Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen

tar. Projektet har pågått sedan 1995 och skall
avslutas 2001.
Preliminära resultat tyder på en tendens till
minskad kariesökning med ökade professionella
insatser. Initiala kariesskador förefaller
öka. Carina Källestål har också utarbetat en
enkät med 100 frågor. Det visar sig där att
skolanpassning och självkänsla har betydelse
för tandhälsobeteendet. Vi ser med stort intresse
fram emot slutresultaten av det här
projektet. Kan vi få svar på frågan vilken kariesförebyggande
strategi som är mest kostnadseffektiv?
Ola Norderyd odont. dr från Odontologiska
Institutionen i Jönköping, talade om ”Gingivit/parodontit
i tonåren. Förekomst, risk och
behandling”. Fästeförlust hos tonåringar förekommer
hos 3 % av 16-åringarna och hos 5 %
av 18-åringarna, medan marginal benförlust
finns hos 1 % av 16-18-åringarna. 6 % av 20åringarna
har tandköttsfickor 4 mm eller
mera, och hos vuxna har 13 % grav parodontit.
Förhöjd risk för parodontit hos barn och ungdom
finns hos dem med genetisk disposition
och de med vissa allmänsjukdomar, samt etnisk
bakgrund (parodontiten ökar med minskad
breddgrad!). Rökning, dålig munhygien,
hög gingivitnivå, subgingival tandsten är
andra kända riskfaktorer. Strukturerad behandlingsgång
med uppföljning poängterades
vara viktig för ett gott resultat.
Därefter följde en föreläsning sponsrad av
Danisco Sweeteners, som var huvudsponsor
av Barntandvårdsdagarna. Professor Sara
Karjalainen från Åbo föreläste över ämnet
”From fluoride to xylitol – from professional
prevention to selfcare”. Det blev ett intressant
föredrag om xylitolens användning som ett
profylaktiskt medel inom tandvården.
Mutansbakterier har olika egenskaper. En
egenskap som varierar är bakteriens förmåga
att fästa på tandytan. Vissa mutansstreptokocker
fäster bra på tandytan och bildar därigenom
plackets grogrund medan andra fäster
sämre. Båda dessa mutansgrupper finns i saliv
och plack. Vid intag av xylitol fås till en början
en sänkning av antalet mutansstrepto-
Barntandläkarbladet ∙∙∙∙ Årgång 13 ∙∙∙∙ Nr 2 ∙∙∙∙ 2000
kocker. Vid längre tids intag ökar antalet igen,
men det är de mutansstreptokocker som ej har
förmåga att fästa så bra på tandytan som ökar.
Plackmängden kommer därför att minska.
Sara Karjalainen rappporterade också en
intressant studie, där syftet var att förhindra
att mutansstreptokocker förs över från mor till
barn. Mödrarna med högt mutanstal delades
in i 3 grupper. Grupp 1 åt xylitoltuggummi 3
ggr/dag från det att barnet var 3 månader tills
barnet var 2 år, grupp 2 fick klorhexidinbehandling
och grupp 3 Duraphatlackning var
6:e månad under samma tid. Resultaten visade
att i grupp 1 var andelen barn infekterade med
mutansstreptokocker vid 2 år 10 %, vid 3 år
25 % och vid 6 år 50 %.
I klorhexidingruppen var motsvarande siffror
25 %, 30 % och 80 % och i Duraphatgruppen
50 %, 65 % och 80 %. Medelvärdet för dmft
vid 6 år var i xylitolgruppen 1, i klorhexidingruppen
3 och i Duraphatgruppen 3.
Andra patientgrupper som togs upp som målgrupper
för xylitolanvändning var patienter
med hög kariesrisk, hög kariesaktivitet, xerostomi
och de med nyerumperade tänder där
xylitolanvändning bör påbörjas ca 1 år innan
tänderna erupterar.
Xylitoltuggummi bör intas 3-5 ggr/dag helst
efter varje måltid och hållas i munnen 3-5
minuter. Den vanligaste biverkan som hittills
kunnat ses av xylitolanvändning är lindriga
diarréer som dock brukar avta efter en tids
användning och som kan minimeras genom
att minska dagsdosen av xylitol och successivt
öka till den optimala dosen. Det påpekades
särskilt att xylitolanvändning ej kan ersätta
tandborstning. Munhygienen är fortfarande
en viktig faktor för tandhälsan. Men det
betyder att xylitol kan vara en god hjälp i vårt
profylaxarbete då plackmängd och karies
minskar och insatsatsen från tandvårdens sida
kan reduceras.
Gunilla Andersson, docent och käkkirurg vid
Tandvårdshögskolan i Malmö, avslutade dagens
program under rubriken ”Rökning,
snusning och tobaksvanornas relation till
munslemhinne- förändringar”. Gunilla
8