Vi är i slutet av en epok (pdf) - LaRouche.se
Vi är i slutet av en epok (pdf) - LaRouche.se
Vi är i slutet av en epok (pdf) - LaRouche.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
John Ericsson<br />
1803-89<br />
MONITOR<br />
Schillerinstitutets nyhetsbrev i John Ericssons anda årg. 17 nr 4 <strong>se</strong>pt. 2006<br />
<strong>Vi</strong> <strong>är</strong> i <strong>slutet</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>epok</strong><br />
<strong>epok</strong> i v<strong>är</strong>ldshistori<strong>en</strong> som nu går mot sitt slut tog sin början med presid<strong>en</strong>t<br />
Franklin Roo<strong>se</strong>velts död i april 1945.” Så inledde Lyndon <strong>LaRouche</strong> sitt historiska<br />
”D<strong>en</strong><br />
tal i Berlin d<strong>en</strong> 6 <strong>se</strong>ptember i år inför <strong>en</strong> internationell internetpublik. Om människorna<br />
inte börjar tänka i radikalt nya banor styr v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> just nu på kurs mot ett v<strong>är</strong>ldskrig och<br />
<strong>en</strong> ny mörk tid. I <strong>en</strong> sådan situation <strong>är</strong> det inte läge att bara tänka på att ”ta hand om sig själv<br />
och sin familj”.<br />
I d<strong>en</strong>na kris som vi nu upplever manövrerar <strong>en</strong> synarkistisk finansoligarki, som inte bryr sig<br />
ett dugg om hur det går för mänsklighet<strong>en</strong> som helhet. Samma krafter som skapade Hitler och<br />
Mussolini på 1920- och 1930-tal<strong>en</strong> <strong>är</strong> beredda i dag att försätta hela v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> i ett asymmetriskt<br />
krigstillstånd, d<strong>är</strong> till och med k<strong>är</strong>nvap<strong>en</strong> kan komma till användning. Det <strong>är</strong> inte girighet som<br />
driver dem; det <strong>är</strong> inte p<strong>en</strong>gar de vill åt i första hand; vad de <strong>är</strong> ute efter <strong>är</strong> att krossa civilisation<strong>en</strong><br />
så som vi nu känner d<strong>en</strong> i blodiga religionskrig. De har verktyg som utför deras smutsiga<br />
hantverk, som t.ex. USA:s presid<strong>en</strong>t Bush och vicepresid<strong>en</strong>t Ch<strong>en</strong>ey. M<strong>en</strong> man får inte blanda<br />
ihop oligarkins verktyg med oligarkin själv. Oligarkin står över partierna; g<strong>en</strong>om att kontrollera<br />
dem kontrollerar de människorna. D<strong>en</strong> förtrollning<strong>en</strong> måste brytas.<br />
D<strong>en</strong> brittiska imperiepolitik<strong>en</strong>, som hetsade de eurasiska stormakterna mot varandra, och ledde<br />
till två katastrofala v<strong>är</strong>ldskrig under det förra århundradet, lever fortfarande. Manipulerade<br />
konflikter s<strong>är</strong>skilt mellan befolkningsgrupper i Mellanöstern trissar upp ett hat och ett hämndbeg<strong>är</strong><br />
som, plan<strong>en</strong>ligt, obönhörligt leder till <strong>en</strong> global konflikt. Det <strong>en</strong>da som kan rädda mänsklighet<strong>en</strong><br />
undan ett sådant öde, <strong>är</strong> om suveräna nationalstater ansluter sig till ett 50-årigt utvecklingsperspektiv<br />
för i första hand d<strong>en</strong> eurasiska kontin<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, i samma anda som besjälade fred<strong>en</strong> i<br />
Westfal<strong>en</strong>, som slöts 1648, efter ett hundra år långt krigstillstånd. Fred<strong>en</strong> i Westfal<strong>en</strong> byggde på<br />
att de fredsslutande parterna i första hand skulle <strong>se</strong> till ”d<strong>en</strong> andres väl”, och först d<strong>är</strong>efter tänka<br />
på sina egna intress<strong>en</strong>.<br />
<strong>LaRouche</strong> stakade ut utmaning<strong>en</strong> vi har framför oss: ”<strong>Vi</strong> har <strong>en</strong> v<strong>är</strong>ld som befinner sig i ett<br />
ekonomiskt sammanbrott; infrastruktur<strong>en</strong> i både Europa och USA håller på att kollapsa. Med det<br />
nuvarande systemet klarar vi inte <strong>av</strong> att försörja människorna på samma sätt som förut. <strong>Vi</strong> måste<br />
ändra på oss. <strong>Vi</strong> måste satsa stort på investeringar i vatt<strong>en</strong>projekt och transportsystem.”<br />
Investeringarna blir möjliga g<strong>en</strong>om att stat<strong>en</strong> <strong>se</strong>r till att det finns krediter till dem, och stat<strong>en</strong><br />
skyddar investeringarna och reglerar pri<strong>se</strong>rna så att de hålls på <strong>en</strong> skälig nivå. Ing<strong>en</strong> s.k. ”fri<br />
marknad” får bestämma pri<strong>se</strong>rna! <strong>Vi</strong> måste gå tillbaka till d<strong>en</strong> regleringspolitik som rådde på<br />
