Broschyr: Detta borde alla veta om barnmisshandel - Rädda Barnen

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.
Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta
situationer – i Sverige och i världen.
Rädda Barnen
107 88 Stockholm
Tel: 08-698 90 00
Fax: 08-698 90 10
E-post: info@rb.se
www.raddabarnen.se
Art nr 992
Detta borde
alla veta om
barnmisshandel

THIERRY FOULUN
Våld i familjen får allvarliga konsekvenser
för alla inblandade. Barn är
skyddslösa inför våldet.Att själv bli
utsatt för våld eller bevittna våld i
hemmet präglar oftast barnets hela
uppväxt.
Misshandel är alltid farligt, ibland
livsfarligt
Varje år blir tusentals barn misshandlade i Sverige.
Oavsett om barnet skadas fysiskt eller inte, orsakar
misshandeln ofta allvarliga känslomässiga och psykiska
skador. Misshandel stör barnets känslomässiga
och intellektuella utveckling, självkänsla,
sociala kompetens och förutsättningar för nära
känslomässiga relationer. Detta kan leda till en felaktig
självbild som försvårar barnets möjligheter att
utveckla goda relationer till andra.
Majoriteten (92i%) av föräldrar i Sverige tar
avstånd från kroppslig bestraffning av barn. Trots
detta visar Stiftelsen Allmänna Barnhusets nationella
kartläggning från 2011 att nästan var sjunde
(ca 14i%) högstadieelev har blivit slagen av sina föräldrar
eller någon annan vuxen i hemmet, varav
3i% vid upprepade tillfällen. 5i% har blivit utsatta
för allvarligare former av misshandel såsom sparkar,
skållning eller slag med tillhyggen. Samtidigt uppger
30i% av föräldrarna att de har knuffat, huggit
tag i eller ruskat sitt barn vilket kan jämföras med
drygt 23i% år 2006. Det är framförallt barn mellan
2 och 9 års ålder som utsätts för detta.
3

Vad säger lagen?
1979 införde Sverige, som första land i världen, ett
förbud mot barnaga. I den så kallade anti-agalagen
står det att barn inte får ”utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling”
(6 kap. 1 § föräldrabalken). Enligt 3 kap. 5 § brottsbalken
döms den som tillfogar en annan person
kroppsskada, sjukdom, eller smärta eller försätter
honom i vanmakt eller något annat sådant tillstånd
för misshandel till fängelse i högst två år eller om
brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex
månader. Är brottet grovt döms personen för grov
misshandel till fängelse i lägst ett år och högst 10 år.
Misshandel av små barn bedöms vanligtvis som
grov misshandel om det är en vuxen som begått
brottet. Det finns en särskild straffskärpningsgrund
i brottsbalken som tillämpas när brottet varit ägnat
att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande
till sina föräldrar eller annan närstående.
Barnkonventionen tar upp barns skydd mot
övergrepp i artikel 19 där det står att barn har rätt
att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt
våld och mot utnyttjande inom familjen. Artikel 39
handlar om att barn som har utsatts för någon form
av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har rätt till
stöd och hjälp.
4
Barnmisshandel – vad är det?
Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett
barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
kränkningar eller försummelse. Fysisk och
psykisk misshandel samt sexuella övergrepp innebär
alltid en kränkning av barnet. Det är vanligt att
ett barn utsätts för olika former av barnmisshandel
samtidigt. Den övervägande delen av den polisanmälda
barnmisshandeln visar på lindriga fysiska
skador eller inga dokumenterade skador alls. Barn
som utsätts för våld i någon form är i första hand i
behov av skydd och ett individuellt krisbemötande.
Barnet kan också ha behov av psykoterapeutisk
behandling.
Fysisk barnmisshandel är när en vuxen orsakar
ett barn skada på kroppen, sjukdom, smärta eller
försätter barnet i vanmakt. Hit räknas att slå,
sparka, bränna, skaka, knuffa, bita och lugga barnet.
Att förgifta, bränna eller skålla barnet räknas
också som fysisk misshandel. Misshandeln kan ge
blåmärken, sårskador och skelettskador, skador på
inre organ och hjärnskador. I de mest extrema
fallen kan misshandeln leda till döden.
Psykisk barnmisshandel är när en vuxen förmedlar
till barnet att det är värdelöst, oälskat och
oönskat. Det kan ske genom avvisande, isolering,
kritik, hån eller utfrysning. Olika former av kränkningar
kan också betraktas som psykisk misshan-
5

