Nr 1 - Ultunesaren

Ultuna Studentkårs
medlemstidning
Nr 1/2009
Ultunesaren
Tema: Drömmar - Årgång 71
Styret 09 - Studentlivet inte anpassat för studenter - Soptippsbarnen - Drömmen om Victor
Framtidsdrömmar - Hästlandet Öland - Drömmen om ett liv utanför buren - Redaktionen 2009

2
Nr 1 - 2009
Årgång 71
Ansvarig utgivare
Lillemor GULDVINGE
Torstensdotter
Redaktör
Julia PANTHERA Fransson
Stf redaktör
Anna Samuelsson
Art director
Karolin Andersson
Hemsidesansvarig
Vakant
Skribenter
Erik Jönsson
Emma HOPPA Tylstedt
Matilda Brink
Fotografer
Cecilia Nilsson
Tobias FOTÓN Neselius
Illustratör
Lisa Wagner
Övrig medarbetare
Lillemor GULDVINGE
Torstensdotter
Omslagsbild:
Tobias FOTÓN Neselius
Epost: ultunesaren@stud.slu.se
Adress: box 7074, 750 07 Uppsala
Besöksadress: Duhrevägen 6
Telefon: 018-67 30 54
Hemsida: www.ultunesaren.se
Repro och tryck: Exakta tryck
Upplaga: 2500 + pdf-version
Nästa manusstopp: 9 april
Skriv gärna till oss! Bidrag välkomnas, men
redaktionen ansvarar ej för ej beställda texter
och förbehåller sig rätten att redigera insänt
material. Vänligen lämna in manus via e-post.
Drömmar om framtiden
EN AV UTBYTESSTUDENTERNA i min klass frågade mig häromdagen:
”How long will the weather be like this?” och jag insåg att det ju är
månader kvar tills vi kan ta fram en något tunnare jacka, fl ickorna
vågar ha kjol på sig och pojkarna gräver fram sina lågskor ur
garderoben. Ändå är det tanken på våren som får oss att stå ut
i denna grådaskiga vardag med is och grus på gatorna och en
sol som lyser med sin frånvaro. Jag är nog inte den enda som
drömmer om värmen och ljuset som kommer när dagarna
blir längre, om att kunna sitta ute och dricka kaff e utan
att behöva värma händerna på muggen eller att faktiskt
kunna njuta av vinden som rufsar om håret. Men nu
är jag där igen; klagar på vädret (fi nns det en vanligare
konversation i det svenska samhället?). Detta nummer
av Ultunesaren handlar om drömmar och det fi nns ju så
många mer tolkningar än bara drömmen om kontinentalt
väder. Erik berättar om sömnens och drömmens vikt för studenten,
Matilda tar upp det mer känsliga ämnet om indiska barns
drömmar om framtiden, Elisabet berättar om drömjobben och både
det nya Styret och Ultunesarens nya superredaktion presenteras. Själv
har jag skrivit lite om en djurpark jag besökte när jag i höstas reste till
Ukraina, och om djurens dröm att slippa gallren.
Beslutet att ställa upp som kandidat i redaktörsvalet (inte för att jag
hade så många motståndare) var inte på något sätt självklart även om
tidningsarbete och Ultunesaren är något som jag verkligen brinner
för. Precis som i övriga utskott så är det mycket tid och ork som ska
läggas ner i arbetet och vetskapen om en deadline är stressande, om än
motiverande. En klok man sa en gång till mig: ”var inte lat, Fransson!”
De orden har många gånger hjälpt mig att få (ursäkta uttrycket) arslet ur
vagnen och belöningen är ofta väl värd insatsen. Och här är jag nu, i skrivande
stund med noll koll på läget, en tickande deadline och lösa trådar överallt, men
riktigt nöjd med mitt beslut. Så hör ni, ta väl vara på våren och var inte lata – gör det
ni drömmer om!
Innehåll
Smått & Gott 03
Styret 09 04
Styret informerar 05
Ordföranden har ordet 06
FiQ:s drömmar 07
Oanpassat studentliv 08
Redaktionen 2009 11
Soptippsbarnen 12
Drömmen om Victor 14
Vad drömmer du om? 14
Framtidsdrömmar 17
Hästlandet Öland 18
Livet utanför buren 20
Examenstagare HT 08 22
Korsord 23
Julia PANTHERA Fransson
Redaktör 2009
Läs om Julias resa till Ukraina på s. 20-21

Hemsidesansvarig
på redaktionen
Hör av dig till
uls_ult@stud.slu.se
www.ultunesaren.se
Akutkort / Emergency card
Jourhavande ultunesare / Union members on duty
Jourhavande ultunesare kan du ringa om du
behöver någon att prata med. De hjälper dig
att få kontakt med ett proff s om det behövs,
men ställer även upp som lyssnande kompis.
Självklart har de tystnadsplikt.
Kom och se vad som händer på
MARSKÅRMÖTET
Spexet på Alnarp!
Ultunaspexet besöker Alnarp 28/3. Middagen börjar med
fördrink kl. 17.00. Pris 300 kr.
Föreställningen börjar kl. 17.30.
De som bara vill gå på föreställningen
kan göra det för endast 100 kr
Kontakta Emelie AKKA Svensson senast 1 vecka innan på
tel. 0709-187916 eller a06emsv1@stud.slu.se
Bengt HELIOS Guss
Oscar Johansson
Hanna Nilsson
070 - 539 72 62
070 - 567 95 55
070 - 649 61 08
31/3 kl. 17
Ultuna Studentkår
Duhrevägen 6
Box 7074
750 07 Uppsala
Tel: 018-67 3 30 50

Styret 09
KÅREN ÄR EN fantastisk instans där man möter
nya människor, nya utmaningar, ser hur
andra utvecklas och drömmar går i uppfyllelse.
Det är egentligen otroligt att en sådan
organisation kan fungera endast tack vare
engagemanget och visionerna hos studenterna
som lägger otaliga timmar på att driva
dess verksamhet. Kårstyrelsen verkställer och
driver de frågor som studenterna bestämmer
att den ska arbeta med. Vår dröm är att Du
ska ha en bra utbildning!
I år kommer vi bland annat att arbeta med
frågan om ett avskaff ande av kårobligatoriet
som är en stor och omfattande fråga. En hel
del av det vi arbetar med är emellertid små
frågor, som på sitt vis kan vara minst lika
viktiga. Vi fi nns tillgängliga i styrelserummet
på Kåren under luncherna och nås på
telefonnummer 018-67 30 50. Tveka inte att
komma in och prata med oss! Vi är inte så
allvarliga som vi ser ut på bilden.
foto Tobias FOTÓN Neselius
& Cecilia Nilsson
ÅTTA STUDENTER. EN KÅR.
Från vänster:
Namn: Maria KNOP Schück
Post: Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Härkomst: Stockholm
Drömmer om: Våren; om fågelsång, om att
det ljusnar vid halv sex, om grönskande träd
och porlande bäckar...
Namn: Ida DOLLY Lindell
Post: Sekreterare
Härkomst: Karpalund, en liten prick på
kartan alldeles bredvid den lite större fl äcken
Kristianstad i Skåne
Drömmer om: Fred på jorden, ett långt och
lyckligt liv, obegränsade mängder glass och
att någon gång i livet bli brun istället för
grisrosa på sommaren.
Namn: Leif TAXFREE Hagberg
Post: 8:e ledamot
Härkomst: Åland
Drömmer om: Vackra fruntimmer, Sako
TRG 42 med Carl Zeiss Victory Diavari 6
- 24 x 72 T och kapitalare…
Namn: Emma HOPPA Tylstedt
Post: Informationsansvarig
Härkomst: Sörmland med det ena benet i
Malmköping och det andra i Nyköping
Drömmer om: Ljusa, ljumma sommarnätter,
islandshästar, mer kärlek åt alla och att någon
gång inse meningen och sanningen med livet.
Namn: Henrik Hansson
Post: Vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor
och omvärldsbevakning
Härkomst: Östgöta guschelov
Drömmer om: Värdefulla gröna papperslappar,
en månad i Sydafrika och sockersöta
modersystrar.
Namn: Oscar Johansson
Post: Ordförande
Härkomst: Skänninge, Östergötland
Drömmer om: Att 2010-01-01 fortfarande
vara välmående, glad och nöjd med 2009.
Vidare drömmer jag om *censur*.
Namn: Jenny Lilja
Post: Vice ordförande med ansvar för Studiesociala
frågor
Härkomst: Motala i Östergötland
Drömmer om: En gård på landet och mitt
egna lilla ”Minizoo”.
Namn: Robert Svensson
Post: Kassör
Härkomst: Längjum, Varaslättens sexigaste
byhåla!
Drömmer om: Bara en sak… att någon gång
bli lika häftig som Kenny Starfi ghter!

