Mellan människor och dokument

More documents

Recommendations

Info

Ett hinder ser jag, är att vi har fyra veckors varsel. Det är ett jättehinder. Varslet inom psykiatrin borde vara lika långt som inom somatiken. Det blir en större nonchalans från kommunen även om det har varit en god relation med socialsekreteraren. Dom behöver inte ta i detta utan kan bara skjuta det framför oss. Inom kommunen finns det också gränssnitt som innebär att någon av de kommunala myndigheterna blir sista instans. Det finns ett gränssnitt mellan kommunens handikappomsorg och individ- och familjeomsorg (IFO) eller motsvarande 7 , som innebär att IFO ofta upplever sig som sista instans. De kan inte neka någon person stöd med hänvisning till att en person inte är utredd eller diagnostiserad. Däremot är det ett vanligt krav från handikappomsorgens sida att funktionshindret är varaktigt. Projektets betydelse för samverkan De allra flesta som jag pratar med är positiva till projektet. Cheferna är överlag mer positiva än personalen. Det är ett fåtal intervjupersoner som ger uttryck för kritik. De allra flesta tycker att projektet har bidragit till viktiga förändringar som de inte skulle ha lyckats genomföra utan hjälp av projektledarna. Projektledarna har bidragit till att strukturera upp samverkan på ett bra sätt, skapat mötesplatser och drivit på utvecklingen. Intervjupersonerna berättade spontant om deras inställning till projektledarna och vad de tyckte om att medverka i den eller de grupper som de ingått i. Flera tyckte att den kartläggning som gjordes i början av projektet ”bilderna med cirklar och pilar” 8 var intressant eftersom den hade lett till diskussioner. Drivande och lyssnande projektledare Projektledarna beskrevs som lätta att samarbeta med, kunniga och professionella. De har upplevts fungera både stödjande och drivande samtidigt som de har bjudit in till dialog och tagit vara på idéer. Projektet har varit väldigt drivande för att det ska bli något vettigt av mötena, att det ska leda till nånting. Bra driv i samtalen hela tiden och en målsättning med dom… Projektledarna bra på att ta vara på idéer. Professionella, omtänksamma, goa. Mellan människor och dokument 22 Det faktum att projektledarna stod utanför verksamheterna skapade bättre samtal eftersom de inte hade lojaliteter mot vare sig kommunerna eller psykiatrin. Det blir mindre laddat om någon kommer utifrån som leder. Projektledaren är inte hämmande, ger trygghet, är objektiv, oberoende. Det finns så mycket historik och känslor och sådant. Några intervjupersoner tyckte att projektledarna representerade psykiatrin. Formellt sett var de anställda där. I början av projektet var det tänkt att delprojektledarna skulle sitta i kommunernas lokaler vissa dagar i veckan, vilket hade levt kvar som idé hos några av intervjupersonerna. De hade gärna sett att projektledarna hade funnits på plats i kommunerna för mer informella samtal. Nya strukturer – formaliserade avtal och rutiner Samverkansavtal De som var med och skapade samverkansavtal mellan kommun och psykiatrin lyfte fram det som en viktig förutsättning för samverkan på sikt. Även avsiktsförklaringen som skrevs för Öckerös del och den nya rutinen för samordnad vårdplanering uppfattades som viktiga dokument. De skriftliga överenskommelserna ansågs fungera som garantier för en fortsatt samverkan. Öckerö var först med att formalisera samverkan på en övergripande nivå genom att skriva en avsiktsförklaring. De parter som skrev under den var de högsta cheferna för Mölndals sjukhus, socialtjänsten i Öckerö kommun och beroendekliniken. Tanken med avsiktsförklaringen var att säkerställa en långsiktig samverkan för att kunna fortsätta planera för en gemensam enhet. För att kunna förverkliga det gemensamma ansvaret mellan huvudmännen vill vi utveckla ett samarbete i öppenvård på en gemensam enhet. Det är vår förhoppning att även Primärvården kommer att involveras i detta arbete. (avsiktsförklaring Öckerö, April 2007) 7 Dessa två verksamheter heter i praktiken något annat i Partille och Mölndal, men principen är densamma när det gäller kriterierna för insatser. 8 Nätverksdiagram som presenterades tidigt i projektet. Cirklarna symboliserade de enheter som samverkade/inte samverkade med varandra och pilarna vad de hade för relationer till varandra.
