Kommunfullmäktiges protokoll 2008-12-16 - Skellefteå kommun

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (54) 

Kommunfullmäktige 2008-12-16 

Plats och tid 

Beslutande Övriga deltagande 

Se sid 2 

Forumsalen, Campus Skellefteå, kl 13.30-18.00 

Lars Björklund, sekreterare 

Utses att justera 

Underskrifter 

Kenneth Fahlesson och Eva Enqvist med 

Valter Stenberg och Helen Englund-Åberg som ersättare 

Paragrafer 293-325 

…………………………………………….. ………………………………………………… 

/Ann-Christin Westerlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/ 

…………………………………………….. ………………………………………………… 

/Kenneth Fahlesson, protokollsjusterare/ /Eva Enqvist, protokollsjusterare/ 

BEVIS OM ANSLAG 

Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla 

Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 

2008-12-16 2008-12-22 2009-01-12 

Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet 

Underskrift ……………………………………. 

Utdragsbestyrkande

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 


Beslutande 

Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: 

Förhindrad ledamot Inkallad ersättare 

Catrine Arvidsson (s) Torgny Lind (s) 

Lennart Gustavsson (fp) Daniela Wikström (fp) 

Christer Johansson (kd), närv fr o m kl 16.45, § 304 Herbert Lundberg (kd), närv kl 13.30-18.00, 

tjg t o m kl 16.45, § 303 

Göte Johansson (s), närv t o m kl 14.30, § 296 Gunilla Lindström (s), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 14.30, § 298 

Anette Lindgren (m), närv t o m kl 17.30, § 304 Johan Söderberg (m), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 17.30, § 305 

Anna-Britta Lundberg (s), närv t o m kl 17.45, § 312 Gurli Renfors (s), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 17.45, § 314 

Roger Marklund (s) Iris Nilsson (s) 

Bo Nilsson (m), närv t o m kl 16.30, § 299 Henry Andersson (m), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 16.30, § 301 

Enar Nordvik (v), närv t o m kl 17.45, § 312 Erik Wikström (v), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 17.45, § 314 

Fredrik Stenberg (s) Sickan Forsberg (s) 

Hans-Eric Wallin (v) Joakim Wallström (v) 

Maalin Wikström (mp) Benny Lindqvist (mp) 

Daniel Ådin (s), närv t o m kl 17.30, § 309 Sten-Arne Burman (s), närv kl 13.30-18.00, 

tjg fr o m kl 17.30, § 310 

Justering (sign) Utdragsbestyrkande



KF § 293 Dnr 2008.880 090.640 

Utdelning av fritids- och kulturstipendier 

Vid dagens sammanträde utdelas 2008 års fritids- och kulturstipendier. 

_____ 




KF § 294 

KS § 407 

AU § 828 Dnr 2008.829 018.485 

Överförande av nuvarande verksamhet vid Expolaris 

kongresscenter till Scandic Hotel 

Kommunledningskontoret anför att den framtida verksamheten vid Expolaris 

kongresscenter har varit föremål för analys. Expolaris kongresscenter har som 

huvuduppgift att locka större konferenser och evenemang till Skellefteå samt att 

arrangera dessa. För att få en ekonomisk hållbarhet i detta bedrivs en konferensverksamhet 

i tillhörande utrymmen. 

Överläggningar har förts med Scandic Hotel om att Scandic ska överta den del 

av verksamheten som gäller konferenser. I överläggningarna har Tillväxt 

Skellefteå, fritidskontoret och hyresvärden Skellefteå Kraft AB deltagit. Berörd 

personal har informerats. 

Överenskommelse 

En preliminär överenskommelse har träffats med Scandic Hotel om att överta 

den del av verksamheten som gäller konferenser. 

Tre heltidsanställda arbetar huvudsakligen med konferenser vid Expolaris 

kongresscenter. Motsvarande anställningar övergår till Scandic Hotel. 

En heltidsanställd arbetar med att locka hit större kongresser och evenemang. 

Motsvarande anställning erbjuds övergå till Scandic Hotel. 

Då beslutet enligt första att-satsen är taget bör Scandic Hotel och Skellefteå 

kommun komma överens om i vilken form pågående uppdrag och åtaganden 

ska slutföras. 

Beroende på utredningens resultat, som Tillväxt Skellefteå tillsammans med 

Destination Skellefteå får i uppdrag att genomföra avseende kongressverksamheten, 

tas beslut om eventuell kvarvarande personal. 

En preliminär överenskommelse har träffats med Scandic Hotel att från 

2009-01-01 överta samtliga konferenslokaler i kvarteret Sirius. Även lokalerna 

på källarplan, inklusive den största lokalen Solen, ingår i övertagandet. 

Det som återstår är att klara ut vissa ekonomiska frågor. Det gäller vilka inventarier 

som inköpts av fritidsnämnden och som har ett mer allmännyttigt syfte för 

evenemang och vilka inventarier som ska säljas eller användas i andra sammanhang. 

Det finns också frågor om hyresnivåer som behöver klaras ut. Dessa 




frågor hanteras i överläggningar mellan Scandic Hotel och hyresvärden 

Skellefteå Kraft AB samt med ägaren av inventarierna, fritidsnämnden. 

Vidare utvecklingsarbete 

Att locka större konferenser och evenemang till Skellefteå kommun och att vara 

ingång i kommunen för arrangörer övergår inte till Scandic Hotel. Tillväxt 

Skellefteå får i uppdrag att, i samverkan med Destination Skellefteå, utveckla 

arbetet med att dra större evenemang till Skellefteå kommun. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

att bemyndiga kommunstyrelsen att godkänna ett eventuellt överförande av 

verksamheten vid Expolaris kongresscenter till Scandic Hotel. 

Kommunstyrelsen beslutar 

- under förutsättning av kommunfullmäktiges godkännande - 

att uppdra åt Tillväxt Skellefteå att i samverkan med Destination Skellefteå 

utveckla formerna för hur större evenemang ska dras till Skellefteå 

kommun 

att delegera till arbetsutskottet att besluta i frågan om eventuellt överförande 

av kongresscentret. 

Kommunstyrelsens beslut 

Bifall till arbetsutskottets förslag. 

Efter inlägg av Andreas Löwenhöök (m) och Bert Öhlund (s) beslutar kommunfullmäktige 

att bifalla kommunstyrelsens förslag. 

_____ 




KF § 295 

KS § 370 


Överföring av Infomix verksamhet och personal till 

Regionförbundet Västerbotten 

Infomix uppdrag är att bearbeta informationsmaterial från landstinget och 

kommunerna i Västerbotten så att det blir anpassat för personer med olika 

kommunikations- och läshandikapp. De primära målgrupperna är synskadade, 

dyslektiker, afatiker, dövblinda, utvecklingsstörda och nya svensk. Det 

bearbetade materialet görs tillgängligt som tal, lättläst text, punktskrift och 

hemsida. 

Infomix organisationstillhörighet har utretts av Skellefteå kommun. Infomix 

föreslås i utredningen att 

- ingå i Regionförbundet Västerbotten och placeras organisatoriskt i Mediacenter 

med nuvarande geografisk placering 

- nuvarande personal erbjuds övergång till den nya arbetsgivaren. 

Regionförbundet Västerbotten beslutade 2008-08-08 att Infomix verksamhet 

och personal går över till regionförbundet 2009-01-01. 

Kulturnämnden beslutade 2008-10-14, § 97, 

att godkänna föreslagen inriktning. 


att godkänna att Infomix överförs till Regionförbundet Västerbotten. 

Efter inlägg av Maria Wiksten (kd) och Harriet Classon (s) beslutar 

kommunfullmäktige 


_____ 




KF § 296 

KS § 408 Dnr 2008.841 074.520 

Återbetalning av lån som Skellefteå kraftaktiebolag lämnat 

till Svensk etanolkemi AB, SEKAB 

SEKAB har till Skellefteå kraftaktiebolag meddelat att lånet på 100 mkr som 

förfaller till betalning den 30 november ej kan återbetalas vid denna tidpunkt 

och samtidigt föreslagit återbetalning 31 december 2009. 

Vid styrelsesammanträdet i Skellefteå kraftaktiebolag den 5 november 

beslutades mot bakgrund av brevet från SEKAB att uppdra åt vd, ordförande 

och vice ordförande att utforma en amorteringsplan som säkerställer att lånet 

återbetalas. 

Styrelsen för Skellefteå stadshus AB beslutade 2008-11-18, § 74 

att uppdra till styrelsen för Skellefteå kraftaktiebolag att snarast redovisa 

överenskommen amorteringsplan avseende SEKAB:s lån om 100 mnkr, 

att till kommunfullmäktige delge Skellefteå stadshus AB:s, beslut i ärendet. 


att godkänna Skellefteå stadshus AB:s åtgärder i ärendet. 

Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Bert Öhlund (s), Håkan 

Lindh (fp) och Maria Wiksten (kd). 

Håkan Lindh yrkar att kommunfullmäktige uppdrar åt Skellefteå kraftaktiebolag 

att snarast upprätta förslag till amorteringsplan för SEKAB:s lån om 100 mnkr 

och att förslaget till amorteringsplan underställs kommunfullmäktige för 

ställningstagande innan beslut fattas. 

Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Håkan Lindhs yrkande var 

för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens 

förslag. 

Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: 

”Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Håkan 

Lindhs yrkande röstar nej.” 




Vid uppropet avges 48 ja-röster och 17 nej-röster. Hur var och en röstat framgår 

av bilagda voteringslista. 

Kommunfullmäktige beslutar 

att godkänna Skellefteå stadshus AB:s åtgärder i ärendet. 

_____ 




KF § 297 Dnr 2008.785 016.600 

Interpellation av Maria Wiksten (kd) om stöd för barn i 

riskmiljöer (43/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (kd) har till barn- och 

grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: 

”I Skolklasser, i barngrupper på förskolan finns det många barn som lever i en 

miljö där en vuxen har en förhöjd alkoholkonsumtion, en s k riskmiljö. 

En rapport från folkhälsoinstitutet visar att vart femte barn lever i hushåll där en 

vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat ’riskbruk’. Särskilt stort är 

problemet när det gäller barn till ensamstående män. 

Rapporten visar att barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad 

risk för egna problem. Om det dessutom kombineras med andra problem i 

familjen, exempelvis psykisk sjukdom kan riskfaktorerna växelverka och 

förstärka varandra. Tidigare forskning visar också att barn till föräldrar med 

alkoholmissbruk löper en ökad risk för egna alkoholproblem. Har man en 

förhöjd alkoholkonsumtion så mår man oftare psykiskt sämre. 

Siffror omsatta till Skellefteå mått innebär att tusentals barn lever i miljö med en 

förhöjd alkoholkonsumtion. En miljö som innebär en egen ökad risk för egna 

problem. 

Att stödja med barn lever i riskmiljöer är vikigt i det förebyggande arbetet. Där 

har personalen i skolan, förskolan och ledare inom den ideella sektorn viktig 

funktion. 

Mina frågor är: 

Hur arbetar Skellefteå kommun för att stödja de glömda barnen? 

Hur ser samarbetet ut mellan den ideella sektorn och det professionella 

samhället i form av skola, socialtjänst m m?” 

Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (s) lämnar följande 

svar: 

”Maria Wiksten skriver i sin interpellation att många barn i Skellefteå lever i en 

miljö där en vuxen har en förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. 




Hon frågar vidare: 

Hur arbetar Skellefteå kommun för att stödja de glömda barnen? 

Hur ser samarbetet ut mellan den ideella sektorn och det professionella samhället 

i form av skola, socialtjänst m m? 

När det gäller arbetet kring de glömda barnen har skol- och kulturkontoret en 

väl utvecklad strategi för att dels se och upptäcka dessa barn och vad personal 

kan/ska göra, hur de slussar vidare och vilka resurspersoner som finns i detta 

arbete. 

Vi har också tillsammans med övriga aktörer inom FRIS fått 750 000 kronor av 

länsstyrelsen till projekt där ett huvuduppdrag varit arbetet med de glömda 

barnen. I glömda barnen ingår bl a Familjeverkstan, ÖPP, rePuls med flera 

projekt av drogpreventiv karaktär i samarbetet. 

Familjeverkstan leds av studieförbunden, materialet är framtaget av folkhälsoinstitutet. 

Ett kontrakt finns mellan kommun och folkhälsorådet. Medborgarskolan 

och ABF leder utbildningen. 

ÖPP - Örebro Preventionsprogram, är en föräldramötesmetod som vänder sig 

till föräldrar och barn. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt 

till ungdomars drickande, och hindra tidig alkoholdebut och drogmissbruk. 

rePuls är en vidareutveckling av ART-utbildningen. ART vänder sig till barn/ 

ungdomar i grupp, medan rePuls vänder sig till enskilda individer/barn, som har 

svårt att styra sina impulser. Barnen lär sig att styra dessa så att lättare ska 

fungera i samhället på ett konstruktivt sätt. 

Utgångspunkten för arbetssättet är att problem med impulskontroll beror på att 

personen ofta haft kortsiktiga vinster av ett felaktigt beteende. Metoden visar då 

på hur man själv kan ta kontrollen och styra sina impulser på ett nytt sätt. 

Några av skolsköterskorna har gått utbildning med pengar från de glömda 

barnen. 

De huvudsakliga metoderna är dels de det allmänna förebyggande arbete som 

prioriteras av vår elevhälsa och de lokala förebyggargrupperna, dels ett konkret 

arbete kring just glömda barn. 

För högstadieelever arbetas med en forumteater ’Se mig!’ för alla elever i år 8 i 

samarbete med teatergruppen Unghästen. Unghästen framför även en monolog 

’Min älskade jävla pappa’ riktad till flickor i år 8 och 9. Efter föreställning har 

skådespelarna en dialog med eleverna kring problematiken och erbjuder 

informationsmaterial om hur elever kan ta kontakt med elevhälsapersonal, 

sociala myndigheter och frivilligorganisationer. 




För de yngre barnen har vi dels haft ett antal handledarutbildningar i samarbete 

med Hela Människan och Stadsmissionen kring den så kallade Linus barnstöds 

metoden. Dessa handledare har sedan träffar med barn främst med syfte att 

stärka deras självkänsla och förmågan att hantera sin situation. Vi har också tillsammans 

med ovanstående samarbetspartners arrangerat ett antal Vara Vettig 

Vuxen – handledarutbildningar med samma syfte. 

För våren planeras att tillsammans med Öppen Gemenskap och Stadsmissionen 

öka antalet handledarutbildningar och därmed också antalet barngrupper inom 

Linus barnstöd. Dessutom finns det planer på utbildningsinsatser för all 

personal, dvs. även måltidspersonal, skoltekniker m fl på ett antal förskolor/skolor 

för att öka medvetenheten och kunskapen om hur vi ser och upptäcker 

de glömda barnen och hur vi ska gå vidare då vi upptäckt dem.” 

I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (kd), Kurt Vallmark (c), 

Kenneth Fahlesson (s), Maria Marklund (s), Elisabeth Grönlund (kd), Gunilla 

Hedström (m) och Herbert Lundberg (kd). 

Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad. 

_____ 


SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 



Interpellation av Åsa Gustafsson (fp) om motorvärmare vid 

busshållplatser (44/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Åsa Gustafsson (fp) har till kommunstyrelsens 

ordförande ställt följande interpellation: 

”Vi bor i en vidsträckt kommun med många invånare och en del av dessa dagspendlar 

med buss till sina arbeten i centrala Skellefteå. Fler blir det när Försäkringskassan 

stänger kontoret i Burträsk från och med den 1 december kommer 

och personalen därefter pendla till Skellefteå. Det finns naturligtvis fler i vår 

kommun från byar och samhällen runtom som busspendlar. En del bor också så 

pass långt bort att de är tvungna att ta bilen för att komma sig till närmaste 

busstation. Nu när vintern kommer och kylan biter till önskar många av dessa att 

det fanns tillgång till motorvärmaruttag vid busstationerna. 

Därför är mina frågor: 

1. Finns, eller har kommunen några planer på att ställa upp, motorvärmarstolpar 

vid någon busstation i kommunen. 

2. Har du något annat förslag på hur dessa personer boende utanför våra 

centralorter ska kunna övertygas om att busspendla.” 

Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (s) lämnar följande svar: 

”Åsa Gustafsson tar i interpellationen upp mycket viktiga frågor som det finns 

all anledning att försöka hitta bra lösningar på. 

Finns, eller har kommunen några planer på att ställa upp, motorvärmarstolpar 

vid någon busstation i kommunen? 

Svar: Det finns i dag motorvärmare vid busstationerna i Byske, Burträsk och 

Bureå. Dessa administreras av tekniska kontoret. De är i första hand avsedda att 

nyttjas av kommunens anställda men kan i mån av plats även hyras av andra. 

Troligen finns också vissa möjligheter att hyra motorvärmare i Jörn. 

