Nr 1, 2012 - Fastighetstidningen
Nr 1, 2012 - Fastighetstidningen
Nr 1, 2012 - Fastighetstidningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tema Konflikter<br />
om man sätter sig i någon slags<br />
maktposition får man nog räkna med<br />
att det kommer att finnas människor<br />
som söker konflikter och vill upprätthålla<br />
dem.”<br />
det en sammanställning över samtliga ärenden i<br />
hyresnämnden. En fastighetsägare toppade listan,<br />
men vid en närmare granskning visade det sig att<br />
merparten av alla ärenden kom från en och samma<br />
hyresgäst. Fast siffrorna berättar en hel del om hur<br />
mycket tid och energi konflikthantering kan stjäla.<br />
Och inte minst hur många dyra advokattimmar som<br />
går åt till lösningar som egentligen aldrig blir riktigt<br />
bra för någon part.<br />
pÅ stöRNINGsjouREN I GötEBoRG är man<br />
experter på konflikter mellan grannar. Cirka 5 000<br />
gånger per år åker man ut till personer som upplever<br />
obehag från grannar och i hälften av fallen finner<br />
inte personalen från jouren att det förekommer<br />
någon störning.<br />
– Det kan vara att festen är slut eller att man dragit<br />
ner ljudet på stereon, men allt som oftast handlar<br />
det om att folk har olika nivåer för vad man anser<br />
vara en störning, berättar Bo Strandberg, vd på<br />
Störningsjouren.<br />
Nyligen fick hon ett samtal från en äldre dam som<br />
fått nya grannar – ett ungt par. Den förra, också det<br />
en äldre kvinna, hade varit tyst som en mus och inte<br />
ens haft radion på. Nu var det plötsligt ”ett himla<br />
liv” – fast det visade sig vara på helt acceptabla<br />
nivåer.<br />
– Den här typen av konflikt löser man bäst om<br />
grannen vet om att de stör, för det är oerhört få<br />
människor som faktiskt vill störa. Och är det så<br />
beror det oftast på missbruk eller sociala<br />
problem och då får man ta hjälp av sociala<br />
myndigheter som vi arbetar nära med, säger<br />
Bo Strandberg.<br />
Ett Hus HELt utaN koNFLIktER är knappast<br />
realistiskt. Kanske inte ens önskvärt.<br />
Konflikter kan leda utvecklingen framåt. Men det<br />
är när konflikten går för långt som de verkliga<br />
problemen uppstår. Det har Ove Schramm,<br />
jurist på Fastighetsägarna Stockholm<br />
sett alltför många exempel på.<br />
– I Gävle finns det en bostadsrättsmedlem<br />
som stämmer sin<br />
förening i tid och otid. Det är<br />
fullständigt irrelevanta saker, som<br />
att de inte lämnar ut olika uppgifter<br />
David Eberhard, psykiater och överläkare<br />
tillräckligt snabbt. Det har lett till att ingen vill sitta<br />
i styrelsen av rädsla för att bli stämd. För även om<br />
stämningarna saknar substans så maler rättvisans<br />
maskineri på. För medlemmens del så täcker hemförsäkringens<br />
rättsskydd kostnaderna, så han kan<br />
fortsätta.<br />
Ove Schramm menar att det väldigt ofta ligger<br />
något i botten där dessa personer haft mer eller<br />
mindre rätt. Det triggar igång hela processen. Hade<br />
de från början mötts av en korrekt behandling så<br />
hade det troligen stannat där.<br />
– Demokrati handlar om minoritetens skydd. Om<br />
minoriteten bara får säga sitt så skulle de flesta strider<br />
sluta där. Att slå varandra med lagboken är i allmänhet<br />
en dålig idé. När juridiken fungerar bra är<br />
den i stället ett stöd för att det inte ska bli konflikt,<br />
säger Ove Schramm.<br />
koNFLIktENs LÅNGBÄNk, och det som alla fasar<br />
för, vare sig man är myndighet eller företag är att<br />
råka på rättshaveristen. Mannen (jo, det är mest<br />
män) som vadar i dokument och kräver upprättelse<br />
om allt möjligt och omöjligt. De är allt som oftast<br />
verbala och kunniga.<br />
David Eberhard, överläkare vid Psykiatri nordost<br />
vid Danderyds sjukhus, påpekar att rättshaveri<br />
är ett beteende och inte en diagnos. Den medicinska<br />
diagnosen är kverulansparanoia, en extremgrupp<br />
av gruppen rättshaverister.<br />
– Att ägna tjugo år av sitt liv för att bli rentvådd<br />
från misstankar om pedofili är fullt rimligt. Kverulansparanoikern<br />
däremot har ett beteende som i<br />
intensitet, varaktighet och frekvens är fullständigt<br />
orimligt i förhållande till sakfrågan. Tack och lov<br />
är de ganska få till antalet personer – desto fler till<br />
antalet inlagor, säger David Eberhard.<br />
Att konflikter och rädsla för konflikter får människor<br />
att undvika styrelseuppdrag och tar resurser<br />
från fastighetsägandet är ett tudelat problem menar<br />
han.<br />
– Om man sätter sig i någon sorts maktposition<br />
får man nog räkna med att det kommer att finnas<br />
människor som söker konflikter och vill upprätthålla<br />
dem. Å andra sidan är en viss konflikträdsla<br />
förenad i vår självbild som svenskar. Det är så<br />
inlemmat att kravlöshet är samma sak som att vara<br />
snäll. Det påverkar oss i vårt sätt att förhålla oss till<br />
18<br />
<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 1 Februari <strong>2012</strong>
Change language