Psykisk misshandel ger inga synliga
märken men djupa ärr i själen. Barn
behöver kärlek, kroppskontakt och
uppmuntran.
6
THIERRY FOULUN
del, liksom hot om våld. I den psykiska misshandeln
ingår ofta bestraffningar eller hot om övergivande.
Barnet kan låsas in, utestängas från familjens
gemenskap, inte få träffa sina kamrater eller
ignoreras genom att ingen lyssnar på eller talar med
det. Föräldrarna kan också ha en negativ attityd till
barnet och tillskriva det negativa egenskaper. Att
barnet tvingas se eller höra våld i sin närmiljö
räknas också hit. Psykisk misshandel stör barnets
känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla,
sociala kompetens och förutsättningar för
nära känslomässiga relationer. Detta kan leda till en
felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter
att utveckla goda relationer till andra. Olika former
av kränkningar kan också beskrivas som psykisk
misshandel.
Sexuella övergrepp är en form av fysisk och
psykisk misshandel och innefattar alla former av
sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en
vuxen person. Enligt svensk lag får en äldre tonåring
eller en vuxen aldrig utsätta ett barn som är
under 15 år för en sexuell handling. Exempel på
sexuell handling är verbala sexuella anspelningar,
blottning inför barnet, att titta på pornografiska
bilder tillsammans med barnet, sexuellt betonade
smekningar eller fullbordade samlag.
Försummelse är när föräldrar inte tillgodoser
barnets behov kopplat till fysisk och psykisk hälsa
7

och utveckling, såsom mat, kläder, känslomässig
värme, uppmärksamhet och stimulans samt förebyggande
och medicinsk vård, inklusive tandvård. Att
lämna ett litet barn utan uppsikt och att inte eliminera
olycksrisker är också en typ av försummelse.
Att uppleva våld i familjen
En nationell studie från 2011 visar att nästan vart
tolfte barn bevittnar våld mellan vuxna i sitt hem.
Att uppleva när en närstående, oftast mamman,
blir slagen är en form av psykisk misshandel och ur
ett barns perspektiv kan det vara lika skrämmande
att se en förälder bli slagen som att själv bli det.
Barn som lever i familjer där det förekommer våld
är extremt utlämnade och skyddslösa. Den ena föräldern
slår och barnet kan heller inte förlita sig till
att den andre föräldern kan garantera ett skydd.
Misshandel är psykiskt nedbrytande vilket kan
medföra att förmågan till omsorg om barnet sviktar.
En förälder som själv blir misshandlad kan helt
enkelt ha svårt att orka med föräldraskapet. Återkommande
våldsupplevelser försvårar en trygg
anknytning mellan barnet och dess föräldrar. När
det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet
ökar också risken för att barnen blir slagna. Detta
är den i särklass allvarligaste riskfaktorn för att barn
ska komma att utsättas för våld. Enligt Stiftelsen
Allmänna Barnahusets kartläggning (2011) är risken
för att barn ska bli slagna tio gånger så stor i
familjer där det förekommer våld mellan de vuxna.
Våld mot barn under ett år
Små barn kan utsättas för alla typer av våld. Men
barn under ett år är särskilt känsliga för skakningar
och kan drabbas av Shaken baby syndrome eller
Abusive head trauma. I värsta fall kan skakningarna
leda till att barnet dör. Hjärnskador hos de barn som
överlever kan leda till blindhet eller att barnen inte
kan lära sig gå eller prata. En förklaring till att en förälder
skakar sitt barn kan vara att barnet skriker
mycket och att föräldern tappar besinningen.
Antalet anmälda fall där små barn utsatts för
våld i form av skakningar har ökat de senaste åren.
Om detta innebär att det har blivit vanligare att
barn utsätts för våld eller om vården har blivit
bättre på att upptäcka skadorna, är svårt att säga.
Anmälningarna om barnmisshandel ökar
Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar
att antalet anmälda misshandelsbrott mot barn
ökat kontinuerligt från år till år. Ökningen har varit
särskilt kraftig sedan 2005 och under en femårsperiod
har den polisanmälda misshandeln av barn
0–6 år mer än fördubblats. I statistiken ingår för-
8 9