Vägverket har satt upp motorvärmarstolpar på flera ställen både i och utanför 

Skellefteå kommun. Det gäller bland annat Djäkneboda, Ånäset och Sikeå och 

även Lövånger – i anslutning till busstationen. Vägverket har för närvarande 




inga omedelbara planer på att sätta upp fler stolpar men det finns i Skellefteå 

kommun flera föreslagna platser som också Vägverket känner till. En sådan är 

Boliden vid korsningen mellan vägarna 95 och 370. Andra platser som kan vara 

aktuella är Kåge – korsningen E4/vägen mot Jörn – och Bureå i korsningen 

E4/vägen mot Åbacka. Även ytterligare platser kan bli aktuella att, åtminstone 

på sikt, utrustas med motorvärmare. 

Har du något annat förslag på hur dessa personer boende utanför våra 

centralorter ska kunna övertygas om att busspendla? 

Svar: En viktig förutsättning är förstås att det finns tillgång till kollektivtrafik 

som gör det praktiskt möjligt och attraktivt att ta bussen till jobbet. Kommunens 

målsättning är också att så långt som möjligt skapa detta. En del i detta är att det 

finns möjlighet att nyttja motorvärmare om man måste ta bilen till bussen. Men 

det räcker förstås inte. Själva planeringen av busslinjer är det viktigaste. Andra 

åtgärder är upplysning och marknadsföring för att göra det mer känt att 

kollektivtrafik faktiskt kan vara bra alternativ till egen bil – inte minst miljömässigt. 

Till sist handlar det också om den enskildes val och detta val görs 

utifrån sådant som bränslepriser, bekvämlighet, flexibilitet m m. Det är dock 

min övertygelse att fler och fler kommer att uppleva att det – så långt det är 

möjligt – finns stora fördelar med att utnyttja kollektivtrafiken för att resa.” 

Sedan Åsa Gustafsson (fp) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. 

_____ 





Interpellation av Joakim Wallström (v) om skötsel av 

Vitbergsområdet (45/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (v) har till byggnadsnämndens 


”Nu är det hög tid att ta bladet ur munnen och bilda ett kommunalt naturreservat 

på Vitberget. Har personligen lyft frågan tidigare både som interpellation och 

som motion utan positivt gensvar, men i och med byggnadsnämndens 

kommentar i en lokal tidning att citat ’det finns en oro hos många människor om 

vad ett naturreservat skulle innebära’ samt ’personligen är jag övertygad om att 

Vitberget kommer att vara som det är i dag’, slut citat, känns det som om frågan 

måste upp igen. 

För är det inte bland annat det som politiken går ut på att reda ut farhågor och 

vilseledande uppgifter? Om vi aldrig skulle fatta några beslut som var oroande 

för någon skulle då några beslut fattas överhuvud taget? 

Vidare undrar jag vem som är orolig, och vad man är orolig för? Skulle vara 

trevligt om byggnadsnämndens ordförande ville redovisa det. 

Dessutom undrar jag hur han kan vara övertygad om att Vitberget kommer att 

vara som det är i dag, när vi i fullmäktige har antagit en mångbruksplan som 

innebär att ett aktivt skogsbruk kommer att tillämpas inom vissa delar av 

området? 

Sedan måste jag ställa mig frågan varför vi skulle vara räddare i Skellefteå än i 

andra delar av landet, där massvis av kommunala naturreservat har bildats? 

Personligen tycker jag det är beklämmande ifall vi har en rädd och orolig 

ordförande i byggnadsnämnden, för i frågor om biologiskt mångfald och 

värnande om miljön krävs både mod och civilkurage, för varken växter eller 

djur kan göra sin röst hörd. 

I och med ovan vill jag ställa följande frågor: 

- Vad tror byggnadsnämndens ordförande att människor är rädda för och 

vad bygger han dessa påståenden på? 




- Hur kan ordförande yttra att Vitberget kommer att vara som det är i dag, 

när han vet att vi inom det föreslagna reservatsområdet ska bedriva skogsbruk?” 

Byggnadsnämndens ordförande Lorents Burman (s) lämnar följande svar: 

”Bakgrund – interpellationen 

Interpellanten anser att det är beklämmande att ordförande i byggnadsnämnden 

verkar vara en rädd och orolig stackare. Nu tror jag kanske att Wallström nog 

oroar sig något i onödan över detta. 

Wallström hänvisar till ett uttalande i en citat ’lokal tidning’. Detta skrivna 

uttalande torde väl ha en längd på 20 sekunder. Men själva intervjuns längd var 

nog 30 minuter. Det är klart att det inte är särskilt lätt att sammantaget återge en 

sådan intervju i sin helhet med allt vad den innehöll på några få rader. 

Men jag ska svara dig så här Wallström. 

Allt hänger ihop om den motion som interpellanten skrivit, där han kräver att 

bevara Vitberget som ett naturreservat. Denna motion var ställt till kommunstyrelsens 

arbetsutskott. Bygg- och miljökontoret blev därmed remissinstans för 

motionen. I detta remissvar beskrivs det att det finns ett starkt intresse för 

Vitberget som ett tätortsnära rekreationsområde. Det finns motionsspår, rekreationsområden, 

vandringsleder gammal skog, ung skog, tävlingsspår m m. 

Parallellt med detta har en mångbruksplan över Vitbergsområdet för 2008-2018 

tagits fram. 

När fullmäktige under hösten 2008 skulle diskutera detta beslutade fullmäktige 

att säga nej till ett naturreservat, däremot sade man ja till mångbruksplanen som 

beskriver hur man ska bedriva en hushållelig och ansvarsfull naturvårdsinriktad 

skogsvård i detta område. 

Ja människors rädsla - men om jag säger såhär, skellefteborna har funderat 

mycket på vad detta reservat skulle kunna innebära för Vitberget, alltså är det en 

möjlighet till ett levande och mångfasetterat område eller blir det ett område 

som växer igen och inte utvecklas som en levande oas osv. Hur jag kan påstå 

detta, ja det är ju naturligtvis med många samtal med människor i samband med 

att denna fråga skulle behandlas i fullmäktige, och därmed kan jag ju också 

berätta att det upplevs lite kontroversiellt bland människor med vad man anser 

ett naturreservat kan innebära, och därmed en ängslan och en oro över detta. 

Sen detta med att ’det ska vara som det är i dag’ slut citat som det stod i 

tidningen. Ja men det är väl bra om det kan fortsätta att var ett område för all 

denna rekreation som vi ser i dag, och förhoppningsvis ännu mera av detta i en 

framtid. Vem vet, vi kanske skulle kunna anordna flera skidtävlingar, kanske 

världs kupp m m. Men då behövs det skogsvård för detta 1 200 hektar stora 


SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 


område, men som kommunen i dag bara äger 50 % av, resterande är kyrka och 

privat, för annars så har allt detta vuxit igen om 50 år.” 

I den därpå följande debatten delar Joakim Wallström (v), Lorents Burman (s), 

Anders Hård (mp), Birgitta Burström (fp), Gunilla Hedström (m) och Maria 

Wiksten (kd). 


_____ 





Interpellation av Maria Wiksten (kd) om kommunens stöd 

till utveckling av landsbygden (46/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (kd) har till kommunstyrelsens 


”Skellefteå är en stor kommun till ytan. Kommunen innehåller såväl landsbygd 

som tätort. Fördelning mellan befolkningen i Skellefteå stad och i samhällen, 

och byar utanför Skellefteå stad är ca 50 – 50. Det är med andra ord lika många 

som bor i stan som utanför stan. 

Skellefteå kommun är en viktig och stor arbetsgivare i kommunen och i länet. 

Som arbetsgivare är Skellefteå kommun den största i kommunen med ca 8 000 

anställda och den tredje största arbetsgivaren i länet. 

Genom att Skellefteå kommun är både en landsortskommun och en stadskommun 

på en och samma gång är det viktigt beakta detta inför olika beslut 

som fattas. Hur påverkas landsbygden av detta, hur påverkas stan av dessa 

beslut? Det gäller beslut som avser arbetstillfällen, förskola och skola, 

kommunikation, attraktionskraft för orten och möjlighet till utveckling/tillväxt 

m m. 

Med anledning av ovanstående undrar jag: 

- Vid omstruktureringar av kommunens verksamhet, hur beaktas det att hela 

kommunen ska leva? 

- Vid olika insatser avseende kommunikation, inom som utom kommunen, 

vilka faktorer beaktas utifrån att hela kommunen ska leva?” 

Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (s) lämnar följande svar: 

Vid omstruktureringar av kommunens verksamhet, hur beaktas det att 

hela kommunen ska leva? 

