Med nr. 3 Juni 2012 - SFP

3 

NR 3. JUNI 2012. 

GRUNDAT 1946. 

SpRåkRöR föR Sfp. 

närdemokratin måSte StärkaS 

Om demokratiaspekten inte lyfts upp i kommunreformen 

blir det svårt att motivera folk att ställa 

upp i val, säger Marcus Rantala. Sidan 6 

medborgarbladet 

SFP får nytt 

utseende 

Texten. S XX–XX 

Nyckelpigan blir kvar, men i 

uppdaterad version. S. 12 

SU:S kongreSS andadeS förändring 

Kyrkan och staten ska skiljas åt, pälsdjursnäring är 

OK och Finlands försvar ska vara NATO-kompatibelt. 

Sidorna 14–17 

Niklas mannfolk: 

Det största problemet 

SU har att 

tackla är de utslagna 

unga - en 

grupp som växer 

i snabb takt. S. 17

M 

SFP förnyar sig 

JohaN JohaNssoN 

PaRtisekReteRaRe 

ledare organisation /// reform /// sommar 

ett tvåårigt proJekt med syftet att organisera 

om partiets arbetsutskott och partistyrelse 

förs nu i hamn då partidagen fattar beslut om 

proposition 3; Förnyande av partiets stadgar. 

De nya stadgarna medför bland annat att 

SFP inrättar ett partifullmäktige bestående av 

42 medlemmar. Fullmäktiges roll blir att ansvara 

för det ideologiska arbetet mellan partidagarna. 

Vi vill ge våra partipolitiker mera tid 

för analyser, debatter och visioner. Inte minst 

de senaste allmänna valen har visat att ideologiernas 

tid inte är förbi. Ideologierna lever 

i allra högsta grad, också därför är det viktigt 

att SFP satsar tillräckligt med tid och resurser 

på det ideologiska arbetet. 

Samtidigt som vi inför ett partifullmäktige 

kommer vår partistyrelse att få en annan utformning 

och ett annat arbetssätt. Via den nya 

partistyrelsen, som i regel kommer att sammankomma 

2 gånger i månaden, vill vi bättre 

förankra vårt politiska arbete ute i kretsarna. 

Detta ska lyckas tack vare att kretsordföranden, 

liksom ordförande för Svenska Ungdom, 

Svenska Kvinnoförbundet och Svenska seniorer, 

får permanenta platser i partistyrelsen. 

Partistyrelsen, som kommer att ersätta dagens 

arbetsutskott, kommer enligt förslaget att ha 

15 medlemmar. 

Det dagliga politiska arbetet handhas fortfarande 

av partiets minister- och riksdagsgrupp. 

det har fuNNits en efterfrågan på en organisationsförändring. 

Efterfrågan har bestått av 

behovet att fördjupa, bredda och bättre förankra 

det ideologiska arbetet. I takt med att informationssamhället 

utvecklats och politiken 

har blivit allt mer direkt krävs det också att vi 

snabbare än tidigare kan reagera på dagsaktuella 

skeenden. 

Tack vare organisationsreformen är jag övertygad 

om att vi står bättre rustade än tidigare 

för att fortsättningsvis vara ett riksparti som 

väljarna med gott samvete kan ge sitt förtroende 

till, i val som val. 

samtidigt som vi kommer att se en organisationsförändring 

har partiet under vintern även 

tagit fram en ny logo och grafisk linje. Sedan år 

2002 har vi som vår logo använt det som i folkmun 

gått under namnet korvskivan. Korvskivan 

har egentligen varit ett element av nyckelpigan. 

Nyckelpigan som partiets symbol togs i 

bruk redan i slutet av 1970-talet och under beredning 

av den nya logon har signalerna från 

vårt eget fält varit klara: man ville ha tillbaka 

en hel nyckelpiga. Den nya nyckelpigan följer 

dagens moderna grafiska linje och kommer att 

ha ett observationsvärde som gör att vårt parti 

lätt känns igen. 

Även den tidning som du nu håller i din 

hand har fått en ansiktslyftning för att bättre 

motsvara dagens krav på en tidskrift. En av de 

synliga förändringarna är att vi har tagit tillbaka 

namnet Medborgarbladet, ett väletablerat 

namn i Svenskfinland som vi ska värna om. 

Med en förnyad organisation, en fräschare 

logo och grafik samt med en ny ordförande i 

spetsen är det med stor tillförsikt som vi kan se 

fram emot höstens viktiga kommunalval. Men 

innan vi kommer så långt ska vi först njuta av 

den finländska sommaren. 

Från partkansliets sida önskar jag er alla en 

skön och avkopplande sommar. 

S. 2 MEDBORGARBLADET. nr 4 2011.

¬ ¬ iNNehåll Nr. 3 2012 

5 6 17 24 39 

» Vi bör komma 

ihåg att pälsdjursnäringen 

är laglig, sysselsättande 

och 

av betydelse för 

kommunernas 

ekonomi» 

anna-Maja 

Henriksson 

¬ ¬ politik: Nya vägar 

MEDBORGARBLADET. nr 4 2011. S. 3 

»Det är viktigt 

att agera själv, 

inte vänta på 

regeringens 

eller utredningsmännens 

beslut» 

Ulla-Maj 

Wideroos 

»Löser vi problemet 

med 

vårt socialsystem 

löser 

vi många andra 

problem 

också » 

Niklas Mannfolk 

»Det gäller att 

gå emot alla 

fördomar och 

visa att balett 

helt enkelt 

är dans och 

att det inte är 

farligt» 

kenneth Greve 

¬ ¬ det traditioNella sättet att 

vara partipolitiskt aktiv med långa, 

stadge enligt sammankallade möten, 

slutet utskottsarbete och hierarkiska 

strukturer attraherar inte alla, säger 

Johan Ekman, kretsordförande för SFP i 

Helsingfors, sidan 19. 

»Vårt problem 

är inte bristen 

på kompetens, 

utan att vi inte 

kunnat fånga 

in det enorma 

kunnande som 

Finland har.» 

stefan Wallin 

¬ ¬ koNtakta oss 


Grundat 1943. 

Simonsgatan 8 A, 

PB 430, 00101 Helsingfors 

Tfn (09) 693 070, 

fax (09) 693 1968 

Chefredaktör 

Johan Johansson 

redaktion 

Viktor Grandell, 045 657 96 59 

redaktion@sfp.fi 

layoUt 

Viktor Grandell 

adreSSändringar 

May Myrberg, (09) 6930 7245, 

may.myrberg@sfp.fi 

tryCkeri 

UPC, Vasa 2012 

annonSförSäljning 

Oy Nordinfo Ab, (09) 888 60 18 

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo 

annonSmaterial 

annons@nordinfo.fi 

UtgivningSdatUm 2012 

Nr 4 - 12.10 (materialdag 28.9) 

Nr 5- 14.12 (materialdag 30.11) 

Pärmbild: 

Konstgrafiker mirka johansson 

www.mirkajohansson.fi

M 

”Under de år som gått sedan jag 

valdes till partiordförande har vi 

haft fyra regeringar och fem val. 

Över halva riksdagsgruppen har 

bytts ut. Det är som det skall vara. 

Politiken behöver både återväxt och 

kontinuitet, i en lämplig blandning.” 

stefaN walliN 

PaRtioRdföRaNde 

ledare partiordförande /// politik /// balans 

sex år är en lång tid i politiken. Under de 

år som gått sedan juni 2006, då jag valdes till 

partiordförande, har vi haft fyra regeringar och 

förrättat fem val. Över halva Svenska riksdagsgruppen 

har bytts ut. Det är som det skall vara. 

Politiken behöver både återväxt och kontinuitet, 

i en lämplig blandning. 

Själv håller jag mitt löfte till mig själv från 

2006. Då slog jag fast att högst sex år som partiordförande 

är maximalt för en långpendlande 

småbarnspappa. Det kunde ha blivit fem också, 

om inte de sega regeringsförhandlingarna 

förra året hade kommit emellan. 

iNgeN är oersättlig i politiken. Man skall 

sluta så länge som någon ännu frågar varför. 

Allting har sin tid. 

Tiden som partiordförande har varit en fantastisk 

period i mitt liv. Intressanta uppgifter, 

stora ödesfrågor, spännande möten med nya 

människor. Politiskt har det långt handlat om 

balansgång mellan två uppgifter: dels Svenska 

folkpartiets historiska och tidlösa uppdrag som 

svenskans och tvåspråkighetens banerförare, 

dels en profilerad allmänpolitik med ambition 

att förstärka välfärdsstaten och öka rättvisan. 

sistNämNda har sett sina möjligheter beskurna 

av den krassa ekonomiska verkligheten. 

Förstnämnda har bjudit på tilltagande snålblåst 

på grund av det allt hårdare språkklimatet. Därtill 

har populismen vunnit terräng, med alla 

sina exkluderande och irrationella element. 

Också det är en tärande, men förpliktigande utmaning 

för ett liberalt, frisinnat parti som SFP. 

En utmaning blir denna trehövdade utmaning 

- ekonomin, språkklimatet, populismen - 

minsann också för min efterträdare, som väljs i 

Karleby om några dagar. Jag önskar redan i detta 

skede efterträdaren lycka till och ger härmed 

också ett nytt löfte: jag lovar lojalt stöd i vått 

och torrt, både inne i plenisalen och utanför 

i den ibland ganska tuffa offentliga debatten. 


val 

torvalds och 

finne-elonen 

invalda i Hokelantosfullmäktige 

¬ ¬ hok-elaNtos 

fullmäktigeval 

förrättades i 

början av maj. Från 

SFP:s lista valdes 

Nils Torvalds och 

Laura Finne-Elonen. 

¬ ¬ så här såg resultatet 

ut för 

SFP:s del: Nils 

Torvalds, Helsingfors, 

569 röster, 

Laura Finne-Elonen, 

Helsingfors, 

403, Björn Månsson, 

Helsingfors, 

371, Lasse Liemola, 

Helsingfors, 335, 

Sture Gadd, Helsingfors, 

274, Jan 

D. Oker-Blom, Helsingfors, 

228, Kerstin 

Meinander, 

Grankulla, 199, Monica 

Björkman, 

Esbo, 163, Anna 

Lena Karlsson-Finne, 

Grankulla, 161, 

Christer Antell, 

Helsingfors, 142. 

¬ ¬ aNNa-maJa heNrikssoN 

henriksson: Pälsdjursnäringen är 

en viktig sysselsättare 

Pälsdjursnäringen är en viktig näring 

för landsbygden och i synnerhet för 

österbotten. den sysselsätter över 

17.500 personer i finland och exportintäkterna 

uppgår till ca 300 miljoner 

per år. 98 procent går på export. 

Dessa siffror är viktiga att komma ihåg när 

man diskuterar näringens vara eller inte vara 

i Finland, poängterade justitieminister Anna- 

Maja Henriksson under ett besök i Nykarleby. 

kristet Samhällsansvar fyller 15 år 

¬ ¬ madeleiNe wessmaN, JohaN Johansson 

och Björn Wikström under seminariet. 

Specialföreningen inom SfP kristet 

Samhällsansvar i finland r.f. fyller 15 

år i år. 


Föreningens syfte är att verka för bevarandet 

av det kristna inflytandet i samhället, 

beaktandet de kristna kärleksbudet och att 

verka för att religionsfriheten garanteras på ett 

tidsenligt sätt i lagstiftningen samt att verka 

för friare församlingstillhörighet. 

Föreningens motioner till partidagen har 

gällt frågor som berör svaga samhällsgrupper 

och omsorgen om vår nästa. 

Jubileet firades med ett seminarium i Vasa 

om kommunreformens inverkan på församlingarna 

i Borgå stift. I seminariet medverkade 

biskop Björn Vikström och partisekreterare 

Johan Johansson. Text:Madeleine Wessman 

i korthet Nr 3 

Enligt Henriksson är de flesta pälsfarmer 

familjeföretag. Dagens uppfödningsmetoder 

baserar sig på lång erfarenhet, forskningsrön 

och kvalitetstänkande. Kvalitetsrådgivare besöker 

farmerna och försäkrar sig om att verksamheten 

motsvarar lagstadgade krav. 

– Vi bör komma ihåg att pälsdjursnäringen 

är laglig, starkt sysselsättande både direkt och 

indirekt och av stor betydelse för vissa kommuners 

ekonomi och sysselsättningsgrad, 

säger Henriksson. 

kommuNerNa 

språkfrågan 

beaktas 

¬ ¬ JustitiemiNisteriet 

har granskat 

sammanslagningsavtal 

mellan kommuner 

under åren 2006-2011 

och funnit stora diskrepanser. 

