Nisse Hult nr 3 årgång 2008

T E m a | VÅ R D 

Betancourt fri 

”Jag aspirerar fortfarande på att 

tjäna Colombia som president” 

EU-utträde | För eller emot? Vi hjälper dig! 

#3/2008

Årgång 22 

Profilen: 

Grönare vård 

Johan Edstav avslöjar allt. 

Reportage: 

HBT-syster 

Sjuksöterskor som botar homofobi. 

#3/2008 

Konsert: 

Sång för naturen 

Isländska artister enas för en grönare värld. 

Debatt: 

UT UR EU? 

Vad ska vi tycka? Striden har börjat. 

Krönika: 

Storebror ser dig 

Ja vad ska man säga, usch! 

Anslagstavlan 

Uppdatera dig om vad som 

händer på högskolefronten. 

Kampanj: 

Mapuche 

Stöd Chiles ursprungsbefolkning! 

Propaganda: 

Avtryck 

Tänk vilket bra namn vår 

medlemstidning skulle kunna ha. 

32 

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM 

Omslagsbild: Photo12 Jean-Marie Périer 

Tryck: AM Tryck Papper: Profisilk, 

150 g ISSN: 1100-763X E-post: nisse.hult@ 

mp.se Adress: Nisse Hult/Grön Ungdom, 

Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm Alla medlemmar 

i Grön Ungdom får Nisse Hult gratis. 

Övriga får prenumerera genom gu@mp.se 

eller 08-58832902. Allt i tidningen är inte 

Grön Ungdoms gemensamma åsikter. 

3# 008 

24 

4 

11 

28 

19 

18 

23 

Redaktionellt 

32 

Bota okunskapen 

– läs Nisse Hult! 

Jag läste någonstans att vård är den viktigaste 

politiska frågan för många väljare. För 

egen del var nog hälsomottagningen det 

sista jag tänkte på när jag ansökte om medlemskap 

i Grön Ungdom. Men om nu vård 

är så viktigt för många, vad är egentligen 

grön vårdpolitik? 

Jag tog kontakt med organisationen Marschen 

för tillgänglighet som jobbar för ökad 

tillgänglighet för personer med funktionshinder. 

Kanske de ville skriva något om handikappolitik 

i detta vårdnummer av Nissen? 

Svaret jag fick var att de sysslar med juridiska 

frågor, inte vårdfrågor. Jag ville sjunka 

genom marken. Så obetänksamt av mig! 

När jag någon vecka senare träffade 

miljöpartiets talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor 

började vi prata om dåligt bemötande 

av människor som faller utanför 

normen. Han menar att problemet inte 

grundar sig i illvilja utan i okunskap. Genom 

att göra det här numret har i alla fall 

jag botat en del av min okunskap. Hoppas 

du ska känna likadant av att läsa det! 

Ylva Lundkvist 

Chefredaktör för Nisse Hult

Språkrörsspalten Redaktionen 

Framtiden är grön 

I skrivande stund pågår det en intensiv 

replikväxling på Svenska Dagbladets 

debattsida Brännpunkt. Den hade sitt 

ursprung i ett utspel av Jon Larsson, 

språkrör för Gröna Studenter, tillsammans 

med hens motsvarigheter från 

socialdemokraterna och vänstern. Utspelet 

gick ut på att SCB:s senaste stora 

partisympatiundersökning visade att 

endast en fjärdedel av studenterna stödjer 

något borgerligt parti, och att de 

gröna hade ett stöd på 15,8 procent. I 

svallvågorna av detta utspel har de borgerliga 

börjat bråka sinsemellan om vad 

detta beror på, och FRA-lagen nämns 

frekvent. Men jag tror att det är större 

än så. 

För några veckor sedan stod jag och 

pratade om samma ämne med MUF:s 

ordförande Niklas Wykman. MUF mäter 

varje månad partisympatierna hos 

unga människor, och även om Niklas 

inte ville avslöja några siffror berättade 

hen att det på senare tid börjat gå riktigt, 

riktigt bra för oss gröna bland unga 

väljare. 

