamera, 

Canon 5DII med zoomobjektiv. Bilderna 

bearbetar jag med programmet 

Photoshop. Jag var tidigt ute att flygfotografera 

på detta sätt. Jag har fotograferat 

nästan hela mitt liv och började 

även tidigt med datorgrafik, för snart 

30 år sedan. Det blir mer än 10 000 

flygbilder per år som jag snart hoppas 

kunna göra sökbara via Internet. 

Text och foto: 

Per ”Pixel” Petersson 

www.perpixel.se 

mail@perpixel.se 

0708-141157

21 

Svarteborgs medeltida kyrka. 

Granskog 

Vägen mellan Ljungskile– 

Backamo och Lilla Edet, 

nära Hasteröd.

Förstudien till Bohusläns museums 

projekt Den gamla onda tiden som genomfördes 

november-december 2009 

blev en succé. Ett flertal av BHF:s 

medlemsföreningar har aktivt bidragit 

till projektet genom sina engagerade 

och kunniga medlemmar. Och ni 

läsare av Bohusarvet blir de första att 

ta del av resultaten. 

Inte mindre än ett fyrtiotal avrättningsplatser 

har lokaliserats bara i Bohuslän. 

Sedan tillkommer ett antal i 

Göteborgsområdet och Dalsland, som 

också ingått i undersökningsområdet. 

Flera platser är välkända, några till 

och med skyltade. Här måste särskilt 

Orust kommun framhållas som ett föredöme. 

Andra galgbackar har fallit i 

glömska men skulle med fördel kunna 

lyftas fram som värdefulla kulturmiljöer 

i samarbete mellan hembygdsrörelsen 

och museet. Avrättningarna är 

ett mörkt kapitel i vår historia. Jag vill 

ändå hävda att galgbackarna som kulturarv 

betraktat är lika viktiga att bevara 

och utforska som andra fornläm- 

Den gamla onda tiden 

ningar. 

Ur sammanställningen av materialet 

kan man se några särskilda kännetecken 

för hur en avrättningsplats 

såg ut. De var oftast högt belägna, på 

backkrön och bergskanter, nära landsvägar 

eller segelleder, så att alla skulle 

kunna se de olyckliga som dinglade 

i galgen eller låg och ruttnade på 

stegel och hjul. Androm till varnagel, 

som det hette. 

Galgarna var en gemensam angelägenhet 

för häradet eller staden och 

låg på utmarken, gärna i gränsen mellan 

socknar. En annan variant var att 

de låg inom synhåll för kyrkan, så att 

den dödsdömde kunde se härligheten 

i Guds hus. Detta förstärktes ytterligare 

genom att man ofta placerade avrättningsplatsen 

direkt på hedniska 

gravplatser. Eftersom de dömda också 

begravdes på galgbacken ville man 

att platsen skulle vara så okristen som 

möjligt. En sista, men mycket intressant 

iakttagelse är de tre klumpstenar 

i triangel, som finns på flera av plat- 

22 

serna. De sägs ha utgjort fundament 

för själva galgen, som på medeltiden 

ofta var en trebent timmerkonstruktion 

med överliggare, en annan vanlig 

version var tvåbent. 

Här följer ett exempel på en dokumenterad 

galge i projektet. Bakom ishallen 

i Munkedal finns ett skogsparti 

där jag av Sverker Balksten och Yngve 

Carlsson från hembygdsföreningen 

förevisades det gamla Galgeberget 

i Foss. Inte att förväxla med platsen 

för mordet på kung Öystein, där en 

källa sprang upp enligt legenden. På 

krönet av åsen, precis intill den gamla 

landsvägen, låg resterna av galgen, utmärkta 

med tre bastanta jordfasta stenar. 

Dessa bildade en triangel med tre 

meters sida. Här ligger sannolikt flera 

missdådare begravda, varav en prästmördare 

är känd genom biskop Jens 

Nilssons visitatsresa genom Bohuslän 

år 1594: 

”Then 15. Martij om morgenen tilig 

hörde bispen her Mogenssis predicken 

paa kammeret [...]. Och droge 

Fotografi av avrättningsplatsen 

i Foss, utmärkt 

på enskifteskarta 

från 1822. De tre 

stenarna som sopats 

rena från snö 

markerar fundamentet 

för galgen. 

Foto: Niklas Ytterberg

wi fra Foss i sudoust til kircken, 

saa i öster och haffde kircken 

paa den höyre haand, derfra 

i öster 2 pilskud noget til nord, 

om 1 galie och it stegel (paa 

huilckett den mand som slog 

her Niels i Krogstadt ihiel ligger) 

i suduest fra galienn, paa den 

venstre haand, siden i sudoust til 

Questrembro liggindis 1/2 fiering 

fra Faass, saa offouer broen i 

öster, en lang bro, och haffde en 

gaard heder Quistrem liggendis 

paa den venstre haand...” (Jens 

Nilssön s. 138-139) 

Vad har då projektet bidragit 

med hittills? Först och främst är 

det alltid givande att ta del av 

den kunskap som finns i hembygdsleden. 

Om vi saknar lokalkunskapen 

kan vi med vår övergripande 

blick som arkeologer 

skapa synteser genom att se till 

Webbtips 

stora områden och förändringar 

som skett över tid. Galgbacksarkeologin 

är något helt nytt i Sverige 

men på kontinenten finns 

stor kunskap om detta. Vi hoppas 

att kunna utveckla vår kunskap 

om galgbackarna och den 

mörka delen av kulturhistorien 

i fortsatt samarbete med hembygdsrörelsen. 