Styret informerar
Utlysning av Sven Johan
Perssons arbetsmiljöstipendium
STIPENDIET PÅ 15 000 KR delas ut till yngre agronom eller agronomie
studerande nära examen som studerar frågor rörande
lantbrukarens eller lantbruksföretagets arbetsmiljö eller som
redan utfört ett arbete inom detta ämnesområde.
Har du förslag på stipendiat eller själv vill söka stipendiet,
skicka ansökan till ordf@agronomforbundet.se.
Sista ansökningsdag är 28 februari 2009.
Arbetsmiljöstipendiet sponsras av Rangeltorps försöksgård.
Sommar i Arons Hus
– utlottning av sommarveckor!
NU ÄR DET dags att anmäla sig till utlottningen av sommar-
och semesterveckorna i Arons hus (vecka 22 - 34).
Anmäl ditt intresse senast 1 april till ULS sekreterare genom
att maila in kontaktuppgifter samt max tre önskade veckor i
prioritetsordning till uls_sekr@stud.slu.se eller lägga en lapp i
sekreterarens fack i kopieringsrummet i kårhuset. Resultatet av
lottningen meddelas senast 15 april.
Arons hus i Båstad kan hyras av medlemmar i ULS och ASK
samt personal vid SLU till mycket förmånliga priser. Huset
har tre rum med åtta bäddar, ett fullt utrustat kök, vardagsrum
med öppen spis och en trädgård där man kan njuta av havsutsikten.
För mer information kontakta ULS sekreterare
Ida DOLLY Lindell (uls_sekr@stud.slu.se)
Swedbanks och ULS
miljö-/energistipendium
SWEDBANKS OCH ULS miljö-/energistipendium är en belöning
om 10 000 kr för ett framstående arbete för den lokala eller
globala miljön alternativt energifrågor.
Stipendiet delas ut till en studerande medlem i Ultuna
studentkår (ULS) eller, inom cirka 10 år från examen, till
medlem som utexaminerats från utbildning vid SLU Ultuna.
Studerande medlem är studerande vid grund- eller forskarutbildning
vid SLU Ultuna.
Ansökan eller nominering ska lämnas till ULS ordförande
senast 1 april!
För mer information om stipendiet och om hur Du ska gå till
väga för att ansöka, kontakta ULS ordförande Oscar Johansson
(uls_ordf@stud.slu.se) eller ULS sekreterare
Ida DOLLY Lindell (uls_sekr@stud.slu.se).
Visste du att…
… ett översiktligt schema måste fi nnas på hemsidan senast
fyra veckor innan kursstart
… och en lista på kurslitteraturen senast åtta veckor innan
… betygskriterier ska delas ut senast vid kursstart
… vid kursstart ska resultat från senaste kursvärderingen presenteras,
liksom eventuella förändringar som föranletts av kursvärderingen
Dessa och många fl er regler fi nns i SLU:s regelsamling som fi nns på deras
hemsida. Följs inte reglerna, prata med kursansvarige, ditt studieråd
eller med Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor,
uls_utb@stud.slu.se.

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
2009, Probably the best year ever!
2009 KUNDE INTE ha börjat bättre i mina ögon. Alla poster i
styrelsen för året är tillsatta, en trevlig och mycket lärorik överlämningshelg
på Ekenäs är precis genomförd och kaff ebryggaren
som ska pryda styrets rum är nu inköpt. Med detta i ryggen
kan väl ingenting gå fel!?
”Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med
ett annat snöre”, ett citat från Nalle Puh, är en inställning som
verkar sund om nu problemen trots allt skulle dyka upp under
året. Det är den tanken vi i styrelsen får bära med oss under vår
tid tillsammans i kårhuset. Man måste våga testa nya vägar och
fi nna nya lösningar till de utmaningar eller problem vi ställs
inför, vare sig det är en gammal ultunesisk tradition som ska
ändras eller ett kårobligatorie som ska avskaff as.
Just kårobligatoriets vara eller inte vara är ett hett debatterat
ämne dessa dagar, och en fråga som berör alla studenter här
på Ultuna. Senast 10 mars får vi en fi ngervisning om hur det
kommer att bli i framtiden. Då lämnar regeringen sin proposition
(förslag) i frågan.
Dreams of a PhD…
ONCE, I HAD A DREAM… I wanted to rescue the world; put
an end to starvation and fatal illness, solve confl icts between
people, stop environmental pollution and reduce my ecological
footprints. I wanted to make a big diff erence. So I started to
study. Th e fi rst dream was that of a MSc degree. After graduation,
I began to work at a private company, trying to change
the world by decisions taken and tools created. But somewhere
deep inside, I had another dream: that of a PhD.
Th e reasons why you start a research education are as many
as there are PhD students, depending on whom you ask, you
will receive a diff erent answer. Your experience of supervision,
courses, people you have met, bureaucracy and administration,
the “publishing of paper”-stress, academic leadership, fi nancing
matters, confl ict handling and numerous other issues all
infl uence your view on life as a PhD student. Th e ULS PhD
Student Council is there to help you make the journey through
your postgraduate studies as smooth and enjoyable as possible.
Th e new board has a lot of ideas about what to work with this
year. Please, visit our website, http://dradnl.adm.slu.se/ for the
activity plan! For example, we want to make an information
hand-out about rights and opportunities as a PhD student
of the NL Faculty, a complement to “You and SLU”. We are
thinking about investigating why some students don’t complete
their PhD education. Th e popular PhD student lunch seminars
will continue, and we hope to organize a career planning workshop
followed by a networking dinner in the autumn. What do
you want us to do? Don’t hesitate to contact us:
uls.doktorandrad@stud.slu.se! We are there for you!
Josefi ne Liew
Chairperson of ULS PhD
Student Council 2009
ORDET
Sist men inte minst vill jag lyckönska alla er ultunesare inför de
tentor och arbeten ni kommer att kämpa med under vårtermi-
HAR
nen. Men under ert vardagliga ”pluggande” får ni inte glömma
bort att koppla av och njuta av alla de aktiviteter studentlivet
bjuder på. Glöm heller inte att ta er tid att besöka oss i kårhuset,
vi fi nns här för er och tillsammans kommer vi göra 2009
till ”probably the best year ever”.
Oscar Johansson
Ordförande ULS 2009
6 DOKTORANDRÅDET

