You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De sprang och sprang 614 . Det hade varit flyglarm s˚a länge att Ingrid Aspberg<br />
och barnen g˚att hem. Och d˚a kom flygplanen. “De nästan snuddade vid<br />
trädtopparna.” Det d˚anade fr˚an deras kulsprutor och fr˚an luftvärnet (som<br />
inte träffade). Äntligen var det “med en känsla av befrielse vi n˚adde grottan.”<br />
Men skolan m˚aste fortsätta. För i Luoyang fanns den enda skolan för SMK:s<br />
missionärsbarn. Sedan <strong>hela</strong> familjen Aspberg kommit dit i början av 1940 undervisade<br />
Ingrid de äldsta barnen 615 . Senare inackorderades Gunvor Bergquist<br />
där (hennes storebror Carl-Olof hade ju följt med oss när vi skulle till Sverige).<br />
SMK hade nu en missionssekretare Martin Bergling som själv var missionärsbarn<br />
(han efterträdde Martin Lindén som blev missionsförest˚andare efter<br />
Erik Folke) 616 . Strax efter ny˚ar 1943 skrev han om de 29 missionärsbarnen<br />
under 18˚ar 617 . “Vad Carl-Olof denna helg skall ha längtat efter sina föräldrar,<br />
som han ej sett p˚a omkring tre ˚ar.” Men det hade hänt mycket sedan Barnens<br />
hem i Duvbo invigdes 1911. Martins bror Morris kunde berätta livligt om<br />
hur det gick till den första tiden 618 . Nu var inga barn inackorderade där och<br />
det var bara familjen Bergquist som var splittrad. Och Svenska skolan p˚a<br />
Jigong l˚ag öde 619 .<br />
Öde l˚ag ocks˚a kvinnoskolan i Luoyang vars lokaler blev obrukbara efter den<br />
fjärde av fyra bombningar den 25 mars 1940 (samtidigt träffades den “ordinarie”<br />
missionärsbostaden) 620 . Men Johannes Aspberg berättade att verksamheten<br />
fortsatte “med stor tillslutning” i en ort fem eller sex mil söderut.<br />
Troligen var det vid stormötena som missionärerna fick den mesta kontakten<br />
med verksamheten utanför Luoyang. Kort efter sin ˚aterkomst hösten 1940<br />
reste Gösta Goës till flera s˚adana möten 621 . I Luoning fann han att den<br />
numera stora församlingen redan var delad i tv˚a och att en tredje höll p˚a<br />
att bildas. Han reste vidare västerut uppför dalen. “P˚a denna väg har man<br />
ständigt de höga bergen och cypressdungar här och var till sällskap, och Lofloden<br />
eller n˚agon av dess bifloder ackompanjera med fors eller porl. Ofta<br />
vaja bambulunder nere i dalarna och lysa som smaragder upp det annars<br />
mest brunröda landskapet.” S˚a kom han till Världens Ände, dvs. till Lushi.<br />
“Lushih församling överraskade mig genom att vara en bedjande församling.”<br />
Man fick andas ut när det gick. Maria Pettersson som ofta s˚ag japanska flygplan<br />
skrev 622 : “<strong>Här</strong> vid kvarnen är det lugnt och i viss m˚an tryggt. Det är s˚a<br />
ljuvligt att se det klara vattnet flyta stilla... En hel rad kvinnor ligga härnere<br />
vid rännan och tvätta. Längre ut hämtas friskt rent vatten till matlagning.”<br />
614 Ingrid Aspberg: Under hans vingar s. 37, 39-41 (Svenska Missionens i Kina förlag 1947).<br />
615 SL s. 67-72 (25 mars 1940, brev fr˚an Ingrid Aspberg).<br />
616 SL s. 113 (10 maj 1939), SL s. 107 (25 april 1940) och SL s. 230-231 (10 november<br />
1940, artikel av Karl Fries).<br />
617 SL s. 5-7 (10 januari 1943, artikel av Martin Bergling).<br />
618 Egna minnen av Morris Berglings berättelser.<br />
619 SL s. 270-271 (25 december 1942, brev fr˚an Carl Blom).<br />
620 SL s. 144-145 (10 juni 1940, brev fr˚an Johannes Aspberg).<br />
621 SL s. 56 (10 mars 1941, brev fr˚an Gösta Goës, bl.a. om den blivande församlingen i<br />
Hoti Yangp’o).<br />
622 SL s. 9-10 (10 januari 1940, brev fr˚an Maria Pettersson).<br />
83
Change language