17 1125 

För mig känns den utvecklingen inte 

särskilt förvånande. Unga människor 

bryr sig om framtiden och de gröna 

har den mest framtidsvänliga politiken. 

Unga människor ser vår politik 

som ny, fräsch och progressiv. Unga 

människor uppfattar oss inte heller 

som ett enfrågeparti, utan uppskattar 

vår inställning till skolfrågor, feminism, 

asylrätt, sexualpolitik och personlig 

integritet. 

Men det är inte bara politiken som 

gör oss starka. Det också alla våra 

lokalavdelningars fantastiska arbete 

runt om i landet. Alla skolbesök, 

aktioner och debatter som våra 

underbara medlemmar gör spelar 

stor roll. Så fortsätt med den gröna 

kampen, och ha en härlig höst! 

Språkrör Grön Ungdom 

jakop.dalude@mp.se 

Jakop 

Dalude 

Syftet med Nisse Hult 

3# 008 

Chefredaktör 

Ansvarig utgivare 


ylva.lundkvist@mp.se 

Grafisk formgivare 

Anders Brunberg 

anders.brunberg@mp.se 

Bildredaktör 

Rosalie Haglund 

rosalie.haglund@mp.se 

Språkredaktör 

Jonas Eklund 

jonas.eklund@mp.se 

Webbredaktör 

Elisabeth Carlsson 

elisabeth.carlsson@mp.se 

Nisse Hults syfte är att vara en bred, 

grön, peppande, politisk tidning med 

högt i tak. 

Tidningen vänder sig både till medlemmar 

och andra intresserade av grön 

politik. Trots vitt skilda förkunskaper 

och olika hjärtefrågor, ska de allra flesta 

i målgrupperna i varje tidning finna inslag 

med stort läsvärde och information 

som inte bara roar för stunden. 

Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet 

de Grönas ungdomsförbund. Vi är det enda ungdomsförbund 

som står för samma politik som 

moderpartiet. Alla i Grön Ungdom är också medlemmar 

i Miljöpartiet. 

Vi tar hänsyn till människor, djur och natur 

över hela världen och verkar för mer helhetssyn, 

mångfald och långsiktlighet. Vår vision är en 

värld där alla kan åtnjuta livskvalitet och slippa 

onödigt lidande. För att komma dit ifrågasätter 

vi tankar och normer som idag genomsyrar politiken 

och vardagslivet. 

Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs 

av enskilda medlemmar och lokalavdelningar, 

men vi är även aktiva på riksnivå och internationellt. 

I Grön Ungdom genomför vi kurser, 

aktioner, skolbesök, föreläsningar, diskussioner 

och annat som medlemmar vill engagera sig i 

gärna i samarbete med andra delar 3i 

den gröna 

rörelsen.

Tema Vård | Profilen 

Möt Johan Edstav 

han vet vad grön vårdpolitik är. 

3# 008 

Foto: Ylva Lundkvist

Det är en tidig, regning sommarmorgon 

och jag ska träffa Johan Edstav. 

Han sitter i miljöpartiets partistyrelse 

och har ansvar för hälso- och sjukvård. 

Till vardags är han landstingsråd och vi 

ska träffas på hans kontor. Jag glider in 

på en rosenblommande innergård med 

vackra kringliggande hus. Vid ett vitt 

hus, skämtsamt kallat ”vita huset” tar 

Johan emot. Där sitter socialdemokraterna, 

vänsterpartiet och miljöpartiet, 

som för tillfället är i opposition i Uppsala 

läns landsting. Medan Johan visar 

mig runt berättar han att han har en 

halvtidstjänst som oppositionsråd och 

en sekreterare som också jobbar halvtid. 

Ändå jobbar Johan heltid, vilket han 

inte tycker gör något eftersom jobbet är 

så högavlönat. 

Johan gick med i Grön Ungdom för 20 

år sedan. Då var han 22 år och bodde i 

Norrköping. På den tiden var det kanske 

inte vårdpolitik som lockade mest. 

Johan berättar att det var i och med en 

olycka när han åkte utförsskidor och 

skadade knäet som han kom i kontakt 

med vården. Johan fick bra vård, men 

började tänka på vilken viktig samhällsfunktion 

vården är. 