äldrar eller andra vuxna som misshandlar barn,
men också barn som misshandlats av ett annat
barn. Exempelvis visar BRÅ:s statistik att 2i550
misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år anmäldes
under 2010, vilket är en ökning med 16 procent
från året innan. Mörkertalet är stort när det gäller
våld mot små barn eftersom detta ofta inte polisanmäls.
Den som anmäls som misstänkt är ofta en
nära anhörig till barnet.
Allmänheten har successivt förändrat sin syn på
våld i takt med ökade kunskaper och förändringar i
lagstiftningen. Idag är det relativt få som förespråkar
våld mot barn i uppfostringssyfte. Det ökade antalet
polisanmälda barnmisshandelsfall förklaras med en
minskad tolerans mot barnmisshandel i samhället.
Men oavsett vad ökningen beror på måste samhället
ha en beredskap för att möta barnens behov och tillgodose
deras rättigheter.
Vem misshandlar ett barn?
Misshandel av barn förekommer i alla socialgrupper,
på landsbygden och i storstäderna, i svenskfödda
familjer och i familjer som invandrat från ett annat
land. Men vissa bakgrundsfaktorer medför en ökad
risk för att barn ska utsättas för våld. Arbetslöshet
och sjukskrivningar hos föräldrarna är exempel på
faktorer som ökar risken för att barnet i familjen ska
10
THIERRY FOULUN
För de flesta barn som utsätts för misshandel
sitter de värsta såren på insidan. Det är inte
säkert att omgivningen uppmärksammar att
barnet far illa.
11

utsättas för våld. Andra är svag familjeekonomi, bristande
socialt nätverk, missbruk och om det förekommer
våld mellan de vuxna i hemmet. Men det
handlar enbart om en ökad risk. Många misshandlande
föräldrar blev själva slagna som barn, men
långt ifrån alla föräldrar som blev slagna under uppväxten
misshandlar sina egna barn.
Oavsett vad som ligger bakom är det alltid
skadligt och fel att slå och kränka barn.
Hur reagerar barn som misshandlas?
Barns reaktioner på misshandel varierar stort. Barn
kan visa tecken på oro, aggressivitet, depression
eller på somatiska symtom som magont och
huvudvärk. Koncentrationssvårigheter och kamratsvårigheter
är vanliga. En del fruktar för sitt eget
eller anhörigas liv och kan känna skam eller skuld
över att inte kunna stoppa våldet.
En del barn blir så illa slagna att omgivningen
upptäcker synliga skador på deras kroppar. Men
oron och tankarna kan finnas inuti barnet utan att
det visar några tydliga symtom på det som sker.
Ibland håller barnet tillbaka sina reaktioner då våldet
pågår. Reaktionen kan dyka upp senare när barnet
känner sig tryggt eller när någon ny livshändelse
aktualiserar de gamla minnena. På längre sikt riskerar
misshandel inom familjen alltid att påverka
12
barnets värderingar och synen på andra människor.
Barn berättar oftast inte för andra om våldet utan
lär sig att detta är något som ska hållas inom familjen.
Barn lär sig också att våld är något som en
vuxen, eller den som har ett fysiskt övertag, använder
för att uppnå sina syften. En följd av våldsamma
upplevelser kan bli att barnet ser världen
som oförutsägbar och fientlig. Barnet får svårt att
lita på andra människor.
Om du misstänker barnmisshandel
Anmäl till socialtjänst eller polis! Det är viktigt
att ta barn på allvar när de berättar eller på annat
sätt visar att hon eller han blir misshandlad. En del
övergrepp mot barn har inte uppmärksammats i tid
därför att vuxna varit för snabba att avfärda det
som barnet förmedlar. Ett tidigt ingripande innebär
att familjen kan få hjälp att bryta ett destruktivt
beteende. Det är viktigt att tala om för barnet att
familjen behöver hjälp och att man vill förhindra
att barnet blir fortsatt illa behandlat samt att hålla
barnet informerat om vad som händer.
Anmälan
Socialnämnden i varje kommun har till uppgift att
se till att barn som far illa får stöd och skydd.
Kommunen kan erbjuda stödinsatser för föräldrar
13

