Här följer hela uppsatsen

Vid missionärskonferensen i juni hade en stadgerevision godkänts 469 . Pensions˚aldern
var 70 ˚ar och om inget oförutsett inträffade skulle mina föräldrar
kunna vara m˚anga ˚ar i det inre av Kina. Men det skulle verkligen inträffa
mycket som de inte föruts˚ag när de˚atergick till spr˚akstudierna för Carl Blom.
De hade nu varit förlovade i ett och ett halvt ˚ar, men enligt reglerna skulle
de vänta med bröllop ett ˚ar till s˚a att de behärskade spr˚aket bättre 470 . De
m˚aste kunna riksspr˚aket (en standardiserad form av pekingm˚alet) och dessutom
henanm˚alet eftersom de skulle bo i Luoyang. Min mor tillbringade vintern
och v˚aren hos Aspbergs i Shanxian väster om Luoyang och tenterade
för Johannes 471 . Dessutom fick hon kontakt med arbetet bland kvinnor 472 .
Min far var under tre m˚anader med om tältmöten sydväst om Peking 473 .
Där hade CIM arbetat. Trots att det blev oväntat kallt tog ingen skada av
att sova i tält. Efter˚at berättade evangelisterna att “det varit ett gemensamt
böneämne för dem, att Herren skulle hjälpa oss alla, s˚a att vi inte
skulle känna kylan.” P˚a ett ställe var barnen stökiga. Mötesledarna bad till
Gud och en evangelist talade med barnen s˚a att han “började vinna deras
hjärtan”. En narkoman fick hjälp och började efter n˚agra dagar berätta för
andra mötesbesökare. En av traktens f˚a kristna hade tillsammans med sin fru
kommit till tro tio ˚ar tidigare. Han hade nämligen efter förbön blivit fri fr˚an
besatthet (de anhöriga hade förgäves sökt hjälp av en andebesvärjerska).
Med m˚anga nya erfarenheter ˚atervände min far till Yuncheng för att arbeta
p˚a kontoret där. Av Carl Blom fick han höra hur man kommit fram till de
olika rutinerna 474 . Men - det fanns inte l˚ang tid kvar för den gamla ordningen.
Mina föräldrar gifte sig den 12 juni 1934 i samband med missionärskonferensen
i Yuncheng 475 . Efter bröllopsresan till Jigong slog de sig ner i Luoyang,
som inte längre hette Honanfu 476 . De kom in i en verksamhet som vuxit. I
hela distriktet hade 200 döpts ˚aret innan 476 . Det berodde bl.a. p˚a att man
haft öppna kurser p˚a en m˚anad för intresserade kvinnor. Vid församlingarnas
stormöten hade det varit en väckelseanda. “Nu märker man ofta hur det
är det enkla evangeliet om synd och n˚ad, som kommer i centrum”, skrev
Nathanel Engbäck. Pojkskolor fanns i Luoyang och i Songxian och en nystartad
flickskola i Minggao. Eftersom de flesta kvinnor hade d˚alig utbildning
var kvinnoskolor ocks˚a en viktig arbetsform.
Men nästan genast kom en chock för mina föräldrar, särskilt för min mor.
469 Författarens mor Ingrid Berg skrev rapporten i SL 206-208 (10 juni 1933).
470 Enligt SMK:s Grundstadgar och föreskrifter.
471 Brev fr˚an författarens föräldrar. Se ocks˚a SL s. 223 (25 oktober 1933).
472 SL s. 146-147 (10 juni 1934, brev fr˚an Ingrid Berg).
473 HSÖ s. 69-78 (“I tält”, artikel av Erik Malm).
474 Författarens föräldrar skrev flitigt till varandra denna vinter och v˚ar.
475 SL s. 155 (10 juli 1934) och SL s. 10 (10 januari 1935, bild). Bröllopsresan hade planerats
i brev som finns kvar.
476 Sinims Land säger inte när namnändringen skedde officiellt. Postverket tog bort adressen
Honanfu 1933 enligt SL s. 178 (10 augusti 1933). Men enligt Maria Pettersson hade Luoyang
blivit den vanliga benämningen redan tidigare. Se SL s. 69-70 (25 mars 1932).
477 SL s. 160-162 (10 juli 1934, redogörelse av Nathanael Engbäck).
65