Mellan människor och dokument

Liten, nära men sårbar – exemplet
Öckerö
Öckerö är som namnet avslöjar en ö-kommun. Den
är också minst av de fyra kommunerna med sina
12.000 invånare. Kommunen består av tio bebodda
öar där Hönö och Öckerö är de största. Det finns
ingen bro mellan fastlandet och öarna, vilket påverkar
restiden till slutenvården vid Mölndals sjukhus
och beroendeklinikens mottagningar. Även om
det finns många nyinflyttade i kommunen, är det
många som har bott här i generationer. Här lever
också traditioner kvar som påverkar människor
med psykiska funktionshinder. Det finns ofta ett
socialt omhändertagande och ett socialt nätverk
runt enskilda personer som ibland saknas helt i
storstaden. Detta är oftast till fördel för brukare.
Baksidan är att personer som tillhör målgruppen
kan bo kvar hos sina föräldrar långt upp i vuxen
ålder utan att ha blivit erbjudna någon hjälp från
samhället.
Kommunens begränsade storlek underlättar
för personal att lära känna varandra över organisationsgränserna.
Närheten gynnar informella
kontakter. Specialiseringsgraden är låg vilket innebär
att personalen hanterar många olika frågor.
Kommunen beskrivs som en ”diversebutik”. Den
socialsekreterare som arbetar med klienter med
psykiska funktionshinder gör det vid sidan om
en rad andra arbetsuppgifter, vilket ökar arbetsbelastningen.
När enskilda personer slutar sina
anställningar förlorar kommunen värdefull kunskap.
Att kunskaperna finns hos ett fåtal anställda
inom kommun och psykiatri skapar en sårbarhet.
Hur kunskaper prioriteras vid nyanställningar får
därmed stor betydelse för utvecklingen av socialpsykiatrin.
Boendestödet har inte varit biståndsbedömt sen
det infördes, även om det var på gång att införas
när jag träffade personalen 2008. En konsekvens
av att boendestödet inte är biståndsbedömt är att
information om målgruppen inte ”kommer in”
till socialkontoret. Deras behov riskerar därmed
att osynliggöras. Öckerö är också den enda av de
fyra kommunerna som inte har något boende med
heldygnsomsorg för målgruppen. Men personalen
från kommunen och öppenvården tyckte inte att
frågan om gruppbostad var så enkel. De hade
olika åsikter om hur stort behovet var. På grund
Mellan människor och dokument
36
av kommunens storlek var det också svårt att få ett
tillräckligt stort underlag för ett gruppboende.
– Det här med att ni inte har några boenden i kommunen,
några gruppbostäder.. vad tänker ni kring det? Skulle det
behövas?
– Nu alltså jag ska nog inte svara.
– Hahaha.
– Vi har pratat mycket om det inom psykiatrin och vi har
saknat det
– Det har ni?
– Mmm
– Varför?
– Jag tror att personerna, vissa personer skulle må bättre,
få bättre livskvalité om man kunde bo gemensamt och
att det fanns någon personal där nästan för jämnan, det
tror jag...
– Vad händer när dom personerna inte har det då, som du
tänker skulle få bättre livskvalité?
– Ja dom är väldigt mycket ensamma, dom sover väldigt
mycket, dom sover på olika tider, dom får inte dygnsrytmen
på samma sätt.
– Dom flyttar hem till sina 80-åriga föräldrar.
– Ja visst, jag menar det kan väl vara bra som en grundprincip…
att människor ska få bo i sina egna boenden
så att säga. Det kan man förstå, men just i vissa fall så,
alternativ måste ju finnas … man har ju patienter som
gråter av rädsla och ska klara nätterna själva. Det är rätt
så frustrerande att sitta med det faktiskt.
– Och det finns, nu är jag ny men.. vad jag får känslan
utav det är väl att kommunen eller politikerna har tänkt
att människor marginaliseras om dom bor i gruppboenden,
men man kan också marginaliseras om man inte…
/…/
– Jag tror att den lilla kommunen återigen är problemet.
– Just det, det handlar om volymerna här ute, va! Snackar
vi gruppboende så kanske vi snackar två pers, tre pers.
– Kanske.
– Ja, som känner varandra utan och innan.
Vad förändras på Öckerö som ett resultat av
projektet?
- Avsiktsförklaring om fortsatt samverkan som
undertecknas av verksamhetschefer för SU/
Mölndals psykiatri, SU/Östra beroendekliniken,
Socialförvaltningen Öckerö kommun.
- Utökade resurser till öppenvårdspsykiatrin:
chefstjänst (50 %), utökad läkartjänst, fler
psykologer och kurator. Till öppenvården