FiQ:s drömmar
FIQ HAR HAFT EN lite trög start den här terminen. I skrivande
stund är utskottet inte fullt, och de hälsar att det hade varit
trevligt om fl er studenter ville vara med och baka. Även de som
inte vill bli invalda får gärna komma och prao-baka. För visst
vill vi alla ha kvar möjligheten till kaff e och hembakta kakor på
Kåren! Dessutom kommer det att bjudas på livemusik till fi kat
vissa kvällar.
Detta nummer av Ultunesaren har ju som bekant drömmar
som tema – och vad passar då bättre än FiQ:s eget recept på
just drömmar?
Drömmar
40-50 st
75 g margarin eller smör
1,5 dl socker
0,5 dl olja
2,5 dl vetemjöl
0,5 tsk hjorthornssalt
1 msk vaniljsocker
Blanda det rumsvarma fettet och sockret poröst. Tillsätt sedan
oljan och till sist de torra ingredienserna som blandats samman.
Rulla degen till längder, dela dem i bitar och rulla små
bollar. Lägg bollarna på plåtar med bakplåtspapper. Grädda
mitt i ugnen ungefär 15 min i 150°C. Kakorna ska vara blekgula
och ha spruckit lite när de är klara. Mums!
text Anna Samuelsson
recept FiQ
bild stock.xchng
7

8
Studentlivet
inte anpassat
för studenter
Drömmar har i alla tider
fascinerat människor och
försök att få grepp om dess
mening har gjorts av såväl
antika filosofer som moderna
vetenskapsmän. Drömmen
har dock i mångt och mycket
förblivit ett mysterium.
I många av våra tidiga civilisationer
tillskrevs drömmen mycket stor betydelse
som ett sätt för människorna att
kommunicera med högre väsen. Som
exempel kan nämnas Muhammed som
fick koranen uppenbarad för sig av ängeln
Gabriel i en dröm, samt Josef som
genom drömtydning kunde förutspå
sju goda år, följt av sju magra år för
egyptierna. I Kina trodde man att själen
lämnade kroppen och färdades i andra
världar då man drömde.
Drömtydningen var i medelhavsområdet
högt ansedd, och jämställdes med
både läkekonst och spådom. Grekerna
tog över mycket av egyptiernas omfattande
drömkultur och lät uppföra flera
hundra tempel som skulle tjäna som
drömorakel. Personer som somnade i
dessa kunde få gudomliga uppenbarelser.
Efter att den grekiske filosofen
Artemidoros på 100-talet e.kr sammanställt
drömvetenskapen i en bok ansågs
drömmens gåta löst, och utvecklingen
stannade upp för en ganska lång tid i
Europa.
Den moderna revolutionen för drömtydningen
kom i slutet på 1800-talet
med Sigmund Freuds bok Drömtydning.
Freuds teorier om i vaket tillstånd
undertryckta impulser, ofta av sexuell
natur, som tog sig uttryck i drömmen
förkastas dock idag av de flesta forskare
på området. Freud satte likväl ny fart
på drömforskningen och det gjordes
stora framsteg under 1900-talet. Ett av
genombrotten var upptäckten av REMsömnen
på 50-talet.
Sömn för återhämtning
Något som numera är noggrant kartlagt
är sömnens uppbyggnad och funktion.
Under sömnen går kroppen in i ett vilostadium
medan hjärnan arbetar febrilt.
Sömnen delas in i två huvudstadier,
REM-sömn samt NREM-sömn. REM
står för Rapid Eye Movement, alltså
snabba ögonrörelser vilket karaktäriserar
det sömnstadium då det mesta av drömmandet
äger rum. Detta stadium kallas
även för drömsömnen.
NREM står för Non REM, och delas
in i ytterligare fyra stadier, I-IV, där I-II
innebär slummer och III-IV innebär och
benämns djupsömn. Det är just djupsömnen
som är den effektivaste sömnen,
d.v.s. den som ger mest utsövdhet per
sovtid. Under natten växlar man ständigt
mellan de olika stadierna och hamnar då
i sömncykler där REM-sömn återkommer
tre till fem gånger varje natt.
Sömnen utgör en livsviktig fysiologisk
funktion. Utan den riskerar vi att
bli sjuka eller i värsta fall dö, något som
Martin sover för tillfället väldigt dålig och
drömmer mardrömmar om kuggade tentor.
tros hänga samman med immunförsvaret.
Sömnen är även mycket viktig för
reparation av olika funktioner i kroppen
samt nybildning av många substanser.
Utsöndringen av tillväxthormon har en
topp under den tidiga djupsömnen, som
också anses vara det viktigaste stadiet.
Varför drömmer vi?
Trots en uppsjö av olika teorier bottnar
ändå de flesta i att drömmar fyller en
funktion för att människan ska må bra.
En del tror att drömmen har en naturlig
läkande förmåga av känslomässiga sår
samt hjälper oss att finna kreativa lösningar
på problem i vardagen.
En känd teori är Activation-Synthesis-teorin
där forskarna Hobson och
McCarley hävdar att drömmen inte i sig
fyller någon viktig funktion, utan bara
är en restprodukt från REM-sömnen.
Under denna sömnperiod sänder hjärnstammen
massor av impulser till olika
delar av storhjärnan, men eftersom dessa
inte stämmer överens med de yttre sinnenas
impulser tolkar hjärnan dessa till
drömmar, vilket förklarar att de ibland
kan vara bisarra och osammanhängande.
Drömmen del av evolutionen
Antti Revonsou är forskare vid Åbo
Universitet i Finland. Drömmar och
sömn var en del av hans doktorsavhandling
som publicerades 1995, och han
har forskat vidare på ämnet sedan dess.
Sedan 1997 har han även jobbat som
gästprofessor på Högskolan i Skövde,
där han både forskar på och undervisar

