Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen

Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen

15.09.2013 Views

Barntandläkarbladet ∙∙∙∙ Årgång 13 ∙∙∙∙ Nr 2 ∙∙∙∙ 2000 Barntandvårdsdagarna succé – igen! Anna-Lena Holst, Karlskrona refererar __________________________________________________ T emat ”Tonåringen i tandvården” lockade 668 barntandvårdare att söka sig till ett höstsoligt Malmö 22-23 september. Arrangemanget var förlagt till Europaporten kongresscenter. Vi var 214 tandläkare, 267 tandsköterskor, 55 tandhygienister, 14 administratörer och 118 övriga barntandvårdsintresserade. Många vuxna har svårt att förstå sig på ungdomar, deras livsstil och värderingar. Kommer de från månen? Thomas Fürth, docent och forskningschef vid Kairos’ Future AB i Stockholm inledde fredagsförmiddagens program under titeln ”Dagens unga – morgondagens vuxna. Om värderingar förr nu och i framtiden”, hävdade att den egna ungdomstidens värderingar och livsåskådningar formar var och ens värderingar som vuxen. Från 1930-talet med materialisterna och försörjningens värderingar över till 1960-talets yttre värderingar och till postmaterialisterna på 90talet som betonar de inre värderingarna och neomaterialisterna som sätter upplevelser och inte prylar i högsätet. Vad tycker då dagens ungdom är viktigast i livet? Först och främst att vara frisk, därefter att få en egen familj och ett intressant arbete. Det som rankas lägst är fritidsaktiviteter, få en aktad ställning och att göra en aktiv samhällsinsats. I stället vill man sudda ut gränsen mellan arbete och fritid och ha fria arbetstider. Ett självständigt, rörligt, roligt, kreativt och utåtriktat arbete eftersträvas! Dagens pojkar kan tänka sig att bli ingenjör, egen företagare eller konsult inom handel och service. Flickor väljer helst branscher som hotell, turism, information, media och reklam. 70 % av dagens unga kan tänka sig att bo utomlands minst 3 år och 45 % kan tänka sig att bo utomlands under större delen av sitt liv. Carina Trägårdh, dietist, talade om barns och ungdomars matvanor under rubriken ”Från välling till Cola”. Mjölk har tappat 30 % mot läsk under de senaste åren. De som äter bäst i Sverige idag är 1-åringen (och också vissa pensionärer). De äter 5 ggr/dag varav 2 lagade mål med 2 portioner grönsaker, gröt 1 gång/dag och nästan ingen sackaros i kosten. Energifördelningen är 15 % protein, 34 % fett och 50 % kolhydrater. 15-18-månadersbarnen äter fler mellanmål och vid 18 månader – 3 år ökas sackarosintagen och sänks konsumtionen av grönsaker. 30 % av 3-åringarna äter inte grönsaker varje dag, 35 % av 4-åringarna ock så många som 85 % av 5-åringarna. Exponering, social inlärning och aversionsträning är de viktigaste komponenterna i samband med vad barn lär sig tycka om och inte tycka om. Försäljningsstatistiken över matvaror toppas av falukorv följt av köttfärssås, pizza, pasta med ketchup, fiskpinnar, pannbiffar, djupfryst färdigmat, färdiglagde köttbullar, snabba soppor och blodpudding. I lågstadiet är frukostvanorna fortfarande bra men barnen får för lite mat mitt på dagen och mellanmålen tenderar att bli större och större. I mellanstadiet äter 31 % frukost hemma ensamma och i högstadiet äter 30 % inte någon frukost alls! I stället blir det mycket godis och fler blir överviktiga eller feta. Ingen eller dålig vardagsmotion på grund av TV:s och datorns dragningskraft är troligen den främsta orsaken. Carina Trägårdh redovisade också en intressant studie från Trollhättan – Uppsala där 400 15-åringars kostvanor hade studerats. 70 % äter godis och dricker läsk varje dag och får därigenom för lite av riktig mat. 40 % äter dessutom inte lagad skollunch. Vad är anledningen till att frukostvanorna är så dåliga nu för tiden? Tonåringarna själva uppger att de hinner inte äta, är för trötta, är inte hungriga, att det är tråkigt att äta ensam. De flesta får i 6

