HäLLRISTARNAS OCH STENHUGGARNAS MARKER

AU 

Hällristarnas ocH stenHuggarnas marker 

Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund 

Rapport 2007:29 

Hällristarnas ocH 

stenHuggarnas marker 

Arkeologisk utredning och kulturhistorisk 

dokumentation 

Tanum 1916–1918, Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, 

Tanums kommun 


Rapport 2007:29

Hällristarnas ocH stenHuggarnas 

marker 

Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation 

Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun 

BoHusläns museum 

R appoR t 2007:29

ISSN 1650-3368 

Författare Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund 

Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar 

Omslagsbild Foton tagna av Andreas Toreld. Framsidans foto visar Tanum 1917. Baksidans foto visar kulturhistoriska 

ristningar intill Ulmekärr 1:4. 

Tryck TH tryck, Uddevalla 2007 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 

Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. 

BOHUSLÄNS MUSEUM 

Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla 

tel 0522-656500, fax 0522-656505 

www.bohusmus.se

i nneHåll 

sammanfattning .......................................................................... 5 

Bakgrund ....................................................................................... 5 

landsk apsBild .............................................................................. 7 

Natur- och kulturlandskap ................................................... 7 

Fornlämningsmiljö ................................................................ 8 

Tidigare undersökningar ...................................................... 8 

den särsk ilda utredningen ..................................................... 9 

Metod .................................................................................... 11 

Resultat ................................................................................. 11 

kulturHistorisk dokumentation .......................................... 13 

Metod .................................................................................... 15 

Resultat ................................................................................. 15 

Antikvarisk bedömning ...................................................... 20 

resultat gentemot undersök ningsplanen ........................ 22 

m aterialets potential ............................................................. 22 

slutsatser samt åtgärdsförslag ........................................ 22 

referenser ................................................................................... 23 

Litteratur ............................................................................... 23 

Otryckta källor ..................................................................... 23 

tek nisk a ocH administrativa uppgif ter .............................. 24 

figur för teck ning ...................................................................... 25 

Bilagor ......................................................................................... 25

4 Bohusläns museum 2007:29 

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 

2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

sammanfattning 

I januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en särskild arkeologisk ut- 

redning inom fastigheterna Ulmekärr 1:4 m.fl., i Grebbestad, Tanums sock- 

en, Tanums kommun, Västra Götalands län. Vid utredningen påträffades 

tre nya fornlämningar i form av en hällristning med skepp och skålgropar 

(Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917) och en boplats (Tanum 1918). 

I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk 

dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utrednings- 

området. Dessa utgörs av små brott, större brott och vägar. 

Bohusläns museum anser att den vid utredningen påträffade boplat- 

sen Tanum 1918 bör förundersökas vid en exploatering. De nyfunna häll- 

ristningslokalerna Tanum 1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en 

antikvarisk bedömning vid exploatering i/intill dessa bör göras. Vid den 

fortsatta utformningen av planområdet bör dessutom hänsyn tas till de 

stenindustriella lämningarna. 

Bakgrund 

Den 3, 16 och 23 till 24 januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en 

särskild arkeologisk utredning inom delar av fastigheterna Ulmekärr 1:4 

med flera i Grebbestad, Tanums socken, Tanums kommun, Västra Göta- 

lands län. Under våren 2007 gjordes en kulturhistorisk dokumentation av 

de stenbrottslämningar som finns inom det aktuella utredningsområdet. 

Bakgrunden till utredningen och den kulturhistoriska dokumentationen 

var att VästArkitekter AB på uppdrag av Lennart Stjern arbetar med en 

ny detaljplan för området. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Len- 

nart Stjern, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 431-67975-2006. Ansvarig in- 

stitution var Bohusläns museum med Mattias Öbrink som projektledare 

och rapportansvarig. Hällristningsinventering genomfördes av Andreas 

Toreld, Vitlycke museum. Den kulturhistoriska dokumentationen av sten- 

brottslämningarna genomfördes av Rio kulturkooperativ. I föreliggande 

rapport har delen om den kulturhistoriska dokumentationen skrivits av 

Stig Swedberg och Annika Östlund (Rio kulturkooperativ), övrig text har 

skrivits av Mattias Öbrink. 

Syftet med den arkeologiska utredningen var att undersöka om någon 

tidigare okänd fornlämning berörs av det aktuella planarbetet. Syftet med 

den kulturhistoriska dokumentationen var att dokumentera de stenbrott 

och aktivitetsplatser knutna till stenhuggeriverksamheten som finns inom 

området. 

Innan den särskilda utredningen gjordes fanns inga kända fornlämningar 

inom utredningsområdet. I närområdet finns däremot ett stort antal tidigare 

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 5


Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt 

för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med närliggande fornlämningar markerade. skala 1:10 

000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. 

kända fornlämningar. Bohusläns museum har i ett tidigare utlåtande (dnr 

NOK 338-2006) gjort bedömningen att hittills okända fornlämningar kan 

finnas inom planområdet och att en arkeologisk utredning bör genomför- 

as inför kommande planarbete. Bohusläns museum har i samma utlåtande 

även föreslagit att en kulturhistorisk dokumentation av de stenbrott som 

finns inom området borde göras samt att befintliga stengärdesgårdar bör 

sparas så långt det går. 

landsk apsBild 

Natur- och kulturlandsk ap 

Utredningsområdet ligger nordväst om Grebbestads samhälle. Området 

utgörs huvudsakligen av ett höglänt bergsområde med hällmarker, genom 

området löper ett antal större och mindre dalsänkor. De högre liggande 

hällmarkerna är sparsamt bevuxna med låga träd och ljung, stora delar av 



hällmarken består av berg i dagen. De lägre liggande sänkorna är bevuxna 

med tät skog. I områdets sydöstra och västligaste delar finns låglänta om- 

råden med åker och ängsmark. Norr om planområdet finns en våtmark. 