– När olyckan är framme, eller om 

man har en funktionsnedsättning, är 

det väldigt viktigt att vi har en samhällsfinansierad 

sjukvård, säger Johan. 

Han menar att för bara 20–30 år sedan 

var medborgare fortfarande tacksamma 

över att de överhuvudtaget fick någon 

vård och att samhället erbjöd det. Idag 

ställs helt andra krav, och det tycker 

Johan är bra. Det har bland annat resulterat 

i vårdgarantin, som har hjälpt 

politiker att organisera hälso- och sjukvården 

så att det blir mindre vårdköer. 

Men ibland är kraven orealistiska. 


FRÅN SkIDOLYCkA 

TILL VÅRDPOLITIkER 

– Ibland går det så långt att folk jämför 

med att boka tid hos frisören. Skillnaden 

är att vården är skattefinansierad. 

Det är inte en kommersiell verksamhet. 

Då är det inte den med tjockast plånbok 

som går först. Här ska alla få vård, och 

den som är svårast sjuk ska få vård först. 

Något som diskuteras nu är hur mycket 

sjukvård som ska drivas privat, på entreprenad. 

Johan menar att problemet 

är att det är några få stora företag som 

vinner alla upphandlingar som landstingen 

gör. Anledningen är att upphandlingarna 

bara utgår från en eko- > 

Illustration: Rosalie Haglund 

”Inom de tekniska områdena; 

läkemedel och 

utrustning, finns det 

marknadskrafter som är 

drivande. För folkhälsan 

är det bara samhällsekonomin.” 

3# 008


nomisk synvinkel. Johans förslag är att 

även en kvalitetsaspekt ska vägas in. 

– Jättarna kan dumpa priset för att 

komma in på en marknad, men det 

kan ju inte ett personalkooperativ, de 

har ingen chans. Skulle de säga ”ok, jag 

halverar min lön i fyra år”? Det går inte. 

Vi politiker kunde istället säga ”så här 

mycket får det kosta, inte mer” och ge 

ett fast pris. Då får företagen konkurera 

med kvaliten. 

Jag frågar Johan hur vi gröna skiljer oss 

från andra partier när det kommer till 

vårdfrågor. Vad är grön vårdpolitik? 

Han menar att vi har en humanistisk 

helhetssyn som är unik. De två frågorna 

folkhälsa och rehabilitering är vi det 

parti som driver starkast. Kristdemokraterna 

talar ibland om folkhälsa, men 

lämnar ofta besluten till familjen. Socialdemokraterna 

och vänsterpartiet talar 

också om folkhälsa, men bara ur ett 

samhällsperspektiv. Johan tycker att vi 

även ser människan bakom statistiken. 

Hur visar sig den humanistiska helhetssynen 

i praktiken? 

– I kontakten mellan vården och medborgaren 

ska det finnas en dialog kring 

hur medborgarens liv ser ut. Man ska 

försöka påverka i en positiv riktning 

och till exempel erbjuda gratis rökavvänjningskurser. 

Sådana åtgärder är vi 

drivande i. Vi vågar säga att förebyggande 

åtgärder får kosta pengar. Då får 

vi frågan ”varför lägga pengar på friska?” 

men det är kortsiktigt tänkt. Om 

vi inte lägger pengar på de friska riskerar 

vi att få så många sjuka att vi tvingas 

prioritera mellan medborgarna. Ju mer 

avancerade åtgärder som behövs, desto 

mer kostsamt blir det. 

Johan berättar att miljöpartiet äntligen 

börjar få genomslag för de här tankarna 

i politiken. Det svåra nu är att påverka 

läkarkollektivet. Inom de tekniska områdena, 

läkemedel och utrustning, finns 

det marknadskrafter som är drivande. I 

3# 008 

folkhälsa finns bara samhällsekonomin. 

– Det är bara samhället som tjänar 

på att vi mår bättre, alltså måste också 

samhället ta initiativet. Där har politikerna 

en jätteviktig uppgift att säga att 

”nu ska vi jobba med folkhälsa”. 

