Mellan människor och dokument

More documents

Recommendations

Info

öppenvården och kommunen på ett mer informellt plan. Dessa möten har pågått sen 90-talet och var mer av informell karaktär innan projektet. Samarbetsklimatet har utvecklats över tid och tilliten i gruppen har fördjupats under projekttiden. Vi har en väldigt bra samverkan i kommunen, måste jag säga. Och det är gamla rutiner. Och vi har haft, till exempel så har vi nåt som heter frukostmöte. Alltså det är inget protokollfört möte, utan det är ett möte mellan boendestödjare och en kontaktman här. …Det är ett kravlöst möte, vi äter lite fralla och kaffe. (- Och bjuder ni in då, till…) Då bjuder vi in och så, men vi bjuder varannan gång. Dom har med sig frallor varannan gång, och så har vi frallor varannan gång. En intervjuperson som medverkade i flera samverkansgrupper beskrev gruppen i Partille som en av de mest drivande. Ja, Partille, där har det varit, det har väl varit nästan en av dom mest drivande grupperna, då. Det har varit väldigt bra uppslutning på mötena och fritt forum, eller alla har verkligen kunnat säga sin åsikt och… dom kanske har haft en bra samverkan att stå på sen tidigare, så att det liksom har funnits en vilja att utveckla den ytterligare då. Att samverkan har etablerats även med hemsjukvården anses vara viktigt för att de som arbetar med brukarna ska kunna hålla en gemensam linje och skapa trygghet även på obekväm arbetstid. Och sen så är det ju en helt annan trygghet att hemsjukvården är med på noterna om det händer nåt, på kvällar och helger … och att dom kan gå in på natten om det skulle vara ett akutläge och så där, utan att man känner att hela planeringen saboteras av att dom inte vet hur dom ska bete sig och så där. Och vi har fått med den sköterskan på hemsjukvården i en handledningsgrupp… De faktorer som lyfts fram som förklaring till att samverkan har kunnat etableras och bibehållas över tid är framför allt prestigelösa chefer som vill samverka och inte fastnar i ett organisationstänkande. Både verksamhetsnära chefer och chefer på distans har stöttat samverkan. Ett kvarstående problem som lyfts fram i Partille är vården och stödet till personer med missbruk och samtidigt psykiskt funktionshinder. Kommunens verksamhet för missbruk (PAN) saknar läkare på grund av läkarbrist. Öppenvården tar inte emot nya patienter med beroendeproblematik utan hänvisar dem till mottagningar i Göteborg el- Mellan människor och dokument 34 ler till Brofästet i Mölndal. Avståndet blir dock ett hinder för brukare som inte är så motiverade. Vad förändras i Partille som ett resultat av projektet? - Samverkansavtal mellan kommunernas två förvaltningar och psykiatrin kring resursgruppsmodellen. Beroendekliniken ingick ej. - Ny lokal rutin för samverkan mellan hemsjukvården och öppenvårdspsykiatrin - Fördjupad samverkan mellan psykiatrin och kommunen som inkluderar fler enheter än tidigare - Resursgruppsmodellen börjar användas - Personalen har deltagit i en gemensam högskoleutbildning i vård och stödsamordning Fem i tolv – exemplet Härryda Härryda kommun med sina 32 000 invånare är ungefär lika stor som Partille befolkningsmässigt, men är mycket större till ytan. Kommunen beskrivs av en intervjuperson som den ”hästtätaste och professortätaste” av kommunerna i Göteborgsregionen. Beskrivningen illustrerar kommunens karaktär av både landsbygd och att vara en attraktiv kommun för pendlare som arbetar i Göteborg. Kommunens förvaltningar som rör målgruppen är främst individ- och familjeomsorgen (IFO) och handikappomsorgen (HO). En biståndshandläggare inom HO ägnar femtio procent av sin tjänst åt att handlägga ärenden som rör psykiskt funktionshindrade. Hemsjukvården som börjar samverka kring målgruppen under projekttiden sorterar under äldreomsorgen. Inventeringen som gjordes i slutet av projekttiden visar att en stor grupp brukare finns inom IFO, vilket inte var känt innan. I samband med psykiatrireformen var Härryda en föregångskommun och ett gott exempel och hade projekt mellan kommunen och psykiatrin med kombinationstjänster. En förste skötare inom öppenvårdspsykiatrin berättar om den här tiden. Det var jag och NN som delade på det här uppdraget -94 till -95. Hon från kommunen och jag från sjukvården.. ..det var hur vi skulle få kontakter, vad kommunen kunde bidra med för våra psykiskt funktionshindrade då.. Så hade vi Barbro Mellgren som var socialchef som var väldigt dri-