Franklin Roo<strong>se</strong>velts tid, slog <strong>LaRouche</strong> fast.<br />
Vad betyder detta för ungdom<strong>en</strong>? ”<strong>Vi</strong> måste tänka i termer <strong>av</strong> dynamiska krafter. Hur kan vi<br />
förbättra hela samarbetsprocess<strong>en</strong> i samhället, i produktion<strong>en</strong>, i arbetet? <strong>Vi</strong> tar ungdomar, i åldern<br />
från 18 upp till 30, och låter dem gå ig<strong>en</strong>om ett utbildningsprogram, med fokus på dynamiska<br />
krafter. De börjar med att studera sf<strong>är</strong>isk geometri, äv<strong>en</strong> kallat astrofysik, <strong>en</strong> metod som grekerna<br />
<strong>är</strong>vde från det gamla Egypt<strong>en</strong>. De studerar pythagoréerna, Platon osv. D<strong>är</strong>efter får de gå<br />
över till vad som faktiskt <strong>är</strong> <strong>en</strong> riemannsk fysik. Hela d<strong>en</strong> moderna naturvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> bygger<br />
faktiskt på Keplers metoder, som Riemann utvecklade till <strong>en</strong> riemannsk dynamik. Om vi tänker<br />
på framtid<strong>en</strong> måste vi tänka på dem som nu <strong>är</strong> mellan 18 och 30 år gamla. <strong>Vi</strong> måste <strong>se</strong> till att de<br />
blir utbildade och att de l<strong>är</strong> sig tänka i termer <strong>av</strong> dynamiska krafter. <strong>Vi</strong> måste utveckla <strong>en</strong> g<strong>en</strong>eration<br />
som har <strong>en</strong> stark kompon<strong>en</strong>t inom sig <strong>av</strong> personer som kommer att stå för vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s<br />
fortsatta utveckling.”<br />
Om vi tänker på det sättet kan vi bryta det strupgrepp som oligarkin fortfarande har på oss<br />
och leda mänsklighet<strong>en</strong> till <strong>en</strong> bättre framtid.
”FDR be<strong>se</strong>grade nazisterna;<br />
Bushfamilj<strong>en</strong> kollaborerade”<br />
Lyndon <strong>LaRouche</strong> svarade med kraft på försvarsminister<br />
Donald Rumsfelds hårresande utfall mot demokraterna d<strong>en</strong><br />
s<strong>en</strong>aste veckan. Rumsfeld beskyllde demokraterna som går<br />
emot Bush-administration<strong>en</strong>s ”krig mot terrorism<strong>en</strong>” för<br />
”undfall<strong>en</strong>het” mot ”det växande hotet om <strong>en</strong> ny typ <strong>av</strong> fascism”;<br />
Rumsfeld jämförde alltså demokraterna med dem som<br />
kapitulerade för Hitler på 1930-talet. <strong>Vi</strong>d två framträdand<strong>en</strong><br />
och i <strong>en</strong> tidningsartikel under vecka 35 hävde Rumsfeld ur sig<br />
beskyllning<strong>en</strong> om ”undfall<strong>en</strong>het”, och skickade <strong>se</strong>dan ett brev<br />
till demokraterna i kongress<strong>en</strong> d<strong>är</strong> han sade sig ta tillbaka beskyllning<strong>en</strong>,<br />
m<strong>en</strong> faktiskt gnuggade in d<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>.<br />
<strong>LaRouche</strong> påminde Rumsfeld om att det var presid<strong>en</strong>t<br />
Franklin Delano Roo<strong>se</strong>velt som be<strong>se</strong>grade Hitler och nazisterna,<br />
medan många amerikanska politiker på högerkant<strong>en</strong> under<br />
1930- och 1940-tal<strong>en</strong> stödde Mussolini, Hjalmar Schacht och<br />
Hermann Göring. Det fanns också amerikaner vid d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong><br />
som öppet sympati<strong>se</strong>rade med Hitler.<br />
”FDR-hatartradition<strong>en</strong> i Amerika <strong>är</strong> d<strong>en</strong> amerikanska form<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> fascism”, sa <strong>LaRouche</strong>. Han krävde:<br />
”Kongress<strong>en</strong> borde hålla förhör i dag i frågan om fascism<strong>en</strong>,<br />
och om de amerikaner som kollaborerade med nazisterna och<br />
fascisterna före och under andra v<strong>är</strong>ldskriget – precis som<br />
kongress<strong>en</strong> gjorde vid krigs<strong>slutet</strong>.”<br />
och med ”Storbritanni<strong>en</strong>s anslutning till frihandel och fria kapitalrörel<strong>se</strong>r”.<br />
D<strong>en</strong>na ”globali<strong>se</strong>ringsutveckling” hade dock ”ett viktigt undantag”,<br />
och det var ”USA, som under loppet <strong>av</strong> 1800-talet<br />
rörde sig från periferin till c<strong>en</strong>trum”, samtidigt som man höjde<br />
”tulltarifferna på fabriksvaror … på 1860-talet till rätt höga<br />
nivåer, d<strong>är</strong> de låg kvar till långt in på 1900-talet.” Nu varnade<br />
Bernanke politikerna för att lyssna på dem som ”vill få ig<strong>en</strong>om<br />
protektionistiska åtg<strong>är</strong>der”.<br />
Att Bernanke hyllade romarriket som förebild för dag<strong>en</strong>s<br />