Även rehabiliteringsområdet är eftersatt, 

och där har miljöpartiet drivit på. 

Idag finns det bara en professur i rehabilitering, 

medan det finns massor i 

övriga medicinska specialiteter. Det blir 

få som tar hand om patienterna efter 

operationerna. 

– När man haft en sjukdom vill man 

bli frisk så fort som möjligt. Man vill 

tillbaka till sitt arbete och sitt liv. Dess- 

”Ibland går det så långt att 

folk jämför med att boka tid 

hos frisören. Skillnaden är 

att vården är skatte- 

finansierad.” 

utom, ju fortare en person kommer tillbaka 

i arbete desto mindre samhällskostnader 

blir det. Det är bra för alla, både 

för individen och för samhället. Här 

är också politiken viktig, eftersom det 

inte finns någon ekonomisk drivkraft. 

Är det här något som miljöpartister 

jobbar för i alla landsting eller varierar 

det mycket mellan olika personer 

och platser? 

– Det har aldrig varit någon tuff debatt 

om folkhälsa. Det finns andra frågor 

som det gått tuffa debatter kring, 

som hur mycket ska utföras på privat 

entreprenad. Stopplagen var en häftig 

debatt där det till slut blev en kompro- 

miss med regeringen, men det var ett 

”okej då” från oss. Vissa tyckte att det 

var jätteviktigt att alla nya entreprenader 

stoppades medan andra tyckte att 

det var en lokal fråga som landstingens 

folkvalda själva fick besluta om. 

– Patientperspektivet, att få ett större 

inflytande över sin vård, uppfattar jag 

som en genomgående miljöpartistisk 

landstingspolitik. När det gäller komplementärmedicin 

finns det en viss debatt. 

Alla driver frågan om komplementärmedicin, 

men på olika sätt. Om det 

som accepteras av Socialstyrelsen är det 

ingen debatt, men det som vissa kallar 

alternativmedicin är lite kontroversiellt. 

Där skiljer vi oss åt. Jag tycker att man 

ska kolla på alla möjliga kompletterande 

alternativ och inte bara hålla sig 

fast vid den traditionella medicinen, så 

som Sverige har gjort i väldigt hög grad 

jämfört med till exempel Tyskland eller 

USA. Något som vi hade genomdrivit, 

men som den nya majoriteten har stoppat, 

är rehabiliteringsträdgårdar. Man 

har sett att trädgårdsarbete hjälper till i 

läkningsprocessen, det får en att känna 

sig behövd och efterfrågad. Däremot 

tycker jag att vi ska kräva att det finns 

belägg för att metoderna har effekt. 

Finns det inget belägg så ska vi inte 

införa det, för det kan skada den andra 

komplementärvården. Det finns så 

starka kommersiella krafter som absolut 

inte vill se det här över huvud taget. 

När Johan talar om belägg för alternativmedicin 

kommer jag att tänka på 

artikeln ”Den vansinniga psykvården” i 

detta nummer av Nisse Hult. Men när 

vi kommer in på psykiatrin och ett specifikt 

fall blir Johan lite obekväm; han 

blir ofta ställd till svars inför medborgare 

och partikamrater. 

– Som politiker tycker jag inte att 

man ska engagera sig för mycket i specifika 

fall, utan se till att ta ansvar för 

att det går åt rätt håll. Man kanjobba 

hur mycket som helst med hur många 

frågor som helst, men om jag tycker att

något är för jäkligt måste jag se till vad 

som är det övergripande felet. 

Ok, men är psykvård en fråga som 

är uppe på den politiska dagordningen? 

– Jo, men ofta är det för mycket diskussion 

om hur det ska göras. Vi diskuterar 

ju sällan politiskt hur man ska 

göra en höftledsoperation, men inom 

psykiatrin finns det massor av politiker 

som tycker att det ska göras si eller så. 

Mer terapi och mindre läkemedel eller 

tvärtom. Det är 

farligt. Jag har 

varit försiktig 

med att ha en 

åsikt, för om 

man ska göra 

politik av det ska 

man vara väldigt 

kunnig på området. 

Jag är lekman 

och politiker 

och ska inte 

peta i detaljerna. 

