Här följer hela uppsatsen

Familjen som flytt till Luoyang sökte hjälp av mandarinen. D˚a han till sin
förv˚aning fann att hennes far inte sökte efter en ny fästman ˚at henne utbrast
han: “Men du kan ej förbli ogift och vem skall du tillhöra i framtiden?”. Glatt
och frimodigt svarade hon: “Jag skall tillhöra Jesus.” Svaret b˚ade överraskade
och övertygade mandarinen, som omedelbart löste henne fr˚an förlovningen.
Richard Andersson skrev vidare: “Med anledning av vad hennes far och bror
f˚att lida, gjorde vi ingen hemställan om straff, utan de togo detta lidande
s˚asom för Jesu skull, och jag har flera g˚anger hört dem tacka Herren, att
de aktats värdiga att lida detta, och de ha burit förföljelsen med mycket
t˚alamod och st˚andaktighet, vilket gjort oss stor glädje.”
I allmänhet bemöttes dock de kristna väl i luoyangtrakten. 1918 besöktes
Songxian av Erik Folke och Richard Anderson 295 . D˚a kom stadens äldste,
understödda av mandarinen, med en begäran om en evangeliesal (en s.k.
utstation kom ocks˚a till st˚and). Erik Folke skrev: “När missionär Andersson
och tre evangelister gingo ut p˚a gatan för att predika, tävlade affärsmännen
om att skaffa bänkar och bord, samt att göra i ordning té ˚at dem.”
Erik Folke var imponerad av kyrkans organisation. Man önskade f˚a en predikoplats
för var 15:e kilometer längs Luoflodens och Yiflodens dalg˚angar. De
olika kretsarna fick “hjälp att skaffa sig lokal. Denna hjälp avbetala de sedan
succesivt. De s˚alunda˚aterbetalda penningarne insättas sedan p˚a nya platser.”
Behoven var stora. Med tanke p˚a de 10000 muslimerna bjöd man in den
erfarne missionären Samuel Zwemer för att lära av honom 296 . Och tänk om
det funnes ett soldathem för den ständigt växande garnisonen!
Erik Folke behövdes i Sverige 297 . Men innan han och Mimmi ˚atervände till
hemlandet sommaren 1920 hann han skriva en biblisk historia och översätta
böcker, bl.a. Luthers “En kristen människas frihet” och augsburgiska bekännelsen
298 . Redan hösten 1918 invigde han den förste kinesiske pastorn p˚a
SMK:s fält 299 . 1920 var han med när ombud för församlingarna p˚a SMK:s fält
antog stadgar som innebar större självstyre 300 . Missionärer skulle tills vidare
finnas med i den regionala ledningen och de som sysslade med församlingsv˚ard
var självskrivna i de lokala församlingsr˚aden (luoyangförsamlingen fick sitt
r˚ad redan hösten 1919 301 ). Andra missionärer var valbara till församlingsr˚aden.
- En stor hjälp var att hela Bibeln sedan 1918 fanns p˚a mandarin,
världens största spr˚ak som d˚a talades av 300 millioner människor 302 .
Mycket s˚ag allts˚a ljusare ut. Men - det slutade regna.
295 SL s. 162-164 (15 augusti 1918, meddelande fr˚am Erik Folke) och SL s. 213 (15 oktober
1918, brev fr˚an Richard Anderson).
296 SL s. 35 (1 februari 1918).
297 SL s. 136 (1 juni 1918).
298 SL s. 220 (15 november 1919) och SL s. 224 (15 september 1920).
299 Han hette Ching, se SL s. 33-34 (1 februari 1919, brev fr˚an Torsten Folke).
300 En s.k. presbyteriansk synodalförfattning, se SL s. 192 (15 augusti 1920, rapport fr˚an
Erik Folke) och SL s. 298 (15 november 1920, rapport fr˚an Carl Blom).
301 SL s. 213 (1 november 1919, brev fr˚an Richard Andersson).
302 SL s. 112 (1 maj 1918).
45