i just drömmar och sömn. Det mesta av
forskningen bedrivs dock på hemmaplan
i Finland och han lägger hälften av sin
tid i varje land.
Enligt Antti Revonsou är drömmen
en simulation av den verkliga världen.
Då vi drömmer presenterar hjärnan
olika scenarier som vi har ställts inför
eller kan komma att ställas inför. Detta
för att på så sätt förbereda oss inför de
verkliga situationerna, och förbättra vår
prestation då det verkligen gäller.
– Drömmen är en del av evolutionen,
en rest från tiden på savannen, menar
Revonsou. Detta förklarar det faktum att
det ofta är primitiva faror och problem
som simuleras i våra drömmar, t. ex. att
man blir jagad eller att man har tappat
något. Dock förekommer även modernare
problem i drömmarna. Studenter
som drömmer om kuggade tentor är
ingen ovanlighet. Drömmen kan också
hjälpa oss att bearbeta hemska minnen
från katastrofer och krig.
Sova på saken
Drömmen kan alltså lära oss att hantera
situationer bättre. Enligt Revonsou har
drömmen definitivt kopplingar till inlärning
och minne, men han är osäker på
om det kan kopplas till skolarbete.
– Under REM-sömnen bearbetas
framförallt känslomässiga minnen, säger
Revonsou. Hjärnan förstärker viktiga
minnen och gör sig av med mindre
signifikanta minnen. Det är i första hand
konkreta livssituationer och känslomässiga
scenarier som bearbetas under
drömmen. Om man har ett konkret
problem att lösa kan det alltså hjälpa att
”sova på saken”.
Sömn kan dock ha en indirekt effekt
på vår inlärningsförmåga i skolan.
Missad sömn en natt innebär mycket
negativa konsekvenser för vår koncentrationsförmåga.
Om detta upprepas under
flera nätter i rad ackumuleras sömnbristen
vilket kan påverka vårt humör såväl
som koncentrations- och inlärningsförmågan.
Störningar i drömmandet
Antti Revonsou menar att alkohol i allra
högsta grad påverkar och stör vår sömn.
– Även alkohol i mindre mängder gör
att de stadier som sömnen vanligtvis går
igenom under natten störs. Det stadium
som främst får stryka på foten är
REM-sömnen, då drömmar är vanligast
förekommande. Om detta upprepas
under en längre tid, byggs ett uppdämt
behov av drömmande upp. Då hjärnan
återigen tillåts drömma får man ofta intensiva
drömmar, som inte sällan slutar i
mardrömmar.
Även en störd dygnsrytm ger en
minskning av drömmandet. En ändring
av dygnsrytmen får ofta följden att
vi inte sover tillräckligt. Eftersom det
mesta av REM-sömnen sker i slutet på
sömnperioden är det drömmandet som
försvinner då vi sover mindre. Vid en
förskjutning av dygnet sex till åtta timmar,
t.ex. vid resa över tidszoner, tar det
minst en vecka för en person att anpassa
sig. Ofta tar det betydligt längre tid för
alla sömnprocesser i kroppen att ställa
om sig. Om man ställer tillbaka dygnet
efter ett par dagar går det betydligt fortare
att anpassa sig till den ursprungliga
dygnsrytmen eftersom man fortfarande
inte helt lämnat den.
– Det går dock förmodligen att klara
sig helt utan drömmar, tror Revonsou.
Det finns människor som inte verkar
drömma ens under REM-sömnen. Dessa
människor klarar sig således utan att
drömma. REM-sömnen utgör ändå en
vital del för vårt minne och vår inlärningsförmåga,
och stadiet som sådant är
nog svårt att klara sig utan.
text Erik Jönsson
foto Tobias FOTÓN Neselius
illustration Lisa Wagner
9

SWEDBANK

Redaktionen 2009
Det är ett brokigt gäng som har tagit på sig ansvaret för Ultunesaren 2009. Både utbildningsmässigt, med allt från mark/
växt till biotek, och geografi skt, med en spridning från Åkarp i söder till Hökmark i norr. Trots att journalistik inte är vårt
huvudämne började vi fundera på var vi allra helst skulle vilja jobba i tidningsbranschen.
Från vänster:
Karolin Andersson, layout
Från Åkarp i sydvästra Skåne. Inskriven livsmedel 08.
Drömtidning: KP
Anna Samuelsson, ställföreträdande redaktör
Kommer från Borås. Inskriven livsmedel 07. Drömtidning:
Vagabond
Julia PANTHERA Fransson, redaktör
Kommer från Stockholms norra förorter. Inskriven
mark/växt 06. Drömtidning: National Geographic
Emma HOPPA Tylstedt, skribent
Kommer från Malmköping i Södermanland. Inskriven
ekonomi 06, bytte till mark/växt 07. Drömtidning:
Land, DN eller Illustrerad vetenskap
Matilda Brink, skribent
Kommer från Vetlanda i mörkaste Småland. Inskriven
biotek 08. Drömtidning: Vagabond eller Allt om Mat
Cecilia Nilsson, fotograf
Kommer från Hökmark, söder om Skellefteå. Inskriven
mark/växt 07. Drömtidning: Land eller Digitalfoto
Tobias FOTÓN Neselius, fotograf
Kommer från Strängnäs. Inskriven mark/växt 07.
Drömtidning: Photoshop Creative
Sittande från vänster:
Erik Jönsson, skribent
Kommer från Vårgårda. Inskriven mark/växt 05. Drömtidning:
Forskning och Framsteg
Lisa Wagner, illustratör
Född i Visby men uppväxt i Uppsala. Inskriven lark 08.
Drömtidning: Modern Drummer
Saknas på bilden:
Lillemor GULDVINGE Torstensdotter,
övrig medarbetare
Kommer från Dalarnas Schweiz. Inskriven mark/växt
06. Drömtidning: Svensk jakt.
foto Joel Åstrand
& stock.xchng
11

Varje dag söker sig tusentals gröna
sopbilar ut till Govandi för att tömma
sitt innehåll på Mumbais största soptipp.
Här hamnar allt avfall från 17-miljonersstadens
befolkning, från industrier
och sjukhus. Här träff ar vi också Salim
och Rahul, två fj ortonåriga killar som så
länge de kan minnas spenderat varje dag
bland de rykande sophögarna. Klockan
är tio på förmiddagen. Hettan känns
redan kvävande men solen går knappt
12
Soptippsbarnen
Att jobba på en soptipp är
som skattjakt varje dag, men
också ett farligt jobb.
Soliga stränder i Goa, myllrande basarer i Delhi och den gigantiska
fi lmindustrin Bollywood i Mumbai. Indien bjuder på
mycket att drömma sig bort till en slaskig, gråmulen vinterdag
i Uppsala. Verkligheten är dock långt ifrån drömlik en helt
vanlig februarionsdag i Mumbaiförorten Govandi, i sopletarnas
slum.
att urskilja genom den tjocka luften. På
ena sidan av oss breder slummen ut sig;
små skjul av korrugerad plåt, plywood
och presenningar så långt ögat når,
med smala, vindlande gångar emellan,
belamrade med kokkärl och sarityger på
tork. På andra sidan den lilla vägen vid
slumkvarterets kant börjar sophögarna,
som även de fortsätter utom synhåll i
diset som omger oss. Uppe på sopberget
går några kor och letar mat, och ett 20-
tal barn och vuxna kliver runt i fl ipfl ops
på jakt efter något att stoppa i sina
säckar. Området liknar mest resterna
efter en sci-fi -fi lm, ett oändligt rykande
månlandskap. Detta är Mumbais sopsortering.
Återanvändning
Rahul och Salim visar upp en säck och
berättar hur de jobbar.
– Vi letar efter sådant som går att använda
igen: plastfl askor, plastpåsar, metall.
Har man tur kan man hitta något
värdefullt, som en mobiltelefon.
Pojkarna lämnar sedan sina fynd till
någon av skrotshopsägarna som har sina
skjul längs med sopbergskanten. De får
betalt efter vad och hur mycket de hittat.
Arbetet på tippen pågår dygnet runt.
Pojkar i Rahul och Salims ålder jobbar
ofta natt, från midnatt fram till klockan
åtta på morgonen, medan deras småsyskon
och mammor arbetar på dagen.
Även de allra minsta barnen följer med
ut och leker i skräpet medan mammorna
jobbar.
Skattjakt varje dag
Många av barnen älskar sitt jobb. Det
är som att gå på skattjakt varje dag och
umgås med sina kompisar under tiden.
Man kan hitta roliga grejer som leksaker
eller pengar. En liten kille springer runt i
en sliten, smutsig tomteluva, rester efter
någons julfi rande en dryg månad tidigare.
Men det är också ett farligt jobb,
där risken alltid fi nns att trampa på en
kanyl eller smittas av någon bakterie. Sår
blir lätt infekterade, luftvägssjukdomar
är vanliga och de fl esta barnen har mask
i magen. Det händer också att barn blir
överkörda av sopbilarna på jakt efter
de bästa fynden. Det fi nns inga exakta
siff ror på hur många barn och vuxna
som jobbar på tippen. I det slumområde
vi besöker bor 3000-4000 personer, och
kanske 500 av dem är barn mellan sex
och sexton år som har sopletandet som
heltidsjobb. Nästan ingen i området går
i skolan. Man kan tjäna ganska bra på
jobbet, kanske 60-80 rupier per dag,
alltså 10-15 kr. Vi frågar pojkarna vad de
gör med pengarna.
– Vi ger dem till pappa och mamma,