alla fall något i sig på morgonen, men vatten, läsk, juice, youghurt och bullar tenderar att öka i vardagsfrukosten. Som Thomas Fürth tidigare påpekade, det viktigaste i livet och det som även ungdomar sätter högst, är att hålla sig frisk men det märkliga är att de inte uppfattar att maten kan hjälpa till med detta. Tonåringen vet inte vad mat kan göra för dem! Mats Trondman, docent, kultursociolog och ungdomsforskare í Malmö talade sedan om ”Brådmogna ungdomar och ungdomliga vuxna. Kommunikation som möjlighet och hinder”. Han ställde frågan ”På vilket sätt skiljer sig dagens ungdom från de som var födda på 50-talet eller tidigare”? En del vuxna ser ungdomar enbart som problem där åtgärder krävs. Andra idealiserar ungdomarna. Mats Trondman poängterade att barnet är socialt oskyldigt, kan inte välja och att det är samspelet mellan grundläggande livsvillkor och kommunikativa villkor och bemötande, som formar barnet. Världen ser helt annorlunda ut idag jämfört med för 30 år sedan. Livsformen förändras successivt. En flicka född 1900 blev vuxen när hon som 13-åring togs upp i syföreningen! ”Nu är du en av oss” och flickan neg och tackade. Idag får ungdomarna vänta länge på att bli vuxna. Nu skall man ha en relativt lång utbildning, skaffa arbete, flytta hemifrån och först då anses man som vuxen och får bestämma själv. Ekonomi, arbetsmarknad och utbildning styr mer idag än tidigare. En skrämmande utveckling är den vi ser i sexualiseringen av barndomen där bl a mode och smink kryper allt längre ner i åldrarna. I tidigare generationer var alltid pappa i centrum. Numera är det barnen, och allt fler barn hamnar allt tidigare i familjens centrum. Mediainflytandet är idag stort och påtagligt. Ofta speglar media vuxna människors ofårmåga att hantera sociala relationer och detta påverkar givetvis barnens syn på de vuxna. Mats Trondman blandade humor, skådespelartalang, kunskap och erfarenhet i en bejublad framställning med situationer ur livet tagna på kornet! Barntandläkarbladet ∙∙∙∙ Årgång 13 ∙∙∙∙ Nr 2 ∙∙∙∙ 2000 Docent Sven Bremberg, Centrum för barn- och ungdomshälsa i Stockholm talade om ”Ungdomars hälsa och hälsobeteende” som han konstaterade tyvärr går åt fel håll. De stora hälsoproblemen för barn upp till 14 år är psykiska problem, 22 %, vilka har ökat, fysiska skador, 18 %, som har minskat, infektioner, 2 %, som har minskat och astma och allergier, 5 % ,som har ökat. Alkoholkonsumtionen i årskurs 9 ökar. Narkotikaanvändningen har fördubblats under de senaste 10 åren. Den fysiska aktiviteten har minskat med övervikt som följd hos många ungdomar. Tonårsaborterna ligger näst högst i EU efter Storbritannien. Det som påverkar ungdomars rökvanor angavs vara tillgänglighet 10-40 %, sociala normer 20-50 %, psykiska problem 5- 20 % och kunskap/attityd 5-15 %. När det gäller alkoholbruk angavs den viktigaste komponenten vara psykisk hälsa. Sven Bremberg efterlyste en strategi med samverkan och gemensamt synsätt mellan olika yrkesgrupper för att förbättra ungdomars hälsa, vilket tycks vara nog så viktigt! På kvällen blev det busstur i solnedgången över Öresundsbron med middag på Base Camp i Köpenhamn. För många av oss var det premiärtur på Öresundsbron och därför extra spännande med den nya förbindelsen. Efter en god middag avslutades kvällen med underhållning av Lundaspexarna – en given höjdpunkt! Tillbaka snabbt och bekvämt till Malmö, upp tidigt och ytterligare 4 föreläsningar, nu med mera direkt odontologiskt tema. Carina Källestål, Umeå inledde under rubriken ”Hål? Det fixar tandläkar’n!” vilket sades vara en tonårings uppfattning av problemet. Carina leder ett forskningsprojekt om utvärdering av kariesförebyggande åtgärder, även vad gäller kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Fyra profylaxprogram med stigande professionella insatser jämförs; a) rekommendation av tandborstning med fluortandkräm; b) a) + rekommendation av dagligt bruk av fluortabletter; c) + intensiv fluorlackning med Duraphat 2 ggr/år; d) + professionell munhygieninstruktion, kostrådgivning etc. 26 kliniker över hela landet del- 7