vande i de här frågorna… Då började vi med att kontakta vårdcentralerna och så var det kyrkan, för vi visste att diakonerna hade många av de här personerna. En av intervjupersonerna berättade hur förvånande det var att inget av den här samverkansandan fanns kvar när han påbörjade sin anställning i kommunen. När projektet startade var det också svårt att bygga upp samverkansarbetet i Härryda. Några förklaringar till det återkommer i intervjuerna. En förklaring var att det inte fanns något samarbete att bygga vidare på, vilket förklarades med bristfälliga resurser och en historik av dåligt ledarskap inom öppenvårdspsykiatrin för ett antal år sedan. …för i Härryda har det väl, det har jag också förstått undan för undan, de har haft en lite speciell utveckling… innan jag kom. Nere på basplanet, ute i själva verkligheten, där kunde nog folk samarbeta bra med varandra. Men jag har förstått att det fanns mycket övrigt att önska lite högre upp. Och därför så hade inte Härryda och psykiatrin kommit lika långt om jag nu jämför med till exempel Partille, där man hade ett redan tidigare samarbete ganska strukturerat, som man kunde liksom bara fortsätta med. Utan här har man behövt ha längre tid. Den näst senaste chefen för öppenvården stannade inte så länge på sin tjänst och den nuvarande chefen hade varit där så kort tid att hon inte hade hunnit sätta så stora avtryck. Om en mottagning i princip är chefslös under lång tid finns det ingen part som är ansvarig för samverkan. Psykosvården ansågs vara mest eftersatt och när öppenvården inte fungerade på ett tillfredsställande sätt sökte sig patienter och personal till slutenvården i stället. Dessa processer hade vänt under de senaste åren och efter projektets slut har psykosvården i Härryda fått förstärkta resurser. Ledarskapets betydelse visade sig också i attityder till samverkan från kommunens sida. Det här citatet är hämtat från en intervju med en person som medverkade i samverkansgruppen i Härryda. Härryda, där har det hänt minst. Den mest ofungerande gruppen. Problemet har nog varit att dom inte har något tydligt ledarskap, inget tydligt mandat i den gruppen. Dom som har suttit där har inte riktigt vetat vad dom får och förväntas besluta kring, vart det ska leda och så. Verksamhetschefen för handikappomsorgen hade nyss tillträtt sin tjänst när projektet startade och efterträdde en chef som hade varit engagerad i Mellan människor och dokument 35 skrivandet av ansökan om Miltonmedel. Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen var även engagerad i andra projekt som pågick parallellt med samverkansprojektet. Förutsättningarna för samverkan påverkades också av att handikappomsorgen genomförde en relativt stor omorganisation under 2007 som påverkade enhetschefernas ansvarsområden och arbetssituation. Även om samverkansgruppen i Härryda inte var särskilt aktiv eller välfrekventerad, innebar den att chefer träffades och lärde känna varandra. Detta tillsammans med ett tryck underifrån från personal som ville skapa förändring, verkar ha bidragit till att en samverkan trots allt utvecklades mellan öppenvårdspsykiatrin och en enhet inom handikappomsorgen när projektet hade ett halvår kvar att verka på. Utbildningen i vård- och stödsamordning som chefer och personal deltog i från både kommunen och psykiatrin verkar ha förstärkt det samarbetet. Kontakter togs av parterna själva vid sidan av projektet. Vad förändras i Härryda som ett resultat av projektet? - En samverkan med hemsjukvårdens sjuksköterskor etablerades så att det finns utsedda sköterskor till respektive gruppboende. - Samverkansgruppen kommer att fortsätta träffas ett par gånger per termin efter projektet, precis som i de andra kommunerna. - Chefer och personal har påbörjat ett samarbete som innebär att det finns utsedda kontaktpersoner från både kommunen och psykiatrin för brukarna. De kallar modellen för ”resursgrupp light” - Personalen har deltagit i en gemensam högskoleutbildning i vård- och stödsamordning Några av ovanstående förändringar kan ses som direkta resultat av projektet, till exempel samverkan med hemsjukvården och att samverkansgruppen skulle bestå. Andra förändringar kan snarare ses som indirekta effekter av att personal och chefer har träffats i grupper och i gemensamma utbildningar.
Page 1 and 2: Mellan människor och dokument - at
Page 3 and 4: Sammanfattning En väl fungerande s
Page 5 and 6: 4.3 Hur arbetade projektet för att
Page 7 and 8: Rapportens upplägg Det första kap
Page 9 and 10: funktionshinder. Kommunernas uppgif
Page 11 and 12: Härryda kommun Samverkansgrupp Enh
Page 13 and 14: att använda på förhand uppställ
Page 15 and 16: KOSAM:s projekt kan sägas omfatta
Page 17 and 18: Intervju- och fokusgruppsdeltagare
Page 19 and 20: ansvarsområden. I realiteten kom e
Page 21 and 22: - Dom känner säkert också om int
Page 23 and 24: Det var viktigt att få dessa tanka
Page 25 and 26: ett helt pass på att tjôta ihjäl
Page 27 and 28: De såg den gemensamma utbildningen
Page 29 and 30: Vad underlättar samverkan? En utg
Page 31 and 32: men? Trodde de verkligen att det gi
Page 33: teamet på psykosmottagningen och b
Page 37 and 38: knyts även vissa resurser från be
Page 39 and 40: 4.6 Brukares bild av samverkan och
Page 41 and 42: 5. Diskussion och slutsatser Har pr
Page 43 and 44: också kunna leda till ökad proble
Page 45 and 46: kommunens två förvaltningar så s
Page 47 and 48: Referenser Mellan människor och do
Page 49 and 50: Bilaga 1: Mellan människor och dok
Page 51 and 52: Mellan människor och dokument 51

Mellan människor och dokument

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?