svarar Salim. Fast lite behåller vi själva
och köper kinamat för.
Jag hoppas att det är sant. Vi har fått
höra att det inte är ovanligt att barnen
köper alkohol och droger för sina pengar,
för att klara av den hårda vardagen.
Barn som bara är åtta år gamla börjar
tugga tobak för att få ett litet rus.
Slumskoleprojekt
”Vidrigt” är det ord som dyker upp i
mitt huvud när jag ser mig omkring.
Hur kan människor tillåtas att leva på
detta vis? Den frågan ställer vi till David,
indier och socialarbetare i den kristna
organisationen HCC, som driver ett
HCC driver ett
slumskoleprojekt i
Govandi.
slumskoleprojekt här.
– Familjerna som bor här är muslimer
som fl yttat till stan från fattiga byar
på landet i hopp om en bättre tillvaro.
Mumbais kommun har förbjudit dem
att bosätta sig på tippen och tar därför
inget ansvar för deras hälsa. De fl esta
Mumbaibor har ingen aning om hur
verkligheten ser ut, vad som händer med
det de kastat i soporna. Journalister får
inte komma ut hit, och kameror beslagtas
av vakter från kommunen.
Barnarbete är förbjudet i Indien, och
grundskolan är gratis. Ändå skickas inte
barnen till skolan, eftersom det skulle
innebära ett inkomstbortfall för famil-
Indien är ett av de länder i världen med störst befolkning,
drygt 1,1 miljarder.
jen. Föräldrarna ser inte poängen i det,
då de själva inte har gått i skolan. Det är
den inställningen som David och hans
organisation försöker ändra på.
– Vi har startat en informell skola i
området dit barnen kommer två timmar
om dagen och lär sig räkna, läsa och
skriva på hindi och även lite engelska.
Dessutom är det mycket sång och lek,
och ”craft training” då de får vika pappersfi
gurer, klippa och klistra. Samtidigt
bearbetar vi föräldrarna så att de ska
uppmuntra barnen att gå i skolan. Sakta
men säkert börjar det gå upp för dem att
deras barn har en chans att få det bättre
än de själva har det, att barnens skolgång
är en försäkring för framtiden.
Drömmer om framtiden
När HCC inledde sitt arbete i Govandi
för tre år sen hade barnen inga drömmar.
Flickorna vi frågar nu svarar blygt
att de vill bli lärare, som deras egna
lärare i slumskolan. Salim och Rahul vet
precis vad de drömmer om.
– Jag vill bli rikshachauff ör! säger Salim,
medan Rahul helst av allt vill bli snickare.
De springer efter oss och vinkar glatt
när vi åker därifrån i en riksha, tillbaka
till pendeltågsstationen, där luften börjar
bli lättare att andas igen.
text Matilda Brink
foto Karin Gert
illustration Lisa Wagner
13

14
Johanna Puhakka,
veterinär
”Att bli färdig med
utbildningen, att
hitta det jag vill
jobba med.”
Drömmen om Victor
Att skrida till bords med sitt sällskap
och växelvis lyssna på beröm.
Att få höra Victors puttrande motor
kan tyckas vara varje ultunesares dröm.
Vår kårtraktor, Victor, slet i många år under sin ungdom, för att
sedan komma hit och få sina glansdagar på Ultunae ängder. Man
säger ju att man inte kan lära gamla hundar sitta, men efter en lyckad
renovering kan nu Victor starta för egen maskin. Därför platsar nu
Victor på våra middagar igen. Under året har bland annat Institutet
för jordbruks- och miljöteknik (JTI) varit väldigt hjälpsamma när
assistans behövts.
Vi i TraktU 2008 vill särskilt tacka Claes Davidsson från JTI, som
vid reparationen slutmonterade och skötte fi njusteringen av motorn.
Tack vare nytt batteri och denna välbehövliga renovering kommer
förhoppningsvis Victor att delta både på de stora middagarna under
året, och även ingå som en traditionsenlig del av småttingarnas
välkomnande.
text & Fotó(n): Tobias FOTÓN Neselius
VAD DRÖMMER
DU OM JUST NU?
Erica Rydhed & Hanna Lövbrand,
veterinärer
”Att det blir lyckat på Snerikes ikväll,
och att vi fi xar tentan ändå.”
Claes Davidsson
lagar Victor.
Carl-Johan Pettersson,
mark/växtagronom
”Om att åka till Åre!”
Jenny WHIPPA Karlsson,
husdjursagronom
”Jag drömmer om att åka
på semester.”
intervju Matilda Brink
foto Tobias FOTÓN Neselius

LRF

Starta eget?
Vi hjälper dig. Kostnadsfritt och med tystnadsplikt.
Läs mer på www.uppsala.drivhuset.se
I samarbete med SLU Holding, LRF Konsult och Ultuna studentkår

Vårterminen är i full gång och tankarna på sommarjobb,
eller kanske till och med ”riktiga” jobb, börjar ta
form. Många studenter har inte en aning om vad de vill
jobba med efter examen, andra hade tydliga mål redan
innan de sökte till SLU. Någon som lyckades landa det
jobb hon drömde om under studietiden är Ylva Jonzon,
departementssekreterare på Jordbruksdepartementet.
När Ultunesaren möter Ylva i vakten på
Jordbruksdepartementet kommer hon
direkt från statssekreteraren, där hon har
beskrivit hur den nya administrationen
(efter presidentvalet) i USA kan påverka
jordbrukspolitiken. För mindre än ett
år sedan satt hon i skolbänken på SLU,
i dag gör hon analyser kring jordbruks-
och klimatfrågor. ”Man blir vuxen fort”
säger hon. Efter bara några månader på
departementet trivs hon väldigt bra och
lär sig massor.
Hur fi ck du jobbet?
Det är lätt att tro att det krävs kontakter
och många års erfarenhet för att få jobb
på ett departement. Trots det var Ylva
nyutexaminerad när hon sökte jobbet,
som hon fann på arbetsförmedlingens
hemsida. ”Jag trodde inte att jag skulle
få det”. Ylva var med sina 26 år yngst
på arbetsplatsen när hon började. Även
om Jordbruksdepartementet var ett
drömjobb, trodde hon att hon skulle
vara tvungen att vänta 10 år innan hon
skulle få chansen att komma dit. ”Personliga
egenskaper är mycket viktiga
när man söker hit”. Samarbetsförmåga,
professionalitet, att kunna släppa saker
man arbetat med i fall de inte längre
är aktuella och att klara av att vara en
”grå tjänsteman” anser hon vara viktiga
egenskaper. ”Man får inte driva egna
frågor, vi jobbar för regeringen och ska
vara sakliga”.
Skillnaderna mellan skola och jobb
En stor skillnad mellan att plugga
och att arbeta tycker hon är graden av
återkoppling. I skolan får man ständig
feedback på det man gör. En annan
skillnad är tidspressen som är högre i arbetslivet
och att det är mycket tydligare
att man samarbetar mot gemensamma
mål. Resultatet är också mycket viktigare
än på universitetet, där processerna kan
vara lika viktiga. ”Det är målet som är
det viktiga, inte metoden”.
Vad har du fått med dig från SLU?
Agrosystem är den kurs som hon känner
att hon har mest nytta av i det dagliga
arbetet. ”Jag klagade mycket på den då,
men den gav en bra överblick”. Ekonomikurserna
var viktiga, men fl er kurser i
företagsekonomi hade varit bra, liksom
kanske förvaltningsrätt. ”I det här jobbet
är det bra att vara bred”. Att hon läst
kurser i statistik tror hon bidrog till att
hon fi ck tjänsten. ”SLU har väldigt bra
lärare och det fi nns möjligheter att göra
mycket”. Ylva var dels på ett sommarutbyte
till Ryssland via SLU, dels läste
hon vid Purdue i USA och slutligen
gjorde hon också en Minor Field Study
i Albanien.
Vilka tips kan du ge studenterna?
Att inte läsa så mycket dubbelt, utan
att läsa kurserna mer ordentligt. Det är
bättre att fokusera på att lära sig, än att
försöka fylla CV:t med så mycket som
möjligt. Många tänker inte heller på
möjligheten att jobba statligt. Framför
allt tror nog många att det är för dåligt
betalt, men jag fi ck absolut inte mindre
ingångslön än de kompisar som fi ck
jobb privat. En kursare på SLU sa att
”nationalekonom kan man bara bli om
man är kommunist eller vill bli arbetslös”.
Låt inte sådana fördomar stå i
vägen för det faktum att det fi nns många
intressanta jobb inom den statliga sektorn.
Man ska försöka att inte begränsa
sig och inte heller vara rädd för att ta
jobb som man kanske inte hade tänkt
Framtids-
drömmar
sig från början. Många som gjort det är
glada över erfarenheterna senare. Framför
allt ska man försöka att inte oroa sig
så mycket. Ylva avslutar med de för alla
oroade studenter mycket uppiggande
orden ”Det har gått bra för alla mina
kompisar från SLU”.
text Elisabet Franksson
foto Ylva Jonzon
Namn: Ylva Jonzon
Examen: Agronom och ekonomie
magister i nationalekonomi
Arbetsplats: Jordbruksdepartementet
Tjänst: Departementssekreterare