”globali<strong>se</strong>ring” samtidigt som d<strong>en</strong> amerikanska fastighetsbubblan<br />
håller på att spricka, fick Lyndon <strong>LaRouche</strong> att kalla<br />
tillställning<strong>en</strong> i Jackson Hole för ”undergång<strong>en</strong>s tempel”. D<strong>en</strong><br />
politik som Bernanke står för kommer i själva verket att leda<br />
till samma kaos som under 1300-talets mörka tid, m<strong>en</strong>ade La-<br />
Rouche, som framhöll att man, i stället för att försöka skriva<br />
obduktionsrapport<strong>en</strong> över det snart döda internationella finanssystemet,<br />
måste inrikta alla krafter på att ta fram ett ”positivt,<br />
praktiskt g<strong>en</strong>omförbart alternativ till d<strong>en</strong> nu oundvikliga<br />
sammanbrottskris<strong>en</strong> för det nu rådande ekonomiska systemet,<br />
<strong>en</strong> verklig r<strong>en</strong>ässans.”<br />
Prescott S. Bush och UBC<br />
Avsikt<strong>en</strong> med kriget mot Libanon<br />
Att gå in med marktrupper i södra Libanon och ställa till med<br />
<strong>en</strong> massiv förödel<strong>se</strong> <strong>av</strong> infrastruktur och bostadshus var något<br />
<strong>av</strong> det dummaste Israel någonsin företagit sig. Israeliska och<br />
amerikanska försvar<strong>se</strong>xperter <strong>är</strong> <strong>en</strong>iga om att detta var ett förkrossande<br />
nederlag för v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>s ”fj<strong>är</strong>de starkaste milit<strong>är</strong>-<br />
I sin komm<strong>en</strong>tar d<strong>en</strong> 3 <strong>se</strong>ptember till Rumsfelds vettlösa attack makt”.<br />
på demokraterna påminde <strong>LaRouche</strong> om att d<strong>en</strong> sittande presi- Lyndon <strong>LaRouche</strong> varnade n<strong>är</strong> invasion<strong>en</strong> inleddes för att<br />
d<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s farfar Prescott S. Bush var styrel<strong>se</strong>medlem i Union detta var ett ”självmordsuppdrag” för hela nation<strong>en</strong> Israel,<br />
Banking Corporation, som ägdes <strong>av</strong> d<strong>en</strong> tyske stålbaron<strong>en</strong> Fritz som inte hade något att vinna på d<strong>en</strong>. Hizbollah <strong>är</strong> så duktiga<br />
Thyss<strong>en</strong>, som skröt med att han var Adolf Hitlers första och på ”asymmetrisk krigföring” och <strong>är</strong> så väl förankrade både<br />
största finansi<strong>är</strong>, i sin bok 1941 ”Jag betalade Hitler”.<br />
geografiskt och bland befolkning<strong>en</strong> att de inte kan be<strong>se</strong>gras<br />
Från 1924 till 1942 var UBC i New York holdingbolaget för milit<strong>är</strong>t. Bara <strong>en</strong> politisk lösning kan fungera.<br />
all aff<strong>är</strong>sverksamhet som Thyss<strong>en</strong> hade i USA. Det var W. D<strong>är</strong>för kan detta krig bara ha syftat till att dra in Israel i <strong>en</strong><br />
Averell Harriman som hjälpte Thyss<strong>en</strong> med detta, och flera regional konflikt med först Libanon och <strong>se</strong>dan med både Sy-<br />
styrel<strong>se</strong>medlemmar i Brown Brothers Harriman, d<strong>är</strong>ibland ri<strong>en</strong> och Iran, för att ge Israels uppdragsgivare i d<strong>en</strong> ameri-<br />
Prescott Bush, var styrel<strong>se</strong>medlemmar och aktieägare i UBC, kanska administration<strong>en</strong> <strong>en</strong> anledning att angripa Irans k<strong>är</strong>n-<br />
äv<strong>en</strong> efter det att Hitler hade tagit makt<strong>en</strong> i Tyskland och intekniska anläggningar och försöka ”byta ut regim<strong>en</strong>” i Syri<strong>en</strong>.<br />
vaderat Östeuropa. Bush satt kvar i UBC:s styrel<strong>se</strong> ända tills Om man hade lyckats med det skulle det asymmetriska krigs-<br />
d<strong>en</strong> amerikanska stat<strong>en</strong> ingrep d<strong>en</strong> 20 oktober 1942 och i <strong>en</strong>tillståndet sprida sig till hela Eurasi<strong>en</strong>. Som <strong>LaRouche</strong> och d<strong>en</strong><br />
lighet med lag<strong>en</strong> om förbud mot att idka handel med fi<strong>en</strong>d<strong>en</strong> ryske f.d. premi<strong>är</strong>ministern Jevg<strong>en</strong>ij Primakov förklarade i<br />
konfiskerade alla UBC:s amerikanska tillgångar.<br />
rysk TV skulle detta betyda det tredje v<strong>är</strong>ldskriget.<br />
”<strong>Vi</strong>ll Rumsfeld verklig<strong>en</strong> väcka upp frågan om vem det D<strong>en</strong> omedelbara anledning<strong>en</strong> till kriget påstås vara Hizbol-<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> var som var undfall<strong>en</strong> mot och kollaborerade med lahs kidnappning <strong>av</strong> två israeliska soldater, m<strong>en</strong> redan <strong>en</strong> må-<br />