Detta kan vara ett problem 

i situationer där 

kommuner med olika 

språkliga bestämningar 

slås samman till en ny 

tvåspråkig kommun.

M 

iNtervJu kommunreform /// sfp /// svenskfinland 

¬ ¬ om NärdmokratiN iNte kan säkras går det inte 

att motivera folk att ställa upp i kommunalvalen, säger 

statssekreterare Marcus Rantala. 


Fem år efter att ramlagen för kommun- och 

servicestrukturreformen KSSR trädde i kraft 

och ett år efter att nästa reform skrevs in i regeringsprogrammet 

råder ännu en osäkerhet 

över hur kommunkartan ska se ut. Det ger 

kommunerna i Svenskfinland en möjlighet att 

agera, säger Ulla-Maj Wideroos och Marcus 

Rantala. 

Närdemokratin 

måste säkras 

text & foto: 

viktor grandell 

¬ Trots att åsikterna om kommunreformen 

ställvis är delade kan de flesta vara överens 

om en sak: den rådande situationen är allt annat 

än hållbar. Befolkningsstrukturens utveckling, 

den ekonomiska situationen och kravet på 

kommuninvånarnas lagstadgade service gör att 

kommunfältet måste bli mer effektivt. 

– Det här är ingen ny grej, säger statssekreterare 

Marcus Rantala. 

– Reformen är en logisk följd av KSSR-processen. 

Vi uppmanade redan då kommunerna 

att ta vara på möjligheten, för nästa reform blir 

inte lika frivillig. Och här är vi nu. 

KSSR-reformen resulterade i att Finland nu 

har 70 kommuner färre än innan. Många av de 

nya kommunerna finns i Svenskfinland: Raseborg, 

Lovisa, Vörå, Kimitoön och Pargas. 

Efter att tjänstemannaförslaget publicerades 

ordnades ett hörande på basis av förslaget. 

Kommunernas respons var delad, enligt 

riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. 

– Vissa vill fortsätta utreda på egna villkor, 

andra anser att inga vidare utredningar behövs. 

Processen försvåras av att utredningar som 

kommer att påverka kommunreformen fortfarande 

är under arbete. 

Hit hör arbetet med den framtida organiseringen 

av social- och hälsovården. Arbetet 

med den nya kommunallagen inleds dessutom 

så småningom. 

– Inom Svenska folkpartiet kommer vi att 


lyfta upp demokratiaspekten. Närdemokratin 

måste säkras, säger Rantala. 

– Hur kan man annars motivera folk att ställa 

upp i kommunalvalen? Man måste göra det 

möjligt för alla medborgargrupper att delta i 

det kommunala beslutsfattandet. 

Förutom dessa processer kommer reformen 

av statsandelssystemet också att spela in i arbetet 

med kommunreformen. 

Har reformen börjat i fel ände? Borde de 

närliggande processerna ha slutförts först? 

– Kommunminister Henna Virkkunen har varit 

klar med att vi måste veta hur strukturen ser 

ut innan pengarna fördelas, säger Wideroos. 

– Men i praktiken kommer processerna ändå 

att ske parallelt. 

Enligt Rantala är det däremot legitimt att 

vara kritisk till en process där man inte kan 

se till helheten. 

– Det kommer antagligen att leda till en ny 

kommunrunda då social- och hälsovårdens 

framtid klarnar, säger Rantala. 

Det som redan står klart är att strukturerna 

blir större. 

– Därför måste vi nu se till att de svenskspråkiga 

strukturerna kan garanteras. Man kommer 

inte att återvända till den här processen, 

säger Wideroos. 

– Det är viktigt att agera själv, inte vänta på 

regeringens eller utredningsmännens beslut. I 

Österbotten har man varit kända för att fixa sa- 

fotNot: På grund av de 

snabba vändningarna i reformen 

är det möjligt att 

en del av informationen 

har hunnit bli föråldrad 

då tidningen publicerats. 

”det är viktigt 

att agera själv, 

inte vänta på regeringens 

eller 

utredningsmännens 

beslut.” 

ulla-maj Wideroos

M 

iNtervJu 

¬ ¬ kommuNgräNserNa behöver 

iNte vara ett problem då man skapar 

och organiserar svensk service, säger 

Rantala. 

ker själva och ordna det bra för sig. Nu verkar 

den driften saknas, av någon orsak. Varför 

inte se till att göra så att de svenskspråkiga 

strukturerna håller i trettio år framåt, då möjligheten 

har givits? 

I metropolområdet har alla kommuner 

redan efterlyst mer samarbete över kommungränserna. 

Rantala tror inte på någon 

jättesammanslagning: det är mer sannolikt 

att det blir någon typ av gemensamma förvaltningar. 

– Nu, då alla bollar är i luften, har vi goda 

möjligheter och ett momentum för att positionera 

oss. Sedan är det för sent. Det finns 

65 000 svenskspråkiga i huvudstadsregionen, 

så underlaget räcker till, säger Rantala. 

Enligt Wideroos har man misslyckats med 

att marknadsföra kommunreformen som ett 

solidaritetsprojekt. 

– Vi kan inte godkänna att kommuner som 

har sin ekonomi i skick säger att de klarar 

sig, därför måste andra kommuner också 

klara sig själva. 

Många kommuner som behöver slås samman 

med andra hittar inte partners på grund 

av sin dåliga ekonomi. Med tiden får vi allt 

fler sådana kommuner. 

– Det blir statens ansvar att också sådana 

kommuner kan garantera servicen. Det 

handlar om solidaritet, säger Rantala, som 

hoppas att metropolutredningen sparkar 

igång så snart som möjligt. 

– SFP:s metropolprogram är en bra 

början; en svensk upphandlingsnämnd för 

social- och hälsovården, koordinering vad 

gäller gymnasienätverket, svenskt arbis och 

så vidare. Kommungränserna ska inte vara 

ett problem när svensk service skapas och 

organiseras. 

Avsikten är att kommunreformen ska behandlas 

i riksdagen ännu före semestern. Regeringen 

kommer att besluta om hur reformen 

går vidare den 5 juni, varpå riksdagen 

får ett meddelande av regeringen. Statsrådets 

meddelande behandlas i riksdagens förvaltningsutskott, 

som skriver ett betänkande i 

frågan. Det här innebär att riksdagen aktivt 

kopplas in i reformen. 

Det mesta som har med kommunreformen, 

den största reformen av offentlig förvaltning 

i Finland någonsin, att göra kommer ändå 

fortfarande att ligga på bordet, så att säga, 

när kommunalvalet kommer. 

– Men pusselbitarna faller nog på plats, 

säger Ulla-Maj Wideroos. 

– Utredningen om kommunernas situation 

var nödvändig och resulterade i en högkvalitativ 

rapport. Reformen är sjösatt på rätt sätt. 

Nu gäller bara att ro den i hamn. För att 

lyckas med det behövs en del arbete samt de 

människor som ska utföra arbetet. 

– Så om man någon gång ska kandidera i 

kommunalvalet är det nu, säger Wideroos. 

– Valet är avgörande för många frågor som 

berör den svenskspråkiga befolkningen. Nu 

behöver vi fulla listor! 

fakta 

kommun reform 

¬ ¬ kommuNreformeN behaNdlas 

i riksdagen före semestern. 

Regeringen besluter 

om hur reformen går vidare 

den 5 juni, varpå riksdagen 

får ett meddelande av regeringen. 

Statsrådets meddelande 

behandlas i förvaltningsutskottet. 

¬ ¬ statsrådets meddelaNdeN 

och redogörelser 

före dras för riksdagen och tas 

därefter upp till behandling i 

plenum. 

¬ ¬ riksdageN röstar om 

förtroende. Riksdagen kan besluta 

remittera ärendet till ett 

utskott, som ska komma med 

ett förslag till riksdagens beslut. 

¬ ¬ När debatteN om redogörelsen 

avslutats beslutar 

riksdagen vilket utskott ärendet 

remitteras till och om andra 

utskott ska lämna utlåtanden. 

Riksdagen behöver inte 

remittera ärendet till något utskott, 

då godkänner riksdagen 

inget ställningstagande med 

anledning av redogörelsen. 


partisekreterare: jOhAN jOhANSSON 

SFP aktivt på fältet 

¬ Genast efter regeringsförhandlingarna, 

då det blev klart att det kommer 

att bli en kommunreform, fattade 

SFP:s arbets utskott beslut om att 

genom föra en omfattande kommunrunda. 

Målsättningen var att besöka 

så många regioner och kommuner som 

möjligt under året. 

Avsikten med kommunrundan var 

att öppet och ärligt informera om innehållet 

i kommunreformen och samtidigt 

diskutera med de lokala beslutsfattarna 

om hur de ser på reformen, säger partisekreterare 

Johan Johansson. 

”under verksamhetsåret har vi varit 

ute och diskuterat kommunreformen 

vid nästan 50 tillfällen runtom i 

svenskfinland. så här stor fältaktivet 

har vi antagligen inte tidigare haft under 

partiets 106 åriga historia” 

Responsens som vi fått från våra 

aktivister i kommunerna har varit väldigt 

viktig information för våra rikspolitiker 

som bevakar frågan i riksdag 

och regering. 

Under verksamhetsåret har vi varit 

ute och diskuterat kommunreformen 

vid nästan 50 tillfällen runtom i 

Svenskfinland. Så här stor fältaktivet 

har vi antagligen inte tidigare haft under 

partiets 106 åriga historia. Då viktiga 

frågor bereds ska en sann folkrörelse 

fungera enligt denna modell, 

säger Johansson. 

– Kommungruppen 

har också 

fungerat som bollplank 

för partiets 

andra organ, vilket 

har givit mycket 

mervärde. 

metropol: Arbetet börjar nu 

¬ SFP:s arbetsutskott tillsätter nu en 

arbetsgrupp för att i snabb takt titta på 

miljö-, planläggnings- och trafikfrågorna 

i huvudstadsregionen. Till arbetsgruppens 

uppgifter hör att mera noggrant 

definiera hur en metropolförvaltning 

bör byggas upp och vilka uppgifter som 

skulle höra till metropolförvaltningen. 

Avsikten med arbetet är att stöda kampanjen 

inför kommunalvalet i huvudstadsregionen 

hösten 2012. 

SFP:s metropolprogram från år 

2010 slår fast att trafikfrågor, miljöplanering, 

planläggning och den gemensamma 

näringspolitiken hör till sådant 

som kräver bredare samarbete mellan 

Helsingforsregionens 14 kommuner. 

En regionförvaltning behövs för att 

sköta dessa för regionens framtid synnerligen 

viktiga frågor. 


Regionförvaltningens uppgift skulle 

bland annat vara att uppgöra den 

för regionen gemensamma generalplanen, 

att göra ett gemensamt bindande 

bostadsprogram för nejden, att 

överta Helsingforsregionens trafiks 

verksamhet, att sköta miljö- och hälsoövervakningen 

i regionen, att gemensamt 

ansvara för flyktingmottagningen 

samt att sköta andra uppgifter som 

kommunerna överför på regionen. 

Arbetsgruppens resultat ska presenteras 

i början av september i år. 

Enligt ett förslag ska arbetsgruppen 

ledas av Marcus Rantala och i övrigt 

bestå av Christina Gestrin, Veronica 

Rehn-Kivi, Stefan Ahlman, Finn Berg, 

Corinna Tammenmaa och sekreterare 

Fredrik Guseff. 

”sfp:s 

metropolprogram 

från år 

2010 slår fast 

att trafikfrågor, 

miljöplanering, 

planläggning 

och den gemensammanäringspolitiken 

hör 

till sådant som 

kräver bredare 

samarbete mellanhelsingforsregionens 

14 

kommuner”

M 

kommuNreform 

”Om regeringen avger 

lagförslaget till riksdagen 

före kommunalvalet 

skapar vi 

förutsättningar för en 

debatt som baserar sig 

på fakta och fokuserar 

på rätt saker” 

¬ - Kommunreformen kommer att gå vidare, genom att 

förslaget till lag för kommunstrukturen kommer till riksdagen 

på hösten. Lagen kommer att definiera de centrala 

kriterierna för hela reformen och är därför oerhört viktig. 

Modeller för hur social- och hälsovården i framtiden 

ska arrangeras måste finnas med i lagen eftersom social- 

och hälsovården utgör en så stor och viktig del av all service, 

säger Svenska riksdagsgruppens ordförande mikaela 

NylaNder. 