Det var viktigt att få dessa tankar på pränt innan verksamhetschefen för Psykiatri Mölndal skulle avgå. I fokusgruppen med personal från Öckerö förstod jag att avsiktsförklaringen hade fått samma dignitet som ett samverkansavtal. Annars var Partille först ut med att skriva ett samverkansavtal mellan kommunen och psykiatrin för arbetet med resursgruppsmodellen med två samordnare. Här kom initiativet underifrån från chefer och samordnare i den lokala samverkansgruppen. Avtalet var undertecknat och klart hösten 2007 och inkluderade de två stora kommunala förvaltningarna, hemsjukvården och öppenvårdspsykiatrin, dock ej beroendekliniken. Året efter skapades även ett samverkansavtal i Mölndal som var mer avgränsat och inriktat mot psykosvårdkedjan. Avtalet inkluderade en av kommunens förvaltningar: vård och omsorg och den öppenvårdsmottagning som är inriktad mot psykosvård. Att det fanns ett avtal skrivet sedan tidigare i Partille underlättade för arbetsgruppen i Mölndal. De behövde inte bygga upp en text från grunden, utan kunde anpassa avtalet så att det passade deras lokala förutsättningar. Ny rutin för samordnad vårdplanering Projektet bidrog även med att tydliggöra och förenkla rutinen för samordnad vårdplanering (SVPL). Det hade funnits en lokal rutin tidigare, men den stora skillnaden med den nya var att den hade tagits fram i samverkan mellan psykiatrin och kommunerna. Det ansågs förebygga det vi- och dom-tänkande som annars lätt skapas mellan organisationer. Följande citat är hämtat från en fokusgrupp med personal från både öppenvårdspsykiatrin och kommunen. – Om man tar det här med rutinen kring samordnad vårdplanering, har ni några spontana reaktioner på den? – Alltså, det är ju kulturen blir ju bättre. Man definierar mer vad som är vad och så. Då ökar strukturen. Det är ju alltid bra. – Man har ju tagit fram den i samverkan. Förut så hade ju NN (personal i öppenvården) tagit fram.. en plan… men det var ju han som kom fram till den och nu gjorde man det i samverkan. – Och varför är det bättre att man har gjort det i samverkan? Mellan människor och dokument 23 – Spelar på samma planhalva. – Mmm. – Ja. – Då kommer ju allas fokus fram… Boendestödjarna har kanske andra … – Man ser det med olika ögon. – Ja, precis. – Då ser man ju också hela individen på ett annat sätt. Och så tror jag också att … man kan ju bygga in en splittingmekanism9 om en organisation bestämmer hur någon… Liksom om man samverkar kring något så blir det ju att alla. – Alla är på samma plan, ja. En biståndshandläggare tyckte att den nya rutinen för SVPL hade lanserats utan tillräcklig diskussion och utbildningsinsatser. Hon tyckte att det behövdes mer av gemensam diskussion mellan kommuner och psykiatrin för att få den att fungera i praktiken. Men perspektiven på vårdplanering skiljer sig åt mellan kommunerna och psykiatrin. Vårdenhetschefen för psykosavdelningen uppskattade den nya rutinen för att den innebär ett enhetligt arbetssätt gentemot alla fyra kommuner. Personalen från slutenvårdspsykiatrin tyckte att den nya rutinen underlättade deras arbete i och med att informationsprocessen hade strukturerats upp och förenklats. Tidigare var det främst kuratorn inom slutenvården som höll i den samordnade vårdplaneringen. När kuratorerna hade blivit allt färre hade andra yrkesgrupper fått ta över det arbetet. Det innebar att fler personer var involverade och det krävdes att alla var insatta i reglerna och arbetade på ett likartat sätt. – Tidigare har det varit kuratorn som hållit i detta och tagit smällarna om det har varit problem. Men nu funkar det inte så… Nu är det bara en kvar. – Det har blivit mycket merarbete för oss. Vi har ju inte alltid dom kunskaperna. Man får ringa runt och hittar inte tid. Det kunde vara svårt för skötarna att jobba med detta i och med att de är schemalagda vid olika tider och inte har en egen telefon. Det som hade blivit bättre, var att de nu kunde faxa iväg inskrivningsmeddelandet och slapp leta efter telefonnummer. 9 Splitting är ett vanligt begrepp inom psykiatrin och syftar på en uppdelning i ont och gott (se Melanie Klein, 2000).
Page 1 and 2: Mellan människor och dokument - at
Page 3 and 4: Sammanfattning En väl fungerande s
Page 5 and 6: 4.3 Hur arbetade projektet för att
Page 7 and 8: Rapportens upplägg Det första kap
Page 9 and 10: funktionshinder. Kommunernas uppgif
Page 11 and 12: Härryda kommun Samverkansgrupp Enh
Page 13 and 14: att använda på förhand uppställ
Page 15 and 16: KOSAM:s projekt kan sägas omfatta
Page 17 and 18: Intervju- och fokusgruppsdeltagare
Page 19 and 20: ansvarsområden. I realiteten kom e
Page 21: - Dom känner säkert också om int
Page 25 and 26: ett helt pass på att tjôta ihjäl
Page 27 and 28: De såg den gemensamma utbildningen
Page 29 and 30: Vad underlättar samverkan? En utg
Page 31 and 32: men? Trodde de verkligen att det gi
Page 33 and 34: teamet på psykosmottagningen och b
Page 35 and 36: vande i de här frågorna… Då b
Page 37 and 38: knyts även vissa resurser från be
Page 39 and 40: 4.6 Brukares bild av samverkan och
Page 41 and 42: 5. Diskussion och slutsatser Har pr
Page 43 and 44: också kunna leda till ökad proble
Page 45 and 46: kommunens två förvaltningar så s
Page 47 and 48: Referenser Mellan människor och do
Page 49 and 50: Bilaga 1: Mellan människor och dok
Page 51 and 52: Mellan människor och dokument 51

Mellan människor och dokument

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?