Svar: Vid alla verksamhetsförändringar ska hänsyn tas till konsekvenser för 

bland annat ekonomi, service, kvalitet, miljö m m. En viktig konsekvens att 

också ta med i beräkningen är vilka effekter förändringen har för den ort eller de 

orter som berörs. Det blir förstås fråga om att göra en sammanvägning av olika 

konsekvenser för att få bästa möjliga resultat av verksamhetsförändringen. 




Vid olika insatser avseende kommunikation, inom som utom kommunen, 

vilka faktorer beaktas utifrån att hela kommunen ska leva? 

Svar: Det är viktigt med goda kommunikationer för hela kommunen. Bredband 

är ett exempel på en viktig form av kommunikation och på det området är 

Skellefteå kommun ledande i Sverige – trots att en stor del av kommunen är 

glesbygd. 

När det gäller kollektivtrafik så syftar kommunens planering till att trygga en 

bra trafikservice i hela kommunen. I kommunens trafikförsörjningsplan står att 

målsättningen är att samtliga medborgare ska ha tillgång till minst två resemöjligheter 

per vecka till närmaste serviceort. I de områden som inte har linjetrafik 

sker trafikservicen med s k kompletteringstrafik. 

Både landsbygd och tätort har förstås nytta av att kommunen har väl fungerande 

kommunikationer när det gäller flyg, tåg osv. och dessa frågor är därför också 

högt prioriterade i kommunens planering. 

I övrigt vill jag göra en beskrivning av olika åtgärder som vidtagits och vidtas 

för att ge hela kommunens så goda utvecklingsförutsättningar som möjligt. Det 

handlar om saker som genomförts, eller som för närvarande genomförs, på 

landsbygden. 

Tillväxtnätverk finns nu på nio orter utanför centrum. Här har företag och 

organisationer på respektive ort valt en koordinator som har direktkontakt med 

Tillväxt Skellefteå. På de möten som ordnas på orterna bjuds ofta politiker eller 

tjänstemän in för att ta del av de funderingar och problem som finns på orten. 

Många frågor, främst inom infrastruktur, har kommit upp på dessa möten. 

Frågorna lämnas över från Tillväxt Skellefteå till berörd förvaltning för 

handläggning. 

Satsning på bredband till alla. En kraftfull satsning görs för att ge de flesta 

hushåll möjlighet till bredband, antingen via fiber eller via radiolänk. 

JAK Medlemsbank. Kommunen har satsat 5 miljoner kronor i ett s k stödspar i 

JAK Medlemsbank för att underlätta för organisationer att låna pengar till 

investeringar. 

Leader. Hela kommunen, utom centralorten, ingår i två olika Leaderområden. 

Tillsammans med Norsjö och Malå kommuner bildar Skellefteå kommun ett 

område väster om E4 som under 6 år ska arbeta med utvecklingsfrågor som rör 

landsbygden. Området öster om E4 ingår i ett område som heter Mare Boriale, 

Nordanvindens hav, tillsammans med kustkommunerna i Norrbotten. Det 

området ska arbeta med utveckling av kusten och skärgården de närmaste åren. 




Turism. Destination Skellefteå verkar över hela kommunen och försöker på 

många sätt att sätta kommunen på den turistiska kartan. Företaget gör nu en 

satsning på att etablera Fällfors- och Jörnsområdet som ett natur/kulturområde 

för turismen. Kommunen har även ett samarbete med Gold of Lapland vad 

gäller turismen i kommunen. 

Skellefteå byautvecklingsråd. Kommunen har ett tätt samarbete med Skellefteå 

byautvecklingsråd, en paraplyorganisation för ca 80 byar som vill jobba med 

utvecklingsfrågor i hela kommunen. Byautvecklingsrådet fungerar som en länk 

mellan byarna och kommunen och är en viktig samarbetspartner för kommunen 

i många frågor. 

Service på landsbygden. Vi kan inte, och ska inte, ta över privat service på 

landsbygden. Vi kan däremot underlätta för de privata entreprenörer som finns. 

Förutom det som tidigare nämns om bredbandsutbyggnad, kan man nämna den 

satsning som görs för att utveckla den privata dagligvaruhandel som finns utanför 

centralorten. Tillväxt Skellefteå har resurser avsatta för att arbeta med alla 

företags utvecklingsfrågor, både i centralorten och på landsbygden. 

Årets kommun 2007. Skellefteå kommun valdes 2007 av organisationen Hela 

Sverige ska leva till Årets kommun 2007. Vi fick utmärkelsen bl a för det arbete 

som vi gjort och gör för att stärka sambandet mellan stad och land och att vi ofta 

prövat nya metoder för det arbetet.” 

I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (kd), Heléna Lindahl (c), 

Bert Öhlund (s), Ann Åström (s), Jens Wikström (s), Herbert Lundberg (kd), 

Håkan Lindh (fp) och Harriet Classon (s). 


_____ 





Fråga av Eva Enqvist (c) om tidsplan och kostnader för 

ombyggnaden av Stadshuset 

Kommunfullmäktigeledamoten Eva Enqvist (c) har till fastighetsnämndens 

ordförande ställt följande fråga: 

”Ombyggnaden av Stadshuset har pågått några månader nu och med anledning 

av detta vill jag ställa följande frågor: 

Följer ombyggnaden tidsplanen och kostnadsberäkningarna? 

Om inte, hur mycket kommer det att kosta?” 

Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar fastighetsnämndens ordförande 

Stefan Bergman (s) frågan. 

Sedan Eva Enqvist yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. 

_____ 





Fråga av Heléna Lindahl (c) om lokalutredning för 

Naturbruksgymnasiet 

Kommunfullmäktigeledamoten Heléna Lindahl har till fastighetsnämndens 


”När lokalutredningen, som berör gymnasieskolorna i Skellefteå kommun, 

beslutades sas det tydligt i gymnasienämnden att Naturbruksgymnasiet i Åbyn, 

Burträsk inte skulle omfattas. Naturbruksgymnasiet ansågs så specifik till sin 

karaktär att den skulle ingå under en egen utredning efter det att de tre 

gymnasieskolorna på centralorten utretts. Trots detta har det nu kommit till min 

kännedom att Naturbruksgymnasiet ingår i den pågående lokalutredningen. Jag 

och centerpartiet samt en mängd olika branschorganisationer inom skogsnäringen 

anser att det är av största vikt att Naturbruksgymnasiet bör finnas kvar 

och lokaliserad till Åbyn, Burträsk. 

Med anledning av de uppgifter jag fått vill jag fråga: 

1. Stämmer de uppgifter jag fått att man nu utreder en omlokalisering av 

Naturbruksgymnasiet i Åbyn, Burträsk för att flytta den till Skellefteå 

centralort? 

2. Om så är fallet, vem fattade det beslutet och när?” 



Sedan Heléna Lindahl yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. 

_____ 





Fråga av Karin Andersson (s) om amningsrum i Stadshuset 

Kommunfullmäktigeledamoten Karin Andersson har till fastighetsnämndens 


”Tidigare i kommunfullmäktige har frågan om ett amningsrum kommit på tal 

men jag kan tyvärr inte minnas under vilka omständigheter det var. Det 

handlade då om att ammande kvinnor ska ha ett litet krypin när de är i centrum. 

För några veckor sedan upptäckte jag att amningsrummet faktiskt bestod i en 

handikapptoalett vid Brinkens entré, där den enda sittplatsen faktiskt bestod i 

själva toalettstolen. 

Min fråga är om detta rum är det tillskapade amningsrummet eller om detta 

endast är en tillfällig lösning.” 



Sedan Karin Andersson yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. 

_____ 




KF § 304 

KS § 377 

AU § 782 Dnr 2007.802 016.351 

Motion om att gräva ner E4:an (46/07) 

Kommunfullmäktigeledamoten Elisabeth Grönlund anför i motion 2007-11-06 

följande: 

”Skellefteå har ett projekt på gång som heter ’Den globala kommunen’ där ’Den 

globala skolan’ ingår. Den globala skolans uppdrag är att främja lärande om 

globala frågor för hållbar utveckling och är ett samarbete mellan myndigheten 

för skolutveckling och SIDA. Skellefteå är en av två Norrlandskommuner som 

deltar 2007–2010. 

Själv var jag deltagare på en mycket intressant kursdag som ingick i utbildning 

för ’Den globala skolan’. Ett av föredragen hölls av SVT:s meteorolog Helen 

Johansson. Hon visade bl a hur det kommer att bli här i Skellefteå om 100 år om 

inget görs åt växthuseffekten. 

Med anledning av detta ’varningsrop’ kom jag bl a att tänka på dessa bilköer ute 

på E4:an som uppstår varje eftermiddag. Något måste göras och det snabbt. 

Varför inte gräva ner nuvarande E4:an, oavsett var E4:an hamnar så småningom. 

Kommunen har vid tidigare tillfällen när frågan debatterats gett bl a 

följande två skäl till att inte gräva ner E4:an: 

1. Av de som kör in i Skellefteå via E4-an, är det bara 15 % som åker vidare 

förbi Skellefteå utan att köra in i centrum. 

2. E4-an planeras få en ny sträckning som då troligtvis kommer att gå utanför 

centrum. 

Här vill jag mena att kommunledningen tänker fel. Det är allvarligt för vår miljö 

att så många bilar tvingas stå så länge och invänta möjlighet att köra vidare. Hur 

mycket extra avgaser spys inte ut under denna tid! Oavsett var E4:an hamnar 

måste något göras åt den centrala genomfarten. Det finns trots allt 85 % som är 

kvar och ska ta sig till olika delar av Skellefteå efter arbetsdagens slut. Dessa 

kommer knappast att i framtiden köra en omväg via den nya E4:an för att ta sig 

hem. 

Ett annat problem är gångare och cyklister som ska passera E4:an. Det finns 

flera övergångsställen på en relativt kort sträcka som gör att trafiken stoppas 

upp ytterligare. En lösning måste omgående beslutas om. Det kan vara rulltrappa 

+ hiss + viadukt. Är rulltrappan steglös går det bra att ställa en cykel på 




den. Viadukten kan vara inglasad. Kan inte E4:an grävas ner, kan man göra en 

tunnel för gångare och cyklister. 

En rondell bör byggas i korsningen E4/Kanalgatan, vilket rimligtvis bör öka 

framkomligheten. Trafik ska flyta utan störning från ’Sörbölerondellen’ till 

’Torsgaterondellen’. 

Vi kristdemokrater yrkar 

- att en plan för nuvarande E4-genomfarten tas fram där inriktningen kan 

vara att gräva ner E4:an 

- att skissa på en eller flera lösningar så att gång- och cykelöverfart/-er är 

planskilt från biltrafiken på nuvarande E4:an 

- att planera in en rondell på korsningen E4/Kanalgatan.” 

Tekniska nämnden har 2008-10-20, § 268, lämnat följande yttrande: 

”Förslaget att gräva ner E4:an genom centrum för genomfartstrafiken har 

tidigare diskuterats. 

Syftet att frigöra E4:ans genomfartstrafik från den lokala trafiken innebär att 

korsningarna avlastas från viss trafik vilket är positivt. Däremot innebär det 

ingen avlastning av trafik från Viktoriabron. 

Byggnadstekniskt är det en dyr och avancerad trafiklösning. Umeå har tidigare 

genomfört en E4-utredning med förslaget att gräva ner E4:an genom sin 

centrumkärna. Anledningen till att man inte genomförde projektet var dels att all 

trafik fortsättningsvis blev kvar på bron över älven vilket är en kapacitetsbegränsning, 

dels säkerhetsproblem i tunneln men även att luftmiljön i centrum 

inte nämnvärt förbättras eftersom all trafik blir kvar där. 

E4:ans sträckning genom Skellefteå centrum har liknande förutsättningar som 

Umeå vilket ger samma problem om E4:an ska grävas ner. 

Vägverket har genomfört en förstudie för vägsystem inom Skelleftedalen med 

E4:an som en kraftfull länk. 

Förstudien utmynnade i att största behovet i vägsystemet är att avlasta nuvarande 

E4:an genom centrum, genom att flytta E4:an till Östra ledens nuvarande 

sträckning. Vidare även att kommunen bygger en bro över älven i Lasarettsvägens 

förlängning så att trafikvolymen i nuvarande E4-sträckning kommer ner 

i acceptabla nivåer för att förbättra trafiksäkerhet, luft- och boendemiljö. 

Vägverket avser därför nu att påbörja en vägutredning för en framtida sträckning 

av E4:an i Östra ledens nuvarande sträckning med anslutning i söder med 

nya Burträskvägens korsning med befintlig E4:an. 




Förslaget att skissa på planskilda gång- och cykelöverfarter i centrum på E4:an 

har gjorts genom åren. Konsekvensen med tunnlar under vägen eller broar över 

vägen innebär ett stort intrång i stadsmiljön och har av den anledningen aldrig 

förverkligats. Av den anledningen blir trafiksignalen en lösning i många stadsmiljöer. 

Efter det att E4-trafiken flyttat till Östra leden kommer trafiken att 

minska och det kan göras fysiska åtgärder på vägen så att oskyddade trafikanter 

fortsättningsvis att korsa vägen i plan. 

Förslaget att anlägga en cirkulationsplats i korsningen E4/Kanalgatan är bra och 

är möjlig att realiseras när E4-genomfarten flyttats från sitt nuvarande läge. 

I dagsläget är trafiken så stor att man måste komplettera cirkulationen med en 

trafiksignal för dels de oskyddade trafikanternas passering av vägen men även 

för att Kanalgatans trafik ska ha möjlighet att ta sig in i cirkulationen när trafiktrycket 

är högt på E4:an.” 


att motionen – med hänvisning till tekniska nämndens yttrande – inte ska 

föranleda någon åtgärd. 

Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Elisabeth 

Grönlund (kd), Ola Burström (s), Jens Wikström (s), Maria Wiksten (kd) och 

Håkan Lindh (fp). 

Elisabeth Grönlund yrkar att kommunens ansvariga försöker hitta åtgärder som 

kan förbättra luften längs Viktoriagatan om en ny sträckning av väg E4 dröjer. 

Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag under proposition och 

finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. 

Ordföranden ställer sist bifall respektive avslag till Elisabeth Grönlunds yrkande 

var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå 

yrkandet. 

Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: 

”Den som önskar avslå yrkandet röstar ja. Den som stöder Elisabeth Grönlunds 

yrkande röstar nej.” 

Vid uppropet avges 39 ja-röster och 25 nej-röster. 1 ledamot är frånvarande. Hur 

var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. 





att motionen – med hänvisning till tekniska nämndens yttrande – inte ska 

föranleda någon åtgärd. 

_____ 




KF § 305 

KS § 397 

AU § 823 Dnr 2008.487 016.900 

Motion om mentorer till politiker (30/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Vivian Steinvall anför i motion 2008-06-10 

följande: 

”I Norrbotten pågår ett projekt där politiker träffar unga mentorer under ett år 

för att lära sig om ungas villkor. Det är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting 

och Ungdomsstyrelsen som står bakom projektet. Mentorer är unga människor 

mellan 15 och 30 år, som inte är intresserade av politik, och som får 

300 kronor för varje personligt möte med sin politiker. I tidningen Dagens 

Samhälle nr 16, 2008, beskrivs projektet. Beslutsfattare behöver lära sig mer om 

ungas villkor i samhället och då ger personliga möten mer än att läsa om ungdomar. 

Projektet är en kompetensutveckling för politiker. 

Jag vill därför föreslå kommunfullmäktige besluta 

att Skellefteå kommun undersöker möjligheten att starta ett projekt om 

ungdomars villkor för politiker 

att ungdomar mellan 15 och 30 år ska vara mentorer.” 

Kommunledningskontoret anför följande: 

”Det projekt i Norrbotten som motionen hänvisar till bedrivs alltså i samarbete 

mellan Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och Ungdomsstyrelsen. 

Projektet går, enligt beskrivning, ut på att politiker och tjänstemän träffar en ung 

person – mentorn – ungefär en gång i månaden under ett års tid. Syftet är att 

båda parter ska lära sig om varandra, men fokus ska ligga på att beslutsfattaren 

ska lära sig av sin unga mentor. Därför heter också projektet Unga mentorer. 

I dagsläget deltar ett tjugotal politiker och tjänstemän inom Luleå kommun och 

landstinget i projektet. Mentorerna är – som också framgår av motionen – i 

åldern 15–30 år. Projekttiden varar t o m april 2009. 

Utifrån kontakter med Luleå kommun kan konstateras att resultaten av projektet 

varierar. Det fungerar mycket bra i vissa fall medan det varit trögare i andra. 

Faktorer som personkemi, personliga intresseområden m m spelar in. De ungdomar 

som deltar i projektet har olika bakgrund – en del är mycket politiskt 

engagerade, andra inte alls – men det går inte direkt att peka på vad som är 

bättre för kontakterna mellan unga och politiker. Personkemi m m är viktigare. 




Utifrån erfarenheterna finns i Luleå tankar om antal mentorer, tidsperiodens 

längd (ett år är kanske för lång tid) m m. 

Under 2007–2008 har ett arbete pågått med formulerande av ett barn- och ungdomspolitiskt 

program för Skellefteå kommun. Bakgrunden är ett uppdrag från 

kommunfullmäktige. Den arbetsgrupp som arbetar med programmet har i samband 

med kontakter med unga kunnat konstatera att unga anser att det är viktigt 

att få träffa politiker för att diskutera aktuella frågor. Det är självfallet även viktigt 

för politiker att få veta vad som är viktigt för barn och unga när det gäller 

samhällets utveckling. 

Mot den bakgrunden tar motionären upp en viktig fråga. 

Förslaget till barn- och ungdomspolitiska program för Skellefteå kommun är för 

närvarande föremål för remissbehandling hos samtliga nämnder. Efter remissbehandlingen 

kommer ett färdigt förslag till program att formuleras. I det fortsatta 

arbete som programmet ska leda till kan frågan om mentorer för politiker 

vara ett viktigt utvecklingsområde.” 


att frågan om mentorer för politiker får bli ett utvecklingsområde utifrån det 

barn- och ungdomspolitiska programmet 

att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 

Efter inlägg av Vivian Steinvall (c) beslutar kommunfullmäktige 


_____ 




KF § 306 

KS § 398 

AU § 824 Dnr 2008.502 016.679 

Motion om fristad i Skellefteå för förföljda författare (31/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman anför i motion 2008-06-16 

följande: 

”1766, på de yngre mössornas och Anders Chydenius tid, infördes grundlagsskyddad 

yttrandefrihet i Sverige. Att värna det fria ordet är av avgörande 

betydelse för att bevara vårt demokratiska samhälle. 

Men den yttrandefrihet som vi i vårt land tar för given är för människor i andra 

länder en mycket avlägsen utopi som de bara kan drömma om. Genom åren har 

en lång rad författare och journalister i världen fängslats, utsatts för tortyr eller 

dömts till döden som straff för att de uttryckt sig på ett sätt som misshagat de 

diktaturer där de verkat. Bland de mer namnkunniga kan nämnas Salman 

Rushdie, Ayan Hirsi Ali och Taslima Nasrin, men på Svenska PEN:s lista över 

hotade, fängslade och mördade författare finns ungefär 1 000 namn. 

I flera europeiska städer finns system (kallat ICORN) för att erbjuda skydd åt de 

författare som lever i länder där de trakasseras och hotas av allvarliga repressalier. 

I Sverige har kommunerna Stockholm, Göteborg och Uppsala valt att 

skapa en fristad för hotade och förföljda författare, och samarbetspartnern 

Svenska Pen har stöttat genom att hjälpa till att bygga upp nätverk. 

Den författare som på detta sätt bereds plats i Skellefteå ska känna sig trygg, 

varför gott samarbete med (säkerhets)polis krävs. För övrigt innebär förslaget - 

enligt modell från Uppsala - ett åtagande från kommunens sida att stå för hyra, 

mat och dylikt under en tvåårsperiod. I just Uppsala har man löst det genom att 

kommunen har avsatt 200 000 kronor per år som ett stipendium till författaren. 

Fristadsprojektet är därför en viktig markering för det fria ordet. Självklart! 

Samtidigt är författartraditionen starkt rotad i Skellefteå kommun. Ett deltagande 

i fristadsarbetet för förföljda författare skulle därmed också stärka vår 

kommuns profil som berättarnas stad och berika den delen av vår kultur ytterligare. 

Med anledning av detta yrkar jag att Skellefteå kommun blir en fristad för 

förföljda författare enligt vad som anförs i motionen.” 




Kommunledningskontoret anför följande: 

”ICORN är en förkortning för International Cities of Refuge Network, ett 

nätverk av städer och regioner till stöd för yttrandefrihet. De flesta städer (för 

närvarande ett 20-tal) som är med är av större typ men det finns också mindre 

städer som är medlemmar i nätverket. En stor del av medlemmarna finns i 

Norden. Stockholm och Göteborg är medlemmar i nätverket. Uppsala är inte 

med ännu men arbetar med en liknande modell. Bland medlemmarna kan också 

några norska städer nämnas: Bergen, Kristiansand, Lillehammer, Molde, Oslo, 

Skien, Tromsö och Trondheim samt Stavanger. 

ICORN har sitt administrativa centrum i Stavanger och därifrån samordnas 

nätverket av städer och regioner som åtagit sig att vara fristäder för hotade 

författare. Ett nära samarbete finns med PEN-klubben och dess arbete för att 

hjälpa fängslade och trakasserade författare. PEN är en organisation som enligt 

sina stadgar bl a verkar för intellektuell frihet, personlig och konstnärlig frihet 

för litterärt verksamma, försvar för yttrandefriheten och skydd och stöd till 

förföljda författare. 

Uppsalas fristadsmodell innebär – som också beskrivs i motionen – att en 

förföljd författare får möjlighet att leva i staden. Kommunen ordnar med bostad 

och ett penningstipendium. Stipendiet gäller maximalt två år. 

Skellefteå kommun har lång erfarenhet av mottagande av människor som av 

olika anledningar tvingats fly från sina hemländer. I Skelleftebygden finns 

också en stark litterär tradition. Detta talar för att Skellefteå kommun har förutsättningar 

att skapa en fristad för förföljda författare. En invändning mot tanken 

kan förstås vara att en sådan modell skulle ’favorisera’ en grupp på ’bekostnad’ 

av andra. Behovet att stötta det fria ordet är dock viktigt och tanken kan också 

anses ha en koppling till Skellefteå kommuns ambitioner att bli en ’berättarstad’. 

Därför bör frågan bli föremål för en närmare analys.” 


att uppdra åt kommunstyrelsen att tillsammans med socialnämnden och 

kulturnämnden utreda förutsättningarna för att skapa en fristad för 

förföljda författare i Skellefteå kommun 

att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 

Efter inlägg av Lars Åhman (fp) beslutar kommunfullmäktige 


_____ 




KF § 307 

KS § 378 


Trafikförsörjningsplan för busstrafik 2009–2010 

Kollektivtrafikkommittén har upprättat trafikförsörjningsplan för busstrafik för 

trafikåret 2009/2010. 

Kommittén föreslår följande förändringar av befintlig trafik att utgöra beställning 

hos Länstrafiken för det kommande trafikåret: 

S20 Luleå–Skellefteå–Umeå 

För den aktuella trafiken föreslås följande tidsändringar: 

Tur 2006 söndagar som går E 4 från Bureå till Skellefteå istället ska framföras 

via Bureå busstation med avgångstid kl 09.50. I syfte att förbättra resmöjligheterna 

för de boende i Tjärn, Innervik, Yttervik m fl föreslås att tur 2011 med 

avgångstid kl 21.20 från Skellefteå till Umeå framförs genom ovannämnda byar 

efter den gamla E4-sträckningen. 

S 26 Skellefteå–Arvidsjaur 

I syfte att förbättra resmöjligheterna från Boliden till Skellefteå föreslås att 

landstinget i sin trafikbeställning till Länstrafiken inför att tur 2602 framförs via 

busstationen i Boliden hela året. För närvarande framförs den aktuella turen via 

busstationen endast under icke skoltid. Detta skulle exempelvis underlätta 

lasarettsbesök i Skellefteå. För att undvika att turen försenas i onödan föreslås 

vidare att bussen endast stannar för på- och avstigning vid busstationen i 

Boliden. 

Anslutningstrafik med buss från Skellefteå till Bastuträsk och 

persontrafiken på stambanan 

I samband med att Rikstrafiken antog SJ AB som entreprenör för de interregionala 

persontågen på stambanan framkom att anslutningstrafiken mellan 

Skellefteå och Bastuträsk inte omfattades av avtalet mellan Rikstrafiken och SJ. 

Med tanke på att trafiken binder samman Norsjö och Skellefteå i Bastuträsk bör 

trafiken inrymmas under landstingets ansvar. Om inte landstinget tar detta 

ansvar får beslut tas kring anslutningstrafikens framtid avseende både omfattning 

och utförande. 

Med hänsyn till pågående arbete med länstrafikplanen kan, liksom tidigare år, 

komma tillägg till trafikförsörjningsplanen avseende både omfattningen och 

utförandet av trafiken. 





att fastställa trafikförsörjningsplanen. 


att bifalla kommunstyrelsens förslag 

_____ 




KF § 308 

KS § 394 


Ändring av detaljplan för ridhuset på Morö Backe, 

stadsdelen Morö Backe 

Bygg- och miljökontoret har i maj 2008 upprättat förslag till detaljplan för 

ridhuset i stadsdelen Morö Backe. 

Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och berörda sakägare har 

beretts möjligheten att yttra sig vid ett samrådsmöte som genomfördes 

2008-06-11 samt också yttra sig i ett skriftligt samråd som ägt rum mellan 

2008-06-11––30. Efter genomfört samråd godkändes detaljplanen för utställning 

och utställningen ägde rum mellan 2008-09-29––10-20. Under utställningstiden 

har två skriftliga yttranden inkommit. 

Inkomna yttranden 

Yttranden med synpunkter har inkommit enligt nedanstående förteckning. 

Länsstyrelsen 

Länsstyrelsen har yttrat sig tidigare angående oskyddade trafikanter (se 

samrådsredogörelsen) och har inget ytterligare att erinra. 

Banverket 

Detaljplanen angränsar till utredningsområdet för Norrbotniabanans utredning. 

Banverket vill uppmärksamma kommunen att en ökad utveckling av industriområdet 

med ökad godshantering kan medföra störningar som inte anges i 

detaljplanen. Banverket anser att detta bör hanteras i detaljplanen. 

Kommentar 

Bygg- och miljökontoret anser att det som framkommit i järnvägsutredningen 

för Norrbotniabanan inte berör detaljplanen. Avståndet mellan ridanläggningen 

och Hedensbyn bangård är ca 500 meter. Det ligger bostadsområden närmare 

som eventuellt behöver bullerskyddas om det tillkommer buller på Hedensbyns 

bangård. Därigenom skyddas i så fall även ridanläggningen. 

Byggnadsnämnden beslutade 2008-11-03, § 266, att godkänna detaljplanen. 


att antaga detaljplanen. 






_____ 




KF § 309 

KS § 387 Dnr 2008.838 006.520 

Bildande av ingenjörs bolag inom bioenergiområdet 

Skellefteå kraftaktiebolag redovisar att Skellefteå Kraft har under ca 20 år byggt 

upp en omfattande verksamhet på bioenergiområdet med anknytning till 

produktion av el, värme och biopellets. Verksamheten är i flera avseenden unik, 

främst när det gäller bioenergikombinaten på Hedensbyn och nu senast i 

Storuman. Anläggningarna har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och 

internationellt. Samtidigt har betydande kunskaper byggts upp på 

bioenergiområdet inom Skellefteå Krafts organisation. 

Skellefteå Kraft har under de senaste 2-3 åren undersökt möjligheterna att skapa 

ett regionalt baserat ingenjörsbolag med Skellefteå Kraft som minoritetsdelägare 

för att kommersialisera kunskaperna på bioenergiområdet. 

Den senaste tidens diskussioner har resulterat i ett förslag där ett internationellt 

teknikföretag blir störste ägare och där Skellefteå Kraft äger 33 % av aktierna. 

Vidare är tre mindre företag aktuella som delägare. 

Skellefteå stadshus AB beslutade 2008-10-28 

att för sin del godkänna bildandet 

att föreslå kommunfullmäktige att godkänna bildandet av bolaget. 


att godkänna åtgärden. 



_____ 




KF § 310 

KS § 392 

AU § 819 Dnr 2008.825 002.912 

Nytt ägardirektiv för Skellefteå Stadshus AB 

Skellefteå Stadshus AB:s ägardirektiv antogs vid bolagsbildningen 1995. 

Bolaget har till uppgift att förvalta aktier i aktiebolag som Skellefteå kommun 

använder i sin verksamhet. 

På grund av utökad verksamhet och aktivare styrning föreslår kommunledningskontoret 

att kommunstyrelsen antar nya ägardirektiv för Skellefteå Stadshus 

AB. 


att fastställa nya ägardirektiv för Skellefteå Stadshus AB. 



_____ 




KF § 311 

KS § 374 


Avgifter för gymnastik- och sporthallar och idrottsplatser, 

fritidsnämnden 

Fritidsnämnden har 2008-09-11, § 171, lämnat förslag till höjning av taxor för 

hyra av sporthallar och anläggningar. 

Höjningen beräknas ge 600 000 kronor i ökade intäkter. 

Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige 

att godkänna föreslagna avgifter att gälla fr o m 2009-09-01 med undantag av 

avgifter för avbokning som gäller fr o m 2009-01-01. 



_____ 




KF § 312 

KS § 393 


Nivåjustering av taxa för byggnadsnämndens verksamhet 

Nuvarande taxa för plan- och byggverksamheten, som trädde i kraft 2004-01-01, 

är utformad utifrån kommunförbundets normalförslag. Nivån på taxan styrs 

genom en grundavgift som för närvarande är 33 kronor för år 2008. Skellefteås 

taxenivå är i dag lägre än de nivåer som de norra kustkommunerna har. 

Motiv 

När byggnadsnämndens taxa ändrades år 2004 var ambitionen att uppnå en 

50-procentig avgiftsfinansiering av plan- och byggverksamheterna, vilket också 

då uppnåddes. År 2008 beräknas denna uppgå till 31 %. Den nu föreslagna taxehöjningen 

beräknas innebära en avgiftsfinansieringsgrad på 36 % för de verksamheter 

som berörs av taxan. 

Bygg- och miljökontoret ser därför skäl att återigen se över grundavgiften på 

plan- och bygglovstaxan. 

Byggnadsnämnden föreslår 2008-11-03, § 288, följande ändringar: 

”1. Grundavgiften höjs från 33 kronor till 37 kronor vilket förväntas ge en 

intäktsökning på 450 000 kronor. Med en höjd grundavgift skulle avgiften 

för bygglov och bygganmälan för en normalvilla bli 9 583 kronor, mot 

i dag 8 547 kronor. 

2. En ny avgift införs för godkännande av lokal sakkunnig OVK-kontrollant 

(OVK = obligatorisk ventilationskontroll). En kontrollant ska godkännas 

för varje specifik fastighet/projekt. Avgiften baseras på grundavgiften och 

föreslås till 15 x grundavgiften (G). Den nya avgiften förväntas ge ökad 

intäkt med 270 000 kronor. 

3. En sänkning av avgiften för installation av eldstäder eftersom kommunen 

i dag har en betydligt högre nivå än omkringliggande kustkommuner. Den 

sänkning som föreslås innebär att kunden får betala 2 x 12 x G (888) 

kronor istället för 3 x 12 x G (1 188) kronor och detta kommer att minska 

intäkterna med uppskattningsvis 20 000 kronor per år. 

4. En ny avgift för godkännande av ny gasolanläggning med 100 x G samt 

avgift för förnyelse av sådant tillstånd med 50 x G. Sammantaget beräknas 

dessa två avgifter påverka de samlade intäkterna marginellt. 




Sammantaget förväntas detta taxeförslag medföra en samlad intäktsökning 

på ca 700 000 kronor. 

5. Textförändring rörande behållare för brandfarlig vara. I stället för 2–3 

behållare föreslås 2 eller flera behållare. Byggnadsnämnden föreslår även 

en ändring i texten beträffande modellen för indexering av taxan under 

rubrik 1.2.” 


att ändra taxan för plan- och byggverksamhet i enlighet med 

byggnadsnämndens förslag att gälla fr o m 2009-01-01 och med ovan 

redovisad ny text för avsnitt 1.2. 



_____ 




KF § 313 

KS § 379 


Plan för genomförande av hur deltidsanställningar kan 

omregleras till heltid, socialnämnden 

Kommunfullmäktige uppdrog 2008-03-25, § 62, åt socialnämnden att senast 

2008-10-31 presentera en plan för hur samtliga anställningar inom nämndens 

verksamhetsområde kan omregleras till heltid med möjlighet till partiella 

tjänstledigheter. Genomförandeplanen baseras på perioden 2009–2010. 

Socialkontoret har tagit fram ett förslag till hur detta kan genomföras. 

Socialnämnden föreslår 2008-10-22, § 195, kommunfullmäktige 

att inriktningen på tidsplanen för införande av heltid är perioden 2009–2010 

att yrkesgruppen personliga assistenter undantas från projektet men erbjuds 

önskad sysselsättningsgrad under samma period 

att målet i framtiden ska vara heltid även för gruppen personliga assistenter 

att socialnämnden under perioden tillförs omställningsmedel för att klara 

genomförandet av projektet heltid – en rättighet, deltid – en möjlighet 

att uppföljning av projektet redovisas i delårsrapporter och bokslut. 


att godkänna socialnämndens förslag 

att notera att kommunstyrelsen prövar anslag till detta ändamål efter förslag 

från personalnämnden. 

Efter inlägg av Gunilla Åström (s) och Harriet Classon (s) beslutar kommunfullmäktige 


_____ 




KF § 314 

KS § 401 


Förvärv av byggnader och arrendetomt på Skelleftehamn 2:7 

(arrende B1) 

Kommunledningskontoret redovisar att ägarna av byggnad på kommunens 

fastighet Skelleftehamn 2:7, Nicklas Classon och Jessica Strömberg, begär att 

kommunen förvärvar deras fritidshus med tillhörande byggnader samt bostadsarrende. 

Byggnaderna är belägna på Näsudden där planering pågår för att utveckla nya 

områden för industri och energiproduktion, vindkraft. 


att förvärva samtliga byggnader med arrende på Skellefteå 2:7 till ett pris av 

1 550 000 kronor. 

Efter inlägg av Erika Häggblad (kd) och Bert Öhlund (s) beslutar kommunfullmäktige 


_____ 




KF § 315 

KS § 402 


Förvärv av byggnader och arrendetomt på Skelleftehamn 2:7 

(arrende C2) 

Kommunledningskontoret redovisar att ägarna av byggnad på kommunens 

fastighet Skelleftehamn 2:7, Johan och Ingrid Hartman, begär att kommunen 

förvärvar deras fritidshus med tillhörande byggnader samt bostadsarrende. 

Byggnaderna är belägna på Näsudden där planering pågår för att utveckla nya 

områden för industri och energiproduktion, vindkraft. 


att förvärva samtliga byggnader med arrende på Skellefteå 2:7 till ett pris av 

390 000 kronor. 



_____ 




KF § 316 

KS § 380 


Rapport om ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen per 

2008-09-30, socialnämnden 

Socialnämnden lämnar 2008-10-22, § 188, följande rapport: 

Bakgrund 

Kommunerna har från den 1 juli 2006, genom en ändring i socialtjänstlagen, en 

skyldighet att till länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts 

inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen görs kvartalsvis. 

Individrapportering 

Handikappomsorgen 

Handikappomsorgen har inte några beslut att rapportera som ej är verkställda 

inom tre månader. 

Individ- och familjeomsorgen 

Tre personer, som har fått bifallsbeslut om kontaktfamilj, har väntat mer än tre 

månader på verkställighet. Skälet till dröjsmålet är att lämplig uppdragstagare 

saknas för närvarande. 

Äldreomsorgen 

Fyra personer inom äldreomsorgen har beslut som ej verkställts inom tre 

månader: 

Särskilt boende 

Två personer, som har fått bifallsbeslut om särskilt boende, har väntat mer än tre 

månader på verkställighet. En vårdtagare har blivit erbjuden ett boende som hon 

tackat nej till, men har nu accepterat nästa erbjudande och beslutet är verkställt 

2008-10-03. Den andra vårdtagaren har tackat nej till två erbjudanden. 

Dagverksamhet 

Två personer, som har fått bifallsbeslut om dagverksamhet, har väntat mer än tre 

månader på verkställighet. Den ena personen har fått erbjudande och tackat ja, 

men vill avvakta med start. Den andra vårdtagaren har korttidsvistelse för närvarande 

och därför är inte beslutet aktuellt längre. 


att godkänna rapporten. 






_____ 




KF § 317 

KS § 381 


Rapport om ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och 

service till vissa funktionshindrade (LSS) per 2008-09-30, 

socialnämnden 

Socialnämnden har 2008-10-22, § 190, lämnat följande rapport: 

Sammanfattning 

Från den 1 juli 2008 gäller vissa förändringar i lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med de nya bestämmelserna har varit att 

stärka rättssäkerheten för personer som beviljats insatser enligt lagen och att 

förbättra förutsättningarna för en intern och extern uppföljning av de beslutade 

insatserna. 

Förändringen innebär ökad likformighet mellan socialtjänstlagen (SoL) och LSS 

genom att de bestämmelser som sedan den 1 juli 2006 gäller för ej verkställda 

beslut enligt SoL också gäller för ej verkställda beslut enligt LSS. Ändringar har 

också gjorts i SoL och kommunallagen. 

Rapporteringsskyldighet i LSS 

Lagändringen innebär en skyldighet för kommuner och landsting att rapportera 

ej verkställda gynnande beslut enligt LSS. Det är den beslutande nämnden, som 

är ytterst ansvarig för verkställigheten av besluten, som ska stå för rapporteringen. 

Rapportering ska ske till fullmäktige, kommunens eller landstingets 

revisorer och länsstyrelsen. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal av 

beslut som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. 

En ny sanktionsavgift införs som ett yttersta påtryckningsmedel för att 

gynnande beslut enligt LSS ska verkställas inom skälig tid. 

Socialkontorets rapport 

Handikappomsorgen rapporterar 23 beslut som ej är verkställda; 19 beslut gäller 

bostad med särskild service (9.9 LSS), 3 beslut gäller ledsagarservice (9.3 LSS) 

och 1 beslut gäller biträde med kontaktperson (9.4 LSS). 


att godkänna rapporten. 






_____ 





Val av livräntefond 2009 


att för ett år utse följande tre ledamöter: 

Ulla-Britt Kuhlin (s), Grubbedalsvägen 4, 930 10 Lövånger 

Allan Olsson (s), Vallen 138, 931 93 Skellefteå 

Siri Skogh-Wikström (c), Backen 39, 930 10 Lövånger . 

_____ 





Avsägelse från Enar Nordvik (v) av uppdraget som ledamot i 

kommunfullmäktige 

Enar Nordvik (v) har i skrivelse avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige 

fr o m 2009-01-01 


att entlediga Enar Nordvik (v) från uppdraget fr o m 2009-01-01 

att uppdra åt ordföranden att hos länsstyrelsen anhålla om ny sammanräkning 

för utseende av efterträdare. 

_____ 





Avsägelse från Enar Nordvik (v) av uppdraget som ledamot i 

byggnadsnämnden och eventuellt fyllnadsval 

Enar Nordvik har i skrivelse avsagt sig uppdraget som ledamot i byggnadsnämnden 

fr o m 2009-01-01. 


att entlediga Enar Nordvik (v) från uppdraget fr o m 2009-01-01 

att till ny i ledamot i byggnadsnämnden efter Enar Nordvik och för tiden till 

2010 års utgång utse Joakim Wallström (v), Frostkåge 280, 934 92 Kåge. 

_____ 





Avsägelse från Janet Johnsson (fp) av uppdraget som 

ersättare i kommunfullmäktige 

Janet Johnsson (fp) har i skrivelse avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. 


att entlediga Janet Johnsson från uppdraget 

att uppdra åt ordföranden att hos länsstyrelsen anhålla om ny sammanräkning 

för utseende av efterträdare. 

_____ 





Fyllnadsval av ersättare i miljönämnden efter Evelina 

Fahlesson (s) 

Kommunfullmäktige beslutade 2008-10-21, § 245, att utse Evelina 

Fahlesson (s) till ny ledamot efter Maria Hedkvist (s) samt att bordlägga frågan 

om fyllnadsval av ny ersättare efter Evelina Fahlesson. 


att till ny ersättare i miljönämnden efter Evelina Fahlesson och för tiden till 

2010 års utgång utse Örjan Larsson (s), Kvarngränd 60, 930 47 Byske 

_____ 




KF § 323 

Inkomna interpellationer 

Det föreligger följande interpellationer: 

Justering (sign) Utdragsbestyrkande 

Dnr 2008.835 016.260 

47/08 Av Lilian Parbring (s) om förbättring av soprum i kommunala 

byggnader. 


48/08 Av Elisabeth Grönlund (kd) om arbetet för personer med Aspergers 

syndrom. 


49/08 Av Enar Nordvik (v) om eventuell brytning av uran i kommunen. 


50/08 Av Lennart Gustavsson (fp) om informationen till elever om risker 

med elektromagnetisk strålning. 


51/08 Av Lars Åhman (fp) om yttrandefriheten för kommunens pesonal. 


att interpellationerna får ställas. 

_____



KF § 324 

Remisser 



46/08 Motion av Håkan Lindh (fp), Heléna Lindahl (c), Bo Nilsson (m) och 

Maria Wiksten (kd) om att införa en värdighetsgaranti för 

äldreomsorgen. 



Maria Wiksten (kd) om att införa Lag om valfrihetssystem (LOV) för 

omvårdnadstjänster. 



Maria Wiksten (kd) om extremidrott på Vitberget. 


49/08 Motion av Maria Wiksten (kd) om ombyggnad av Klockarbergsvägen 

för trafik från Skellefteå Kraft Arena. 

Motionerna har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. 

_____



KF § 325 

Delgivningar 


Dnr 2008.763 011.910 

Länsstyrelsens beslut att utse Johannes Ståhl till ny ersättare i kommunfullmäktige 

för centerpartiet. 

_____

Kommunfullmäktiges protokoll 2008-12-16 - Skellefteå kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?