- Med tanke på höstens kommunalval och på den diskussion 

om kommunreformen som måste föras under valrörelsen, 

är det ytterst viktigt att vi känner till lagens innehåll 

i god tid före valet. Det är alltid bättre att gå till val med 

kalla fakta än med vilda spekulationer. Det är ärligare gentemot 

väljarna att presentera lagen före valet. Om regeringen 

avger lagförslaget till riksdagen före kommunalvalet 

skapar vi förutsättningar för en debatt som baserar sig på 

fakta och fokuserar på rätt saker. Ärlighet och öppenhet 

varar längst också i denna fråga, säger Nylander. 


politikeN i backspegelN 

partisekreterarmöte 

¬ ¬ deN 23 maJ 2012 samlades alla levande tidigare partisekreterare för Svenska folkpartiet i Finland på Svenska klubben för en lunch. 

¬ ¬ fråN väNster: beNgt Bergman, Ulla Achrén, Henry Olander, Bert Sundström, Johan Johansson, Peter Heinström, Henry Wiklund. 

¬ ¬ peter steNluNd kuNde inte närvara under träffen. 

¬ ¬ sfp:s partisekreterare sedaN år 1906: Georg von Wendt 1906-1907, Kristian von Alfthan 1906–1913, Johannes Hedengren 

1914–1920, Vidar Brenner (t.f.) 1918-1919, Rafael Colliander 1920-1938, Karl Ekman 1938-1941, Kaj Snellman (t.f.) 1941-1943, Helmer 

Smeds (t.f.) 1942, Henrik Antell 1943-1947, Inge Appelberg 1947-1957, Grels Teir (t.f.) 1957, Patrik Lilius 1957-1971, Henry Olander 1971- 

1976, Henry Wiklund (t.f.) 1976-1977, Bengt Bergman 1977-1981, Peter Stenlund 1981-1995, Peter Heinström 1995-2001, Bert Sundström 

2002-2005, Ulla Achrén 2005-2010 (våren), Johan Johansson 2010- 

MEDBORGARBLADET. nr 4 2011. S. 11

M 

sfp 

nyckelpigan /// logo /// förändring 

Svenska folkpartiet i finland lanserar sin nya logotyp i 

samband med partidagen i karleby. Den nya logotypen, eller 

logon, skiljer sig från den föregående i och med nyckelpigans 

återkomst. Nyckelpigan i sin helhet intar nu en central plats i 

logon. Att nyckelpigan förknippas starkt med Sfp framstod klart 

under arbetet med den nya logon. 

SFP byter skepnad 

text: 

marcus Hagström 

¬ Tidpunkten för en ny grafisk 

profil är lämplig med tanke på 

att partiorganisationen också genomgår 

en förändring. Att SFP 

dessutom får en ny ordförande 

samma veckoslut som den 

nya grafiska profilen tas i bruk 

förstärker bilden av ett parti i 

förändring. SFP förnyade sin 

grafiska profil senast år 2002. 

Logon är det grafiska element 

som väcker mest intresse 

och passion. Den nya logon 

är ritad av AD Jussi Löytökorpi 

på reklambyrå OS/G. Den tidigare 

logon fanns i tre olika 

språk varianter; som svensk-, 

som finsk- och tvåspråkig. Denna 

gång var vi övertygade att det 

är bättre med endast en variant 

istället för tre varianter som ser 

ut som tre olika logon. Nu ser logon 

alltid lika ut, oberoende av i 

vilket sammahang den används. 

Att alltid kunna använda samma 

logo förstärker logon som varumärke. 

Arbetet med att ta fram en 

ny logo påbörjades höstvintern. 

Det fanns tre olika vägar att välja 

mellan. Ett alternativ var en 

logo med nyckelpiga, andra alternativet 

var att logon innehåller 

något element av en nyckelpiga, 

som till exempel prickarna. 

Tredje alternativet var att överge 

nyckelpigan helt och hållet. 

Alternativen presenterades 

för partiets kretsstyrelser. När 

alla kretsar hade sagt sitt framstod 

det klart och tydligt att 

prickarna inte går ur SFP:arna 

så där bara – det är nyckel pigan 

man vill ha. Reklambyrån OS/G 

fortsatte att skapa en logo runt 

fakta 

nyckelpigan 

¬ ¬ NyckelpigaN 

kom, 

enligt sägnen, 

till efter att en 

SFP-medlem 

hade inspirerats 

av de amerikanskatv-reklamerna 

för 

Volkswagens 

bubbla. 

¬ ¬ deN har levt 

kvar i olika versioner 

sedan 

sin storhetstid 

på 1980-talet. 

¬ ¬ deN Nyaste 

versionen kan 

beskådas och 

laddas ner på 

adressen: 

www.sfp.fi 

nyckelpigan, och otaliga skisser 

senare var partiets nya logo 

färdig. 

Det är inte bara logon som förnyats. 

Den grafiska profil har förnyats 

i sin helhet. Nu finns också 

partiets namn i utskriven form 

som ett grafiskt element. Logons 

nyckelpiga finns också med som 

element i det utskrivna namnet 

för att mänskor ska snabbt lära 

sig att associera nyckelpigan med 

partiet. 

Att det finns en nyckelpiga i 

SFP:s logo betyder inte att alla 

nyckelpigor kan användas som 

partiets logo. Det är viktigt att en 

grafisk profil används rätt. Därför 

finns det anvisningar hur logon 

och den grafiska profilen ska 

användas finns i en grafisk manual. 

Manualen finns på SFP:s 

webbplats www.sfp.fi. 


MEDBORGARBLADET. nr 4 2011. S. 13

M 

sveNsk uNgdom 

¬ Det första jag måste göra är att 

se till att de nya förtroendevalda 

och våra tjänstemän lär känna 

varandra, vilket kommer att forma 

vårt sätt att samarbeta, säger 

en nyvald SU-ordförande. 

Niklas maNNfolk vann till 

slut ordförandekampen mot da- 

Niela holm, som dock lovar 

fortsätta arbeta för förbundet, 

bland annat inför kommunalvalet. 

Stämningen är hög i Arcadas 

aula vid Arabiastranden, trots att 

delegaterna har varit i gång i da- 

kongressen /// val /// politik 

Kongressen 

andades förändring 

En ny ordförande, två nya vice, en nästan 

splitterny förbundsstyrelse, hyllningar till 

avgående Fredrika Åkerö, samt både nya och 

gamla debattämnen - det är resultatet av 

Svensk Ungdoms kongresshelg i Helsingfors. 

text & foto: 

pia backman & nicHolas kujala 

garna tre och nu bländas av solen 

som skiner in genom de jättelika 

fönstren. Mannfolk säger 

att han under sin mandatperiod 

vill närma sig de två- och finskspråkiga 

mera än vad förbundet 

tidigare gjort. 

– Jag tror SU:arna vill ha en erfaren 

ledare med goda kontakter 

till både det svenska och finska 

Finland och någon som är redo 

att representera SU i nationella 

media. 

Strax innan ordförandevalet 

utsåg delegaterna Raseborgsbon 

aNN-katriN beNder och Larsmobon 

robert byggmästar 

”Våra länder 

är så lika men 

ändå så olika. 

Bland annat 

gick debatten 

om en sekulär 

stat så mycket 

tidigare i Sverige” 

Ville Nordström 

till nya vice ordföranden. I förbundets 

styrelse ställde endast 

en ”gamyl”, camilla mäki- 

NeN (Grankulla), upp för omval. 

maliN heNrikssoN ( Jakobstad), 

aNNa abrahamssoN 

(Åbo), erik kauNismäki (Helsingfors) 

och liNda Niemi (Helsingfors) 

är alla invalda för första 

gången. 

Den allmänpolitiska debatten 

gick het under både lördagen 

och söndagen. Trots att fjolårets 

motioner av många uppfattades 

som aningen mer kontroversiella 

var det inte brist på ämnen 

att diskutera i år heller. Särskilt 


inte som ett nytt, ordentligt nedbantat, 

politiskt program skulle 

spikas. 

Pälsnäringen väckte som vanligt 

olika åsikter, men Kongressen 

beslöt att fortsätta stöda 

pälsdjurs industrin i landet. Ett 

förslag om att stöda en sänkning 

av EU:s jordbruksstöd röstades 

ner. Nato var ett annat kärt debattämne, 

samt könskvotering 

inom bolagsstyrelser. Kongressen 

beslöt att inte i det politiska 

programmet uttala sig om könskvoterna. 

Om Nato slog man till 

slut fast att ”Finlands försvar och 

fredsbevaringsstyrkor skall vara 


NATO-kompatibla”. Kongressdelegaterna 

enades också om att 

staten och kyrkan bör skiljas åt, 

samt att språkbad ska förespråkas 

men inte tvåspråkiga skolor. 

– Våra länder är så lika men 

ändå så olika. Bland annat gick 

debatten om en sekulär stat så 

mycket tidigare i Sverige, kommenterar 

svenska centerpartiets 

ville Nordström den allmänpolitiska 

debatten. 

Nordström representerar 

Centerpartiets ungdomsförbund 

i Sverige och har deltagit i Kongressen 

hela helgen. 

– Vad gäller jordbruksstödet 

¬ ¬ su:s Ny blivNa 

ordföraNde 

Niklas Mannfolk 

med lika nyblivna 

vice ordförande 

Robert Byggmästar. 

Från presidiet 

saknas Ann-Katrin 

Bender, som 

befann sig utomlands. 

förhåller vi oss försiktiga, medan 

partiet (Centern) tar ställning 

för stödet. Vi har också sagt att 

vi är för en utredning av Natomedlemskap, 

men inte nödvändigtvis 

att vi vill gå med. 

Norströms syn på Svensk Ungdom 

har tidigare varit att förbundet 

är kvinnostarkt. Under sina 

olika internationella uppdrag 

har han endast träffat kvinnliga 

SU-delegater. 

– Jag trodde att SU bara bestod 

av kvinnor, så lite besviken är jag 

ju, säger han med glimten i ögat.

M 

sveNsk uNgdom 

”många nya ansikten och nya debattörer, vilket 

är positivt. vi har haft två helt ypperliga ordförandekandidater 

och även om Niklas har stora 

skor att fylla så kommer han att göra ett bra 

jobb.” 

anna bergman, esbo 

”ordförandevalet var mest spännande, eftersom det 

engagerade in i det sista och höjde diskussionernas 

nivå. den här kongressen känns som en nystart av 

något slag, eftersom så många förtroendevalda är 

nya. sedan tycker jag att arbetslöshet bland unga 

är något som har genomsyrat debatten, även om det 

inte specifikt har debatterats.” 

runa ismark, Helsingfors/korsnäs 

”det är första gången jag är på kongressen och 

jag kommer definitivt att komma nästa år. Jag 

har reagerat på hur sociala och trevliga alla är 

och hur bra diskussionerna har varit. seminariet 

om försvarspolitik på fredagen var extra 

intressant” 

jonathan aschan, Åbo/esbo 


nyvalde ordförande för Svensk Ungdom Niklas Mannfolk har 

länge sett potential i förbundet. När fredrika åkerö meddelade 

att hon inte ställer upp för omval såg Mannfolk sin chans och har 

nu möjlighet att forma om SU enligt sin egen vision. 

SU ska synas 

text&foto: 

viktor grandell 

¬ Niklas Mannfolk, med en examen 

i internationell handel och 

marknadsföring i bagaget, tror 

starkt på att SU vinner på att 

marknadsföra sig bättre. 

– Många finskspråkiga, till 

exmpel, som jag har talat med 

stöder vår ideologi men anser 

sig inte kunna rösta på SU:s eller 

SFP:s kandidater på grund av begränsade 

språkkunskaper. Därför 

måste vi bli bättre på att lyfta 

fram ideologin till den breda 

publiken. Ideologin finns ju där, 

det är bara att plocka fram den! 

Mannfolk har redan börjat: 

hans första insändare publicerades 

i Helsingin Sanomat, ett 

medium som knappast är känt 

för att vara Svensk Ungdoms 

språkrör. 

– Det handlar om att ta kål 

på fördomarna om finlandssvenskar. 

Vi ska visa att SU och 

SFP är värda att rösta på för våra 

åsikters skull. 

Och om SU ska växa, säger 

Mannfolk, kan man inte utesluta 

dem som har ett annat modersmål 

än svenska. 

– Vi talar om att alla ska få 

fungera på sitt eget modersmål 

i vårt tvåspråkiga land. Nu är det 

dags att förverkliga det också. 