och många har riktade program för föräldrar som
tar till våld. Om socialtjänsten får veta att ett barn
blir misshandlat hemma är deras jobb att ta reda på
vilken slags hjälp barnet och föräldrarna behöver.
För att socialnämnden ska kunna göra detta behöver
den hjälp av såväl allmänheten som myndigheter
och enskilda yrkesutövare.
Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen innehåller en uppmaning till alla
att anmäla.
”Var och en som får kännedom om något
som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta
till nämnden.”
Myndigheter och privatanställda vars verksamhet
berör barn och ungdomar är skyldiga att genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet
får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Anmälningsplikten gäller redan vid misstanke om
missförhållanden, man måste alltså inte veta säkert
att ett övergrepp har skett för att anmäla. Det är
socialnämndens sak att utreda om misstankarna är
berättigade eller inte.
14
”Myndigheter vars verksamhet berör barn
och ungdom samt andra myndigheter inom
hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården är skyldiga att genast anmäla
till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd. Detta gäller även de som är anställda
hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet
gäller också de som är verksamma
inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet
inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område.”
När en anmälan har gjorts
Det är socialtjänstens uppgift att skydda barnet och
tillgodose barnets behov av stöd. För att utreda barnets
behov av insatser från socialtjänsten inleds en
utredning. Utredningens syfte är att samla kunskap
om barnets situation, bedöma behov av skydd eller
stöd, fastställa eventuella skador av övergreppet
samt bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga. I vissa
fall samordnas arbetet med andra verksamheter
såsom åklagare, polis, barn och ungdomspsykiatrin
(BUP), barnläkare eller rättsläkare.
15

Vid misstanke om brott mot underårig har
socialnämnden möjlighet att göra en polisanmälan
och enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en
polisanmälan göras när det är till barnets bästa.
Polisens uppgift är att utreda brottsmisstanken.
Åklagare beslutar om förundersökning ska inledas
och åtal väckas i domstol.
Att få möjlighet att bearbeta
Gemensamt för all barnmisshandel är att upprepat
våld är en allvarlig riskfaktor för fysisk och psykisk
ohälsa hos barnet. Det viktigaste är att få stopp på
våldet och ge barnet en trygg vardagsmiljö. Då är
chansen stor att barnet mår bättre. Alla barn som
utsatts för misshandel bör erbjudas ett individuellt
krisstöd. Syftet med krissamtal är att bekräfta barnets
upplevelse, ge information och stöd. Det är
viktigt att vara uppmärksam på de barn som fortsätter
att visa symtom trots att våldet upphört. Det
kan handla om att barnen återupplever sina otäcka
upplevelser gång på gång och är ständigt på helspänn.
Dessa barn kan behöva psykoterapeutisk
behandling, kanske under lång tid.
När det förekommit misshandel eller övergrepp
inom familjen får det ofta en central roll i barnens liv.
Även om barnen och deras föräldrar senare söker
hjälp för andra svårigheter, såsom skolproblem,
16
kamratsvårigheter eller depression, bör en av de första
åtgärderna vara att bedöma barnens behov av traumabearbetning.
Risken är annars att de insatser man
sätter in blir ineffektiva. I en sådan bedömning behöver
man prata med barnet självt. Det är barnet som
vet hur mycket det tänker på misshandeln och hur
stort lidande minnena orsakar.
De flesta barn som växer upp i en våldsam hemmiljö
eller utsätts för sexuella övergrepp varken
slåss eller begår övergrepp i vuxen ålder. I kombination
med andra faktorer kan det dock bidra till
att man som vuxen blir våldsam eller inte respekterar
andras gränser. Det gäller speciellt om man som
barn aldrig fått hjälp att skyddas från våldet eller
aldrig fått möjlighet att bearbeta sina upplevelser.
Vad gör Rädda Barnen?
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi
väcker opinion och ger stöd till barn i utsatta situationer.
De viktigaste målen för vårt arbete är att
barn inte diskrimineras, utnyttjas eller utsätts för
våld och andra övergrepp. Vi verkar för att barn
kan göra sina röster hörda och ha inflytande över
sin situation. Barn har rätt till en trygg och hälsosam
uppväxt och en utbildning som ger självtillit
och kunskap.
Rädda Barnens arbete för att förhindra våld
mot barn sker på många olika sätt. År 2011 är det
17