Utredningsområdet ligger cirka 15-30 m ö.h. 

I området finns rester av stenbrytning i form av skrotsten och stenbrott. 

Intill stenbrotten finns ett antal inskriptioner i berghällar. Stenbrotten be- 

skrivs närmare nedan under rubriken Kulturhistorisk dokumentation. Genom 

området löper ett antal stengärdesgårdar. I utredningsområdets kanter, 

framförallt i sydväst, finns bebyggelse. 

Fornlämningsmiljö 

Inom det nu aktuella utredningsområdet finns inga sedan tidigare kän- 

da fornlämningar. Närområdet är däremot rikt på fornlämningar (figur 

3). Norr om utredningsområdet finns två boplatser från stenålder, Tanum 

1705 och 1706, här finns även ”Ulmekärrslabyrinten”, Tanum 715, och en 

hällristning, Tanum 138. 

Söder om utredningsområdet finns flera gravar och gravfält, framförallt 

kan här nämnas ”Gisslerödsgravfältet”, bestående av Tanum 717-719 och 

737. Här finns även rösen, Tanum 1014 och 1015, en hällristning, Tanum 

1871 och två boplatser, Tanum 1892 och 1893, med lämningar från bronsål- 

der-äldre järnålder. Sydväst om utredningsområdet har nyligen gjorts ett 

fynd av en vävtyngd vid grävning i en trädgård (UM nr 29185). 

Öster om utredningsområdet finns boplatserna Tanum 1885 och 1886, 

sannolikt boplatser från järnålder. Längre åt öster finns ytterligare fornläm- 

ningar som Greby gravfält, Tanum 734. 

Tidigare undersökningar 

Inom utredningsområdet har inga tidigare arkeologiska undersökningar 

gjorts. I närområdet har ett antal undersökningar gjorts. De fornlämningar 

som utgör delar av Gisslerödsgravfältet har delundersökts vid ett flertal 

tillfällen. År 1903-04 genomfördes en undersökning av fjorton gravar under 

ledning av Oscar Frödin (uppgift i FMIS). 1931 undersöktes fyra högar. År 

1947-1948 genomfördes en undersökning av åtta gravar, varav en domar- 

ring, under ledning av Åke Fredsjö (uppgift i FMIS). 

Rio kulturkooperativ genomförde 2006 en särskild utredning av områ- 

det runt Gisslerödsgravfältet (Ljunggren et al. 2006). År 2007 genomförde 

Rio kulturkooperativ en förundersökning av boplatserna Tanum 1892 och 

1893 (Swedberg & Östlund 2007).

den särsk ilda utredningen 

Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld. 



Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007- 

06-07. Dnr 601-2007/1100.

Metod 

Inledningsvis inventerades utredningsområdet. Syftet med detta var att 

lokalisera tidigare okända hällristningar och att identifiera de platser som 

skulle provundersökas. Inventeringen genomfördes 3 och 16 januari 2007 

av Andreas Toreld, Vitlycke museum. 

Vid provundersökningarna grävdes sökschakt med grävmaskin. Totalt 

48 schakt grävdes inom utredningsområdet (figur 5 och bilaga 1). Schakt, 

ristningar och kulturhistoriska lämningar mättes in med GPS och doku- 

menterades med digitalfoto. De fynd som påträffades bedömdes i fält för 

att sedan återdeponeras. 

Resultat 

Två tidigare okända hällristningslokaler påträffades, dessa har registrerats 

i FMIS som Tanum 1916 och 1917. 

Tanum 1916 påträffades strax öster om utredningsområdets gräns, di- 

rekt väster om ett pumphus. Lokalen innehöll tre skepp och ett antal skål- 

gropar inom ett minst 5x3 (nordväst-sydöst) meter stort område (figur 6 

och 7). Skeppen antyder att ristningen hör till bronsålder period IV. Det är 

i så fall den västligaste liggande av de kända bronsåldersristningarna i Ta- 

nums socken. 

Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld. 

Tanum 1917 påträffades i utredningsområdets västligaste del. Lokalen låg 

i hällmarken i en sluttning mot sydväst och innehöll minst två till tre skål- 

gropar inom ett minst 2x2 meter stort område (figur 4 och 8). 



Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917. 

Foto Andreas Toreld. 

Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld. 

I utredningsområdets södra del påträffades en boplats inom ett cirka 24x19 

(sydväst-nordöst) meter stort område. Den har registrerats i FMIS som Ta- 

num 1918. Platsen utgörs av en mot nordöst svagt sluttande platå. Norr, 

sydöst och väster om platån finns högre liggande hällmarker. Området lig- 

ger cirka 20 m ö.h. I ett schakt (S183) påträffades rikligt med slagen flinta 

och eventuella bergartsavslag. 

Troligen sträcker sig boplatsen längre åt väster utanför utredningsområ- 

det. Direkt nordöst om schakt S183 var marken omrörd och bitvis urschak- 

tad. Här fanns grunden efter en lada och terrasseringar. Möjligen har Ta- 

num 1918 tidigare sträckt sig längre åt nordöst. 

I en smal dalsänka i utredningsområdets nordöstra del påträffades to- 

talt tre avslag av flinta i två schakt (S134 och 136). Området var stört av ti- 

digare markarbeten vid anläggande av VA-ledning. På nordsluttningen av 

ett höjdparti strax intill fanns berg i dagen med inslag av diabas och porfyr. 

Bergartsfyndigheterna kan eventuellt ha utnyttjats under förhistorisk tid.

kulturHistorisk dokumentation 

Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ. 



Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 

2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Metod 

I det aktuella området finns omfattande lämningar efter stenbrytning. I 

anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en dokumentation 

av de stenindustriella lämningarna inom området (figur 10, bilaga 2 och 3). 