nazisterna?” frågade <strong>LaRouche</strong>.<br />
nad tidigare drogs planerna för kriget upp <strong>av</strong> USA:s vicepresid<strong>en</strong>t<br />
Ch<strong>en</strong>ey, försvarsminister Rumsfeld och det israeliska<br />
Likudpartiets ledare Netanyahu, n<strong>är</strong> de träffades i hemlighet i<br />
Fed-chef önskar romarriket tillbaka<br />
samband med <strong>en</strong> konfer<strong>en</strong>s som American Enterpri<strong>se</strong> Institute<br />
höll i Be<strong>av</strong>er Creek, Colorado, i juni.<br />
D<strong>en</strong> amerikanske Federal Re<strong>se</strong>rve-chef<strong>en</strong> B<strong>en</strong> Bernanke <strong>är</strong> D<strong>en</strong> ultra-imperialistiske Netanyahu har ambitioner på att<br />
mann<strong>en</strong> vars ord, <strong>en</strong>ligt sv<strong>en</strong>ska medier, hela v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> väntar bli Israels nästa premi<strong>är</strong>minister, för att få till stånd det regio-<br />
på. Nu har han talat.<br />
nala storkrig som d<strong>en</strong> nuvarande premi<strong>är</strong>ministern Olmert inte<br />
I ett tal d<strong>en</strong> 25 augusti på Feds årliga sammandragning i lyckats med. Netanyahu m<strong>en</strong>ar att Olmert inte gjorde sitt bäs-<br />
Jackson Hole i delstat<strong>en</strong> Wyoming förklarade Bernanke att ta för att krossa Hizbollah och att det borde bli ”<strong>en</strong> ny rond”.<br />
d<strong>en</strong> amerikanska regering<strong>en</strong> måste stå emot alla frestel<strong>se</strong>r att D<strong>en</strong> 5 <strong>se</strong>ptember träffade Netanyahu Ch<strong>en</strong>ey och Rumsfeld<br />
föra <strong>en</strong> politik i linje med det traditionella amerikanska eko- ig<strong>en</strong> i Washington. Netanyahu ville inte yppa något om vad<br />
nomiska systemet – med protektionism och investeringar i of- som <strong>av</strong>handlats. Han träffade också femton s<strong>en</strong>atorer, och taf<strong>en</strong>tlig<br />
infrastruktur – och i stället ta det gamla romarriket och lade med dem om hotet från Iran och behovet <strong>av</strong> att ev<strong>en</strong>tuel-<br />
det brittiska Ostindiekompaniet som förebild.<br />
Bernanke prisade det gamla Roms ”vidsträckta imperium”<br />
la sanktioner kopplas till ”milit<strong>är</strong>a hot”.<br />
som ”främjade handel och ekonomisk utveckling”; <strong>se</strong>dan hyllade<br />
han ”handelskompanierna som <strong>en</strong>gelsmänn<strong>en</strong> och hol-<br />
Libanons tragedi i Stockholm<br />
ländarna skapade” och som kontrollerade <strong>en</strong> stor del <strong>av</strong> han- Sveriges regering med Göran Persson i spets<strong>en</strong> stod d<strong>en</strong> 31<br />
deln på 1600-talet. Globali<strong>se</strong>ring<strong>en</strong> tog ”ännu ett stort steg augusti som v<strong>är</strong>d för <strong>en</strong> ”givarkonfer<strong>en</strong>s” för ”Libanons åter-<br />
framåt” under period<strong>en</strong> efter napoleonkrig<strong>en</strong> (1815–1913) i uppbyggnad”. Det behöver inte påpekas att detta initiativ<br />
2
kommer att bli ett nytt stort fiasko, precis som de tidigare konfer<strong>en</strong><strong>se</strong>rna<br />
som har hållits för Afghanistan och Irak. D<strong>en</strong> som<br />
m<strong>en</strong>ar allvar med att återuppbygga Libanon måste först kasta<br />
ut IMF och V<strong>är</strong>ldsbank<strong>en</strong> från Libanon, och skriva <strong>av</strong> Libanons<br />
skulder. Libanon har <strong>en</strong> utlandsskuld på omkring 40 miljarder<br />
dollar, var<strong>av</strong> större del<strong>en</strong> <strong>är</strong> illegitim. Enbart räntebetalningarna<br />
uppgår varje år till 4 miljarder dollar. Detta för ett<br />
land med bara fem miljoner invånare som har h<strong>är</strong>jats <strong>av</strong> krig i<br />
trettio år.<br />
Det verkar d<strong>är</strong>för som om Persson bara var ute efter att några<br />
veckor före valet få pösa i det internationella strålkastarlju<strong>se</strong>t<br />
som ledare för ett land som vill ha fred och återuppbyggnad,<br />
n<strong>är</strong> han och rest<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska elit<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
bara tjänar d<strong>en</strong> internationella finansoligarki som styr IMF<br />
och V<strong>är</strong>ldsbank<strong>en</strong>. (Se bifogat flygblad som medlemmar i<br />
Schillerinstitutet delade ut till konfer<strong>en</strong>sdeltagarna i Stockholm.)<br />
Det <strong>är</strong> dags att säga sanning<strong>en</strong>, och föra ut de idéer som<br />
finns om hur vi kan få verklig fred och utveckling. Vap<strong>en</strong>vilan<br />
