Här följer hela uppsatsen

Konflikt
“Skola vi under tiden dö, s˚a dö vi här.” Mandarinen i Luoyang talade med
sin fru, som ville fly 147 . Under det korta inbördeskriget hade Luoyang h˚allits
av kejsartrogna styrkor. Men s˚a hade en nationell kompromiss n˚atts. Revolutionärerna
som inte kunnat erövra Peking erkände premiärministern som
president (kejsarfamiljen hade abdikerat) 148 . De kejsartrogna soldaterna i
Peking som nu blivit republikaner hade firat detta med mycket omfattande
plundringar.
S˚a mandarinens fru hade skäl för sin oro, i synnerhet som hennes man var
manchu och en kvarleva av den gamla ordningen. Han s˚ag det änd˚a som
sin plikt att försöka upprätth˚alla ordningen. Dittills hade soldaterna avst˚att
fr˚an att överfalla de boende eftersom mandarinen gett dem höjd lön. Men
han hade inte kunnat hindra plundringar av traktens rövarband eftersom de
p˚astod sig vara revolutionens styrkor. När Richard Anderson, Malte Ringberg
och Verner Wester kom till Luoyang den 9 mars grävde de och evangelisterna
för säkerhets skull ner pengar i trädg˚arden. När Wester efter att ha gjort en
stor rundresa den 30 mars träffade mandarinen igen trodde denne att han
skulle bli det första offret om soldaterna gjorde myteri.
Rövare hade härjat i Luoning och Xinan, men missionsstationen i Xinan var
orörd 149 . Om tillst˚andet västerut där det rasat strider skrev Verner Wester:
“Hvilken bedröflig anblick, hvart man kommer! Byar och köpingar nästan
öde och i ruiner. P˚a bergsluttningarna ses stora samhällen af halmmattor,
dit folket flytt.” De soldater som nu behärskade omr˚adet var till stor del f.d.
rövare vilkas hövdingar övertalats att ansluta sig till den nya armén.
Revolutionen som p˚a sina h˚all lett till s˚a mycket lidande hade inletts b˚ade
med förhoppningar om en ljus framtid och med en stor vrede över det som varit.
M˚anga ämbetsmän dödades medan andra lyckades fly. För att ämbetsmännen
bara skulle känna lojalitet mot kejsaren hade de nämligen placerats
ut s˚a att de var främlingar för befolkningen och för varandra. (För att först˚a
varandra talade tjänstemännen “mandarinernas kinesiska”, som byggde p˚a
pekingm˚alet och är upphovet till dagens riksspr˚ak.) Följden blev en hel del
maktmissbruk och därför starkt folkligt missnöje.
Kejsaren var centralgestalten som enväldigt stiftade lagar och som ans˚ags
styra med uppdrag fr˚an Himmelen, det högsta väsen n˚agon människa kunde
tillbe. Och det var bara han som kunde och fick tillbe Himmelen. Det gjorde
han när han lämnade den outsägliga sällheten bland sina m˚anga gem˚aler
innanför den Himmelska fridens port och begav sig till Himmelens altare
och Himmelens tempel. Landets välg˚ang ans˚ags bero p˚a att kejsaren hade
Himmelens gillande och välsignelse.
147 Dagboksanteckningar av Verner Wester, SL s. 59-61 (15 april 1912), SL s. 69-71 (1 maj
1912) och SL s. 93-96 (15 juni och 1 juli 1912).
148 Ett referat av presidentinstallationen den 10 mars 1912 fanns i SL s. 51 (1 april 1912).
149 SL s. 52 (1 april 1912).
27