Dokumentationen har utförts av Rio Kulturkooperativ enligt dokumenta- 

tionsnivå 2 (Algotsson & Swedberg 2004a). Detta innebär bland annat att 

enskilda lämningar har registrerats med en punktinmätning och med en 

översiktlig beskrivning (figur 9). Samlade produktionsenheter mättes in 

som ytor och gavs en sammanfattande beskrivning. 

Resultat 

M a t e r i e l l a l ä m n i n g a r : I n r e s t r u k t u r 

Pro d u k t i o n s t e k n i s ka lämningar 

Brottyp: I huvudsak småbrott, totalt har 82 stycken registrerats. Undanta- 

get är lämning 38, vilket är ett litet storbrott. 

Brottytor: I de flesta fall har uttag av sten endast skett i en nivå. I åtta brott 

har två nivåer tagits ut, och i fyra brott tre nivåer eller fler. Djupen varierar 

mellan 0,25 och 5 meter, men ligger i de flesta brott på strax under metern. 

I många fall har stenhuggarna valt platser där det funnits naturliga botten- 

sprickor i berget, eftersom det är besvärligt att kila horisontellt (figur 11). 

Figur 11. Brott i en nivå där bergets naturliga sprickor utnyttjats. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Kilhål: I nästan alla brott finns spår efter rundkil, och i arton av brotten 

finns spår efter bredkil. I några av brotten finns kvarsittande rundkilar 

med bleck i berget, och i ett brott, lämning 56, finns en kvarsittande bred- 

kil (figur 12). 



Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Borrhål: I 31 av brotten finns borrhål. Av dessa är tolv gjorda med remmare 

och tre borrhål är trekantiga (figur 13). 

Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe. 

Foto Rio Kulturkooperativ. 

Kran: I det lilla storbrottet, lämning 

38, finns hål för kran, både i berget 

och i lösa block/skrotsten. 

Arbetsplats: Vid tjugo brott finns en 

eller flera mer eller mindre tydliga 

bearbetningsplatser. De tydliga ar- 

betsplatserna framträder som krater- 

liknande fördjupningar i runda högar 

av putsskärv och avslag. 

Stenavfall: Vid alla brott finns skrot- 

sten i varierande mängd. Avslag och 

putsskärv förekommer vid de flesta. 

Ett fåtal lämningar utgörs av enbart 

avfall, vilket kan tolkas som att löst 

liggande block huggits upp här. 

Vägar: Planområdet är till stora delar 

tämligen flackt, vilket gjort att trans- 

porter kunnat ske utan att egentliga 

vägar anlagts. Vid några av brotten 

finns tydliga vägrester, och några av 

brotten är också helt eller delvis åter- 

fyllda vid anläggandet av vägar (figur 

Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden 

löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio 

Kulturkooperativ.

14). Ifrån söder leder en ålderdomlig väg förbi bland annat område 31 in till 

brott 38, det lilla storbrottet, och härifrån vidare västerut mot kusten, över 

ett äldre brott, lämning 43. 

Pro d u k t i o n 

Där typen av stenavfall går att identifiera tyder avfallet på produktion av 

gatsten och kantsten. Tillverkning av knott tycks ha skett vid lämning 11, 

och eventuellt vid något eller några av brotten inom område 20. Vid det 

lilla storbrottet har förmodligen främst blockuttag skett, för vidare bear- 

betning på annan plats. 

r e l a t i v k ro n o l o g i 

En del vägar till och från brott överlagrar en del äldre brott. En stengärdes- 

gård går genom ett brott, lämning 25, och man har använt all skrotsten vid 

byggandet av muren. Även vid lämning 18 löper en stengärdesgård vid 

brottet, denna mur har delvis raserats för åtkomst till stenbrottet. Många 

brott är bevuxna med buskar och träd, vilket tyder på hög ålder. I områden 

nära kusten tar det förhållandevis lång tid för växtligheten att återhämta sig 

(Algotsson & Swedberg 2004b). Även avsaknaden av rester efter byggnader 

knutna till stenindustrin talar för en hög ålder. Detsamma gör avsaknaden 

av spår efter användning av tryckluft. 

k re a t i va uttr yc k 

I närheten av mangårdsbyggnaden till Ulmekärr 1:4 noterades tre ristningar 

med initialer och årtalet 1901 (figur 16). Dessutom fanns tre utan årtal men 

med initialer (figur 17). Två av dessa är spegelvända (bilaga 3). Det är troligt 

Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto 

Andreas Toreld. 

att dessa ristningar gjorts av stenhug- 

gare knutna till Fjellbacka Stenhugge- 

ris brytning i området. Det är också 

tänkbart att stenhuggarna hyrt in sig 

hos gårdsägaren. Även vid lämning 

38, det lilla storbrottet, finns en rist- 

ning (figur 15 och bilaga 3). 

Vid lämning 5, 11 och 34 finns 

konstruktioner vilka tolkats som lek- 

platser. De består huvudsakligen av 

stencirklar uppbyggda av avslags- 

sten. Vid lämning 5 är de upplagda 

på skrotstenar och fyllda med mos- 

sor och lavar, och här finns även an- 

dra ditlagda föremål. Vid lämning 

11 har putsskärv lagts i mittpartiet 

av en stor cirkel på marken. Cirkeln 

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 17 

Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill 

brott 38. Foto Andreas Toreld. 

Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto 

Andreas Toreld.


vid lämning 34 har karaktären av en liten hydda. Samtliga konstruktioner 

tycks vara i bruk. 

M a t e r i e l l a l ä m n i n g a r : Yt t r e s t r u k t u r 

B e l ä g e n h e t 

Det aktuella utredningsområdet är beläget i närheten av utskeppnings- 

hamnar. 

B yg g n a d e r 

Studien har inte omfattat sökandet efter byggnader knutna till stenindu- 

strin utanför planområdet, och inte heller sociala byggnader knutna till 

tiden. 

Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ. 

vä g a r 

Söderifrån leder en väg in i området för det lilla storbrottet, lämning 38, och 

viker här västerut. På den ekonomiska kartan från 1930-talet syns tydligt 

att den ansluter till en väg som leder ner till hamnen. 

h a m n 

Utskeppningshamn fanns, enligt arrendeavtal ingånget 1902 mellan Fjell- 

backa Stenhuggeri och Edvard Bock, vid gamla konservfabriken. En senare 

utskeppningshamn kan vara den strax söderut belägna Kullgrens brygga, 

dit Kullgrensvägen går (figur 18). 

I m m a t e r i e l l a l ä m n i n g a r 

Fö re t a g s s t r u k t u r 

Vid tiden runt förra sekelskiftet tecknade Fjellbacka Stenhuggeri AB arrende-

avtal med flera av markägarna i området. Ett exempel inom utredningsom- 

rådet är avtalet med ägarna till fastigheten Ulmekärr 1:4. Dessa avtal över- 

gick sedan vid någon tidpunkt till Kullgrens Enka. Då endast en mycket 

översiktlig genomgång av Landsarkivet gjorts kan det inte uteslutas att fler 

bolag varit aktiva i området, och inte heller att Fjellbacka Stenhuggeri AB 

tecknat fler avtal inom området. 

Det är möjligt att det också funnits stenhuggare som slutit egna avtal 

med markägare i området. 

m a r k 

Marken var privatägd, brytningen skedde genom arrendeavtal. Den är fort- 

farande privatägd. 

k ä n d a immateriella lämningar 

Studien har inte omfattat sökandet efter sådana. 

m u n t l i g a kä l l o r 

Studien har inte omfattat sökandet efter sådana. 

a r k i v 

I Landsarkivet har arkivet för Kullgrensbolaget översiktligt gåtts igenom 

till valda delar Mapp F 3:2 Register. Fjällbackadistriktet innehåller arren- 

deavtal för vissa fastigheter i Grebbestad. 

D i s k u s s i o n 

Hällmarkerna inom planområdet präglas av lämningarna efter stenindustrin. 

De utgörs av åttiotvå småbrott och ett litet storbrott. Dessa stenindustriella 

lämningar är alla äldre än andra världskriget. Avsaknaden av användning 

av tryckluft innebär att lämningarna förmodligen daterar sig även från före 

1:a världskriget, då tryckluft inte introducerades förrän runt 1910, och inte 

fick genomslag förrän på 1920-talet (Persson 1984). 

Det lilla storbrottet, lämning 38, kan tänkas utgöra ett undantag på plat- 

sen, då det uppvisar vissa något mer moderna drag, såsom storlek och form 

på skrotsten samt kranhål. Det är inte omöjligt att detta brott drivits med 

förhållandevis ålderdomliga metoder ända in på 1930-talet. Även på eko- 

nomiska kartan från denna tid synes berget vara ljusare just här, vilket kan 

tyda på färska brottytor. Även frånvaron av lämningar efter byggnader i 

anslutning till stenbrotten tyder på hög ålder. I ett av brotten finns märken 

efter atypiska bredkilar, vilket även detta kan tyda på hög ålder. En del av 

de riktigt små brotten tycks med tanke på exempelvis lavpåväxten vara för- 

hållandevis ålderdomliga. Arkivstudierna har visat att arrendeavtal teck- 

nades redan i slutet av artonhundratalet varför de äldsta brottytorna med 

största sannolikhet är från artonhundratalet. 

En del sentida ristningar är registrerade inom planområdet, förmodligen 



utförda av stenhuggarna. Några av dessa har årtalen 1901 och 1919 inristade, 

något som stämmer väl överens med den typologiska dateringen. 

Genom området går en äldre körväg från söder fram till storbrottet, läm- 

ning 38, och fortsätter därifrån västerut mot den gamla utskeppningshamnen. 

Vägen är idag körbar fram till storbrottet och därefter brukad som en gång- 

väg. Vid inventeringen visade sig detta gamla vägsystem vara flitigt använt av 

omkringboende som gångstråk. Ett annat exempel på dagens användning av 

området är de lekplatser som framkommit i eller i anslutning till brotten. 

Inom området finns flera sinsemellan olika miljöer vilka kan beskrivas 

som 1) småbrott, 2) stora sammanhängande småbrott, lämning 5, 20, 31 och 

47, respektive 3) det lilla storbrottet, lämning 38. Småbrottsmiljöerna är be- 

lägna i grupper över hela området och kan också tänkas ha funnits i de om- 

råden som brutits mer intensivt. Där har dock spåren efter dem försvunnit 

eller blivit otydliga genom fortsatt brytning. De stenindustriella lämningar 

som har speciella pedagogiska värden utgörs av 2, 5, 11, 15, 17, 20, 25, 27, 34, 

36, 38, 41, 42, 46, 47 och 48. En viktig del i förståelsen av området är vägen 

genom lämning 38. De sentida ristningarna här utgör också en viktig detalj 

som ökar lämningarnas pedagogiska värde. 

Arkivgenomgången visar att det finns goda möjligheter att fördjupa för- 

ståelsen för området genom arkivstudier. Arkivgenomgången har endast 

omfattat delar av Kullgrens Enkas arkiv. Det är möjligt att andra bolag också 

haft arrendeavtal inom området. 

Antikvarisk bedömning 

Stenindustrins lämningar bedöms enligt kulturmiljölagen för närvarande som 

övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de skyddas av miljöbal- 

kens hänsynsregler enligt 3:e och 4:e kapitlet. Vid planläggning skall, enligt 

plan- och bygglagens andra kapitel paragraf 1 och 2, dessa bestämmelser till- 

lämpas. Syftet med dessa bestämmelser är en långsiktigt hållbar samhälls- 

utveckling. Detta har konkretiserats av Sveriges riksdag genom miljömålen. 

Miljömålet för en god bebyggd miljö föreskriver bland annat att ”platser och 

landskap med särskilda värden värnas och utvecklas (...) Natur- och grönom- 

råden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att 

behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan 

tillgodoses” (Länsstyrelsen 2003:139). 

Det saknas ett gott planeringsunderlag för att bedöma värdet av sten- 

industriella lämningar mellan enskilda områden. Det kan dock konstate- 

ras att föreliggande planområde innehåller lämningar från stenindustrin 

av stort pedagogiskt värde och ett inte ringa vetenskapligt värde. Området 

har också visat sig vara ett livligt frekventerat tätortsnära naturområde där 

spontan lek utövas.

Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att begära en miljökonsekvens- 

beskrivning som visar hur skyddet av detta tätortsnära natur- och kultur- 

område skall ske, och att möjliga alternativa lokaliseringar eller utform- 

ningar redovisas. 

Vid en eventuell fortsatt exploatering av området kommer det att bli 

svårt att inte radikalt förändra karaktären av ett landskap så präglat av 

stenindustrin. För att i någon mån bibehålla upplevelsen bör så stora sam- 

manhängande ytor som möjligt skapas så att brukandet av landskapet kan 

fortsätta utan att detta upplevs som störande för de boende. Av absolut vikt 

för upplevelsen av historien i området är att den sammanhållna strukturen 

med brott 38 och vägen, som leder till och genom detta brott, bevaras. Brot- 

tet och dess närområde bör inte bebyggas. Vägen bör i sin helhet behålla 

nuvarande karaktär och inte förändras genom breddning eller påfyllnad 

av vägmaterial. Två områden med speciell karaktär och stora pedagogiska 

värden är lämning 20 och 47. Enskilda brott av speciellt värde är 2, 15, 17, 

25, 27, 36, 38, 41, 42, 46 och 48. Vid utformning av alternativ bör dessa be- 

varas i sammanhängande strukturer. En lämningstyp av särskild betydel- 

se är de spontana lekplatserna, vid lämning 5, 11 och 34. Dessa platser har 

valts av brukarna själva för lek i en historisk miljö. Detta bör respekteras 

och beaktas i den kommande planeringen. 

För att kompensera ett eventuellt intrång i kulturmiljön och för att ut- 

veckla upplevelsen av den kvarvarande delen, bör en fördjupad studie gö- 

ras som innefattar en detaljerad dokumentation av de ovan i detta kapitel 

nämnda lämningarna, samt en analys av de materiella och immateriella 

lämningar som är knutna till miljön och deras sociala betydelse för sam- 

hällsutvecklingen. 



resultat gentemot undersök ningsplanen 

Enligt undersökningsplanen var syftet med den särskilda utredningen att 

undersöka om någon tidigare okänd fornlämning berördes av aktuellt plan- 

förslag. Utredningen skulle utföras genom inventering och provgrävning. 

Vidare skulle de kulturhistoriska lämningar som finns i området dokumen- 

teras. Utredningen har utförts i enlighet med undersökningsplanen. 

m aterialets potential 

Inom utredningsområdet påträffade lämningar som kan belysa Grebbe- 

stadsområdet under olika delar av förhistorisk och historisk tid. Här finns 

en boplats från stenålder, som sannolikt utnyttjats för kustbundna aktivi- 

teter. Hällristningslokal Tanum 1916 är sannolikt den västligaste av de hit- 

tills kända bronsåldersristningarna i området. Hällristningen kan ge ytter- 

ligare förståelse av hur landskapets olika platser och miljöer använts under 

bronsåldern. 

Materialet från utredningen kan användas för flera studier som anknyter 

till det program för arkeologisk kunskapsutveckling som Bohusläns museum 

antagit. De teman där materialet från det här aktuella området kan komma 

att användas är bland annat ”Regionala strukturer”, ”Landskapsarkeologi” och 

”Rituella platser och företeelser” (Axelsson & von Arbin 2005). 

De omfattande lämningarna från stenindustrin har ett pedagogiskt och 

vetenskapligt värde för förståelsen av och kunskaperna om denna. 

slutsatser samt åtgärdsförslag 

Vid den särskilda utredningen av delar av fastigheterna Ulmekärr, Gissleröd 

och Kuseröd, påträffades tre nya fornlämningar i form av en hällristning 

med skepp och skålgropar (Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917) 

och en boplats (Tanum 1918). Även i den nordöstra delen av utredningsom- 

rådet fanns tecken på förhistorisk närvaro. Fyndmängden var dock liten och 

området är dessutom tidigare stört av en VA-ledning. 

I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk 

dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utrednings- 

området. Dessa utgörs av småbrott, större brott och vägar. Vid den fortsatta 

utformningen av planområdet bör hänsyn tas till lämningarna i enlighet med 

rekommendationerna under rubriken Antikvarisk bedömning ovan. 

Bohusläns museum anser att den nyfunna boplatsen Tanum 1918 bör för- 

undersökas vid en exploatering. De nyfunna hällristningslokalerna Tanum 

1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en antikvarisk bedömning vid 

exploatering i/intill dessa bör göras.

eferenser 

Litteratur 

Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004a. Sten.doc. Metod för dokumentation 

av lämningar från stenhuggarepoken. Rio Kulturkooperativ. 

Kulturhistoriska rapporter 1, Dingle. 

Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004b. Stenindustrilämningar i Ejde. 

En kulturhistorisk dokumentation inom detaljplaneområdet Smörhagen. 

Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 3, Dingle. 

Axelsson, S. & von Arbin, S. 2005. Program för arkeologisk kunskapsutveckling. 

Bohusläns museum Rapport 2004:36, Uddevalla. 