mellan Libanon och Israel <strong>är</strong> bräcklig m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ger ändå <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />
chans att skapa fred i Sydvästasi<strong>en</strong>. Röster har höjts i både<br />
Israel och flera arabländer för att USA, Europa och Ryssland<br />
ska kalla samman <strong>en</strong> ny ”Madridkonfer<strong>en</strong>s”. På d<strong>en</strong> första<br />
Madridkonfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong>, som ägde rum 1991 efter det första Irakkriget,<br />
satt israeliska och arabiska ledare för första gång<strong>en</strong> vid<br />
samma bord och talade med varandra. Detta blev början till<br />
fredsprocess<strong>en</strong> mellan palestinierna och jordanierna och Israel.<br />
Eftersom d<strong>en</strong> fredsprocess<strong>en</strong> har saboterats behövs det nu<br />
<strong>en</strong> helt ny giv.<br />
En politisk lösning för Iran<br />
Bush-administration<strong>en</strong>s oförsonliga linje mot Irans k<strong>är</strong>nkraftspolitik<br />
möter allt starkare kritik och stödet för <strong>en</strong> politisk<br />
lösning växer. FN:s g<strong>en</strong>eral<strong>se</strong>kreterare Kofi Annan förklarade<br />
efter sitt besök i Teheran d<strong>en</strong> 2–3 <strong>se</strong>ptember att hans samtal<br />
med Irans högsta ledare hade varit ”mycket positiva och konstruktiva”<br />
och att de skulle vara ”till god hjälp” i hans fortsatta<br />
arbete.<br />
Iran <strong>är</strong> berett att diskutera allt med de fem perman<strong>en</strong>ta medlemmarna<br />
i säkerhetsrådet (USA, Storbritanni<strong>en</strong>, Frankrike,<br />
Ryssland, Kina) plus Tyskland, m<strong>en</strong> säger kategoriskt nej till<br />
att <strong>av</strong>bryta sitt anrikningsprogram som ett villkor för samtal.<br />
Ryssland, Kina och EU ”beklagar” Irans hållning m<strong>en</strong> har<br />
gjort klart att man kommer att fortsätta dialog<strong>en</strong> med Teheran.<br />
Ryssland, Kina och EU, inklusive Storbritanni<strong>en</strong>, har också<br />
klart visat att man inte <strong>är</strong> för sanktioner mot Iran, åtminstone<br />
inte i nuläget. Bush-administration<strong>en</strong> kan omöjligt få säkerhetsrådets<br />
stöd för sanktioner mot Iran. Mera troligt <strong>är</strong> <strong>en</strong><br />
USA-ledd koalition <strong>av</strong> ”villiga” länder. Tyskland, som har <strong>en</strong><br />
ganska betydande export till Iran, verkar vara satt under s<strong>är</strong>skilt<br />
hårt tryck från Bush-administration<strong>en</strong> att ge efter i frågan<br />
om sanktioner. R<strong>en</strong>t praktiskt kommer all sanktionspolitik mot<br />
Iran att vara helt verkningslös.<br />
I USA off<strong>en</strong>tliggjordes d<strong>en</strong> 17 augusti ett extraordin<strong>är</strong>t öppet<br />
brev till Bush-administration<strong>en</strong>. Brevet, som <strong>är</strong> undertecknat<br />
<strong>av</strong> 24 p<strong>en</strong>sionerade höga officerare, diplomater och ämbetsmän,<br />
hävdar att Bush undergräver USA:s nationella säkerhet<br />
med sin oförsonliga hållning mot Irak och Iran.<br />
En <strong>av</strong> undertecknarna, g<strong>en</strong>eral Robert Gard, förklarade: ”<strong>Vi</strong><br />
som har tjänat detta land kan inte bara <strong>se</strong> på n<strong>är</strong> presid<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />
och hans talesmän beskyller dem som kriti<strong>se</strong>rar deras starkt<br />
bristfälliga politik för att ’dalta med terrorister’. Administration<strong>en</strong><br />
har inte ansträngt sig för att försöka hitta diplomatiska<br />
lösningar på problem som bara förv<strong>är</strong>ras <strong>av</strong> bruk <strong>av</strong> milit<strong>är</strong>a<br />
maktmedel. De borde börja prata med iranierna med detsamma.”<br />
3<br />
”Är Bush <strong>en</strong> idiot?”<br />
De kliniska symptom<strong>en</strong> på presid<strong>en</strong>t George W. Bushs m<strong>en</strong>tala<br />
tillstånd <strong>är</strong> så påfallande att de har blivit huvudtemat i flera<br />
skämtprogram i amerikansk tv. Som ett exempel kan nämnas<br />
att MSNBC d<strong>en</strong> 16 augusti i sin Scarborough Country Show<br />
hade ett längre inslag med rubrik<strong>en</strong>: ”Är Bush <strong>en</strong> idiot?” I tio<br />
minuter visades rubrik<strong>en</strong> på tv-sk<strong>är</strong>m<strong>en</strong>, medan programledar<strong>en</strong><br />
Joe Scarborough gjorde <strong>en</strong> dråplig g<strong>en</strong>omgång <strong>av</strong> Bushs<br />
försök att brottas med det mänskliga språket. Detta inslag har<br />
nu uppm<strong>är</strong>ksammats i både amerikanska och internationella<br />
medier, tiotals hemsidor har videoklippet och tus<strong>en</strong>tals komm<strong>en</strong>terar<br />