Öland – nu åter
ett hästland
Arbetsdjur, transportmedel och stridskamrat – hästen har
utan tvekan spelat en stor roll för oss människor i alla tider.
Hästens historia är med andra ord ett brett och intressant
ämne, och något som är aktuellt också i våra dagar. Detta är
något som Hella Schulze, f.d. Uppsalastudent, har fördjupat
sig i med hjälp av intervjuer och annan efterforskning. Hennes
bok ”Ölands hästar - Remontuppfödning och annan
hästavel på Öland” kom ut för några år sedan, och här berättar
hon själv om sina tankar och sitt jobb med boken.
Sommaren 2004 kunde vi äntligen lämna
boken, doftande av trycksvärta och
fräscht blank, till de gamla uppfödare
vi intervjuat på södra Öland. Vi, det
var fotograf Per-Ole Larsson och jag,
arkeolog och en gång Uppsalastudent.
Det blev en resa till ålderdomshem och
servicelägenheter, få bodde kvar på sina
gårdar. Idag är de gamla uppfödarna
borta. Det var i sista stund intervjuerna
gjordes och boken blev klar.
Hur det började
PeO står för bokens foton och det är
fj ärde boken med hans bilder. Av de
övriga är Hästen – arbetskamraten den
mest kända. Det var PeO som frågade
om jag ville skriva text till bilderna
och intervjua uppfödarna som han
kände sedan 1960-talet. Även om jag
ridit länge var detta med hästavelns
historia, speciellt den för armén, nytt.
Jag ägnade många månader åt att läsa
in mig på ämnet. Det jag förut ansett
som tråkigt, frågespalter och artiklar i
ridsporttidningar om stamtavlor och
gamla hingstar, tyckte jag nu var väldigt
spännande. En ny värld öppnade sig!
18
Med vördnad öppnade jag de gamla
stamböckerna från ASVH (Avelsföreningen
för Svenska Varmblodiga Hästen,
reds. anm.). Här fi ck jag inte bara veta
mycket om hästarna, också detaljer
skymtade om människorna som ägde
dem.
Varför en hästhistorisk bok?
Vi ville dokumentera denna gren av
öländsk lantbruksnäring då den idag är
rätt okänd, men även ge hästintresserade
ungdomar en bakgrund till avel och
hästhållning. Vi ville också visa att det
som hände på Öland inom varmblodsaveln,
genom statens stuteri i Ottenby på
öns södra udde, samt alla hingstar från
ön, påverkade övriga Sverige. Men vi ville
framför allt visa att hästen alltid varit
en del av lanthushållningen, en del som
”åkt ut” runt 1960. På 1990-talet återupptäcktes
den på allvar, bl.a. av LRF,
som binäring och marknad för olika
produkter. Idag heter det hos SJV (Jordbruksverket,
reds. anm.)”lantbrukets
djur med undantag av häst”, medan det
under 1990-talet hette ”lantbrukets djur
och häst” – det är skillnad!
Ölands hästavel
Sedan medeltiden var ön känd för sin
pigga, uthålliga hästras, ölandshästen,
som såldes runt hela Östersjön och
neråt Europa. Men försäljningen förbjöds,
både militär och jordbruk ville
ha större hästar. En väg till målet blev
bl.a. upprättandet av Ottenby stuteri
och varmblodsimporten som började i
slutet av 1800-talet. Hushållningssällskapens
hästavelsnämnder var drivande.
Importen av kallblod hade också
startat, byarnas hingstföreningar såg till
att valfrihet fanns att ändra arbetshästmaterialet.
På Öland var varmblodsaveln
omfattande, det var många bönder
som hade denna binäring. För dem
som blev riktigt intresserade och hade
framgångar blev hästaveln viktigare är
mjölkkorna. Och det var spännande att
följa den statliga hästpolitiken. Tänk
att man en gång fi ck statliga lån både
för att köpa avelsston och bygga ridhus!
Hur staten sedan lång tid styrt aveln,
genom förbud alternativt uppmuntran,
är detsamma som fi nns inom annan
husdjursavel. Det kapitel i boken som
beskriver politiken gäller för hela landet,
även om exemplen är hämtade från
Kalmar län.
I arméns årsredovisningar över
inköpta unghästar, remonter, var Södra
Kalmar län i regel god trea efter Malmö
och Kristianstads län. De öländska
hästarna hade gott rykte då de växt upp
i en natur passande för hästar; stora
kalkrika beten, hård mark som stärkte
senorna, frisk luft och ständig vind.
Men på 1950-talet minskade arméns
behov av hästar drastiskt. Några köptes
fortfarande till den spillra av kavalleriet
som fanns, till polisen och ackordhäststiftelsen.
Ridningen var ännu
inte en folkrörelse och hästar i mängd,
både varm- och kallblod fi ck åka med
färjorna till slakteriet i Kalmar. Under
1980-talet kom vändningen och nu ses
hästar överallt, både här och i övriga
landet.
Vår hjälp på vägen
Under arbetet uppmuntrades vi av
att dåvarande Skogs- och Jordbrukets
Forskningsråd (ingår numera i For-