Mitt mål är att öka antalet medlemmar 

i SU, öka antalet ungdomar 

som intresserar sig för politik 

och se till att SU är ett förbund 

som ses som en trovärdig politisk 

aktör i finskspråkiga kretsar. 


¬ ¬ Niklas maNNfolk 

vill ta kål på fördomarna 

om finlandssvenskar och 

visa att SFP:s och SU:s 

politik förtjänar stöd över 

språkgränsen. 

På frågan om Mannfolks övriga 

mål för sin tid som SU-ordförande 

svarar han, föga överraskande, 

att förbundets politiska program 

bestämmer målen. 

– Om jag ska identifiera ett 

specifikt mål är det problemet 

med de utslagna unga. I dagsläget 

faller fyra-fem ungdomar 

mellan springorna om dagen: de 

får varken en studie-, arbets- eller 

praktikplats. 

Detta kan bero på problem 

hemma, sjukdomar eller helt enkelt 

på att studie-, arbets- och 

praktikplatserna saknas. 

– Vårt socialsystem är också 

en faktor. Det bör revideras så 

att det sporrar till arbete. Då behövs 

klarare regler, behovsprövningar 

och en förenkling i stöddjungeln, 

säger Mannfolk. 

– Om vi lyckas uppnå en hållbar 

socialpolitik leder det till en 

fakta 

niklas 

mannfolk 

¬ ¬ favoritdryck:kylskåpskall 

mjölk 

¬ ¬ sportbragd: 

rött 

bälte i Taekwondo 

¬ ¬ bokval: 

small Gods av 

Terry Pratchett 

¬ ¬ Nästa resmål: 

Tanzania 

hållbar ekonomi, vilket leder 

till att vi får råd med en hållbar 

miljöpolitik. Löser vi problemet 

med vårt socialsystem löser vi 

många andra problem också. 

Kommunalvalet är ändå Svensk 

Ungdoms nästa stora utmaning. 

Enligt Mannfolk är arbetet med 

den viktigaste faktorn, att hitta 

många bra kandidater, redan på 

god väg. 

– Resten handlar om att lyckas 

finna aktivister och att sporra 

dem. Det måste vi bli bättre på. 

Mannfolk tror att en orsak till 

det tynande politiska intresset 

bland de finländska ungdomarna 

är att vi har det för bra i Finland. 

– Så vi måste hitta andra sätt 

att aktivera ungdomen, så de inser 

hur viktigt det är för dem att 

vara med och påverka samhället.

M 

carl hagluNd 

i bryssel 

eURoPaPaRlaMeNtaRikeR 

Är EU bondens 

bästa vän? 

böNderNas vardag och konsumenternas 

tillgång till livsmedel påverkas i stor 

utsträckning av beslutsfattandet i Bryssel. 

Ur ett finländskt perspektiv är EU:s gemensamma 

jordbruks politik mycket viktig. Vi 

bedriver unionens nordligaste jordbruk 

med de kortaste växt perioderna. Som en 

följd av detta är vårt jordbruk beroende 

av stöd. Utan stöd skulle vi inte ha tillgång 

till inhemska livsmedel i den utsträckning 

vi har i dag. Som bäst pågår en reform av 

den gemensamma jordbrukspolitiken - en 

politik som traditionellt väcker mycket debatt. 

Vad är det som ska förändras? 

En stor del av den nuvarande jordbrukspolicyn 

är historiskt betingad, vilket bland 

annat betyder att stödnivåerna varierar 

medlemsländerna emellan. I dagens läge 

känner sig de nyare medlemsländerna 

med fog orättvist behandlade då stödnivåerna 

är högre i de länder som varit 

längre med i klubben. Nu ska stödnivåerna 

jämnas ut. Det här är rätt ambition 

men samtidigt måste man beakta 

kostnads nivåerna för jordbruket. En total 

likställning av stöden skulle därmed 

inte heller vara rättvis. 

För Finlands del är utjämningen 

av stöden tämligen 

oproblematisk eftersom 

vi råkar ligga på EU-snittet 

vad hektarstöden beträffar. 

I övrigt ser helheten 

hyfsad ut för 

Finland och möjligheten 

att upprätthålla 

jordbruk på våra 

breddgrader. Sådana 

är till exempel 

möjligheten att i vissa 

fall behålla produktionskopplade 

stöd och 

utvecklingen av stöden för 

så kallade LFA-områden, det 

vill säga mindre gynnade områden. 

Miljön är ett centralt element 

i den kommande reformen, 

då man vill främja 

hållbara produktionsmetoder och stärka 

jordbrukets roll i kampen mot klimatförändringen. 

Kommissionen föreslår en så 

kallad obligatorisk miljökomponent i jordbruksstöden. 

Tanken är god, men de nu 

föreslagna modellerna skulle skapa mera 

byråkrati utan att ha någon nämnvärd inverkan 

på miljön. Det kan nämnas att EUkommissionen 

också lovat att byråkratin 

kring jordbruksstöden ska minska. Det här 

är en sund och behövlig målsättning. Överlag 

kan det vara bra att hålla i minnet att få 

yrkeskårer har fått anpassa sig till så många 

bestämmelser och miljökrav som bönderna 

under de senaste decennierna. I Finland 

har en stor del av bönderna anslutit 

sig till de frivilliga miljöstöden. Frågan är 

om en ny obligatorisk miljökomponent är 

en bra lösning. Personligen tror jag att utfallet 

kan bli bra men i så fall måste lokala 

omständigheter och redan existerande miljöåtgärder 

beaktas. 

Europaparlamentet har nu på allvar inlett 

behandlingen av CAP-reformen. Det 

mesta tyder på att helhetspotten, som EU 

spenderar på jordbruket, kommer att hållas 

konstant. Det här måste ses som en arbetsseger 

då många velat skära i jordbruksutgifterna. 

I praktiken betyder allt detta att 

böndernas realinkomster fortsätter att sjunka. 

De sjunkande realinkomsterna för bonden 

är en trend som måste vändas. Här behövs 

flera åtgärder där framför allt bondens 

andel av konsumentpriset borde stiga. Reformen, 

som görs i denna ekonomiskt svåra 

tid, innebär i och för sig också en gyllene 

chans att avskaffa en del sådana uppnådda 

fördelar som bönder i vissa länder åtnjuter. 

Spontant upplever många att det känns 

tokigt att använda stora mängder skattemedel 

för att stöda jordbruket. Men det är 

också viktigt att notera att utan stöd skulle 

matpriserna i Europa skjuta i höjden samtidigt 

som utbudet av närproducerade och 

färska livsmedel skulle försämras. Det har 

sagts att EU är bondens bästa vän. Jag är 

inte säker på hur många bönder som skulle 

skriva under detta. Men vänskap är alltid 

värd att ta vara på. 




koNtiNuitet 

¬ ¬ ett färskt medborgarblad, direkt ur 

tryckvalsarna. Sedan tidningen grundades 

1946 har den igenomgått flera förändringar 

- resultatet av den senaste har du i din hand. 

Tidningen på bilden publicerades den 2 oktober 

1956 

foTo: SvenSka Centralarkivet

M 

lokalpolitik /// café /// förändring 

Under ett möte på vårvintern föddes idén om att göra något 

nytt med Helsingfors lokalavdelning Sfp i Tölö. Av en slump 

nämnde någon restaurangdagen och vi var eniga om att vara 

med på något sätt. Att grunda ett café dit vem som helst kan 

komma på en kopp kaffe och en bit kaka var något som visade 

innovativt nytänkande i att göra en liten lokalavdelning synlig. 

Efter ett planeringsmöte hade vi grundat café Runeberg. 

Närpolitik 

text:&bild 

janina mackieWicz 

¬ Restaurangdagen ordnades nu 

för femte gången och under dagen 

kan vem som helst sätta upp 

en pop-up restaurang var man än 

vill. Restaurangerna kan sedan 

registreras på restaurangdagens 

hemsida så att människor kan slå 

upp var de ligger. Konceptet har 

spridit sig till olika städer runtom 

i landet och börjar även väcka 

intresse utomlands. Ett väldigt 

ofinskt koncept där människor 

öppnar sina hem och lagar mat 

till främlingar visar att vi delvis 

saknar en slags samhörighet med 

grannskapet. 

SFP i Tölös egna historiker 

ossiaN eNkvist erbjöd att 

vänligen öppna sitt hem på Runebergsgatan 

för vårt ändamål. 

Ossian har redan i några år på 

lokalavdelningens traditionella 

Topeliusfest underhållit åhörarna 

med att berätta om Tölös 

historia. För att ytterligare dela 

kunskapen med andra hade värden 

hängt upp små kuriositeter 

om Tölö som alla kunde gå runt 

och läsa. Efter lite bakningstalko 

öppnade Café Runeberg dörrarna 

i två timmar under en lördag 

i maj. Ett trettiotal människor 

besökte caféet: vissa kom av en 

slump, några av nyfikenhet och 

andra genom att ha hittat oss på 

internet. 

Våra gäster fick sitta i caféet 

och diskutera dagsaktuella politiska 

ärenden genom att smutta 

på kofi aNNaN kaffe eller tugga 

på hillary cliNtoN cheesecake. 

Vårt café var en succé som vi 

kommer att pröva på igen nästa 

gång det ordnas restaurangdag. 

Lokalavdelningen fick synlighet 

på ett nytt sätt och visar att alla 

politiska tillfällen inte alltid behöver 

vara så officiella. Det krävs 

enbart en god idé, talkoanda och 

gott humör. 

fakta 

sfp i tölös styrelse- 

medlemmar: 

¬ ¬ sebastiaN gripeNberg 

(ordf.) 

¬ ¬ mikael fredrikssoN 

¬ ¬ armi murto 

¬ ¬ aNNa litoNius 

¬ ¬ JaNiNa mackiewicz 

¬ ¬ otto aNderssoN 

¬ ¬ ossiaN eNkvist 

¬ ¬ mariaNNe falck 

¬ ¬ guNvor brettschNeider 

¬ ¬ awa westerholm 

¬ ¬ rolle österholm 

¬ ¬ marcus raNtala 

¬ ¬ peter hackmaN 

”Ett trettiotal människor 

besökte caféet: 

vissa av en slump, 

några av nyfikenhet” 


kretsordföraNde: jOhAN eKMAN 

h:fors: En stad i förändring 

¬ Flera gånger om veckan hör jag svenska 

talas i mina hemkvarter i Berghäll. I 

matbutiken, på baren eller på gräsmattan 

i Björnparken varvas finskan med 

svenskan. Det är människor som är oroade 

över globala miljöfrågor, social segregering 

i samhället eller hur vi på ett 

hållbart sätt kan skapa tillväxt. Trots 

att SFP i sina program lyfter fram sådana 

frågor ser valstatistiken inte alltför 

smickrande ut i Berghäll. Det finns 

ändå många som gärna vill rösta på ett 

parti som har idealistiska målsättningar 

men som också har ett realpolitiskt 

förnuft. De två saker som kan få SFP att 

”Det traditionella sättet att vara partipolitiskt 

aktiv med långa, stadgeenligt 

sammankallade möten, slutet utskottsarbete 

och hierarkiska strukturer attraherar 

inte alla” Johan Ekman 


framstå som ett bra alternativ är dels lite 

nytänkande i vårt arbetssätt och dels en 

klar signal om att partiet som helhet förstår 

vad som är viktigt för människorna 

i dessa stadsdelar. 

Det traditionella sättet att vara partipolitiskt 

aktiv med långa, stadgeenligt 

sammankallade möten, slutet 

utskottsarbete och hierarkiska strukturer 

attraherar inte alla. Istället vill 

många påverka sin närmiljö och världen 

genom att själv få vara med och 

spontant arrangera politiska träffar, 

tematiska biokvällar eller lopptorg. 

”Kallioliike”, som alla Berghällbor 

på något sätt kommer i kontakt 

med är ett exempel på en rådande 

attityd i samhället. Helsingfors 

restaurangdagar är ytterligare 

ett exempel på var invånarna 

själva direkt besluter om sådant 

som gör stadsbilden livliga- 

re. Dessa exempel på hur de förändrade 

attityderna syns på lokal nivå 

är symptom på samhälleliga förändringar 

som handlar om att människor 

vill se mera öppenhet och flexibilitet 

i samhällsstrukturerna. De är förändringar 

som partiet måste förstå och ta 

fasta på för att inte bli efter i utvecklingen. 

Vi måste engagera oss i det lokala 

livet också i stadsdelar utanför 

vår bekvämlighetssfär. Vi ska våga hitta 

nya sätt att agera. Samtidigt ska det 

mer informella engagemanget kompletteras 

med att synliggöra själva partiet. 

Då handlar det inte enbart om 

gräsrötternas aktivitet, utan också om 

partiledningens och de lokala politikernas 

insatser. Varför inte börja med 

att snarast ordna en partiledarträff om 

hållbar tillväxt i någon av de pulserande 

krogarna på norra sidan av Långa 

Bron?

M 

idrott jämställdHet /// sport 

Svenska Kvinnoförbundets 

och Svenska Kvinnoförbundet 

i Sörnäs storsatsning 

”På lika villkor? – ett seminarium 

om idrott och kvinnor” 

samlade torsdagen den 

3 maj ett femtiotal intresserade 

seminariedeltagare till 

Scandic Continental i Helsingfors 

för att diskutera om 

kvinnor och män har samma 

möjligheter på det finländska 

idrottsfältet i dag. 

Att leda 

förändring 

text & foto: 

stina Heikkilä/viktor grandell 

¬ Idrotts- och jämställdhetsminister 

paavo arhiNmäki 

inledde seminariet med att påminna 

publiken om att även om 

Finland anses vara ett jämställt 

land så har vi långt kvar att gå för 

att på riktigt kunna leva som vi 

lär. Ministern vill att flickor i alla 

lägen ska ha samma möjligheter 

som pojkar: exempelvis träningstiderna 

i hallarna. 

Det första idrottsevenemanget 

han deltog i som minister sommaren 

2011 var VM i fotboll för 

kvinnor som ordnades i Tysk- 

land, vilket han själv också menade 

var ett ställningstagande. 

michael käld talade om 

sin karriär som tränare för kvinnorna 

i fotbollslandslaget och 

om den inledande, tuffa tiden 

då kvinnorna enbart ansågs vara 

en belastning och en kostnad. 

Det fanns ingen kvinnotradition 

inom fotbollen och det saknades 

förebilder och stjärnor. Kvinnorna 

var tvungna att träna i herrutrustning, 

men med gemensamma 

krafter och med Käld i 

spetsen svängde man skeppet 

och skapade en succé som gav 

synlighet för fotbollen i Finland. 

EM 2009 blev en folkfest och 

”För att vara 

en trovärdig 

idrottsorganisation 

internationellt 

måste man ha 

jämställdhetsfrågan 

på sin 

agenda” 

Raija Mattila 

köerna på Olympiastadion var 

till och med längre till damtoaletterna 

än till herrtoaletterna… 

Lead the Change – be the 

Change är ledorden för den konferens 

som kommer att ordnas 

i Helsingfors 2014 om kvinnors 

deltagande på idrottens alla nivåer. 

raiJa mattila som är 

viceordförande för International 

Working Group on Women 

and Sport, IWG, upplyste seminariepubliken 

om problemet 

som finns överallt i världen: det 

saknas kvinnor i ledande ställning 

inom idrotten. Dessutom 

saknar vi statistik och forskning 

som visar hur verkligheten ser 


ut för våra kvinnliga idrottare, 

föreningsaktiva och beslutsfattare. 

Det här lyfte även direktören 

för internationella relationer vid 

Finlands Idrott terhi heiNilä 

upp i sin taltur och poängterade 

att det är en alldeles för låg andel 

kvinnor i de finländska förbundsstyrelserna. 

mikaela iNgberg ifrågasatte 

det förväntade syftet för en 

flicka eller en pojke att idrotta. I 

vilket skede blir det så att flickor 

idrottar för att det är roligt 

medan pojkar kan idrotta med 

ett klart mål om att bli bäst och 

tjäna pengar? Förväntningarna 

på att ha ett ”riktigt jobb” utan- 


för idrottsarenan är enligt Ingberg 

större för flickor. Det gör 

att fler unga kvinnor slutar idrotta 

eftersom pressen från omgivningen 

blir för stor. 

Ingberg talade även om medias 

roll för en toppidrottare och 

för att genom synligheten få fler 

sponsorer och uppskattning. De 

idrottande kvinnorna måste ta 

sig över en betydligt högre tröskel 

än herrarna för att nå nyheterna 

och tidningarna. 

christoffer herberts, 

sportchef på Hufvudstadsbladet, 

försvarade media med att 

det som är populärt säljer och 

att vi fortfarande lever i en verk- 

¬ ¬ mikaela iNgberg 

beklagar 

att unga kvinnliga 

idrottare i högre 

utsträckning 

får frågan om vad 

de ska göra med 

sina liv, medan det 

inte är konstigt 

att unga manliga 

idrottare satsar på 

elitidrott. 

lighet där herridrott har större 

mediavärde än damidrott. Samtidigt 

lyfte han upp de individuella 

idrottarna i Finland som 

synts mest i tidningarna på sistone: 

kauppi, mäkäräiNeN, 

multala, wahlström… 

Jämställdhet inom idrotten 

har under det senaste halvåret 

varit extra aktuellt tack vara den 

rapport som undervisnings- och 

kulturministeriet publicerade i 

november: Jämställdheten mellan 

könen i idrott och motion i 

Finland 2011; förändringar och 

nuläget. Rapporten finns på ministeriets 

webbsida.

S. 24 MEDBORGARBLADET. nr 4 2011. SVENSKA KULTURFONDEN 

Skolelever får 

njuta av hela 

baletten

¬ ¬ balettdaNsöseN aNNa sariola uppträder 

för barn och ungdomar för att också de 

ska få bekanta sig med dans. 

text & foto: 

Henric öHman 

SVENSKA KULTURFONDEN MEDBORGARBLADET. nr 4 2011. S. 25 

Femtusen skolelever får 

med understöd av Kulturfonden 

möjlighet att besöka 

Nationalbaletten under året 

i samband med att nationalbaletten 

firar sitt 90-årsjubileum. 

Medborgarbladet följde 

med på en föreställning 

där flera skolklasser från 

hela Svenskfinland fanns i 

publiken. 

¬ Hela projektets idé är att göra 

barnen bekanta med baletten 

och kunna erbjuda vår konst också 

till sådana skolelever som annars 

inte har möjlighet att se balett, 

förklarar balettens direktör, 

keNNeth greve. 

Dessutom förtjänar baletten 

ett bättre anseende i Finland, 

tycker han. 

– Speciellt bland pojkar och 

män anses balett i Finland vara 

något lite fjantigt, medan attityden 

i till exempel Sverige och 

Danmark är en helt annan. Det 

kan vi säkert påverka genom att 

låta barnen komma hit och se 

vad det verkligen handlar om. 

Greve menar att om barnen 

en gång har varit på baletten så 

kommer det i framtiden inte att 

kännas som ett främmande ställe. 

Tröskeln att komma på nytt 

blir lägre. 

– Det gäller att gå emot alla 

fördomar och visa att balett helt 

enkelt är dans och att det inte är 

farligt, summerar Greve 

De skolbarn som kommer 

för att se föreställningar inom 

ramen för skolprojektet får alla 

träffa ett par dansare före föreställningen. 

Barnen har möjlighet 

att ställa frågor till dansarna 

och får själva stå på operans 

scen och titta in bakom scenen. 

Dagens föreställning inleds med 

att dansarna eemu äikiö och 

aNNa sariola berättar om hur 

de själva började med balett och 

hur vardagen ser ut för en dansare 

på Nationalbaletten. 

– Vi tränar flera timmar sex 

dagar i veckan, plus att vi har föreställningar 

på kvällarna, så det 

är nog ett tungt arbete, berättar 

Sariola. 

– Hur orkar ni? frågar en lågstadieflicka. 

– Bra fråga! Vi ser till att vila 

ordentligt när vi har möjlighet 

och äta näringsrik mat, svarar 

Eemu Äikiö. 

Efter att dansarna berättat om 

sitt jobb och eleverna fått ställa 

frågor får de alla ett litet minne 

av besöket på baletten. En liten 

reflex med texten ”backstagepass” 

– Det är ett litet minne, så att 

de skall komma i håg sitt besök 

här och sedan kanske be sina föräldrar 

om att komma hit på nytt, 

förklarar Kennet Greve. 

De skolor som har fått möj


”det hela ger ett rätt så kaotiskt intryck. 

lågstadiebarnens kommentarer 

är ändå väldigt positiva” 

lighet att delta i balettens skolprojekt 

har själva fått välja vilken 

föreställning de vill se, och det 

är inte fråga om föreställningar 

med enbart skolbarn i publiken, 

utan barnen får gå och se föreställningar 

tillsammans med helt 

vanlig betalande publik. 

Dagens föreställning är ingen 

klassisk balett, utan består av 

tre fristående verk med modern 

dans av tre finländska koreografer. 

Både musik- och dansmässigt 

är det här föreställningar som 

vanligtvis ses som rätt så svårtillgängliga 

och abstrakta. 

– Den här föreställningen kan 

vara lite svår för de allra yngsta, 

speciellt det tredje verket, där 

musiken är av Stravinsky, säger 

Kennet Greve. 

Själv skulle han kanske inte ta 

med lågstadiebarn på just den 

här föreställningen. 

– Men skolorna har fått välja 

själv, och man får väl hoppas att 

barnen gillar det de ser. 

I foajén är det full rulle innan 

föreställningen börjar. Barnen 

är ivriga och den övriga publiken 

har börjat strömma in. Bland 

barnen finns tredjeklassarna Lukas 

Nordling, Daniel Tarhonen 

och Alexandra Obrey och sjätteklassaren 

Mathilda Fridman från 

Bobäcks lågstadieskola i Kyrkslätt. 

Båda flickorna har dansat lite 

balett själva och har också besökt 

baletten tidigare, medan pojkarna 

inte har varit här förr. 

– Jag hoppas att de hoppar på 

väggarna, att det blir lite action, 

sammanfattar Nordlin sina förväntningar 

inför föreställningen. 

Det första verket, ”Taivaaseen 

juurtunut puu” av Mammu Rankanen 

är ett rätt så minimalistiskt 

verk med ljud från band, 

där musiken malar på i mystiska 

stämningar, medan orientaliskt 

inspirerade rörelsemönster 

upprepas bland dansarna i suggestiv 

ljussättning. I pausen har 

lågstadieeleverna många ivriga 

kommentarer: 

– De hade ganska konstiga kläder, 

tycker Nordling 

– Och det var lite löjligt när de 

gjorde den där hackande rörelsen 

hela tiden, fyller Tarhonen i, 

och visar med händerna vilken 

rörelse han menar 

– Musiken hade ganska hög 

volym, tycker Fridman 

– Det kändes lite som att de var 

i en skog, tycker Obrey. 

– Eller i ett slott, fortsätter Tarhonen. 

– Det kändes som att de var 

onda figurer, och så var de tufft 

när de stod på huvudet, summerar 

Nordling. 

Det som i alla fall står klart är 

att verket har väckt många tankar 

hos eleverna. 

Det ringer in till nästa akt. Det 

andra verket av Jorma Elo heter 

”Double Evil”, och där blandas 

klassiska balettrörelsemönster 

med moderna, till musik av Philip 

Glass och Vladimir Martynov, 

den här gången framförd 

av operaorkestern under ledning 

av Mikko Franck. 

I den andra pausen har gymnasieettorna 

Rebecca Pihlapuro 

och Tommy Lepaus från Svenska 

Samskolan i Tammerfors följande 

reflektioner: 

– Jag förstår inte hur de orkade 

dansa så intensivt så där länge, 

säger Pihlapuro 

– Men jag förstod nog inte riktigt 

hur titeln ”Double evil” hängde 

i hop med verket, det var ju 

vårkänslor och de log hela tiden, 

kommenterar Lepaus 

– Och så dansade männen lite 

i otakt på ett ställe, tillägger han. 

Det tredje verket av Tero Saarinen 

heter ”Mariage”, och är det 

verk som Kenneth Greve tyckte 

var svårast att ta till sig. En stor 

grupp dansare klädda i svart omringar 

ballerinan Anna Sariola, 

som presenterade sig för barnen 

före föreställningen, och hennes 

rörelsemönster är spastiskt och 

osammanhängande. En ung man 

uppenbarar sig också och de två 

tvingas samman under verkets 

lopp. 

Musiken är av Igor Stravinsky, 

på scenen finns också operasångare 

som sjunger på ryska. 

Det hela ger ett rätt så kaotiskt 

intryck. Lågstadiebarnens kommentarer 

är ändå väldigt positiva. 

– Det verkade som om de var 

på väg att offra dansarna tycker 

Nordling 

– Den här var nog rätt konstig, 

men bra! fyller Tarhonen i. 