31 länder i världen som har ett förbud mot aga. I
övriga 163 länder är det fortfarande fullt lagligt att
slå barn. Vi var aktiva i kampanjen under 1970-talet
som ledde till att Sverige som första land i världen
förbjöd aga i lag 1979. Nu fortsätter vi arbetet för
att motverka förekomsten av aga och barnmisshandel
i hemmet, skolan och på institutioner i
Sverige och i flera andra länder. Parallellt med vårt
arbete mot barnmisshandel kämpar vi också för att
förändra sociala attityder i samhället bland föräldrar,
lärare, poliser och andra vuxna som kommer i
kontakt med barn.
Sedan 90-talet har Rädda Barnen kämpat för att
barn som upplever familjevåld ska betraktas som
målsägande och omfattas av samma rättsskydd som
barn som har utsatts för direkt misshandel.
Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar
i kris har lång erfarenhet av att ta emot och
ge stöd och behandling till barn som upplevt våld
och övergrepp. Mottagningen tar emot enskilda
barn i behandling och fungerar även som en rådgivande
resurs för barn, föräldrar och för yrkesverksamma
som möter barn som utsatts för våld
eller sexuella övergrepp. Rädda Barnen finns idag
på fyra orter i landet, Stockholm, Göteborg,
Malmö och Umeå.
18
Rädda Barnens föräldratelefon och föräldramejl
är till för att ge stöd till föräldrar i svåra situationer.
Hit kan vuxna ringa eller maila om stora
och små frågor som rör barn och föräldraskap. De
som svarar är själva föräldrar och utbildade av
Rädda Barnen. Det händer att föräldrars problem
och känslor av otillräcklighet går ut över barnen.
Rädda Barnens förhoppning är att stöd till föräldrarna
ska ha en positiv inverkan på barnens liv. Om
föräldrar har någonstans att vända sig anonymt
ökar familjens möjlighet att hitta en väg bort från
kränkningar och våld. Det kan också medföra att
familjen söker vidare hjälp.
På ett Barnahus samverkar de myndigheter som
blir inblandade i utredning och i behandling då ett
barn misstänks ha utsatts för brott. Barnets bästa ska
vara i fokus. Barnahusen erbjuder en trygg och barnanpassad
miljö där förhören och utredningarna kan
samordnas. Barnen behöver bara komma till ett
ställe och upprepade intervjuer med samma syfte
undviks. På ett Barnahus samverkar socialtjänst,
barn- och ungdomspsykiatrin, åklagare, polis och
barn/rättsläkare. Det bygger på att samtliga myndighetskontakter
och utredningsåtgärder, såsom förhör,
läkarundersökning och krissamtal, samlas så att barnet
inte behöver åka till olika platser och träffa olika
personer. Syftet med barnahus är att barn som miss-
19