mas) gav ett bidrag till tryckningen,
de var först ut. Stor hjälp hade vi av all
tillmötesgående personal i Riksarkivet,
Krigsarkivet, Kungliga Skogs- och
lantbruksakademien (KSLA) m.fl ., och
inte minst vårt hushållningssällskap där
vi fi ck låna många värdefulla bilder. Det
är fantastiskt att dessa foton från 1890talet
har bevarats till idag! Inspirerande
för mig var också Janken Myrdals artikel
om stridshästen i KSLA:s skrift 1996,
och hans andra artiklar om hästen. I
den förstnämnda uppmanar han till
mer forskning om stridshästens historia
– jag kände att vår bok, även om det var
nutid, ändå var en liten pusselbit.
Tyvärr är vi inte mer än människor.
Fel smyger sig in, trots alla försök att
undvika dem! Även de statliga publikationer
jag läste innehöll fel, ett bevis
Boken Ölands hästar - Remontuppfödning och
annan hästavel på Öland gavs ut 2004, och en
bok med historiskt tema är alltid aktuell! Nu
fi nns den att köpa till starkt subventionerat pris
hos ”Kommissionären”. Först till kvarn…
på att en människa fanns bakom. I vår
bok vet jag om c:a fem fel (de visar sig
alltid först i tryck!), bl.a. födelseår för
en hingst, stavfel på namn, samt fadäsen
med att kalla Anneka PRIMA Andersson
för ”f.d. agronom”. Jag har bett Anneka
om ursäkt, det var ett dåligt sätt att
visa att hon hade åldern inne för att vara
högst insatt i det hon berättade om! Det
har alltid varit roligt när hon generöst
bjudit in mig på Öland och delgett sina
historier.
Skriv mer om hästens historia
Människans och hästens gemensamma
historia är ett jättespännande område
och, som Janken Myrdal påpekat, verkligen
värt att forska om! Hästen har spelat
en så viktig roll för oss, både som föda,
dragare, kultobjekt och off erdjur, men
Disponent Sven Åsenius, arrendator av Ottenby gård, försöker
kontrollera sin häst vid remontuppköp i Västerstad på 1970-talet.
Av de hästar militären köpte vid denna tid gick många till
Schweiz där man fortfarande hade kvar ett fullt kavalleri.
också som den som stod för postgång i
krig och fred, höll varutransporterna på
land igång och stod för energin till tidiga
industrier. Förutom detta också som
stridskamrat, statussymbol och underhållare
– ja, det mesta i vårt samhälle.
Och det har visat sig att gammal kunskap
återanvänds, om än i ny tappning.
För inte är väl lösdrift och utevistelse
något nytt, eller hur?
Löt på Öland i februari 2009
Hella Schulze
hella.schulze@gmail.com
text Hella Schulze
foto Per-Ole Larsson
Här sprudlar livsglädjen! Unghästar i
galopp över ägorna på Västerstads gård i
Kastlösa. Foto 1977.
19

Drömmen om ett
liv utanför buren

Det första som möter oss är ett gäng vingklippta
rosa pelikaner, redan då anar jag att det här kommer
att ta hårt på mitt stackars djurvänliga hjärta.
Inte i min vildaste fantasi kunde jag dock föreställa
mig det som komma skulle.
I november 2008 följde jag med IU vid
SLU Skara, på en studieresa till Krim
i Ukraina. Krim är en halvö i Svarta
havet med 2,3 miljoner invånare och det
huvudsakliga språket som talas är ryska.
Det är, och har länge varit, ryssarnas
semesterparadis och det är lätt att förstå
varför. Landskapet är medelhavslikt
kargt men magnifi kt med bergväggar
stupande ner i det solglittrande havet.
Vi anländer sent på kvällen till vårt lilla
lägenhetshotell i kuststaden Jalta där
vi ska tillbringa följande tre nätter och
fullspäckade dagar.
Upp i bergen
Efter ett besök på Jaltas berömda botaniska
trädgård tar bussen oss högre och
högre upp i bergen. Vi är på väg mot en
av Ukrainas få, privata djurparker. Man
får gå upp för fl era trappor då den ligger
på bergssluttningen och utsikten är fantastisk.
Efter att vi passerat pelikanerna
möts vi av en makak som obekymrad av
oss trampar omkring på ett galler. Jag
slås av hur nära man kommer djuren
och hur stimulifria deras burar är.
Närkontakt
Plötsligt hör jag ett genomträngande,
brölande, skrikande ljud, samma läte
som min katt därhemma gör när hon är
frustrerad, fast detta kommer ur en betydligt
kraftfullare strupe. Som förhäxad
följer jag klagosången tills jag hittar dess
källa. En gigantisk tigerhane stirrar på
mig och det enda som skiljer oss åt är ett
vanligt staketgaller och centimetertjocka
järnstänger. Han vandrar fram och
tillbaka längs gallret samtidigt som han
skriker plågat. Buren är inte tillnärmelsevis
så stor som den skulle behöva vara
och utgörs av ett cementgolv och en
avsats, där ytterligare en tiger ligger och
sover bredvid några avgnagda benrester.
Jag har svårt att slita mig från anblicken
av det praktfulla djuret och det är med
tv: Tigern stirrar på besökarna med sorgsen blick.
skräckblandad förtjusning och en stor
klump i magen jag går vidare.
Färgglad skräckfi lm
Upplevelsen upprepar sig, om än inte
lika starkt, med lejonen, leoparden,
kängururna, svartbjörnen (som har
det mest utpräglade stressbeteende jag
någonsin sett), babianungen som skrämt
tittar fram ur sin mors päls, vargarna och
lodjuren. Färgerna är skarpa, förgyllda
statyer av elefanter och lejon pryder de
spruckna cementgångarna, ur högtalare
spelas instrumentell, gammeldags fi lmmusik.
Vi passerar en trasig åkattraktion
i form av ett tåg i grälla färger. En och
annan besökare strosar omkring, annars
är det helt folktomt. Inga djurskötare
eller försäljare, inga skrattande barn,
bara musiken som spelar. Ett tomt tivoli.
Det hela ger intrycket av att gå omkring
i en absurd, avbefolkad skräckfi lm.
Oleg Zubkov
Många av djuren har dock på olika sätt
blivit räddade från betydligt värre öden.
Sedan Sovjetunionen föll har det blivit
svårt för cirkusar och zoon att överleva,
eftersom de inte längre får bidrag från
staten. Oleg Zubkov, som äger djurparken,
är själv före detta offi cer i den
Den lilla räven har
rullat ihop sig till
en boll och sover
omedveten om
omvärlden.
Schimpanserna
leker tillsammans.
sovjetiska fl ottan och har tagit djurens
liv som sitt kall i livet. Han sålde allt
vad han ägde och hade för att ha råd att
köpa marken och bor själv i djurparken
för att spara ner på kostnader. Att hålla
tigrar och lejon är dyrt och det enda
han tjänar in pengar på är inträdet till
parken. Det är långt ifrån europeisk
standard och bara en bråkdel av den
personal som skulle behövas är anställd
här. (källa: http://news.bbc.co.uk/1/hi/
world/europe/3493043.stm)
Kluvna känslor
Vi ser en ponny och en myskoxe som går
tillsammans i samma inhägnad. Ponnyn
har ett sår på sidan som är misstänkt likt
en stickskada. Min vän Cecilia, numera
hovslagare till yrket, skakar bekymrat på
huvudet. Frågan man ställer sig är ifall
det är bättre att djuren lever under dessa
villkor än inte alls. Det fi nns uppenbarligen
inget alternativ för dem, många av
dem har levt ett hårt liv och har här fått
en andra chans. Jag lämnar djurparken
med kluvna känslor och en sten i bröstet.
Minnet av tigerns tomma blick följer
med mig.
text & foto Julia PANTHERA Fransson
21