Däremot kan vi 

säga att det ska 

läggas mer pengar 

på forskning, 

och vi ska kräva 

också att det inte 

bara är läkemedel 

utan att det 

även finns resurser 

till bland 

annat terapi. Vi 

ska också kräva 

att det finns evidens, 

alltså bevis 

på att behandlingsmetoderna 

fungerar, så att det kan göras jämförelser. 

Det har varit dåligt med bevis i 

psykvården, och där har politikerna en 

roll. 

Jag har pratat med olika studentorganisationer 

som jobbar mot ojämlikhet 

inom vården. Vad kan vi göra från po- 

litiskt håll? 

– De politiska åtgärder som behöver 

göras är utbildning för personal. Det är 

inte med flit som man behandlar män 

och kvinnor olika, utan det beror på 

de könsroller som vi är uppvuxna med. 

Många tror inte att det görs någon skillnad 

mellan män och kvinnor, men men 

när det visas säger de ”det var som tusan, 

det trodde jag inte”. Förra mandatperioden 

hade vi ett stort projekt kring 

bemötande av människor med funktionsnedsättningar, 

även dolda handi- 

kapp som dyslexi. 

Innan vi avslutar intervjun och Johan 

återgår till sina kontorssysslor i ”vita 

huset” vill jag ställa en sista fråga. Finns 

det någon fråga som miljöpartiet glömt, 

som saknas i den politiska debatten? 

– Ett problem är att man inte rik- 


tigt ser utmaningen vi står inför med 

en kraftigt åldrande befolkning. För 

att sjukvården ska klara det måste vi 

skapa ett större ekonomiskt utrymme. 

Dessutom kan sjukvården göra allt mer, 

till exempel kan vi få nya höftleder och 

det utvecklas nya mediciner som gör att 

man får en bättre ålderdom. 

– Jag vill inte ha det som i USA, som 

lägger världens största andel av BNP 

på hälso- och sjukvård, 12,5 procent, 

mot 9,5 procent i Sverige. Ändå är det 

50 miljoner av 280 

miljoner människor 

i USA som inte har 

någon tillgång till 

vård alls. Det är fel 

och dåligt utnyttjade 

resurser. För att 

lyckas hålla samman 

vår sjukvårdsfinansiering 

står vi inför 

en jätteutmaning. 

De nya cancermedicinerna 

som kommer 

kostar flera 

gånger mer än de 

gamla. Hälso- och 

sjukvården måste 

få en större del av 

samhällskakan, men 

det diskuteras inte. 

Både vårt parti och 

regeringen pratar om 

sänkt skatt för företagare, 

och det görs 

många satsningar på 

barn. Det är inget 

fel, men Sverige har 

redan världens bästa 

föräldraförsäkringssystem. 

Det är outstanding. Då är frågan: 

är det där vi ska lägga de ekonomiska 

resurser vi har samtidigt som vi 

står inför hotet att säga nej till patienter 

framöver? Där har inte jag nått fram i 

miljöpartiet. 

Ylva Lundkvist Foto: Ylva Lundkvist 

3# 008

Illustration: 

Maryam Fanni 

Tema Vård | Krönika 

Det finns många regler och lagar som 

gör skillnad på människor i Sverige. 

Det handlar om sexualitet (olikkönade 

par har till exempel rätt att gifta sig, resten 

har det inte), ursprung (UD avråder 

till exempel alla svenskar att resa till 

Afghanistan, medan Migrationsverket 

vill skicka tillbaka afghaner till samma 

ställe), kön (könsdiskriminerande klädregler, 

där Bara Bröst är ett klockrent 

exempel), etc, etc. 

Jag undrar vad som har hänt med solidaritet 

och mänskliga rättigheter när 

papperslösa människor bara ges rätt till 

akut sjukvård, alltså behandling av livshotande 

tillstånd. De har till exempel 

inte rätt till diabetesmedicin, men när 

någons diabetes har gett livshotande 

komplikationer, då ges vården – mot 

betalning! I Sverige har alltså människor 

som vistas här utan att ha tillstånd 

för det, inte rätt till vård på lika villkor 

som andra. Papperslösa befinner sig i en 

utsatt och marginaliserad situation med 

små ekonomiska möjligheter, men har 

inte rätt till subventionerad vård i Sverige. 

