Här följer hela uppsatsen

III
Det var redan mörkt när t˚aget ˚angade in p˚a stationen 1 . En bit bort fanns
en stadsmur. Som m˚anga andra städer i norra Kina var ocks˚a Luoyang en
kvadrat med murar och med en stor port i varje väderstreck. F˚a lade märke
till en man som tycktes vara bonde och bar p˚a en liten säck. I provinsens
huvudstad hade en vakt känt p˚a den och funnit att den innehöll sötpotatis.
Just nu i november 1911 var misstänksamheten stor mot allt och alla. En
revolutionär rörelse spred sig genom landet och läget blev allt mer kaotiskt 2 .
Det var lätt att hitta till Norra Storgatan, som gick fr˚an den norra porten
till centrum där den mötte gatorna fr˚an de andra portarna 3 . Men sedan blev
bonden villr˚adig. Försiktigt fr˚agade han sig fram. S˚a svängde han ˚at höger in
p˚a en riktigt mörk gränd. Det var kusligt för det kunde finnas en bandit var
som helst. Det fanns ingen gatubelysning och ingen gatubeläggning. Luoyang
är byggt p˚a lössjord, fint stoft som bl˚ast in fr˚an den mongoliska öknen. När
det regnade fövandlades gatan till en djup lervälling. Men lyckligtvis var det
torrt den här kvällen.
Detta var ingen affärsgata. Gränden kantades till stor del av murar, som
antagligen dolde g˚ardar. För en stadsfastighet kunde best˚a av flera mer
eller mindre kringbyggda g˚ardar med en enda port till gatan. Vissa murar
i omr˚adet var av jord, som nattetid var jaktmarker för skorpioner. Bonden
stannade vid en port och funderade p˚a om han hamnat rätt. D˚a kom en man
g˚aende. Han blev st˚aende vid porten. D˚a smög sig bonden fram och sade ett
namn. Strax efter var de b˚ada männen inomhus. Bonden insisterade p˚a att
de skulle g˚a längst in där ingen kunde höra dem.
P˚a förmiddagen samma dag hade en grupp svenskar kommit ridande fr˚an
andra h˚allet. De var missionärer i Svenska Missionen i Kina (SMK) och kom
fr˚an Yuncheng i nordväst p˚a andra sidan Gula Floden. Där hade missionens
högkvarter varit sedan 1888. Men mandarinen hade innan han själv blev
mördad uppmanat dem att resa. Myndigheterna förs˚ag dem med en eskort
p˚a 10 man med bakladdningsgevär.
1 Denna episod finns beskriven i flera artiklar: SL (Sinims Land) s. 179 (1/12 1911),
s. 7 (1/1 1912, brev fr˚an David Landin), s. 189-190 (15/12 1911, översättning av en intervju
med Carl Blom, publicerad i The Peking and Tientsin Times 24/11 1911), HSÖ (Hans
Stjärna i Östern) s. 10-13 (“Töcknet i vilket Gud var” av Carl Blom, 1936). Se även HSÖ
s. 79-83 (i “En hjälp i nöden, väl beprövad” artikel av Nathanel Högman, 1944).
Staden kallades vid denna tid Honanfu. Namnet Luoyang stavades förr Loyang.
Dagens centralstation ligger l˚angt västerut i Nya staden. Nära gamla staden finns en mindre
station kallad Luoyang Östra.
2 Rapporter fr˚an revolutionens förlopp, även lokalt, publicerades i SL s. 168 (1/11 1911),
s. 172 (15/11 1911), s. 179-181 (1/12 1911, bl.a. brev fr˚an Carl Blom och Maria Hultkrantz),
s. 191-192 (15/12 1911, brev fr˚an Maria Nylin), s. 12 (15/1 1912, brev fr˚an Hugo Linder
och Carl Blom), s. 21 (1/2 1912), s. 26-27 (15/2 1912, brev fr˚an Rikard Anderson),
s. 36 (1/3 1912, artikel av Erik Folke).
3 Beskrivningen av Luoyang bygger p˚a egna minnen 1947-48 samt p˚a besök 2000, 2003
och 2007.
5