22
Hanna Alfredius
Tobias Alfredsson
Karin Andersson
Patrik Andersson
Lisa Andrée
Madeleine Arnqvist
Angelica DHINO Axelsson
Cecilia TINGELING Axelsson
Mattias Carlsson
Annie Claesson
Helena Eken
Niclas Ekstrand
Ida Eriksson
Johanna Forsberg
Helena Gidlund
Sara Gunnarsson
Anders Göransson Frick
Sarah Hamilton
Sofi e Hedkvist
Carl Helander
Vårbal 2009
16 maj
Fördrink 17 dk, pris 450 kr
Klädsel: Högtidsdräkt
Sista anmälan och betalningsdag 6 april.
Sista inlämningsdag för
högtidsversen 14 april.
Anmälan görs i balpärmen på Kåren.
Mer information på Kårens hemsida,
www.ultunastudentkar.se
Vid frågor ring Balmästare Maria Hamberg
0762-500200
Stort grattis till examenstagarna HT 08!
Lina Hidås
Anders Hörnstein
Jarl OBALANS Jönsson
Robin LÄRKAN Kalmendal
Ingela Klinker
Camilla Källman
Linnéa Lidberg
Mirja Lindbrget
Maria Lund-Johansson
Anders Månsson
Ingrid Naeslund
Gustav Nilsson
Lovisa Nilsson
Kristina AURORA Nilstein
Nils Olsson
Philip Olsson
Marcus Pedersen
Camilla GAFFA Persson
Emma Persson
Erik Pettersson
Ann-Sofi e Proos
Henrik Påhlsson
Tea Ringoll
Charlotta Rydberg
Hanna Rydberg
Niclas Sjöholm
Björn WASABI Sjölund
Biotota Sparf
Oscar Stampe
Helena VIPS Stenström
Sofi a LAVA Strandberg
Rebecka Svensson
Amalia Th orstensson
Isabella Th öger
Andreas Wahn
David Widmark
Marie Winsa
Dennis Wiström
Helena Åkerlund

Dags att drömma sig bort? I detta kryss står allehanda drömmar och
deras innebörd i centrum. Vem hjälper oss med tolkningen?
SOVA LIGGANDE
1 skeppsbet.
3 ”That alarm clock _ like a semi-truck”
(I Had a Dream, The Wilkinsons)
5 In Ulm, _ Ulm und um Ulm herum
7 engelsk bil
8 pronomen för andra person singular
10 _ on Elm Street
14 karaktär i böckerna om agent
Carl Hamilton
15 kub-Rubik
17 Do-Re-_ (Sound of Music)
18 internat. bet. för adresserat
returbrev
19 lejonkung
21 Jag drömmer om _ hemma
(I. Berlin/L. Reuterskiöld)
23 Sjöng Fångad i en dröm 1981
25 fastlagsbulle
27 barnbyort
28 usch!
29 juldryck
31 kort bössa
32 In Time: The _ (samlingsalbum)
35 våralternativ
36 kallades Oda von Haldensleben
37 ljud som kan stavas på tre sätt
38 _ Sandman (Metallica)
39 ort, namn, svordom eller tv-serie
SOVA STÅENDE
1 tyskt reflexivpronomen
2 Dreamlike _ (Erasure)
4 titlar i film med B. Pitt och A. Jolie
5 en på många språk
6 A _ Night’s Dream (W. Shakespeare)
8 film med SOVA LIGGANDE 23 i huvudrollen
9 ü-transkribering
11 röd djungelhöna (binom.)
12 står på brödbagarbord?
13 är viss pinne
16 böndryck
17 You, _ and everyone we know (2005)
20 gaddförsedd sötnos?
22 postkod för Jersey
24 måste man sår ibland
26 _ Martin
30 han uppmanades drömma om
andra hundar 1962
32 Let it _ (The Beatles)
33 flöde som kommer via RSS (eng.)
34 litet magnesium (i dubbel bemärkelse!)
Vem är drömtydaren? Tag bokstäverna som hamnar i korsordets
rosa rutor, kasta om dem och bilda rätt namn. Skicka in det till
ultunesaren@stud.slu.se och du har chans att vinna drömvinsten,
d.v.s. den senaste volymen från Nationalnyckeln. Vi behöver ditt
svar senast 31 mars 2009. Lycka till!
H 2O(s) - ett kryss med is i magen!
Ett drömkryss
Time to dream away? In this crossword, all kinds of dreams are the
center of attention. Who helps us with the interpretation?
av DL
I förra årets sista korsord gällde det att hålla tungan i styr medan man parerade bland
isledtrådarna, för det var just is som allt handlade om. Den tvåfaldiga sponsorn till
Klurendrejeriet heter mycket riktigt ICEHOTEL (L11) även på svenska, även om det
®
vardagliga ishotell passade i med avseende på antal bokstäver. Då var kanske den traditionella
ZAMBONIN (L3) som spolar isen världen över enklare att hitta. På engelska
heter det till och med så. Bland de många rätta svaren drogs en lycklig vinnare som
vinner en volym från Nationalnyckeln:
Britt & Evert Olsson, Falun Grattis!
Keeping cool with H2O(s) Last year’s final crossword offered a truly icy challenge, because it really was centered
around ice. Choosing between WIG A OR K (9 ACROSS) ought to be troublesome,
but perhaps the title of one of the ad nauseam titles in Klurendrejeriet was easier, in
®
spite of sought original Swedish name, IS SAKNAS (11 ACROSS). Among all the correct
answers one happy winner was drawn, who wins a volume of Nationalnyckeln:
Britt & Evert Olsson, Falun
Congratulations!
SLEEP LYING DOWN
1 ship type (abbr.)
3 ”That alarm clock _ like a semi-truck”
(I Had a Dream, The Wilkinsons)
5 In Ulm, _ Ulm und um Ulm herum
7 vehicle
8 second-person personal pronoun
10 _ on Elm Street
14 character in the books about
Carl Hamilton, Swedish agent
15 Rubik with the cube
17 Do-Re-_ (Sound of Music)
18 self-addressed envelope acronym
19 fall asleep in Sweden
21 Jag drömmer om _ hemma
(I. Berlin/L. Reuterskiöld)
23 Sang Fångad i en dröm in the
Eurovision Song Contest 1981
25 traditional Shrove Tuesday bun (Swe.)
27 scandium periodically and 0.1 nm
28 Nobel laureate Dario
29 ”It’s a _ for X-Mas!”
31 postal code for Alaska
32 In Time: The _ (album)
35 med. TV show
36 name for Oda von Haldensleben
37 Chinese surname (Cant. translit.)
38 _ Sandman (Metallica)
39 TV’s equine Mr.
SLEEP STANDING UP
1 German reflexive pronoun
2 Dreamlike _ (Erasure)
4 titles in movie starring B. Pitt & A. Jolie
5 one in many tongues
6 A _ Night’s Dream (W. Shakespeare)
8 movie starring SLEEP LYING DOWN 23
9 ü transliteration
11 red junglefowl (binom.)
12 a knight in shining armour?
13 European capital
16 _ latte
17 You, _ and everyone we know (2005)
20 ”We are the Knights Who Say _!”
22 postal code for Jersey
24 Because You’re _ Sweet (Erasure)
26 _ Martin
30 dreamt about others dogs on SVEN 1
32 Let it _ (The Beatles)
33 RSS result
34 not a lot magnesium, indeed!
Who is the dream interpreter? Take the letters from the pink
squares, jumble them into the correct word. Submit your solution
to ultunesaren@stud.slu.se and you have the chance of winning
the latest volume of Nationalnyckeln. We need your answer no
later than March 31, 2009. Good luck!
Islossning? Icebreaker?
23

POSTTIDNING B03
Avs: ULS
Box 7074, 750 07 UPPSALA
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan.