Här följer hela uppsatsen

En v˚ardag 1947 stod jag utanför Yuncheng och s˚ag ut över den vackra saltsjön
282 . Fjorton ˚ar tidigare hade mina föräldrar kommit hit för att läsa kinesiska
för Carl Blom, sedan de g˚att en första kurs p˚a var sin spr˚akskola 283 . De
hette Ingrid Berg och Erik Malm och var förlovade. Efter praktik p˚a skilda
h˚all gifte de sig vid missionärernas försommarkonferens i Yuncheng 1934. De
slog sig ner i Luoyang där jag föddes 1936.
Under tiden i Yuncheng semestrade mina föräldrar med andra missionärer
uppe i de vackra bergen bortom sjön. Bl.a. besteg de ett berömt berg med
nästan lodräta väggar. P˚a ˚aterfärden mot Yuncheng fick min mor se en procession
där unga män till ära för bergets ande bar svärd i händerna och spjut
genom kinderna. Fruktan för olika makter var som nämnts ett genomg˚aende
drag i den kinesiska folkreligionen. Erik Folkes son Torsten, som var missionär
i Luoyang 1918-20, skrev om folkreligionen i boken I drakens skugga 284 .
Den där v˚ardagen var jag elva ˚ar och tänkte p˚a förm˚anen att f˚a vara sju ˚ar
i Kina, tv˚a ˚ar i Yuncheng och fem ˚ar i Luoyang. Man planerade ordentligt
p˚a den tiden! Under andra världskriget hade min familj varit i Sverige, där
mina systrar föddes. Men nu var vi sedan n˚agra m˚anader tillbaka i Kina.
Allt s˚ag ljust ut. Men i själva verket var det en av de allra sista dagarna för
SMK i Yuncheng. Ännu ett inbördeskrig hade börjat och de röda armeerna
var p˚a marsch. Snart skulle vi lämna Yuncheng med ett t˚ag där min far
höll sig fast utanp˚a en vagn full med flyktingar. Ett ˚ar senare var SMK:s
verksamhetstid i norra Kina över. Men ännu fanns ett porträtt av president
Chiang Kai Shek över stadsporten. Som s˚a mycket annat hade hans uniform
västerländsk stil. De första missionärernas sätt att “vara kineser” blev omodernt
efter revolutionen, när landets inv˚anare själva tog efter utlandet.
Men gammal stil (utan elektricitet) var det p˚a v˚ar tillfälliga bostad, som
l˚ag pittoreskt vid en liten kringbyggd g˚ard. Visst var det enkelt. Men det var
änd˚a ett palats i jämförelse med de eländiga ruckel som Carl Blom och Ossian
Beinhoff fick l˚ana av kommunen den första tiden i Luoyang 285 . Men det var
helt annorlunda 1919 när en besökare kom till Andersons nya bostad utanför
stadsmuren 286 . Ocks˚a husen p˚a den egentliga missionsstationen var rejäla.
Tv˚a ˚ar tidigare hade flickskolan byggts ut, pojkskolan hade sovsalar p˚a det
nya gatukapellets överv˚aning och där fanns en ny solig och luftig bostad för
Anna Janzon och Ebba Burén (som var i Sverige 1917-19) 287 .
282 Egna minnen.
283 Enligt brev och dagböcker fr˚an författarens föräldrar.
284 Torsten Folke: I drakens skugga: Studier i Kinas folkreligion (med förord av Edgar
Reuterskiöld), utgiven genom Svenska Kyrkans missionsstyrelse, Svenska Kyrkans Diakonistyrelses
bokförlag 1923. - Torsten Folke presenterades i SL s. 29 (1 februari 1918). Han
skrev om spr˚akstudier i Peking i SL s. 140 (15 juli 1918), och om ankomsten till Luoyang
i SL s. 86-87 (15 april 1919). 1920 blev han präst i Sverige, se SL s. 80 (maj 1921).
285 HSÖ s. 7-24 (“Ett besök i Honanfu” av J.M.Ollén, 1921).
286 HSÖ s. 74-80 (“Intryck fr˚an Honanfu” av J.Nyrén, 1921).
287 SL s. 23-25 (15 januari 1917, rapport fr˚an August Berg), SL s. 74-75 (1 mars 1917,
brev fr˚an Emy Ohrlander), SL s. 84-86 (15 april 1919, brev fr˚an Richard Anderson) och
SL s. 180 (1 oktober 1919).
43