Ljunggren, A., Rudd, P. & Swedberg, S. 2006. Arkeologisk utredning 

Anneberg Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska 

rapporter 12, Dingle. 

Länstyrelsen Västra Götaland. 2003. Miljömålen i Västra Götaland. 

Rapport 2003:19. 

Persson, L. K. 1984. Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av stenindustrins 

Bohuslän 1860-1910. 

Swedberg, S. & Östlund, A. 2007. Arkeologisk förundersökning Anneberg 

Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska 

rapporter 15, Dingle. 

Otr yckta k ällor 

Bohusläns museums antikvarisk-topografiska arkiv 

FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet, 

Stockholm 



tek nisk a ocH administrativa uppgif ter 

Lst dnr: 431-67975-2006 

BM dnr: NOK 338-2006 

BM pnr: A329 

Intrasisprojekt: BM07A329001 

Fornlämningsnr: Tanum 1916, Tanum 1917 och 

Tanum 1918 

Län: Västra Götalands län 

Kommun: Tanum 

Socken: Tanum 

Fastighet: Ulmekärr 1:4 och 1:41, Gissleröd 

Ek. karta: 9A 3g, 9A 3h 

1:6 samt Kuseröd 2:24, 2:27 och 2:32 

Läge: X 6517304, Y 1235056, 

Höjd över havet: 15-30 meter 

Koordinatsystem: RT90 2.5 gon V 

Höjdsystem: - 

Uppdragsgivare: Lennart Stjern, Box 32, 

457 02 Grebbestad 

Ansvarig institution: Bohusläns museum 

Projektledare: Mattias Öbrink 

Fältpersonal: Mattias Öbrink (Bohusläns museum) 

och Andreas Toreld (Vitlycke 

museum) 

Konsulter: Rio kulturkooperativ, Dingle 

(kulturhistorisk dokumentation). 

Fältarbetstid: Inventering 3 och 16 januari 2007, 

provgrävning 23-24 januari 2007 

Arkeologtimmar: Inventering 16 h, provgrävning 

32 h. 

Undersökt yta: Extensiv yta 228 730 m 2 , intensiv 

yta 237 m 2 

Arkiv: Bohusläns museums arkiv 

Fynd: Inga fynd omhändertogs

figur för teck ning 

Figur 1: Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd 

ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. 

Figur 2: Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad. 

Skala 1:20 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 

Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. 

Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. Godkänd 


Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld. 

Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt 

för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. 

Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld. 

Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld. 

Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917. Foto Andreas Toreld. 

Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd 


Figur 11. Brott i en nivå som utnyttjar naturliga sprickor i berget. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe. 

Foto Rio Kulturkooperativ. 

Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill brott 38. Foto Andreas Toreld. 

Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto Andreas Toreld. 

Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto Andreas Toreld. 

Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ. 

Bilagor 

Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning. 

Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott. 

Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar. 


Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning. 

Schakt Längd Bredd Djup Lagerbeskrivning Anläggning Fynd Kommentar 

S100 3 m 1,3 m 0,45 m 

Torv + matjord 0,35 m tjock. Därunder gulgrå 

lera. 

- - - 

S102 3 m 1,3 m 0,45 m 

Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder grå, 

fuktig, humös lera. 

Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock. Därunder 

- - - 

S104 5 m 1,3 m 0,45 m gulgrå lera 0,05 m tjock. Därunder gulgrå 

sand. 

- - - 

S106 5 m 1,3 m 0,4 m 

S108 4 m 1,3 m 0,5 m 

S110 4 m 1,3 m 0,6 m 

S112 3,5 m 1,3 m 0,4 m 

S114 3,5 m 1,3 m 0,5 m 

S116 6 m 3 m 0,5 m 

S120 4 m 1,3 m 0,35 m 

S122 4,5 m 3,5 m - 

Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder brungul 

sand, bitvis lerig, med inslag av humösa 

bruna sandfläckar. 


gulbrun silt med inslag av naturflinta. 

Torv + matjord 0,3-0,5 m tjock, tjockast i 

S del. Därunder gulgrå siltig lera, inslag av 

stenar. 

Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock, tjockast i S 

del. Därunder gulgrå lera. 

Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder i V del 

gulgrå lera, I Ö del gulgrå sand med stora 

stenar och tegelbitar. 


gulgrå siltig sand med stora stenar. 


siltig lera. 

Häll som avtorvades; Torv 0,05-0,1 m tjock 

därunder berg. 

- 

Porslin, tegelbitar 

- Tegel - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - 

- - - 

- - 

S128 3,5 m 1,3 m 0,35 m Torv + förna 0,2 m tjock. Därunder grå sand. - - - 

S130 3,5 m 1,3 m 0,5 m 

S132 3 m 1,3 m 0,4 m 

S134 3,5 m 1,3 m 0,3 m 

S136 3 m 1,3 m 0,35 m 

S138 3 m 1,3 m 0,25 m 

S141 2,5 m 2 m 0,25 m 

S143 3 m 1,3 m 0,4 m 

S145 3 m 1,3 m 0,2 m 

S147 3 m 1,3 m 0,3 m 

S149 3 m 1,3 m 0,35 m 

S161 3,5 m 1,3 m 0,35 m 

Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös 

sand 0,25 m tjock. Därunder gulbrun sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös 

sand 0,15 m tjock. Därunder gulbrun sand. 

Torv 0,15 m tjock. Därunder brun humös 

sand 0,05 m tjock. Därunder brun sand med 

0,1-0,3 m stora stenar. 

Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand 

med stenar och block. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder gulbrun sand 

med enstaka stenar. 

Torv 0,05-0,1 m tjock. Därunder berg i S del, 

i N del brun humös sand med tätt packade 

stenar av diabas med inslag av porfyr och 

granit, 0,1-0,3 m stora. 

Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös 

sand med mycket stenar. I S del berg från 

0,1-0,15 m djup. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder berg I NV och SÖ 

del, I mitten svacka med brun humös sand. 


sand med enstaka stenar, ca 0,15 m tjock. 

Därunder grå sand. 


sand 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand 

med stenar. 

Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder brun 

sand med rundade stenar. 

- - - 

- - - 

- Flinta - 

Flinta - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

- Flinta - 

S163 3 m 1,3 m 0,45 m Torv 0,1 m tjock. Därunder brun sand. - - - 

S165 3 m 1,3 m 0,4 m 

S167 3,5 m 1,3 m 0,4 m 


brun sand. 

Torv + matjord 0,15 m tjock. Därunder brun 

sand med enstaka stenar. 

- - - 

- - - 

Schaktet intill 

hus/trädgård. 

Direkt söder om 

S122. 

Direkt norr om 

S116.

S169 4 m 1,3 m 0,5 m 

S174 4,5 m 1,3 m 0,6 m 

S176 4,5 m 1,3 m 0,65 m 

S183 2,5 m 1,3 m 0,25 m 

S185 3 m 1,3 m 0,25 m 


sandig silt. 

Torv + matjord 0,4 m tjock. Därunder svart 

siltigt sandlager med sot, 0,15 m tjockt. Därunder 

gulgrå lera. 

Torv + matjord 0,45 m tjock. Därunder gulbrun 

silt. 

Torv + förna 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun 

sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig sand 

med mycket stenar och grus. 

- - - 

- - 

- - - 

- 

- - 

Flinta + bergart 

S187 3,5 m 1,3 m 0,25 m Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig morän. - - - 

S189 4 m 1,3 m 0,3 m 

S196 4,5 m 1,3 m 0,3 m 

Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös 

silt med med stenar, ca 0,15 m tjock. Därunder 

grå siltig morän. 


gulbrun sand med bruna humösa sandfläckar. 

- - - 

- Bränd lera - 

S198 2 m 1,3 m 0,1 m Torv 0,1 m tjock. Därunder berg. - - - 

S200 4,5 m 1,3 m 0,45 m 

S202 6 m 1,3 m 0,25 m 

S204 4 m 1,3 m 0,4 m 

S206 3,5 m 1,3 m 0,4 m 

S208 4,5 m 1,3 m 0,35 m 

S210 3,5 m 1,3 m 0,35 m 

S212 5 m 1,3 m 0,4 m 

S214 4 m 1,3 m 0,3 m 

S216 3 m 1,3 m 0,4 m 

S218 2,5 m 1,3 m 0,15 m 

S220 3 m 1,3 m 0,4 m 

S222 3 m 1,3 m 0,3 m 

S224 3 m 1,3 m 0,3 m 

Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder gul, 

något siltig sand. 

Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder berg i V del, 

i berget svackor med brun något humös 

sand, skärvig sten i sanden. I Ö del under 

torven brun något humös sand med mycket 

stenar. 

Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand 

med enstaka stenar. 

Torv 0,15-0,2 m tjock. Därunder brun sand, I 

V del gråbrun sand med enstaka stenar. 


gulbrun sand. 

Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder gulbrun 

sand med enstaka bruna humösa 

sandfläckar. 

Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder i V 

del berg med svackor fyllda med brun sand, 

fläckvis mörkbrun sand med kolbitar och 

stenar. I Ö del under torv + matjord brun 

sand med spridd bränd lera. 

Torv 0,15 m tjock. Brun humös sand med 

mycket stenar och rötter 0,1 m tjock. Därunder 

grå sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös 

sand 0,15-0,2 m tjock. Därunder brungrå 

sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder mycket stenig 

brun sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös 

sand 0,15 m tjock. Därunder stenig 

brun sand. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder brun något humös 

sand med stenar. 

Torv 0,1 m tjock. Därunder i Ö del berg, i V 

del brungrå grusig sand. 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

- - - 

2 mörkfärgningar 

ca 0,3 m Ø. 

Flacka 0,03 m 

djupa. Troligen 

naturliga. 

- - 

- - - 

- - 

- - 

- - 

- - - 

- - - 

Svart sandlager 

troligen modernt 

utkastlager 

- 

Diabasblock 2 m 

SV om schaktet 

Mörkbrun humös 

sand ev gammal 

matjord 

Pga mängden 

sten kunde 

schaktet ej grävas 

djupare än 

0,15 m. 

Mörkbrun humös 

sand ev gammal 

matjord

Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott. 

ID Beskrivning 

1 Fyra mindre brottytor, en nivå. Rundkilshål i brottytan. Bredkilshål. Minst två bearbetningsplatser. 

2 

Brottyta med uttag i tre nivåer. Borrhål, men inga tydliga kilhål. Skrotstenshögar på Ö och V sidan om brottet. Bearbetningsplats S 

om, eventuellt ytterligare två Ö och V om brottet. Rundkilshål på enstaka skrotstenar. 

3 Brott i en nivå. Rundkilshål i brottkant. 2 skrotstenshögar SO om brottytan. 

4 Mindre brott, en nivå. Ena brottkanten naturlig spricka. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser Ö om brottet. 

5 Mindre brott i två nivåer. Borrhål (trekantigt), bredkilshål, rundkilshål. Avslagssten med eventuell bearbetning 5 m Ö om brottet. 

6 Litet brott i en nivå. Rundkilshål. 

7 Brott i en nivå. Borrhål och rundkilshål. Skrot och avslagssten i N. Skrotsten i Ö. 

8 Litet brott i två nivåer. Kilhål. Kvarliggande block. Trolig bearbetningsplats s om brottet. 

9 Mindre brott i en nivå. Rundkil. Kvarliggande block. Skrotsten och avslag i brottet. 

10 Brott i tre nivåer. Rundkilshål. Skrotsten och avslagssten i brottet. 

11 

Brott i en nivå. Rundkilshål. Två eller tre tillhuggningsplatser. Skrotsten och avslagssten, möjligen från knottillverkning. Välorganiserad 

arbetsplats. 