– Det var lite som en strid mellan 

det onda och det goda, tycker 

Obrey 

– Det här var den bästa av dem 

alla, den var så annorlunda, tycker 

Fridman, och får medhåll av 

de andra. 

– Den här var mest spännande, 

säger Nordling.


mariage 

¬ 

¬ tero saariNeNs verk var svårt att ta till 

sig, men slutintrycken var ändå positiva bland de 

barn och unga som fick tillfället att se baletten. 

foTo: henriC öhman


Dubbelroll ger 

mervärde 

När jag träffar Johanna Kull i arbetsrummet 

i Kuntsis museum för modern konst i Vasa, 

börjar eftermiddagen redan ta vid. Dagen börjat 

med ett pressinfo där museets nya utställning 

presenterades, efter det har hon haft ett 

möte med alla museiguider om den nya utställningen. 

text & foto: 

förnamn efternamn 

¬ Under tio månader har Kull 

varit en av Kulturfondens lärlingsstipendiater. 

Hon har tillsammans 

med sin handledare 

Hannah Kaihovirta-Rosvik jobbat 

med konstpedagogik utgående 

från sin egen bakgrund som 

konstnär. Hon har också inom 

ramen för stipendiet jobbat på 

Kuntsis konstmuseum och där 

sysslat med allt från guidningar 

och vanligt galleriarbete till 

konstpedagogiska projekt tillsammans 

med museibesökare 

i alla åldrar och i tätt samarbete 

med skolor i Vasa. 

Kulturfonden delar ut en 

handfull lärlingsstipendier per 

år. I motsats till vad ordet lärling 

i klassisk bemärkelse betyder, 

handlar det inte om att genom 

att härma sin mästare bli en 

självständig hantverkare, utan 

stipendiet syftar till att en konstnär 

med en färsk examen i bagaget 

i samarbete med en mera 

erfaren konstnär funderar kring 

det egna konstnärskapet och under 

handledning utvecklar ett 

eget sätt att arbeta. 

Johanna Kull är utexamine- 

”Vi har med 

Hannah mycket 

pratat om 

den dubbla rollen 

som lärare 

och konstnär, 

och att lärandet 

också kan ses 

som en del av 

ett konstnärskap” 

Johanna Kull 

rad från yrkeshögskolan Novias 

bildkonstutbildning i Nykarleby, 

och hade redan under studierna 

börjat jobba på Kuntsis konstmuseum 

när hon hade ledigt från 

studierna. När det sedan öppnade 

sig en möjlighet att efter utexamineringen 

fortsätta jobba på 

Kuntsi kändes det naturligt för 

henne. Men Johanna kände till 

en början av att hon inte hade 

samma bakgrund som de flesta 

andra som jobbade på museet. 

– De flesta som jobbar inom 

konstmuseivärlden har en akademisk 

examen, och till en början 

kändes det som om jag också

orde ta en magisterexamen för 

att ha samma grund att stå på. 

Men efter hand insåg Johanna 

att också det faktum att hon 

själv är konstnär ger en annorlunda, 

men minst lika givande 

grund att stå på. 

– Det var i det skedet som Hannah 

Kaihovirta-Rosvik tog kontakt 

med mig och berättade om 

möjligheten att söka om lärlingsstipendium, 

berättar Kull. 

Kaihovirta-Rosvik är själv 

konstnär, och har länge varit intresserad 

av kopplingen mellan 

pedagogik och konst. När hon 

stötte på Kull på Kuntsi och det 

dessutom visade sig att det var 

lite osäkert om Kull skulle kunna 

få förlängt kontrakt där, föreslog 

Kaihovirta-Rosvik ett lärlingsstipendium, 

eftersom de var bekanta 

för henne sedan tidigare. 

– Jag har jobbat mycket med 

förhållandet mellan att vara lärare, 

forskare och konstnär, och 

Johanna tampades med liknande 

frågeställningar. Under hennes 

lärlingstid handlade det mycket 

om att fundera över hur man kan 

ta ett konstnärligt tankesätt och 

överföra det till exempelvis museiguidningar 

och workshops, så 

att de blir en verklig upplevelse 


¬ ¬ att JohaN- 

Na kull själv är 

konstnär ger en 

annorlunda, men 

minst lika givande 

grund att stå på 

som en akademisk 

examen. 

för publiken, förklarar Kaihovirta-Rosvik. 

Under de tio månaderna som 

lärling har Kull jobbat tillsammans 

med Kaihovirta-Rosvik 

som konstpedagog i olika skolor 

och med olika projekt, och 

själv fått märka vilka metoder 

hon i och med sitt eget konstnärskap 

kan utnyttja. 

– Vi har med Hannah mycket 

pratat om den dubbla rollen 

som lärare och konstnär, och att 

lärandet också kan ses som en 

del av ett konstnärskap, förklarar 

Kull. 

Kaihovirta-Rosvik tycker att


det viktigaste i lärling–mästare-förhållandet är 

att båda är trygga i sitt eget skapande. För henne 

har också tiden som mästare gett mycket. 

– Det har varit mycket givande att få formulera 

min egen syn på konsten, och spegla det jag 

gör i samtal med Johanna. Jag har fått ett nytt 

perspektiv på mitt eget arbete, det är en vinnvinn-siuation, 

summerar Kaihovirta-Rosvik. 

Kull å sin sida säger att hon i och med lärlingsperioden 

fått mera förtroende för att de 

egna kunskaperna och synsätten verkligen har 

relevans, och för att jobbet med konstpedagogiken 

också går att sömlöst integrera med hennes 

konstnärskap. 

– Jag hinner ju inte måla så mycket i och med 

jobbet på Kuntsi, utan det har blivit mera en 

fritidssysselsättning, men det är bara en del i 

helheten, förklarar hon. 

För tillfället har hon fullt upp med olika 

konstpedagogiska projekt. Bland annat guidar 

hon runt barngrupper i museet, och berättar 

att det ofta är väldigt givande. 

– Barn har ofta lättare att säga vad det tycker 

än vuxna, och det är alltid bra att få en reaktion 

av museibesökarna, oberoende av om 

den är positiv eller negativ. 

Kull jobbar tätt tillsammans med bildkonstlärare 

i skolor runt om i nejden, och på Kuntsi 

har hon tillgång till ett utrymme som är till 

för att mindre grupper skall kunna komma in 

och under handledning skapa egen konst, som 

på något sätt kopplar till olika utställningar eller 

föreställningar. Bland annat har hon ordnat 

workshops, där skoelever har fått komma 

in och själva göra konst med hjälp av olika utvalda 

material, för att sedan se en utställning 

som berör samma tema. 

Ett annat projekt är så kallat ”färgbad” för 

spädbarn. Då har föräldrar till spädbarn kommit 

med sina barn för att tillsammans måla 

och upptäcka olika färger. Färgerna är gjorda 

av matvaror, eftersom barnen är i den åldern 

att allting ändå åker in i munnen. 

Kull har också samarbetat med Wasa teater. 

Till vissa pjäser har Kuntsi erbjudit workshops 

antingen före eller efter föreställningen, 

för att helt enkelt ge publiken – både barn och 

vuxna – möjligheten att fördjupa upplevelsen 

av föreställningen. 

Kull ser också konstpedagogiken som viktig 

i dagens värld, där det finns bilder överallt. 

Bilderna bjuder dessutom ofta på många olika 

tolkningsmöjligheter, och det handlar om att 

göra publiken mera van vid att själv göra sina 

egna tolkningar. 

Samtidigt är konstpedagogiken ett slags publikarbete 

som för ut konsten ur museet och 

ser till att intresset för konst och museibesök 

upprätthålls. 

– Nuförtiden finns man bara om man syns, 

så det gäller att se till att folk vet att vi finns 

här och vad vi har att erbjuda, summerar Kull. 

fakta 

lärlingsstipendier 

¬ ¬ sveNska kulturfoNdeN 

beviljar lärlingsstipendier 

för 

högst ett år, för konstnärer 

som avslutat sin 

egentliga utbildning 

och vill förkovra sig i sin 

konstgren under ledning 

av en etablerad 

konstnär. 

¬ ¬ stipeNdiet förutsätter 

ett avtal mellan 

parterna, och en 

slutrapport om lärlingstiden, 

som inlämnas till 

Kulturfonden. 

¬ ¬ stipeNdiet är på 

1 250 €/mån, högst 

15 000 €/år.


iNtervJu 

¬ ¬ JohaNNa kull arbetar bland annat med 

färgbad för spädbarn, där alla färger är gjorda av 

matvaror. Spädbarnen kommer ändå att sätta 

allt de får tag på i sin mun.


Pooler där 

vetenskapen frodas 

Stiftelsernas post doc-pool och professorspoolen 

är två projekt som ska ge doktorer 

möjlighet att forska och vistas utomlands 

samt att ge professorer möjlighet att idka 

forskning. Professor Henrik Meinander, 

medlem i Svenska kulturfondens styrelse, är 

fondens representant i styrgruppen för båda. 

text & foto: 

förnamn efternamn 

¬ Det hela började år 2010, då 

åtta stiftelser grundade stiftelsernas 

post doc-pool. Tillsammans 

avsätter man 2,5 miljoner 

euro per år för att stöda nybakta 

doktorers möjlighet att tillbringa 

ett år utomlands för att fördjupa 

sig i sin forskning och få ett konkurrenskraftigt 

spetskunnande. 

– Många nya doktorer är i ett 

sådant livsskede att de ofta har 

familj med småbarn. Det här stipendiet 

syftar till att kunna försörja 

också deras familjer under 

en utlandsvistelse, säger Meinander. 

I bakgrunden låg också det 

faktum att stiftelserna på det här 

sättet lättare kan koordinera sin 

utdelning till forskning. 

Post doc-poolen är nu inne på 

tredje året i den första testperioden 

och har fått grönt ljus för en 

treårsperiod till. Poolen har strävat 

till att dela ut ungefär 60 stipendier 

varje år. Beviljningsprocenten 

har legat kring 15 procent 

och Kulturfonden står för 200 

000 € per år. 

Med goda erfarenheter av 

post doc-poolen i bagaget började 

stiftelserna snickra på en 

professorspool ett år senare 

och i den ingår hela 17 stiftelser. 

Den inledde sin utdelning i år 

och fungerar i princip på samma 

sätt som post doc-poolen, men 

ändamålet är ett annat. 

Behovet för en professorspool 

uppstod då Finlands Akademi 

slutade dela ut sina ettåriga 

forskningsstipendier till längre 

hunna forskare, samtidigt som 

professorernas undervisning, 

administrationsuppgifter och 

samhällsuppdrag sakta har ökat. 

Det här gjorde att professorerna 

har allt svårare att forska samt att 

”Många nya 

doktorer är 

i ett sådant 

livs skede att 

de ofta har 

familj med 

småbarn. Det 

här stipendiet 

syftar till att 

kunna försörja 

också deras 

familjer under 

en utlandsvistelse” 

Henrik 

Meinander 

risken för att de skall bli utbrända 

har ökat. 

Henrik Meinander hade själv 

ett forskningsstipendium av Finlands 

Akademi 2007-2008 och 

skrev då färdigt en bok. 

– Utan stipendiet hade jag inte 

haft möjlighet att skriva färdigt 

boken. Det är synd att staten inte 

längre tycker att det är värt att 

satsa på det här, men troligtvis 

kommer det inte att bli någon 

förändring, säger Meinander. 

Det tyder på att professorspoolen 

blir ett bestående inslag 

i universitetsvärlden. 

I den första rundan i vintras 

kom det in bara 114 ansökningar, 

varav 79 stycken, nästan 70 

procent, beviljades. Henrik Meinander 

tror att det låga intresset 

beror på att få hittills känner 

till poolen. Professorspoolen har 

beredskap att dela ut kring 100 

stipendier per år. Kulturfondens

andel är 150 000 € per år. I ansökningsomgången 

i maj då man 

kan söka stipendium för år 2013, 

väntar sig Meinander ett större 

antal ansökningar. 

– Jag tror att ordet har spritt 

sig och att flera nu vet om att poolen 

finns, säger han. 

Varför är det då viktigt just 

för Kulturfonden att vara med 

i poolen? 

– Vi försöker kanalisera Kulturfondens 

pengar till svenskspråkiga 

forskare eller forskare 

vid svenskspråkiga högskoleenheter 

i Finland, förklarar Meinander. 

Han påpekar ändå att kriterierna 

för vem som får stipendium 

ses över av poolernas styrgrupper. 

Stiftelserna som deltar har 

ingen direkt påverkan på vilken 

slags forskning pengarna går till, 

utan det är de vetenskapliga kriterierna 

som avgör. 

– Jag tror att det är viktigt att 

svenskspråkiga forskare får möjlighet 

att komma ut i världen, eller 

forska hemma i Finland, oberoende 

av vilken vetenskap de 

sysslar med, säger Meinander. 

Även om det riktats kritik mot 

post doc-poolen eftersom en del 

av de unga forskarna stannar utomlands 

säger Meinander att det 

ändå bygger på Finlands vetenskapliga 

kunskapskapital. 

– Även om en svenskspråkig 

forskare stannar utomlands betyder 

det att det finns en stark 

koppling hem till Finland och till 

det svenska. Också det att det ute 

i världen finns svenskspråkiga 

experter inom många olika områden 

är viktigt, de bidrar nog i 

sinom tid på sitt sätt till att bygga 

upp kunskapen här i Finland. 

För professorspoolens del 

tycker Meinander också att det 

är viktigt att man verkligen låter 


¬ ¬ heNrik mei- 

NaNder hoppas 

att möjligheterna 

att påverka optimeringen 

av resurserna 

ökar om 

Svenska kulturfonden 

tar initiativ till 

stora satsningar. 

de bästa forskarna syssla med 

det de borde syssla med, det 

vill säga forskning. Universiteten 

och högskolorna har i dagens 

läge en viss press på sig att producera 

tillräckligt många publikationer 

per år för att upprätthålla 

sitt anseende och i längden 

locka ännu flera duktiga forskare, 

därför är stipendierna väldigt 

välkomna också för deras del. 

Meinander menar också att 

det för Kulturfonden är viktigt 

att visa att man är en seriös aktör 

också i nationella sammanhang, 

och han säger att fonden 

i och med att man är med i post 

doc- och professorspoolen, också 

får en lite större möjlighet att 

påverka 

– Om Svenska kulturfonden 

tar initiativ till stora satsningar 

ökar också möjligheterna att påverka 

bruket och optimeringen 

av resurserna, säger Meinander.

M 

NAMN: ADRESS: 

krysset 3/2012 

Krysslösningen skall vara partikansliet tillhanda senast den 15.9.2012. 

Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e. 

adress: Sfp, PB 430, 00101 Helsingfors. Besöksadress: Simonsgatan 8 A, Helsingfors, 7. vån. 


krysset 2/2012 frågesporteN Nr.3 2012 

vinnarna i krysset 2/2012: 

ole nickull, tammerfors 

kaj rosendahl, borgå 

Siv Zittra, nederlappfors 

Sture kackur, jakobstad 

Per-erik berglund, bergö 

Svar och Sudoku-lösningar på sidan 27. 

sudoku: 

lätt expert 

2 

6 9 

9 4 8 6 

5 9 3 4 

4 3 2 1 8 

2 1 3 

5 8 9 

1 8 6 


Testa dig själv och vänkretsen 

med Jesper von Hertzens knepiga 

frågor i allmänkunskap. 

1. Vilket var länge den enda reklamen 

på fotbollslaget fC 

Barcelonas spelskjorta, innan 

laget i fjol ingick ett sponsoravtal 

med Qatar foundation? 

2. Vad betyder uttrycket ”spel 

för gallerierna”? 

3. Hur många partnerskap registrerades 

i fjol i finland? 

a) 333 b) 666 c) c) 1111 d) 

2222 

4. Vem är Mikko sipola? 

5. Vad står am och pm för 

då man talar om klockslag 

exempelvis i Usa? 

6. från vilket land kommer 

teknik jätten samsung, som 

gick om Nokia som världens 

största tillverkare av mobiltelefoner? 

7. eero, eljas och aatos. Vilket 

efternamn efterfrågas? 

8. Paavo tynell (1890-1973) var 

en finländsk designer. Är han 

mest känd för sina 

a) lampor b) ryor c) stolar d) 

köksredskap? 

9. i vilken stad spelas finalen i 

ishockey-VM 2013? 

10. Vilken institutions webbplats 

finns på adressen formin.finland.fi? 

9 2 3 

3 7 1 

4 8 9 2 

6 

2 3 7 

8 1 

7 8 3 6 

6 1 9 

9 2 7

M 

med dig i politikeN 

räntetak 

föreslås 

för snabblån 

för att minska de skuldproblem 

som snabblånen 

medför vill man 

begränsa kreditgivarens 

rätt att ta ut ränta och andra 

kostnader av konsumenten. 

Enligt en arbetsgrupp 

vid justitieministeriet är det 

ändamålsenligare att ta itu 

med de problem som snabblånen 

förorsakar genom att 

reglera priserna i stället för 

att införa förbud. En prisreglering 

skulle inte helt förhindra 

att mindre krediter av 

engångsnatur bjuds ut, men 

skulle medverka till att konsumenten 

får dem på skäligare 

villkor än för närvarande. 

Den effektiva räntan för 

en mindre kredit ska inte få 

överskrida den procentgräns 

som föreskrivs i lag. Arbetsgruppen 

föreslår preliminärt 

en övre gräns på 36-50 procent. 

Vad den exakta procentgränsen 

föreslås bli kommer 

att avgöras under den 

fortsatta beredningen utgående 

från remissvaren. Det 

föreslagna räntetaket gäller 

krediter som understiger 1 

000 euro. Det ska dock inte 

gälla nyttighetsbundna krediter, 

såsom krediter i samband 

med produkter som köps på 

avbetalning. 

– Lagstiftningen måste 

skärpas för att minska de 

skuldproblem som snabblånen 

medför. Betänkandet 

skickas nu ut på omfattande 

remiss för att ge olika instanser 

möjlighet att framföra 

sina synpunkter på den fö- 

reslagna modellens för- och 

nackdelar. Jag ser fram emot 

remissinstansernas synpunkter. 

På basis av dessa bedömer 

jag vilken modell som 

föreslås för riksdagen, säger 

justitieminister aNNa-maJa 

heNrikssoN. 

Enligt Statistikcentralen 

uppgick ett genomsnittligt 

snabblån i slutet av fjolåret 

till ca 243 euro och den effektiva 

räntan till nästan 900 

procent. Enligt arbetsgruppens 

bedömning skulle det 

föreslagna räntetaket troligen 

avsevärt minska utbudet 

av snabblån i deras nuvarande 

form. 

I tingsrätterna har antalet 

fordringsmål som gäller 

snabblån ökat markant. År 

2005 gavs mindre än 3 000 

domar i fordringsmål som 

gällde små fordringar under 

300 euro. 

I fjol var antalet redan 

uppe i ca 82 000. Enligt den 

utredning som arbetsgruppen 

fått berodde största delen 

av dessa domar på snabblån. 

Arbetsgruppen föreslår 

dessutom att maximibeloppet 

i fråga om rättegångskostnaderna 

vid summariska 

fordringsmål sänks. 

höj bidragen 

för 

vägunderhållet 

planeringen och utbyggnaden 

av våra 

tätorter växer årligen 

med en icke avtagande takt 

men skötseln av infrastrukturen 

verkar ohjälpligen släpa 

efter. Vinterunderhållet av 

vägnätet konkurrensutsattes 

via en ny lag 2004, vilket resulterat 

i en försämring i underhållet 

av vägnätet ytterom 

tätorterna. Största orsaken 

härtill är att stora entreprenörer, 

vilka kan konkurrenskraftigare 

sköta uppdragen, 

viker sig för att anlita underleverantörer 

för att utföra arbetet. 

Det försämrade underhållsläget 

vintertid utanför 

tätorterna tär också på vägarnas 

skick. 

Kostnaderna för underhållet 

av vägnätet har blivit 

dyrare medan bidraget för 

att underhålla vägarna har 

hållits konstant alltför länge, 

påpekar sveNska folkpartiet 

i NylaNd. Håller 

vi sakta men säkert på att förstöra 

vårt vägnät? 

Ur trafiksäkerhetssynpunkt 

är det viktigaste att 

vägnätet är i gott skick, antalet 

olyckor som sker årligen 

har ökat och en av orsakerna 

härtill är att vägarna inte håller 

för den tunga transporten 

som idag fraktas längs våra 

vägar i högre grad. 

Mycket av vårt samhälles 

transportbehov sköts idag på 

hjul. Träindustrins råvarubehov 

och leverans av färdiga 

produkter sköts med lastbilar. 

Efterfrågan på grus och 

stenmaterial för byggnadsindustrin, 

som bara ökar, sker 

också på våra vägar. Allt kan 

man tyvärr inte sätta på räls, 

som dock har lika stort behov 

av förbättringar. Sträckorna 

för hur långt ifrån materialet 

hämtas bara växer efterhand 

tätorterna breder ut sig. Vi 

har kommit in i en ond cirkel 

som ej går att stävja billigt. Ju 

längre in i framtiden underhållet 

uppskjuts, desto dyrare 

blir det. 

Vi bör höja på anslagen 

för vägunderhållet för att 

undvika att inte denna infrastruktur 

äventyras anser 

SFP i Nyland. Skatteintäkterna 

som staten drar in via 

trafiken bör allokeras i större 

grad tillbaka som underhållsbidrag. 

Vi bör se över prioriteringarna, 

ett bättre vägunderhåll 

skapar också fler 

lokala arbetstillfällen. 

förhindra 

utslagning 

det sociala, ekonomiska 

och framför allt 

mänskliga priset för 

utslagning är oacceptabelt 

högt. SFP kommer därför att 

flagga för att frågan tas upp 

på allvar i höstens kommunalval, 

säger SFP i Helsingfors 

kretsordförande JohaN 

ekmaN. 

Den relativt färska lagen 

om uppsökande ungdomsarbete 

har tagits i bruk i kommunerna. 

Lagen ställer hårda 

krav på kommunerna, 

vilket är bra, men detta kräver 

även tillräckliga resurser. 

Helsingfors stad firade 200års 

jubileum med att tillföra 

10 miljoner till uppsökande 

ungdomsarbete. Detta var ett 

välkommet beslut men samtidigt 

kom tyvärr beskedet 

att lika mycket måste sparas 

inom utbildningssektorn. Enligt 

ett färskt förslag så är det 

just utbildningssektorn som 

ska sköta om det uppsökande 

ungdomsarbetet i staden. 

I staden finns många privata 

aktörer som gör ett viktigt 

jobb för att förhindra 

ungas utslagning. Det är viktigt 

att trygga fortstatt samarbete 

mellan staden och 

den tredje sektorn. På den 

svenska sidan gör bland annat 

Luckan och Sveps ett 


mycket gott arbete för stadens 

unga. SFP i Helsingfors 

arbetar för att trygga samarbetet 

med dessa aktörer. 

Skärgården 

behöver 

speciallösningar 

kommunerna ska vara 

aktörer i kommunreformsprocessen, 

inte 

objekt. Därför lägger SFP 

stor vikt på kommunernas 

åsikter, säger Svenska Folkpartiets 

ordförande stefaN 

walliN. 

- Jag hoppas därför att 

kommunerna varit realistis- 

frågesporteNs svar: 

1. Unicef, 2. att göra något för syns skull, 3. Svar: a) 333, 4. Segrare i den första voice of finlandtävlingen 

våren 2012, 5. ante meridiem och post meridiem, 6. Sydkorea, 7. erkko, 8. a) lampor, 9. 

Stockholm, 10. Utrikesministeriets 

sudoku-lösNiNgar: 

lätt expert 

9 2 5 7 3 6 4 1 8 

4 8 1 2 5 9 7 6 3 

7 6 3 1 8 4 9 5 2 

3 1 9 4 7 8 5 2 6 

8 5 2 9 6 1 3 4 7 

6 4 7 3 2 5 1 8 9 

2 9 4 6 1 3 8 7 5 

5 3 6 8 4 7 2 9 1 

1 7 8 5 9 2 6 3 4 


ka och försökt bedöma sin 

framtid i ett längre perspektiv 

än bara några års bokslut. 

Jag hoppas också kommunerna 

inte bara sagt blankt 

nej. Och säger man nej borde 

man samtidigt kunna presentera 

alternativet, som 

tryggar den ekonomiska bärkraften 

och servicen på längre 

sikt, säger Wallin om kommunreformsprocessen. 

För Åbolands del säger 

Wallin att det finns en sak 

som inte förändras oberoende 

av vad resultatet av 

kommunreformen blir. Det 

är skärgårdsförhållandena, 

såsom geografin, menföret 

och de långa avstånden. 

- Det betyder att också 

framtidens statsandelssystem 

måste innehålla skärgårdstillägg 

och att skärgårdens 

kommunikationer, 

färjor, förbindelsebåtar och 

fasta vägar fortsättningsvis 

måste stödas av samhället 

och vara föremål för effektiv 

politisk intressebevakning, 

sade Wallin, som också är 

åboländsk riksdagsledamot. 