Förhoppningsvis 

blir det en arkeologisk undersökning 

av en av de galgbackar 

som vi inventerat i projektet. 

Niklas Ytterberg 

arkeolog/projektledare, Bohusläns 

museum. 

Läs mer på http://www.utgangspunkten.se/gamlaondatiden 

Moderna Västra Götaland 

Arbete, fritid, boende, landskap, berättelse 

Det tjugonde århundradet ligger idag bakom oss, ett århundrade 

som utmärks av en enastående omvandlingstakt. 

Radikala framsteg nåddes inom de tekniska, medicinska, 

sociala, ideologiska och politiska områdena. 

Samhället genomgick stora förändringar. Sverige förvandlades 

från ett av Europas mindre bemedlade länder till ett 

av de rikare. Men det var också ett århundrade med mycket 

svärta: Världskrig, kärnvapen, mänsklig klimatpåverkan. 

Dagens Västra Götaland rymmer otaliga berättelser om 

1900-talets kulturarv. 

Moderna Västra Götaland är en tematisk satsning under 

perioden 2008-2013. Det är en samplanerad insats inledningsvis 

mellan Västarvet, Göteborgs stadsmuseum och 

Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, men med målet att försöka 

samla fler parter i samhället som vill vara med och bidra 

till berättelsen om 1900-talets Västra Götaland. 

Projekt: Inom ramen för Moderna Västra Götaland genomförs 

fram till 2013 flera projekt. 

Ett urval av aktuella projekt: 

Västkustsommar, en dokumentation av barnkolonier på 

Västkusten. 

Sommarstugan förr och nu, en dokumentation av fritidshusens 

förändring. 

23 

Kunskapen om följande galgbackar eller för- 

modade galgbackar är bristfällig och projekt- 

ledaren önskar komma i kontakt med någon 

som kan berätta mer: 

Skee 

Braste högar 

Flera platser i Bro (Hegärde, Röe, Tings- 

platsen i Bro) 

Håby 

Tegelstrand (Svenneby) 

Stora Anrås (Tanum) 

Sandåkers moar (Hedekas) 

Saltö (Tjärnö) 

Solberga stegelberg 

Tega (Ytterby) 

Marstrand 

Galgebukten (Resteröd) 

Stegelholmen (Dragsmark) 

Galgholmen (Skaftö) 

Kontakta gärna Niklas Ytterberg 

niklas.ytterberg@vgregion.se 

mobil 0707-17 56 17. 

Företags- och föreningsägda stugbyar. 

Efterkrigstidens bostadsbebyggelse, om utvecklingen av 

nya bostadsområden i Västsveriges många mindre orter. 

Hus i väst, dokumentation och förmedling av småhusbyggnadsteknik 

under 1900-talet. 

Från odlingslandskap till rekreationslandskap, om den 

förändrade synen på landskapets innehåll och värde. 

En plats i mitt hjärta - berättelser i landskapet, om kulturmiljöpedagogik 

i ett modernt kulturlandskap. 

Ett urval av genomförda och pågående dokumentationer 

publicerade på webben: 

Kulörta lyktor och dansbiljetter. Läs om festplatserna 

och deras historia! 

Sommar på kollo! Läs om barnkolonierna och deras verksamhet! 

Semesterbyar! Fritids- eller semesterbyarna blev vanligare 

när semesterlagstiftningen kom. Nu skall deras historia 

skrivas. Hjälp oss hitta den! 

Byggnader berättar. En vandringsutställning med byggnader 

från ett antal utvalda kommuner i länet utifrån skriften 

49 Byggnader berättar. 

På webben finns projektrapporter att ladda ner. 

Läs mer på: www.modernavg.se 

Källa: www.modernavg.se

Gråärter och Bondbönor i min 

barndoms skafferi på 1940-talet 

Text: Barbro Östlund, mathistoriker och författare 

När sommaren gick mot sitt slut och 

gråärtans vackert lilafärgade blommor 

övergått till ärtskidor, som vi kallade 

hamsar, var det dags för oss barn 

att plocka några, som skulle kokas till 

kvällsmat. Vi plockade i ytterkanten 

av åkern för att inte trampa ner någon 

planta. Mor satte en gryta med vatten 

på vedspisen, hällde i hamsarna, saltade 

och kokte tills de blev mjuka. Vattnet 

hälldes av och grytan sattes fram 

på köksbordet. Vi fick varsin djup tallrik 

och försökte, trots att de var ganska 

varma, att plocka ur ärterna med 

fingrarna. När vi fått en hög ärter på 

tallriken hällde vi på kall mjölk och åt. 

Det var mycket gott. 

Vad vi då inte visste var att femtio 

år senare skulle denna maträtt kallas 

en näringsrik måltid med närodlade och 

ekologiska produkter. 

På hösten när ärternas och bönornas 

baljor var fullmatade var det dags 

för skörd. Eftersom gråärtan har en 

vek stjälk och bondbönan en kraftig, 

odlades de på samma åker, för att ge 

stöd, så att inte gråärtan föll till marken, 

utan mognade på stjälken. 

På nästan varje gård i södra Bohuslän 

fanns fram till 1940-talet en torkställning 

ute på åkern, kallad krakemärr. 

Numera finns endast en krakemärr 

bevarad. Den finns i byn Ödsmål i 

Solberga socken hos lantbrukare Lars 

Eliasson, och så sent som hösten 2009 

användes den. (Se bild sid 25) 

När ärt- och bönodlingen skulle 

skördas väntade ett tungt arbete. 

Då hjälptes alla åt. Med hjälp av stegar 

kunde skörden hängas upp på den 

höga krakemärra. Det betydde också 

att husmor fick fullt upp med att servera 

mat och kaffe med jämna mellanrum, 

för att skördearbetet skulle fortlöpa 

lättare. 

Ärter och bönor hörde till vardagsmaten. 

När ärter och bondbönor torkats 

och tröskats användes de både 

som foder till djuren, som vardagsmat 

och till utsäde. 

I mitt gamla hem på Tjörn, en släktgård 

från år 1568, vars huvudbyggnad 

byggdes år 1790, har jag minnen från 

början av 1940-talet. 

Mor och vi fyra systrar skulle sortera 

gråärter. Vår far kom in i stöva med 

24 

en säck tröskade gråärter, som tömdes 

på det stora ekbordet. Vi satt på frambänken 

på en hemvävd dyna i röllakan. 

I bakgrunden sprakade det i den 

gamla norska järnkaminen med tre avsatser, 

den värmde oss. Vi fick små jutesäckar, 

troligtvis 1 kg:s, där vi skulle 

lägga de största och finaste ärterna 

som senare skickades till Gustafssons 

fröhandel i Gnesta för att säljas som 

utsäde. 

När vi sorterat så länge, att vi började 

tröttna, satte sig min äldsta syster 

vid orgeln och vi sjöng en stund som 

avkoppling. 

Gråärter och bondbönor var allmogens 

mesta föda. En gång i veckan 

koktes en gryta ärter. Ärterna blötlades 

över natten i vatten eller buljong, om 

det fanns, men det var ju enbart i samband 

med slakt, som buljong fanns att 

tillgå. Ärterna saltades och koktes en 

timma. De fick inte koka sönder. Östes 

upp med hålslev i djup tallrik och 

åts med kall mjölk och eventuellt salt 

sill. 

Bondbönorna koktes på samma sätt, 

men kunde även kokas med en bit 

kött. Åts de med kött och spad kallades 

de söböner och när de åts torra blev 

det möleböner. 

Möleböner var en praktisk uppfinning. 

När bönderna skulle arbeta ute 

på åkern, i skogen eller kanske ute på 

fiske, fylldes fickorna med möleböner 

som kunde stilla hungern tills de kom 

hem från arbetet. 

Ärter och bönor har säkert räddat 

många liv med tanke på det höga näringsvärdet. 

Byteshandel förekom mellan allmoge 

och fiskare, ärter och bönor byttes 

mot sill och långa. 

Krakning på Stordal, Tjörn år 

1923. Till vänster i bild står John 

Olausson (1891-1976), Stordal, 

far till Barbro Östlund. Fotograf 

okänd. UMFA53086:0942 i Bohusläns 

museums bildarkiv.

Även om bohusläningen levde mycket 

sparsamt i vardagen, blev det så mycket 

festligare när skörden bärgades och det 

ordnades med t.ex. krakekalas. Då bjöds 

på allt vad huset hade av mat och dryck. 

Hembakat tunnbröd, hemkärnat smör, 

hemystad ost, sill, äggost, brynost, köttbullar, 

risgrynspudding eller pannkaka 

som det ofta kallats i Bohuslän. Kokt saltlånga 

med äggsås, kokt potatis och som 

efterrätt sagosoppa. Naturligtvis har matsedeln 

varierat på olika platser och efter 

ekonomiska förhållanden, men äggosten 

var ett måste. 

Även om gråärtan odlats mestadels i 

Bohuslän, som jag tror, så har den även 

odlats i Västergötland (Sparlösaärtan), 

i Dalarna (Rättviksärtan) samt i Skåne 

och Halland. Olika användningsområde 

har förekommit, t.ex. blandades ärtmjöl 

i matbrödsdegen i Dalarna. Ärtgröt kokades 

i Skåne o.s.v. 

Förhoppningen är att odlingen skall 

återupptas och kanske kan nya idéer spira 

om det blir tillgång till råvaran. I dagens 

hushåll finns frystekniken, vilket ger helt 

andra möjligheter att tillaga gråärter utan 

att behöva torka dem, för hållbarhetens 

skull, vilket var nödvändigt i äldre tid. 

Krakemärr 

Torkställningarna förvaras även vintertid ute på 

åkern. Det är alldeles för omständligt att plocka 

ner alla trädelar. 

Bistra vintrar kunde det hända att man behövde 

extra ved att värma upp stugan med. Slanorna 

kunde då gå upp i rök. När våren kom fick man 

beställa material till nya slanor från granrikare 

trakter inåt landet. 

Bilden visar krakemärren hos Lars Eliasson i 

Solberga, Kode vintern 2007. 

Foto: Gunnar Malm, Bohusläns museum. 

Gråärtan blommar 

även på 2000-talet 

Blommande gråärt. Den 150-200 cm långa stjälken med klängen behöver stöd 

för att utveckla välmatade baljor med frön. I Bohuslän har man därför samodlat 

ärter med bondbönor. Foto: Claes Jansson, Bohusläns museum 

Min första kontakt med gråärter 

– de kantiga gråbruna ärterna 

med annan smak än jag 

tidigare mött - skedde på 1990talets 

början. Barbro Östlund 

var husmor i restaurangen på 

Bohusläns museum. Att värna 

om traditionella råvaror och 

närodlat var en självklarhet för 

henne. Barbro var också min 

kollega, och önskade hjälp att 

göra en monterutställning om 

gråärter och bondbönor. Den 

lilla utställningen kompletterades 

med smakprov på dessa bohuslänska 

specialiteter. Sedan 

dess har det inte bara varit gula 

ärter i min värld. Ärtsoppa med 

fläsk på torsdagsmenyn, och att 

rätten tillagas av gula ärter, känner 

de flesta till. Men hur är det 

med kunskapen om gråärter? 

Intresset och entusiasmen för 

gråärter fortsätter att växa in i 

det nya millenniet. 

År 2009 var ett händelserikt 

år för denna ettåriga näringsrika 

växt med lång kulturhistoria. 

25 

Gråärtans dag firades på Bohusläns 

museum den 27 september. Utmärkelsen 

Guldärtan delades ut till 

odlare som i tradition fortsatt odla 

gråärter och som på så sätt håller liv 

i mångfalden inom vårt gröna kulturarv. 

Jenny och Göran Olsson, 

Orust och Lars Eliasson, Kode fick 

av landshövding Lars Bäckström ta 

emot var sin gyllene ärta som bevis 

på uppskattning. 

Naturbruksgymnasiet i Dingle 

provodlade under förra året fem 

äldre gråärtsorter. Brattebäcka, Bohusärt, 

Orust, Kärraärt och Solberga 

samodlades med havre i deras 

försök istället för med bondbönor 

som traditionen bjudit. Utvärderingen 

ger förhoppningsvis som resultat 

att någon eller några av sorterna 

går vidare för odling i lite 

större skala. Kanske kan vi snart 

köpa gråärter i butiker likaväl som 

vi idag inhandlar kikärter. En inhemsk 

kryddad röra på gråärter 

vore spännande att pröva! 

Först ut på plan på 2000-talet var 

Programmet för odlad mångfald 

forts.

forts. 

(POM) som i en nationell efterlysning 

inom Fröuppropet manade odlare att 

berätta om lokalsorter eller arvesorter 

som de också kallas. Mycken kunskap 

om odling för husbehov har samlats in 

i detta projekt. Ett tiotal lokala sorter 

av gråärt från Bohuslän finns numera 

bevarade i en genbank genom samarbete 

mellan POM, Föreningen Sesam 

och NordGen, tidigare Nordiska Genbanken, 

vilka redan år 1979 startade 

insamling och provodling. Många eldsjälar 

har varit i farten och dessa har 

nu mer vind i seglen än på länge. 

Och till sist, vem vet – det gamla uttrycket 

Skrinn såmm e kragemärr kanske 

kommer till heders igen om man 

inte äter ordentligt och näringsriktigt. 

Det betyder mager som ett benrangel, 

och är bygdemål från Solberga i södra 

Bohuslän. Kragemärr eller krakemärr 

kallas den typ av torkställning som 

traditionellt används vid skörd av gråärter 

och bondbönor. 

Marie Johansson, 

Bohusläns museum 

Läs mer om gråärtan och 

bondbönans historia och 

framtid 

Boken Gagnväxter, 2:a upplagan; B. 

Jönsson, H.G. Simmons (1935). 

Artikel i Bohusläningen den 28 oktober 

1964, Tjörns sista bönkrake. 

I boken Mellan älv och fjord, Torsby, 

Harestads och Lycke hembygdsförening 

(1978), s. 115-116, 253-256. 

”En gål utta bönejol ä inte möt te gål”. 

[En gård utan bönjord är inte mycket 

till gård.] 

Artikel av Leif Olsson i Bohuslän Årsbok 

1989, s. 89-100. 

I boken Selma Johansson – väverska 

och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, 

Kerstin Berg (1991), finns ett avsnitt 

om Bönskörden under kapitlet 

Årets gång i jordbruket. 

Boken Gråärter och Doppekopp. Bohuslänsk 

mat med tradition. Barbro 

Östlund (1994). 

Boken så sa di fôr. Bygdemål i Solberga 

och södra Bohuslän. Bertil Nilsson 

och Josef Axelsson, utgiven av Solberga 

Hembygdsförening (1999). På s. 95 

visar teckning på kragemärr med dialektala 

namn dess olika delar. 

Boken Vi odlade till husbehov, Lena 

Nygårds, POM (2005); kapitel om 

Gråärtor och blåärtor samt om Bondbönor. 

I boken Fröodling, A. Skarlind m.fl. 

(2006). Kapitlet ”Ärt” skrivet av Peter 

Erlandsson. 

Finns att läsa på Internet www.froodling.se/pdf/art.pdf 

Om ärter, en etnobotanisk skrift, Lena 

Nygårds, Centrum för biologisk mångfald 

(2007). 

Information om utmärkelsen Guldärtan 

utdelad till odlare i Bohuslän 

hösten 2009. www.pom.info/guldartan/090927.htm 

Föreningen Sesam, en ideell förening, 

som verkar för bevarande av växter i 

trädgårdar och på åkrar. Frö till många 

av våra äldre kulturväxter kan man hitta 

hos fröodlande medlemmar. www. 

foreningensesam.se/ 

Kragning av ärter och bönor, film av 

Göte Henriksson från 1970-talets början, 

Solberga hembygdsförening. 

En film om samma företeelse från år 

1996 gjord av Harry Thuresson i samarbete 

med Lars och Lennart Eliasson, 

Kode. Privat ägo. 

Skriften Odla och smaka på gråärt, 

Agneta Börjeson, utkommer på Röttle 

natur och kultur våren 2010. www. 

rottle.se 

För sammanställningen svarar 


Beskrivning av ärter 

och bondbönor i boken 

Gagnväxter 

Gagnväxter utgavs år 1910 av Bengt 

Jönsson (1849-1911), botanist och 

professor vid Lunds universitet. Han 

undervisade om bl.a. nyttoväxter där 

och på Alnarps landtbruksinstitut. 

26 

Följande utdrag ur boken är hämtat 

ur andra upplagan som utkom 1934 

efter omarbetning av hans kollega 

och vän Herman G. Simmons: 

”Ärterna bruka uppfattas som två arter, 

som dock äro mycket nära besläktade, 

gråärten eller åkerärten (Pisum 

arvense L.) och gulärten eller trädgårdsärten 

(P. sativum L.), den förra 

med kantiga frön, fläckigt fröskal 

och tvåfärgade blommor, den senare 

med trinda, enfärgade, gula eller gröna 

frön och vita blommor. Om härstamningen 

kan intet bestämt sägas, 

men sannolikt äro gråärten inhemsk 

i medelhavsområdet, där den för årtusenden 

sedan upptagits i odling, 

såsom framgår av fynd i pålbyggnaderna, 

i Troja och i Egypten. Senare 

torde de gula och gröna ärtorna 

ha uppkommit i kulturen. De bägge 

formerna hybridisera emellertid lätt, 

vilket torde ha bidragit till att ganska 

talrika sorter nu finnas. Gemensamt 

för alla är att de äro ettåriga, ha svag 

stjälk och klättra med de fåpariga bladens 

klängen.” 

Bondbönan, även kallad åker-, häst- 

eller välsk böna (Vica Faba L.), utmärker 

sig genom sitt styvt upprätta 

växtsätt, fåpariga blad utan klängen, 

vita blommor med svarta fläckar, 

tjocka, svampiga baljor och stora, 

antingen rundade eller plattade frön. 

Hemorten torde vara att finna i medelhavstrakterna, 

kanske också i Kaukasus 

omgivningar. Bondbönan förekom 

tidigt i odling hos egypterna och 

andra folk kring Medelhavet samt 

vann sedermera insteg i hela Europa 

och blev ett omtyckt födoämne. Numera 

är dock dess användning vida 

mindre allmän, och man förtär den 

åtminstone i vårt land övervägande 

i omoget tillstånd. I en del länder är 

den dock fortfarande i bruk för förmalning 

till mjöl för soppor och även 

till inblandning bröd. Dess användning 

till foderväxt återkomma vi till. 


Bohusläns museum

Sveriges historia 

I år startar den största satsningen någonsin 

i tv på en serie om Sveriges historia. 

Dick Harrison, professor i historia, 

och Martin Timell, tar med tittarna 

på en resa genom Sveriges historia, från 

stenålder fram till idag. Programstarten 

är planerad till våren 2010. 

Passa på att dra nytta av det historieintresse 

som tv-serien kommer att 

väcka! Planera föreningens program 

och aktiviteter så att de anknyter till 

aktuell tidsepok i tv-serien. 

BHF uppmärksammar satsningen 

genom att koppla temat för skolprojektet 

På spaning efter hemma till tv-serien, 

läs mer på www.hembygdbohus. 

se Klicka på Skola, barn och unga. 

Utanför Oscars i Lysekil låg novembermörkret 

kompakt, vinden ven och 

marschallernas lågor fladdrade när 

Dick Harrison klev upp på scenen. 

Nära 250 personer fick följa med på 

en resa genom Bohusläns historia under 

1600- och 1700-talet på temat Havet 

som förenar. Harrison gav liv åt historien 

om människor i Bohuslän under 

denna tid, målade upp bilden av havet 

som förenande – på både gott och ont, 

och lät publiken möta de kaparkaptener 

som lagligt huserade och plundrade 

handelsfartyg utmed Bohuskusten. I 

publiken fanns ättlingar till kapare och 

sjörövare och de berättade och delade 

med sig av sin historia. 

Efter alla dessa berättelser och mingel 

med tilltugg skickade Harrison med 

oss några ord på vägen; Det är vi själva 

som väljer vår historia. Det finns många 

berättelser som förtjänar att upptäckas 

och berättas... 

Västsveriges historia 

Bohusläns museums basutställning 

Utgångspunkten är också 

en webb, sprängfylld med tips 

om besöksmål, om vad som händer 

i kultur- och naturlandskapet 

nära dig, information om kulturarvsföreningar, 

fakta om allt från 

trädgårdskultur, mossor och lavar 

till sommar på kollo, historiska 

kartor och bohusläns natur. 

Du hittar också arkeologiska rapporter, 

debattforumet Synpunkten, 

sidor för barn och unga och 

mycket, mycket mer. Här kommer 

också västsveriegs historia att 

presenteras i och med att tv-serien 

med samma namn startar. Titta in 

på: www.utgangspunkten.se 

Havet som förenar – om Bohusläns 

och sjöfararnas historia 

Historiekvällen var ett samarrangemang 

mellan BHF, IKON – ett interregionprojekt, 

Fyrbodal och Lysekils 

kommuns Upplevelsecentrum Lysekil. 

Upplevelsecenter – 

möjligheternas mötesplats 

Tanken bakom Upplevelsecenter är 

att invånare, föreningsaktiva och entreprenörer 

kan vara med och påverka 

samt dra nytta av satsningen. Projektet 

är externfinansierat och syftar 

till att genom ökad samverkan mellan 

olika aktörer i Lysekil med omnejd 

skapa en mötesplats med fokus 

på upplevelser för boende och tillresta 

besökare. Förutom att se på de fysiska 

möjligheterna ett nytt hus kan 

innebära sker arbete med att mejsla 

fram ett koncept som kan vara en ytterligare 

reseanledning till Lysekil under 

hela året. 

27 

Dick Harrison, professor i historia vid 

Lunds universitet. Aktuell med det populärvetenskapliga 

storverket Sveriges Historia, 

det första på 40 år, och tv-satsningen 

Sveriges Historia, den största satsningen 

någonsin på en programserie om vår historia. 

Foto: Marika Russberg

Västra Frölunda 

– som det tedde sig då. 

Västra Frölunda Hembygdsförening 

Redaktör: Ove Drejenstam 

Västra Frölunda är stort och brokigt. 

Hembygdsföreningens förhoppning 

med denna årsskrift är att var en skall 

hitta något av intresse. Boken presenterar 

foton ur föreningens arkiv, men 

också inlånade unika foton. 

I boken presenteras många platser i 

Västra Frölunda, från Långedrag i väster 

till Frölunda by i öster, från Nya 

Varvet i norr till Näsets Folkets hus i 

söder. Bilderna och texterna berättar 

om så skilda saker som Västra Frölundas 

Tull- och Valskvarn, idrottsminnen 

från Näset, Göteborgs Rundradiostation, 

fem generationer orgelbyggarhistoria, 

Älvsborgs Andelstvätt, Lotsbarnskolan, 

trubaduren Gunnar Bohman 

och en hel del annat. Här lär fi nnas 

något för alla. 

43 sid. 

Pris: 60 kr plus porto 

Kan beställas på www.vfh.se Klicka på 

Hembygdslitteratur 

ISBN: 978-91-976586-3-8 

Axplock ur bildarkivet 

Medlemmars insatser under 70 år. 

Tjörns hembygdsförening 

Tjörns hembygdsförening fi rade 70årsjubileum 

2009 och önskade lyfta 

fram medlemmarnas betydelse för 

föreningen. Det är deras ideella arbete 

som varit förutsättning för förening- 

Boktips 

en och som gjort hembygdgården till 

en plats att visa upp för besökare och 

vara stolt över. En grupp i föreningen 

har valt bilder ur föreningens arkiv 

och strävan har varit att bilderna skall 

visa så många olika personer och händelser 

som möjligt. 

114 sid. 

För mer info: www.tjornshembygdsforening.se 

ISBN: 978-91-633-4901-0 

Fiskebäckskil 

Träbiten 146 

Föreningen Allmogebåtar 

Sigvard Fjellsson, Göran Hansson 

och Kristina Jarnedal. 

Redan på 1500-talet kom de första 

bofasta till den stora viken i norr på 

Skaftölandet. I utkanten av gården 

Fiskebäck, i kilen, fanns både en skyddande 

hamn och närheten till segelbart 

hav. Platsen kom att kallas FiskebäcksKihl. 

När Bohuslän blev svenskt 

kom fi skebäckskilsborna under beskydd 

av Margareta Huitfeldt som 

ägde marken. Fiskebäckskilsbornas 

ledord blev framåtanda, sparsamhet, 

ordning och reda. 

28 

Samhällets glansperiod kom under tidigt 

1800-tal och varade i 50 år; Fiskebäckskil 

var det största fraktsamhället 

i Sverige. Hur kom det sig att Fiskebäckskil 

blev så framgångsrikt och hur 

levde samhället sedan vidare? Det är 

två av frågorna som boken vill besvara. 

Boken är rikt illustrerad med foton, 

kartor, utdrag ur dokument och målningar 

och berättar om Fiskebäckskil 

ur många olika perspektiv. I boken 

möter vi personer ur samhällets historia; 

mer kända som Margareta Huitfeldt 

och Carl Wilhelson, och kanske 

mindre kända som aff ärskvinnan Elin 

Sörensdotter och köpmannen, salteriägaren, 

redaren med mera Johan på 

Christineberg. I boken berättas om 

strandsittare och om skatteindrivning, 

om kyrkan och folket, om järnvägen 

och badgäster och om samhällets näringar 

som Lyckans slip, Lyckes konservfabrik, 

handel och sjöfart, restauranger 

och om Föreningen Sjöstjärnan 

som fi rade 100-årsjubileum 2009. 

96 sid. 

pris: 200 kr. 

Kan beställas på www.allmogebatar.nu 

Klicka på Butik 

ISSN: 0347-0652 

Ju förr desto bättre 

Kulturarvet som resurs för en 

hållbar framtid 

En inspirationsbok om att kartlägga 

och dokumentera lokala traditioner 

och om användningen av landskapets 

resurser och synen på naturen. 

Vårt samhälle har genomgått stora 

förändringar under det senaste seklet. 

Kanske fi nns framtidens lösningar i 

vårt gamla levnadssätt och kulturarv? 

Det fi nns mycket att lära om männis-

kors känsla för den lokala platsen och 

förståelsen för de naturgivna förutsättningarna! 

Ju förr desto bättre! 

Boken har getts ut av Sveriges Hembygdsförbund 

och Centrum för biologisk 

mångfald. 

Boken kan beställas från Sveriges 

Hembygdsförbund: 08 – 34 55 22 eller 

kansli@hembygd.se 

160 sid. 

Pris: 120 kr för hembygdsföreningar 

(var femte bok utan kostnad). 

ISSN:1403-6568 

Partille 

Bilder som får oss att minnas. 

Partille Hembygdsförening 

I samband med Partille Hembygdsförenings 

35-årsjubileum kom boken 

ut som skildrar Partilles aff ärsliv med 

Ugglums handelsförening, korvkiosken, 

bensinstationen, Hälsans Bryggeri 

och Linnémagasinet, näringsliv 

med Jonsereds fabriker, schoddyfabriken, 

Daros fabriker och Elektriska 

AB Morén men också tivolibesök och 

kungabesök och mycket mer. 

59 sid. För mer information: 

www.hembygd.se/bohuslan/partille 

Bohuslän 

Kvinnor bakom kameran. 

Bousläns Hembygdsförbunds och 

Bohusläns museums årsbok 

Redaktör: Viveka Overland 

Årets årsbok lyfter fram kvinnliga 

fotografer i vårt område. Fotograferingskonsten 

innebar ett helt 

nytt yrke och därmed en möjlighet 

för kvinnor att skaff a sig en profession, 

vara självförsörjande och leva ett 

självständigt liv, tidigare var få yrken 

tillgängliga för ”vanliga” kvinnor, exempelvis 

sjuksköterska eller lärarinna. 

Fotografi et är så en självklar del i vårt 

liv idag att vi sällan ägnar en tanke 

åt hur det var före fotograferingskonsten 

och dess möjlighet till snabb avbildning. 

Den innebar inte bara en 

betydelsefull teknisk landvinning 

utan hade även en demokratisk och 

social dimension. Tidigare var det 

bara välbeställda och infl ytelserika 

personer som kunde låta avbilda 

sig och sin miljö, vilket innebär att 

dessförinnan känner vi endast i undantagsfall 

till utseendet på ”vanligt” 

folk. Tack vare kameran är människor 

och miljöer som annars knappast 

skulle varit tillgängliga för oss efterkommande, 

bevarade på foto. 

Författare är museitjänstemän och 

verksamma i hembygdrörelsen som 

gjort ett representativt urval av fotografer. 

I hembygdsföreningarna, på 

Bohusläns museum och Göteborgs 

Stadsmuseum fi nns stora och små 

fotosamlingar efter enskilda fotografer. 

Porträttfotografi erna dominerar 

samlingarna. Man var oerhört skicklig 

i denna genre som var levebröd 

och stommen i näringsverksamheten. 

Vi har vinnlagt oss om att också 

visa bilder av mer allmänt intresse, 

vyer och ögonblicksbilder från ett 

svunnet Bohuslän. 

Vissa fotografer presenteras mer utförligt, 

tillgången på material varierar. 

Vi vill dock visa på bredden och 

att det har funnits många kvinnliga 

fotografer i området. Ett särskilt kapitel 

ägnas fotografer i Göteborg. 

De kvinnliga fotograferna är nu fl er 

än någonsin. Som en representant 

för dessa presenteras den nu verksamma 

fotografen, Susanna Leibovi- 

29 

ci, vars bilder ställs ut på Bohusläns 

museum 2010. Susanne Leibovici 

motiverar varför hon valt att återvända 

och arbeta i Bohuslän med: 

”att verka i sin hembygd är ett sätt 

att vara delaktig i ett tydligt sammanhang”. 

Bohusläns hembygdsförbunds och 

föreningarnas årsberättelser liksom 

Bohusläns museums, presenteras i 

slutet av årsboken och visar på ett 

utmärkt sätt denna delaktighet. 

Viveka Overland 

Boken kan köpas på eller beställas 

från Bohusläns museum www.bohuslansmuseum.se 

klicka på Butik 

och förlag 

191 sid. 

Pris: 160 kr 

ISSB: 978-91-7686-223-0 

ISSN: 0348-937X 

Konsten att arbeta med textilier 

på hembygdsgården 

En ny skrift från Sveriges Hembygdsförbund 

om textilier. Skriften 

sammanfattar de idéer som kom 

fram under SHFs textilprojekt med 

tyngdpunkt på att vårda och förvara, 

gamla mönster i nya produkter 

samt utställningsteknik. 

Alla föreningar som är anslutna till 

SHF har fått skriften per post. Fler 

ex. kan beställas från SHF: www. 

hembygd.se klicka på Bokservice. 

16 sid. 

Pris: 30 kr. 

Bohusläns Hembygdsförbunds 

häfte kring textil 

Textilkonserveringens principer omsatt 

till bevarande och vård av mindre 

textilsamlingar samt textilier i 

hemmet av Gunilla Andersson, konservator 

vid Göteborgs Stadsmuseum, 

kan beställas från BHFs kansli: 

0522 – 65 65 61 eller bohuslans. 

hembygdsforbund@vgregion.se 

22 sid. 

Pris: 40 kr.

Programtips från Bohusläns museum 

15 mars måndag 18.00 

De stora rovdjuren. 

De intresserar, fascinerar, engagerar och 

upprör. 

Efter att i princip ha varit utrotade är de nu 

tillbaka...med dem kommer konflikterna. 

Rovdjurscentret De 5 Stora berättar till bild 

och film om våra stora rovdjur och deras relation 

till oss människor. 