12 Brott med minst en nivå. Rundkilshål. Skrotsten i S, avslagssten och skrotsten i N. En naturlig spricka har nyttjats. Ett tunnband. 

13 Brott i en nivå med kvarliggande block i brottet. Rundkil. Delvis kvarsittande borrhål. 

14 Brott i en nivå. Rundkil. Bearbetningsplats och skrotsten V om ytan. 

15 Brott i en nivå med kvarliggande block i brott. Rundkil. Kvarsittande rundkil. 

16 Två brott i en nivå med kvarliggande skrotsten i brott och NV om. Rundkilshål och borrhål. 

17 

Brott i två nivåer. Rundkilshål, borrhål med remmare. Skrot- och avfallssten blandat i två högar N och Ö om. Delvis fyllt med skrotsten. 

18 Brott i en nivå. Rundkilshål. Skrotsten och block kvarligger i brottet. Gärdesgård bortplockad för åtkomst till brottet. 

19 Brott i en nivå. Bredkilshål (stort). V om brottet en bearbetningsplats. 

20 

Område med sex delytor a-f. A-e är brott medan f är ett skrotstensområde. Borrhål med remmare. Bearbetningsplats, eventuellt 

rester av knotthuggning. 

21 Brott i flera nivåer i en bergsbrant. Rundkilshål. Borrhål med remmare. Skrotsten i och nedanför brott. 

22 Två brott. Rundkilshål. Utnyttjat naturliga sprickor. 

23 Brott med skrotsten och block kvarliggande i brottet samt Ö om. Rundkilshål 

24 

Brott med en naturlig svallspricka som täcker större delen av ytan. Rund- och bredkilshål. Borrhål med remmare, även horisontella, 

ett trekantigt borrhål. 

25 Brott i en nivå, borrhål och rundkilshål. Gärdesgård genom brottet delvis byggd med skrotsten. 

26 Brott i en nivå, borrhål och bredkilshål. 

27 Brott i en nivå, borrhål med remmare och bredkilshål. 

28 Brott i en nivå. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser. 

29 Tre brottytor samlade. Rundkilshål. Borrhål. En eventuell bearbetningsplats. 

30 Brott i en nivå. Bred- och rundkilshål. 

31 Fem brottytor. Rundkilshål. Ett fåtal borrhål, med remmare. Tre eventuella bearbetningsplatser. Väg till brottet. 

32 Brott i en nivå. Rundkilshål. 

33 Brott i en nivå. Rund- och bredkilshål. 

34 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål, trekantigt. 

35 Brott i en nivå. Bredkilshål. 

36 Brott i två nivåer. Bred- och rundkilshål, i samma block. Ett borrhål, med remmare. En eventuell bearbetningsplats. 

37 Brott i en nivå med kvarliggande block, skrot- o avslagsstenhögar. Minst en bearbetningsplats. Bredkilshål. 

38 

Brott i tre nivåer. Bredkilshål. Borrhål, med remmare. Kranhål, två stycken på lösa block/skrotstenar. Skrotstenshögar och eventuellt 

bearbetningsplatser. Väg åt tre håll från brottet. 

39 Det övre, mindre brottet, har rundkilshål. Det nedre, större brottet, har bredkilshål. Skrotstenshögar. 

40 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål. 

41 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i SV. 

42 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål. Skrotsten kvar i brottytan. 

43 Brottet återfyllt med skrotsten, eftersom väg går genom brottet. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i Ö. 

44 Brott i en nivå. bredkilshål av ovanlig typ, bredare än vanligt. Borrhål med remmare. 

45 Brott i en nivå. Rundkilshål 

46 Skrotstenshög, troligen från bearbetning av löst liggande block.

47 

Ett långsträckt brott, man har brutit från tre sidor på bergsryggen. Ryggen går NV-SO. Rundkilshåls. Borrhål, minst ett med remmare. 

Flera skrot- avslags- och putsstenhögar. Minst nio bearbetningsplatser. Väg leder fram till brottet. 

48 

Långsträckt brottyta i en nivå. Rundkilshål. Genom brottet löper en väg, passagen fylld med skrotsten. Flera skrotstenshögar finns 

i anslutning till brottet. 

49 Grunt brott i två nivåer. Bredkilshål. 

50 Brottyta i två nivåer. Bredkilshål. Enstaka borrhål. 

51 Skrotstenshög, troligen rester från bearbetning av löst liggande block. 

52 Brott i en nivå, mycket grunt. Rundkilshål. 

53 Brott i en nivå. Rundkilshål. En bearbetningsplats. 

54 Grunt brott i två nivåer. Rundkilshål. 

55 Litet brott med ett par block löskilade,de är troligen också kvarliggande. Rundkilshål. 

56 Brott i en nivå. Bredkil, en kvarsittande. Borrhål. Skrotsten i Ö. 

57 Brott i två nivåer. Bredkilshål. Borrhål med remmare. Kvarliggande block och skrotsten i brottet

Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar. 

ID Beskrivning 

A151 I hällmark/väg intill brott 38. Text: Karl e..dah ljungström Öm 1919. Ristningen formad som båt. 

A236 Block väster om hus, intill väg. Spegelvända initialer, text: EL. 

A237 Flera ristningar, i hällmark, bakom hus. Text: JAP 1901, O.P 1901, J.A.J 1901, E.H.A 

A238 I hällmark, öster om hus intill väg. Spegelvända initialer, text: HH VK

Hällristarnas ocH stenHuggarnas marker 

AU 


Rapport 2007:29

HäLLRISTARNAS OCH STENHUGGARNAS MARKER

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?