Kommunreformen bör 

enligt Wallin ses också som 

en möjlighet att trygga servicen 

på svenska på ett hållbart 

och långsiktigt sätt. Om 

alternativet är mastodontkommuner 

eller nya samkommunala 

lösningar är de 

starka primärkommuner, 

som regeringsprogrammet 

nämner, ett mer demokratiskt 

alternativ. 

- I Svenskfinland skall 

vi själva hålla i styrpinnen 

och föreslå sådana lösningar, 

som vi själva känner oss 

bekväma i. Därför måste vi 

också vara aktiva med att lyfta 

upp möjligheten att skapa 

nya, innovativa lösningar för 

att trygga den svenskspråkiga 

servicen, liksom den 

finskspråkiga servicen i de 

kommuner där svenskan är 

i majoritet, sade Wallin. 

armi 

murto ny 

ordförande 

för 

de tvåspråkiga 

armi murto har blivit 

vald till ny ordförande 

för Nätverket 

för de tvåspråkiga, som är en 

specialförening inom Svenska 

folkpartiet. 

Nätverket höll sitt årsmö- 

9 7 6 1 5 2 4 3 8 

3 2 5 8 9 4 6 7 1 

4 1 8 6 3 7 9 5 2 

7 6 3 9 2 8 1 4 5 

1 4 2 3 7 5 8 9 6 

5 8 9 4 6 1 7 2 3 

2 5 1 7 8 9 3 6 4 

8 3 7 5 4 6 2 1 9 

6 9 4 2 1 3 5 8 7

M 

med dig i politikeN 

The European Liberal, Democrat and Reform Party (ELDR) is the third largest European political family, bringing together parties with common 

liberal, democrat and reform ideas from more than 37 European countries. The ELDR Party, headquartered in Brussels, employs a dynamic team 

of dedicated professional staff who support the activities of the party and the European level activities of its members. To support its activities, 

the ELDR is seeking a: 

Secretary General 

te i april 2012, där Murto enhälligt valdes till ordförande. 

– Jag ser framemot att leda nätverket. Vi tvåspråkiga 

behövs mer än någonsin på grund av det kritiska språkklimatet 

i Finland. Vi skall visa att tvåspråkighet är en rikedom 

och inte motsatsen, säger Murto. 

Nätverket skall under kommande året jobba med att 

förstärka synligheten av de tvåspråkiga i Finland. Dessutom 

kommer nätverket att fokusera på att uppmana tvåspråkiga 

att ställa upp i kommunalvalet. 

– Det behövs tvåspråkiga i kommunala organ. Det är viktigt, 

bland annat för att öka förståelsen för de tvåspråkigas 

behov och önskemål av kommunala servicen, säger Murto. 

Till styrelsen valdes även Benjamin Ellenberg, Jose Forslund, 

Anna Litonius, Niklas Mannfolk, Eva Roos, Liisa 

Sarvimäki-Paananen, Corinna Tammenmaa, Anna Vuopala 

och Liisa Wallin. 

Reporting to the President and the Bureau of the ELDR Party, the Secretary General will oversee the Party’s 

political activities, organise the Party’s events and manage the staff, the finances and the premises of the 

Party within the framework of the EU Regulation governing political parties and Belgian law. 

Requirements: 

Candidates will be university graduates with demonstrable political management experience, preferably 

including experience at international level, possessing fluency in English and French and a high level of intercultural 

sensitivity. 

They should have an understanding of and affinity with the policies of the ELDR Party and its national member 

parties and should be a member of an ELDR member party. 

A good understanding of political processes, experience in managing a dynamic team and experience of 

financial administration and office experience are important, as is computer literacy. 

We offer: 

• An international job based in Brussels with frequent travel, mainly in Europe 

• Being part of a small team of 12 professionals working in multicultural and friendly atmosphere 

• An interesting compensation package. 

To apply, please send a detailed curriculum vitae and a letter of motivation by 15 July 2012 at 12.00 CET by 

e-mail to: 

eldr@skynet.be 

For more information, please consult our website: 

www.eldr.eu 


SfP i helsingfors 

nominerade 35 

kommunalvalskandidater 

sFP i Helsingfors har på sitt kretsmöte den 14 april 

nominerat sina första kommunalvalskandidater. 

Dessa är: 

¬ ¬ ahmed hassaN, aNders Westerholm, Anna Jungner-Nordgren, 

Ann-Jolin Grüne, Ann-Louise Laaksonen, 

Antonia Husberg, Armi Murto, Benjamin Ellenberg, Christer 

Antell, Elin Andersson, Esa Puurtinen, Gerd-Peter 

Löcke, Gunvor Brettschneider, Heidi Wallius-Virkkula, Ilya 

Spiegel, Jan D. Oker-Blom, Jan-Gregory Lillja, Johan Ekman, 

Jose Forslund, Karin Hautamäki, Kristina Juth, Lena 

Wenman, Marcus Rantala, Mikael Epstein, Mikael Sjövall, 

Oscar Ohlis, Patrik Gayer, Peter Hackman, Päivi Storgård, 

Ralf Nikander, Sam Björklund, Sebastian Weckman, Susanne 

Kollin, Thomas Holmén och Tom Biaudet. 

Wallin: vi står och 

faller med vår skola 

vi står och 

faller med 

vår skola. 

Det gäller Finland, 

men också 

det svenska i Finland. 

En högklassig 

och allmänbildande 

skola är en 

förutsättning för 

vår konkurrenskraft. 

- Vårt problem 

är inte bristen på kompetens, utan att vi inte kunnat 

fånga in det enorma kunnande som Finland har. Politik 

måste också vara talent management – förmåga att 

leda världens kunnigaste folk, säger stefaN walliN. 

En bred allmänbildning blir allt viktigare för att klara 

sig i arbetslivet men också i vardagen. Dessutom måste 

ambitionsnivån för språkkunskaper höjas i utbildningen 

på alla stadier. Finland borde se det som sin plikt 

att rusta medborgarna med de instrument språkkunskaper 

utgör, för att kunna göra sig gällande i kontakten 

med övriga världen. 


09.06 Rovaniemi 17.00 

10.06 Rovaniemi 17.00 

11.06 Kittilä 18.30 

12.06 Sodankylä 18.30 

13.06 Ivalo 18.30 

15.06 Kemijärvi 18.30 

16.06 Kuusamo 17.00 

17.06 Ämmänsaari 17.00 

18.06 Sotkamo 18.30 

19.06 Nurmes 18.30 

20.06 Lieksa 18.30 

21.06 Ilomants 18.30 

23.06 Tohmajärvi 17.00 

24.06 Outokumpu 17.00 

25.06 Joensuu 19.00 

26.06 Joensuu 19.00 

27.06 Joensuu 16.00 

27.06 Joensuu 19.00 

28.06 Joensuu 16.00 

28.06 Joensuu 19.00 

29.06 Kides 19.00 

30.06 Kerimäki 18.00 

01.07 Nyslott 14.00 

01.07 Nyslott 18.00 

02.07 Parikkala 19.00 

03.07 Imatra 16.00 

03.07 Imatra 19.00 

04.07 Villmanstrand 19.00 



06.07 Savitaipale 19.00 

07.07 S:t Michel 18.00 

08.07 S:t Michel 14.00 

08.07 S:t Michel 18.00 

09.07 Jyväskylä 19.00 






13.07 Pihtipudas 19.00 

14.07 Haapajärvi 18.00 

15.07 Nivala 18.00 

16.07 Ylivieska 19.00 

17.07 Kalajoki 19.00 

18.07 Oulainen 19.00 

19.07 Muhos 19.00 

20.07 Ijio 19.00 

21.07 Haukipudas 17.00 

22.07 Uleåborg 18.30 

23.07 Uleåborg 18.30 

24.07 Uleåborg 18.30 

25.07 Uleåborg 18.30 

26.07 Uleåborg 18.30 

27.07 Uleåborg 18.30 

28.07 Uleåborg 14.00 

28.07 Uleåborg 18.00 

29.07 Uleåborg 14.00 

29.07 Uleåborg 18.00 

30.07 Brahestad 15.30 

30.07 Brahestad 18.30 

31.07 Karleby 18.30 

01.08 Karleby 15.30 

01.08 Karleby 18.30 

02.08 Jakobsrtad 18.30 

03.08 Kauhava 18.30 

04.08 Seinäjoki 17.00 




06.08 Vasa 18.30 

07.08 Vasa 18.30 

08.08 Vasa 15.30 

08.08 Vasa 18.30 

09.08 Vasa 15.30 

09.08 Vasa 18.30 

10.08 Kurikka 18.30 

11.08 Kristinestad 17.00 

12.08 Kankaanpää 17.00 

13.08 Raumo 18.30 

14.08 Eura 18.30 

15.08 Harjavalta 18.30 

16.08 Björneborg 18.30 





20.08 Nystad 18.30 

21.08 Åbo 18.30 

22.08 Åbo 18.30 

23.08 Åbo 18.30 

24.08 Åbo 18.30 

25.08 Åbo 13.00 

25.08 Åbo 17.00 

26.08 Åbo 13.00 

26.08 Åbo 17.00 

27.08 Lundo 18.30 

28.08 Salo 18.30 

29.08 Salo 15.30 

29.08 Salo 18.30 

30.08 Pargas 18.30 

01.09 Nådendal 13.00 

01.09 Nådendal 17.00 

02.09 Nådendal 13.00 

02.09 Nådendal 17.00 

03.09 Loimaa 18.30 

04.09 Huittinen 18.30 

05.09 Vammala 15.30 

05.09 Vammala 18.30 

06.09 Nokia 18.30 

07.09 Birkala 18.30 

08.09 Tavastkyro 17.00 

09.09 Ylöjärvi 13.00 

09.09 Ylöjärvi 17.00 

11.09 Tammerfors 18.30 








17.09 Kangasala 15.30 

17.09 Kangasala 18.30 

18.09 Valkeakoski 18.30 

19.09 Hyvinge 18.30 

20.09 Träskända 18.30 

21.09 Träskända 18.30 

22.09 Borgå 17.00 

23.09 Borgå 13.00 

23.09 Borgå 17.00 

24.09 Sibbo 18.30 

25.09 Mäntsälä 18.30 

26.09 Kervo 18.30 

27.09 Klövskog 15.30 

27.09 Klövskog 18.30 

28.09 Grankulla 15.30. 

28.09 Grankulla 18.30 

30.09 Lojo 13.00 

från biljettpriset – även 

familjemedlemmar. 

30.09 Lojo 17.00 

01.10 Kyrkslätt 15.30 

01.10 Kyrkslätt 18.30 

02.10 Tusby 18.30 

Med S-Förmånskortet 

–3,50 förmån 

expeditionsavgift från 2,50 

familjemedlemmar. 


04.10 Helsingfors 18.30 







lippupalvelu.fi 

07.10 Helsingfors 17.00 2,50 

expeditionsavgift från 

10.10 Helsingfors föreställningen. 

18.30 

före 

timmar 

12–13 2 och kl 11.10 Helsingfors 18.30 

Biljettluckan öppen är 

12.10 16–32,- 

Helsingfors Biljetter 18.30 


lna) 

13.10 (1,75/min Helsingfors lippupalvelu.fi 

+ 17.00 

0600 30006 

Info-tel. 



före föreställningen. 

och 2 timmar 

kl 12–13 

är öppen 

16.10 Helsingfors Info-tel. 18.30 0600 30006 

Biljettluckan 

17.10 Biljetter 16–32,- 

Helsingfors (1,75/min 18.30 + lna) 


(1,75/min + lna) 

Biljetter 16–32,- 

18.10 Helsingfors Biljettluckan 18.30 0600 30006 är öppen 

Info-tel. 

19.10 Helsingfors kl 12–13 och 15.00 2 timmar 

19.10 Helsingfors före föreställningen. 

18.30 







24.10 Helsingfors expeditionsavgift 18.30 från 2,50 




27.10 Helsingfors Med S-Förmånskortet 

13.00 

27.10 Helsingfors –3,50 17.00 förmån 


28.10 Helsingfors familjemedlemmar. 13.00 











Info-tel. 0600 30006 

(1,75/min + lna) 

Biljetter 16–32,- 

Biljettluckan är öppen 

kl 12–13 och 2 timmar 

före föreställningen. 


expeditionsavgift från 2,50 




familjemedlemmar.

Med nr. 3 Juni 2012 - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?