det. Scarborough var kongressman från Florida för<br />
republikanerna 1995–2001.<br />
Att Scarborough tar upp frågan om Bushs m<strong>en</strong>tala hälsa <strong>är</strong><br />
<strong>en</strong> indikation på att institutionella krafter bakom kulis<strong>se</strong>rna<br />
börjar gå emot Bush och Ch<strong>en</strong>ey, komm<strong>en</strong>terade Lyndon La-<br />
Rouche.<br />
I <strong>en</strong> telefonintervju berättade Scarborough att han sände inslaget<br />
eftersom han gång på gång hörde republikaner som ifrågasatte<br />
Bushs kapacitet och ledarskap, speciellt i Irakfrågan.<br />
Som så många andra, sa han, stödde han kriget m<strong>en</strong> tycker nu<br />
att det <strong>är</strong> dags att dra sig ur det. ”Massor med kon<strong>se</strong>rvativa<br />
personer säger ’nu får det vara nog’.” På frågan om reaktionerna<br />
på hans program sade Scarborough: ”<strong>Vi</strong>ta hu<strong>se</strong>t gillar<br />
det inte.”<br />
<strong>LaRouche</strong> på rysk TV<br />
Lyndon <strong>LaRouche</strong>s analy<strong>se</strong>r och programmatiska förslag har<br />
uppm<strong>är</strong>ksammats i ryska medier d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste tid<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> 16<br />
augusti intervjuades Lyndon <strong>LaRouche</strong> själv i det popul<strong>är</strong>a<br />
nyhetsprogrammet Vremja, som ligger på bästa sändningstid i<br />
d<strong>en</strong> ryska television<strong>en</strong>s kanal 1. I programmet intervjuades<br />
äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ryska f.d. premi<strong>är</strong>ministern Jevg<strong>en</strong>ij Primakov.<br />
Rubrik<strong>en</strong> på inslaget var ”Experter komm<strong>en</strong>terar <strong>slutet</strong> på<br />
kriget i Libanon”. Man visade upp <strong>en</strong> artikel från EIR med<br />
rubrik<strong>en</strong> ”Kommer Bushs oktoberöverraskning att sätta igång<br />
det tredje v<strong>är</strong>ldskriget”, och förklarade att EIR hävdar att <strong>Vi</strong>ta<br />
hu<strong>se</strong>t kommer att försöka dra in Syri<strong>en</strong> i konflikt<strong>en</strong> och d<strong>är</strong>med<br />
också Iran, som har <strong>en</strong> försvarspakt med Syri<strong>en</strong>. Man berättade<br />
<strong>se</strong>dan att <strong>LaRouche</strong>, pres<strong>en</strong>terad som chefredaktör för<br />
EIR, har sagt att Bush-administration<strong>en</strong> just nu gör allt d<strong>en</strong><br />
kan för att provocera fram ett storkrig i Mellanöstern. Vremja<br />
visade <strong>se</strong>dan <strong>en</strong> del <strong>av</strong> <strong>en</strong> intervju med <strong>LaRouche</strong> som hade<br />
spelats in tidigare samma dag i Washington. I samma inslag i<br />
Vremja intervjuades äv<strong>en</strong> Seymour Hersh från The New Yorker,<br />
d<strong>en</strong> israeliska Knes<strong>se</strong>tledamot<strong>en</strong> Roman Bronfman och<br />
Muhamed Feid från Libanons <strong>en</strong>ergidepartem<strong>en</strong>t.<br />
D<strong>en</strong> 30 augusti fördes <strong>LaRouche</strong>s ekonomiska politik ut på<br />
d<strong>en</strong> popul<strong>är</strong>a ryska radiostation<strong>en</strong> Echo Moskvy. Det var professor<br />
Jurij Gromyko som samtalade med andra ekonomer på<br />
temat ”Dollarns kris <strong>är</strong> <strong>en</strong> kris för Ryssland”. Gromyko förklarade<br />
att han ”delar d<strong>en</strong> intressanta amerikanska ekonom<strong>en</strong><br />
<strong>LaRouche</strong>s synsätt” och betonade flera gånger att dollarkris<strong>en</strong><br />
<strong>är</strong> <strong>en</strong> kris för hela v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>s monet<strong>är</strong>a system, d<strong>är</strong> dollarn <strong>är</strong><br />
d<strong>en</strong> huvudsakliga re<strong>se</strong>rvvalutan.<br />
Gromyko berättade om <strong>LaRouche</strong>s förslag till <strong>en</strong> återgång<br />
till de fasta växelkur<strong>se</strong>r som rådde under Bretton Woods-systemet<br />
”från 1944 fram till Nixons beslut att införa flytande<br />
växelkur<strong>se</strong>r 1971, då dollarn skiljdes från guldet”, och att det<br />
itali<strong>en</strong>ska parlam<strong>en</strong>tet förra året röstade ig<strong>en</strong>om <strong>en</strong> motion<br />
byggd på <strong>LaRouche</strong>s förslag.<br />
Gromyko nämnde också att George W. Bushs farfar, Prescott<br />
Bush, hjälpte till att föra Hitler till makt<strong>en</strong> och att La-<br />
Rouche an<strong>se</strong>r att ”det som har hänt under det s<strong>en</strong>aste året med<br />
stigande pri<strong>se</strong>r på råvaror, speciellt olja, på flera sätt <strong>är</strong> jämförbart<br />
med det som hände i Tyskland” 1923.
Gromyko sa att d<strong>en</strong> globala kris<strong>en</strong> bara kan lösas g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />
reorgani<strong>se</strong>ring <strong>av</strong> v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>s finanssystem, kopplad till <strong>en</strong> satsning<br />
på långsiktiga infrastrukturprojekt, som t.ex. eurasiska<br />
utvecklingskorridorer och teknologiska g<strong>en</strong>ombrott. I Eurasi<strong>en</strong><br />
finns <strong>en</strong> oerhörd resurspot<strong>en</strong>tial, framhöll han, med rikliga<br />
råvarutillgångar och möjligheter att bygga ut k<strong>är</strong>nkraft,<br />
<strong>av</strong>salta h<strong>av</strong>svatt<strong>en</strong> o.s.v.<br />
Rysk-tyskt ekonomiskt samarbete<br />
int<strong>en</strong>sifierat<br />
I <strong>slutet</strong> <strong>av</strong> augusti kom flera viktiga nyheter rörande det allt<br />
djupare industriella partnerskapet mellan Tyskland och Ryssland:<br />
• Tyska BASF ska tillsammans med ryska bolag bygga <strong>en</strong><br />
petrokemisk anläggning i Ryssland, vilket betyder att samarbetet<br />
nu tar steget till ett gem<strong>en</strong>samt produktionsprojekt, från<br />
att tidigare bara ha handlat om import och export <strong>av</strong> naturgas<br />
och råolja. En delegation från BASF diskuterade projektet<br />
med Rysslands presid<strong>en</strong>t Putin i Sotji d<strong>en</strong> 18 augusti.<br />
• Tyska Eon tecknade ett långsiktigt <strong>av</strong>tal med ryska Gazprom,<br />
som ska leverera 400 000 miljarder kubikmeter gas fram<br />
till år 2036. Eon kommer hädanefter att få <strong>en</strong> tredjedel <strong>av</strong> sin<br />
naturgas från Ryssland. Både Eon och BASF <strong>är</strong> också delägare,<br />
med inneh<strong>av</strong> på 25 resp. 35 proc<strong>en</strong>t, i det jättelika gasfältet<br />
Yuzjno-Russkoje i Sibiri<strong>en</strong>. Gas<strong>en</strong> d<strong>är</strong>ifrån kommer att fylla<br />
gasledning<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Östersjön, n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> står klar år 2010.<br />
• D<strong>en</strong> ryska bank<strong>en</strong> för utrikeshandel, Vnesjtorgbank<br />
(VTB), har köpt 4,8 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> aktierna i d<strong>en</strong> europeiska flygplanstillverkar<strong>en</strong><br />
EADS, som äger Airbus. EADS äger redan<br />
10 proc<strong>en</strong>t i Irkut, <strong>en</strong> <strong>av</strong> de ledande ryska flygplanstillverkarna.<br />
Samarbetet <strong>är</strong> viktigt, speciellt med tanke på vad som <strong>är</strong> på<br />
gång: Ryssland vill slå samman ett 20-tal flygplanstillverkare<br />
till ett jättelikt nationellt konglomerat och EADS planerar att<br />
bilda samarbetsbolag med ryska bolag, inte bara inom d<strong>en</strong> civila<br />
luftfart<strong>en</strong> utan också på d<strong>en</strong> milit<strong>är</strong>a sidan, samt inom satellitteknologi.<br />
Finansplats Stockholm – sossarnas<br />
spekulationskasino<br />
Socialdemokraternas och storfinans<strong>en</strong>s planer för Sveriges<br />
framtid ter sig allt mer absurda. På <strong>en</strong> presskonfer<strong>en</strong>s i maj i<br />
år och nu s<strong>en</strong>ast i <strong>en</strong> Brännpunktsartikel i Sv<strong>en</strong>ska Dagbladet<br />
d<strong>en</strong> 6 <strong>se</strong>ptember, skriv<strong>en</strong> <strong>av</strong> finansmarknadsminister Sv<strong>en</strong>-<br />
Erik Österberg och Stockholms finansborgarråd Annika Billström,<br />
dras planerna upp för hur Stockholm ska byggas ut till<br />
<strong>en</strong> nordisk filial till Londons City. City i London växte historiskt<br />
fram som d<strong>en</strong> finansiella administratör<strong>en</strong> <strong>av</strong> utplundring<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> kolonierna i det brittiska imperiet och som ett verktyg<br />
för att hålla finansiell kontroll över rest<strong>en</strong> <strong>av</strong> v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>. En roll<br />
som London fortfarande har.<br />
Österberg säger att vi måste l<strong>är</strong>a <strong>av</strong> London. Finansinspektion<strong>en</strong><br />
ska vara med och utveckla och v<strong>är</strong>na finansmarknad<strong>en</strong>.<br />
Finansmarknad<strong>en</strong> får g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> branschpanel <strong>en</strong> institutionell<br />
direktkanal in i finansdepartem<strong>en</strong>tet. <strong>Vi</strong> ska inte konkurrera<br />
med London utan utnyttja vår goda position i Nord<strong>en</strong> och Baltikum<br />
och bygga på Citytradition<strong>en</strong>, tycker Österberg och<br />
Billström.<br />
Det historiska samarbetet mellan socialdemokraterna och<br />
finanskapitalet ska tydlig<strong>en</strong> åter st<strong>är</strong>kas och nu knytas samman<br />
med <strong>en</strong> keynesiansk arbetsmarknadspolitik. <strong>Vi</strong>sion<strong>en</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>en</strong>ligt Österberg att uppemot 20 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> arbetskraft<strong>en</strong> I<br />