tänks varit utsatta för brott ska erbjudas rättstrygghet,
gott bemötande och stöd samt kris- och
behandlingsinsatser om det behövs.
Barnahusidén har snabbt fått genomslag och
Barnahus finns nu på många orter i Sverige. Rädda
Barnen har spelat en viktig och aktiv roll för att
främja barnahusverksamheten och driver ett fortsatt
påverkansarbete för att stärka barnets ställning
i rättsprocessen. Rädda Barnen arbetar för att sprida
barnahus till fler orter så väl som att kvalitetssäkra
de barnahus som redan finns.
Mer information om vårt påverkansarbete mot aga i
Sverige och internationellt finns på:
www.raddabarnen.se
20
Hit kan du vända dig
• Om ett barn behöver omedelbar hjälp, ring 112
till polisen.
• Kommun och landsting ansvarar för stödverksamheter
riktade till barn och ungdomar.
Exempel på detta är Barnavårdscentraler,
Mödravårdscentraler och Familjecentraler. En
del kommuners socialtjänster har riktade stödoch
behandlingsprogram för föräldrar som
använder våld. Information om socialtjänsten
hittar du på din kommuns hemsida eller via
kommunens växel.
• Rädda Barnens föräldratelefon och mail nås via
020-786 786 eller www.raddabarnen.se/foraldrar.
Du kan välja att vara anonym.
• Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar
i kris nås via 08-698 90 00
• Barn och ungdomar kan även vända sig till
bland annat BRIS, skolhälsovården eller ungdomsmottagningar.
• Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder hjälp till
familjer med relationssvårigheter Några BUPmottagningar
i landet har specialiserat sig på
psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar
som utsatts för våld, bland andra BUP
Elefanten (Östergötlands län), och BUP Bågen
(Stockholm). www.bup.nu
21

Lästips
Facklitteratur
Sårbara barn: Att vara liten misshandlad och försummad,
Barbro Hindberg, Gothia förlag.
Kroppslig bestraffning av och annan kränkande
behandling av barn i Sverige – en nationell
kartläggning 2011. Staffan Jansson, Carolina
Jernbro, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna
Barnhuset och Karlstads Universitet 2011.
Facklitteratur från Rädda Barnen
...och han sparkade mamma, Ami Arnell & Inger
Ekbom, Gothia förlag 2010.
Boken om Barnahus, red Åsa Landberg, Gothia
Förlag 2009.
Gemensamma kriterier. Barnahus i tio punkter, Åsa
Landberg, Rädda Barnen 2009.
Brott mot vuxna går före – Polis och åklagares handläggningstider
vid misstänkt barnmisshandel
2009, Åsa Landberg, Rädda Barnen 2010.
Brott mot vuxna går före – en uppföljning. Polis och
åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel
2010, Åsa Landberg, Rädda Barnen
2011.
Aldrig våld – 30 år av svensk lagstiftning mot aga,
Rädda Barnen och Socialdepartementet, 2009.
22
Akta barnen – Om små barns utsatthet av våld i
sina familjer, Rädda Barnen, 2007.
Det ingen vill prata om – En rapport om att förebygga
misshandel av spädbarn, Rädda Barnen
2008.
Tillfälligt uppbrott – om ungdomar som rymmer och
kastas ut hemifrån. Sara Högdin och Yvonne
Sjöblom, Rädda Barnen 2009.
Tillfälligt uppbrott – Unga berättar. Yvonne
Sjöblom, Rädda Barnen 2011.
Video (för vuxna)
En fyrkantig himmel. Producerad av Måsenfilm för
Rädda Barnen. Filmen kan köpas från
Måsenfilm.
I skuggan av våldet (34 min). Producerad av Måsen
film på uppdrag av BUP Bågen och Rädda
Barnen 2005. Filmen kan köpas från
Måsenfilm.
Starka känslor – en film om barnmisshandel. Rädda
Barnen i samarbete med Tv3, 2010.
www.youtube.com
23