Här följer hela uppsatsen

Sorgligt nog blev Luoyang ˚ater Kinas huvudstad i februari 1932 450 . Det talades
om en stor modernisering. Men den sorgliga anledningen var japanernas
anfall p˚a Shanghai som gjorde att ocks˚a Nanjing var hotat. “Vi hoppas, att
det skall bli fred”, skrev Maria Pettersson. “Landet är som ett upprört hav.”
Till de lokala förbättringarna hörde nya vägar och busstrafik till Yiyang och
Luoning. I Luoyang hade det “talats om att bredda alla de fyra huvudgatorna
för att giva rum ˚at den enormt ökade biltrafiken” (Nathanel Engbäck) 451 .
Regeringens ankomst skapade allts˚a en stor trängsel. Missionsstationen hade
redan f˚att avst˚a skollokalerna när utrikesdepartementet ville ha kapellg˚arden.
Men det var det enda som fanns kvar ˚at pojkskolan s˚a det utrymmet lyckades
man rädda. Ordentlig utbildning kunde bara ges i kommunala skolor. Änd˚a
skrev en kristen regeringstjänsteman (liksom ˚atskilliga icke kristna föräldrar)
in sina barn i kyrkans skola som inte kunde ge mycket mer än kristendomsundervisning.
(I Xinan hade kyrkan “riktiga” skolor. Kristendomsundervisningen
skedde mest i form av gudstjänster, n˚agot som var till˚atet där.)
Nathanael Engbäck skrev: “Vi ha öppna dörrar för att förkunna evangelium,
och vi känna vikten av att bruka varje tillfälle, som ännu erbjudes oss. Och
vi äro s˚a tacksamma att f˚a vara ih˚agkomna i bön.”
1931 blev församlingarna i Songxian, Yiyang, Minggao och Hancheng självständiga
precis som de i Luoyang och Luoning 452 . Dessutom fanns ett tiotal
predikoplatser 453 . Flera byar besöktes av evangelister och bibelkvinnor nu när
det var lugnare. Söndagsskollärare hade utbildats i Luoyang och Songxian.
Hösten 1931 vädjade n˚agra stadsbor förgäves till myndigheterna i Songxian
att de skulle stoppa församlingens stormöte 454 . Kapellet med 400 sittplatser
var dag efter dag överfullt. Och de klagande var besvikna över att se var
folkets sympatier l˚ag.
Äldste Wei som var med berättade att efter 43 dop hade församlingen nu 223
medlemmar. Flera av dem hade viktiga uppgifter i samhället. Man höll p˚a
att skaffa lokal till sin nya pojkskola med 20 elever. Under ett par m˚anader
hade man h˚allit tältmöten p˚a en mindre ort och ville fortsätta ett tag till 455 .
Naturligtvis ville församlingen ha ett nytt s˚adant stormöte hösten 1932 456 .
Men strax innan det skulle börja närmade sig en kommunistisk armé. Stadsportarna
stängdes och stormötet fick inställas. Men de röda anföll inte utan
försvann fr˚an omr˚adet - för den här g˚angen.
450 SL s. 69-70 (25 mars 1932, brev fr˚an Maria Pettersson), SL s. 123-124 (10 maj 1932,
brev fr˚an Nathanael Engbäck), Bra Böckers Lexikon 2000 band 15 s. 199-200 (Bra Böcker
1997) och Hsiao-ting Lin: Modern China’s Ethnic Frontiers s. 34-35 (Routledge 2011).
451 SL s. 153-154 (10 maj 1932, brev fr˚an Nathanael Engbäck).
452 Minggao skrevs d˚a Mingkao. Se Nathanael Engbäcks halv˚arsrapporter för 1931 i SL
s. 231-234 (10 november 1931) och SL s. 81-85 (10 april 1932).
453 SL s. 174-175 (10 augusti 1930, i artikel av August Berg om missionsstationer).
454 SL s. 9-10 (10 januari 1932, brev fr˚an Nathanael Engbäck).
455 Platsen hette Manüchen enligt andra rapporten i not 452 ovan.
456 SL s. 8-9 (10 januari 1933, brev fr˚an Carl Blom) och SL s. 83-85 (10 april 1933, brev
fr˚an Johannes Aspberg).
63