Entré 40:-, biljetter i museets reception, tel 

0522-65 65 01 

16 mars tisdag 19.00 

Se själv, känn själv! Om Carl 

Wilhelmson som konstnär och lärare. 

Björn Fredlund, fil dr. och f.d. museichef vid 

Göteborgs Konstmuseum. 


0522-65 65 01. 

17 mars onsdag 19.00 

Berättarafton: Salt- och 

salpeterutvinning i äldre tider. 

Leif Molander berättar. 

30 mars tisdag 19.00 

På cykel till Tibet. 

Följ med på pakethållaren genom stekheta 

öknar och över iskalla berg på världens 

högst belägna väg. Joakim Hermansson 

och Anders Palmqvist visar bilder och berättar 

om en hisnande cykeltur från Ulan Bator 

i Mongoliet till Lhasa i Tibet. 


0522-65 65 01. 

6 april tisdag 19.00 

Carl Wilhelmson och sekelskiftets 

offentliga konst. 

Per Hedström, intendent, grafik och 1800talets 

bildkonst, Nationalmuseum. 


0522-65 65 01. 

11 april söndag 12.30 

Lunchkonsert med Ranrike Spelmän. 

15 april torsdag 17.30 - 19.30 

Sinnrik vårvandring Ramseröd. 

Reservatet utgörs av en vacker sprickdal 

med ängar, lundar och raviner. Vi följer Ängemadebäckens 

stigning som är något krävande 

men otroligt vacker. Kalkmarken bjuder 

stor artrikedom allt efter årstid. Ledare: 

Eva och Stefan Loodh. 

OBS! Föranmälan på tel 070-537 90 25. 

21 april onsdag 18.00 

Café Collegium: Robert Schumann. 

Inför söndagens Schumannkonsert med 

Lena Hoel och Matti Hirvonen i Uddevalla 

kyrka får vi lyssna till ett kåseri om Schumann 

och hans konsert. 

22 april torsdag 19.00 

Svalbard - ett år i isbjörnsriket. 

Efter en tjugomilafärd med kanot landsteg 

Svante Lysén och Leena Björklund på norra 

Spetsbergen med proviant och utrustning 

för 13 månaders vildmarksliv, fjärran 

från civilisationens brus. Följ med och upplev 

dramatiska årstidsväxlingar och karg natur 

med fjordar, fjäll, glaciärer och ett myllrande 

fågelliv på 80 grader N, 110 mil från 

Nordpolen. 

Entré 40:-, biljetter i museets reception, tel. 

0522-65 65 01. 

23 april fredag 13.00 

Dr Guillotin - känd för mer än 

giljotinen? 

Överläkare och författare Eddie Persson. 


0522-65 65 01. 

26 april måndag 18.00 - 21.30 

Ejderbubbel och trutrop på 

Havstensfjorden. 

Samling vid Bohusläns museum. Fågelexkursion 

till en av Bohusläns finaste fågellokaler 

där också kustens vårblommor kan 

beskådas på de soluppvärmda sydsluttningarna. 

Ledare: Jan Uddén. 

30 

4 maj tisdag 18.30 

Inblick i den aboriginska kulturen - 

från drömtid till nutid. 

Lars Wallin kåserar. 


0522-65 65 01. 

6 maj torsdag 13.00 

Carl Wilhelmsons liv och 

konstnärskap. 

Mona Lagerman berättar med personlig utgångspunkt 

i utställningen. Mona är maka 

till Thomas Lagerman (1929-2008), som var 

barnbarn till Carl Wilhelmson. 

Entré till föreläsning och utställning 80:-, 

pensionär 60:-. 

Biljetter i museets reception, tel 0522-65 

65 01. 

8 maj lördag 10 – 14 

Fåglar, fjärilar och flora 

Ramsvikslandet. 

Samling på p-platsen vid Haby bukt. En härlig 

blandning av fåglar inklusive första göken. 

Tosteblåvinge, aurorafjäril, sandviol 

och stenkrassling är fjärilar och örter som 

kan utlovas. Ledare: Hans Petersson, tel 

0522-66 40 17 och Jan Artursson, tel 0523- 

301 31. 

11 maj tisdag 19.00 

Sveriges Historia. 

Dick Harrison, historiker och författare. 

Ytterligare information kommer! 

22 maj lördag 10 – 14 

Dagjärilar och fågelsång 

Kärlingesund. 

Samling på p-plats för besökande till Bassholmen. 

Om solen skiner kan vi få se makaonfjäril, 

svingelgräsfjäril, mindre guldvinge, puktörneblåvinge 

och kanske den sällsynta ängsnätfjärilen. 

Svarthätta, härmsångare och 

gök är några av fågelstämmorna vid denna 

tid. Ledare: Hans Petersson, tel 0522- 

66 40 17.

Västkustens store 

målare åter i Bohuslän! 

Föreningar har tidigare gjort resor till Uddevalla och besökt Bohusläns museum 

och Bohusläns Föreningsarkiv som har sina lokaler på museet. Passa också på att 

besöka övriga museer i Uddevalla som Sjömanshusmuseet, Bohusläns Försvarsmuseum 

och Skalbanksmuseet. 

För mer information, kontakta kulturarvskonsulent Marika Russsberg, tfn 0522-385 67 

E-post: marika.russberg@vgregion.se 

31 

Gör en utflykt med föreningen 

till Bohusläns museum och 

utställningen Carl Wilhelmson, 

27 februari - 8 augusti 2010.

Bohusarvet 2010-1.indd - Bohusläns hembygdsförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?