alla fall något i sig på morgonen, men vatten,<br />

läsk, juice, youghurt och bullar tenderar att<br />

öka i vardagsfrukosten. Som Thomas Fürth<br />

tidigare påpekade, det viktigaste i livet och<br />

det som även ungdomar sätter högst, är att<br />

hålla sig frisk men det märkliga är att de inte<br />

uppfattar att maten kan hjälpa till med detta.<br />

Tonåringen vet inte vad mat kan göra för<br />

dem!<br />

Mats Trondman, docent, kultursociolog och<br />

ungdomsforskare í Malmö talade sedan om<br />

”Brådmogna ungdomar och ungdomliga<br />

vuxna. Kommunikation som möjlighet och<br />

hinder”. Han ställde frågan ”På vilket sätt<br />

skiljer sig dagens ungdom från de som var<br />

födda på 50-talet eller tidigare”? En del vuxna<br />

ser ungdomar enbart som problem där åtgärder<br />

krävs. Andra idealiserar ungdomarna.<br />

Mats Trondman poängterade att barnet är<br />

socialt oskyldigt, kan inte välja och att det är<br />

samspelet mellan grundläggande livsvillkor<br />

och kommunikativa villkor och bemötande,<br />

som formar barnet. Världen ser helt annorlunda<br />

ut idag jämfört med för 30 år sedan.<br />

Livsformen förändras successivt. En flicka<br />

född 1900 blev vuxen när hon som 13-åring<br />

togs upp i syföreningen! ”Nu är du en av oss”<br />

och flickan neg och tackade. Idag får ungdomarna<br />

vänta länge på att bli vuxna. Nu<br />

skall man ha en relativt lång utbildning,<br />

skaffa arbete, flytta hemifrån och först då<br />

anses man som vuxen och får bestämma själv.<br />

Ekonomi, arbetsmarknad och utbildning styr<br />

mer idag än tidigare. En skrämmande utveckling<br />

är den vi ser i sexualiseringen av barndomen<br />

där bl a mode och smink kryper allt<br />

längre ner i åldrarna. I tidigare generationer<br />

var alltid pappa i centrum. Numera är det barnen,<br />

och allt fler barn hamnar allt tidigare i<br />

familjens centrum.<br />

Mediainflytandet är idag stort och påtagligt.<br />

Ofta speglar media vuxna människors ofårmåga<br />

att hantera sociala relationer och detta<br />

påverkar givetvis barnens syn på de vuxna.<br />

Mats Trondman blandade humor, skådespelartalang,<br />

kunskap och erfarenhet i en bejublad<br />

framställning med situationer ur livet<br />

tagna på kornet!<br />

Barntandläkarbladet ∙∙∙∙ Årgång 13 ∙∙∙∙ <strong>Nr</strong> 2 ∙∙∙∙ 2000<br />

Docent Sven Bremberg, Centrum för barn-<br />

och ungdomshälsa i Stockholm talade om<br />

”Ungdomars hälsa och hälsobeteende” som<br />

han konstaterade tyvärr går åt fel håll. De<br />

stora hälsoproblemen för barn upp till 14 år är<br />

psykiska problem, 22 %, vilka har ökat,<br />

fysiska skador, 18 %, som har minskat, infektioner,<br />

2 %, som har minskat och astma och<br />

allergier, 5 % ,som har ökat. Alkoholkonsumtionen<br />

i årskurs 9 ökar. Narkotikaanvändningen<br />

har fördubblats under de senaste 10<br />

åren. Den fysiska aktiviteten har minskat med<br />

övervikt som följd hos många ungdomar.<br />

Tonårsaborterna ligger näst högst i EU efter<br />

Storbritannien. Det som påverkar ungdomars<br />

rökvanor angavs vara tillgänglighet 10-40 %,<br />

sociala normer 20-50 %, psykiska problem 5-<br />

20 % och kunskap/attityd 5-15 %. När det<br />

gäller alkoholbruk angavs den viktigaste<br />

komponenten vara psykisk hälsa. Sven<br />

Bremberg efterlyste en strategi med samverkan<br />

och gemensamt synsätt mellan olika<br />

yrkesgrupper för att förbättra ungdomars<br />

hälsa, vilket tycks vara nog så viktigt!<br />

På kvällen blev det busstur i solnedgången<br />

över Öresundsbron med middag på Base<br />

Camp i Köpenhamn. För många av oss var det<br />

premiärtur på Öresundsbron och därför extra<br />

spännande med den nya förbindelsen. Efter en<br />

god middag avslutades kvällen med underhållning<br />

av Lundaspexarna – en given höjdpunkt!<br />

Tillbaka snabbt och bekvämt till<br />

Malmö, upp tidigt och ytterligare 4 föreläsningar,<br />

nu med mera direkt odontologiskt<br />

tema.<br />

Carina Källestål, Umeå inledde under rubriken<br />

”Hål? Det fixar tandläkar’n!” vilket sades<br />

vara en tonårings uppfattning av problemet.<br />

Carina leder ett forskningsprojekt om utvärdering<br />

av kariesförebyggande åtgärder, även vad<br />

gäller kostnadseffektivitet och betydelse av<br />

social bakgrund. Fyra profylaxprogram med<br />

stigande professionella insatser jämförs; a)<br />

rekommendation av tandborstning med<br />

fluortandkräm; b) a) + rekommendation av<br />

dagligt bruk av fluortabletter; c) + intensiv<br />

fluorlackning med Duraphat 2 ggr/år; d) +<br />

professionell munhygieninstruktion, kostrådgivning<br />

etc. 26 kliniker över hela landet del-<br />

7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!