Stockholm ska arbeta inom finans<strong>se</strong>ktorn. Det direkta kortsiktiga<br />
målet <strong>är</strong> 10 000 nya sådana totalt improduktiva arbetsplat<strong>se</strong>r.<br />
I lju<strong>se</strong>t <strong>av</strong> Londons och Sveriges historiska roll kan<br />
man anta att utöver finansiell kontroll över Nord<strong>en</strong> och Baltikum<br />
eftersträvas också kanaler in i nordvästra Ryssland, framför<br />
allt S:t Petersburgområdet.<br />
Det <strong>är</strong> ironiskt att just som SAP kastar in ”Finansplats<br />
Stockholm” i valdebatt<strong>en</strong> kastar sig <strong>en</strong> <strong>av</strong> dess aktörer över<br />
Volvo i <strong>en</strong> plundringsräd. Nästan samtidigt går Wall<strong>en</strong>bergsf<strong>är</strong><strong>en</strong>s<br />
Conni Jonsson, vd i EQT, Investors riskkapitalbolag,<br />
ut och säger att inget bolag <strong>är</strong> för stort för att köpas upp, det<br />
vill säga plundras.<br />
Göran Persson och Fredrik Reinfeldt reagerar med valtaktisk<br />
bestörtning på attack<strong>en</strong> på Volvo. Vad trodde de att Finansplats<br />
Stockholm skulle ägna sig åt? Hur skulle d<strong>en</strong> kunna<br />
bidraga till <strong>en</strong> ökning <strong>av</strong> BNP och betala skyhöga löner till<br />
sina 10 000-tals anställda om d<strong>en</strong> inte gjorde vad d<strong>en</strong> <strong>är</strong> till<br />
för, nämlig<strong>en</strong> finansiell kontroll och skapandet <strong>av</strong> höga spekulationsvinster.<br />
Nu kan du beställa d<strong>en</strong> –<br />
bok<strong>en</strong> som ger <strong>en</strong> historisk översikt över<br />
samarbetet mellan SAP och Wall<strong>en</strong>berg:<br />
Sverige, <strong>en</strong> synarkistisk modell<br />
<strong>av</strong> Tore Fredin<br />
Det gröna folkhemmet eller rättare sagt det gröna dårhu<strong>se</strong>t <strong>är</strong> <strong>en</strong><br />
politik som EAP har bekämpat under sin drygt 30-åriga exist<strong>en</strong>s.<br />
Ur d<strong>en</strong>na politiska kamp har <strong>en</strong> konkret förståel<strong>se</strong> växt fram <strong>av</strong><br />
vilka krafter som står bakom det postindustriella samhällets aristokratiska<br />
utopi. Det handlar om finansiella nätverk som ytterst<br />
drivs <strong>av</strong> <strong>en</strong> synarkistisk ideologi och vars fortlevnad än <strong>en</strong> gång<br />
hotas <strong>av</strong> <strong>en</strong> ”amerikansk” revolution i d<strong>en</strong> gamla v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>.<br />
Av material från många källor har Tore Fredin för första<br />
gång<strong>en</strong> ställt samman <strong>en</strong> bild <strong>av</strong> hur d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> har<br />
formats under två <strong>se</strong>kler <strong>av</strong> <strong>en</strong> självutnämnd synarkistisk maktelit<br />
i strid med d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska ing<strong>en</strong>jörs- och uppfinnartradition<br />
som med det ”amerikanska” systemet i rygg<strong>en</strong> skapade förutsättningarna<br />
för vårt lands industriella framåtskridande; man<br />
behöver bara nämna namn som John Ericson, Ludvig Nobel<br />
och Ivar Kreuger.<br />
Hur oförsonlig strid<strong>en</strong> varit mellan dessa motsatta synsätt<br />
visas skarpast <strong>av</strong> mordet på Ivar Kreuger – d<strong>en</strong> absoluta vatt<strong>en</strong>delar<strong>en</strong><br />
i 1900-talets sv<strong>en</strong>ska ekonomiska historia. Tore Fredins<br />
g<strong>en</strong>omgång visar att det hos högt uppsatta personer som Bank<br />
of Englands chef Montagu Norman, d<strong>en</strong> f.d. tyske riksbankschef<strong>en</strong><br />
och Hitlers blivande finansminister Hjalmar Schacht,<br />
d<strong>en</strong> amerikanske finansmann<strong>en</strong> Morgan och sist m<strong>en</strong> inte minst<br />
Wall<strong>en</strong>bergdynastins eg<strong>en</strong> Marcus sr fanns <strong>en</strong> strävan att till<br />
varje pris eliminera Kreuger.<br />
Följdeffekterna i Sverige blev <strong>en</strong> ohotad Wall<strong>en</strong>bergdynasti i<br />
samverkan med <strong>en</strong> nästan lika ohotad socialdemokrati, med <strong>en</strong><br />
nöjd monark skymtande i bakgrund<strong>en</strong>. Det var <strong>en</strong> industri- och<br />
utvecklingsfi<strong>en</strong>tlig synarkistisk ordning. Under andra v<strong>är</strong>ldskriget<br />
skötte d<strong>en</strong> utrikespolitik<strong>en</strong>, med Wall<strong>en</strong>bergbröderna som<br />
framträdande operatörer; efter kriget bar d<strong>en</strong> fram Olof Palme<br />
och hans gröna nolltillväxtvision till regeringsmakt<strong>en</strong>.<br />
Beställ d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Monitors redaktion,<br />
170 sid. 200 kr inkl. porto<br />
❊❊❊❊❊❊❊❊<br />
Nyhetsbrevet utkommer <strong>en</strong> gång per månad. Redaktion: Tore Fredin.<br />
Schillerinstitutet, Box 11918, 161 11 Bromma. Tel. 08-98 30 10. e-post larouche@nysol.<strong>se</strong> www.nysol.<strong>se</strong><br />
Pr<strong>en</strong>. helår 2 000 kr. Postgiro 58 00 49-5. Eftertryck <strong>en</strong>dast tillåtet med källhänvisning.