Istället kan denna grupp människor 

själva tvingas betala sjukvårdskostnader 

på flera hundra tusen kronor, vilket 

självklart är helt orimligt. 

I våras demonstrerade läkarstudenter 

över hela landet för papperslösas rätt 

till vård i Sverige. Rätt till vård-initiativet 

engagerade hundratusentals människor 

i asylorganisationer, partier, 

ungdomsförbund och andra förening- 

8 3# 008 

Ge vård till 

papperslösa 

“Det är helt orimligt att neka utsatta människor vård och det 

är någonting som borde vara olagligt i 2000-talets Sverige.” 

skriver Grön Ungdoms språkrör 

Maria Ferm. 

ar. Det är helt oacceptabelt att neka 

utsatta människor vård och det är 

någonting som borde vara olagligt 

i 2000-talets Sverige! Vid flera tillfällen 

har Sverige fått kritik av FN 

för att människor nekas vård, en 

grundläggande mänsklig rättighet, 

beroende på att de är asylsökande 

eller papperslösa. Inte ens alla barn 

är garanterade vård, vilket strider 

mot Barnkonventionen som säger att 

barn ska ges lika rätt till vård. 

I Region Skåne, där miljöpartiet sitter i 

majoritet med de borgerliga partierna, 

har de gröna drivit igenom att asylsökande 

och papperslösa ska ha rätt till 

subventionerad vård istället för att särbehandlas. 

Resten av Sverige borde följa 

Skånes exempel och sluta värdera människoliv 

utifrån ”rätt papper”. Det är 

skrämmande när Sveriges migrationsminister, 

Tobias Billström, kommer 

med uttalanden som att personer ”väljer” 

att leva gömda. Inser han inte att en 

så utsatt och påfrestande situation, som 

i värsta fall kan leda till döden eftersom 

man inte har någon rätt till vård, inte är 

något en människa väljer? Det är något 

Sverige tvingar människor till genom 

att besluta om inhumana avvisningar. 

En annan regelskillnad som jag har funderat 

på och som det inte finns någon 

logisk förklaring till är barnbidrag jämfört 

med bidrag till asylsökande barn. 

Från det tredje barnet får hushållet ett 

så kallat flerbarnstillägg, det vill säga en 

större summa pengar per barn. När det 

gäller asylsökande är det precis tvärtom. 

Ersättningen per barn halveras från det 

tredje barnet. Innebär det att svenska 

barn kostar mer ju fler de är och utländska 

barn kostar mindre? Knappast. 

Det är hög tid att människor börjar behandlas 

lika i Sverige och att papperslösa 

får rätt till både hälso- och sjukvård 

och tandvård. 

maria.ferm@mp.se 

maria 

Ferm

Den vansinniga 

psykvården 

Hur fungerar psykvården idag? 

Hur borde den fungera? Följ 

Fanny på hennes resa genom 

psykiatrin. 

För ett par år sedan lärde jag känna en 

tjej som heter Fanny. Vi gick en folkhögskolekurs 

i Dalarna tillsammans. 

Fanny var en 19-årig, kul, pigg, men 

kanske något oroväckande späd person. 

En dag när Fanny varit ute på stan ensam 

ringde telefonen. Hon skulle inte 

komma tillbaka till skolan på ett tag. 

Hon hade blivit inlagd på länssjukhuset 

på grund av undervikt. 

Det visade sig att det inte var Fannys 

första kontakt med sjukvården. I 

flera år hade hon lidit av anorexi. Hennes 

kontakt med den landstingsdrivna 

vården hade inte gett mycket resultat. 

Personalen har ofta bara gymnasiekompetens. 

Enligt Fannys erfarenhet blir 

patienterna ofta misstänkliggjorda och 

behandlade som att de vill vara sjuka. 

Alltför lite fokus läggs på att ätstörningar 

oftast är ett symptom på att personen 

mår dåligt av anledningar som inte har 

med mat eller vikt att göra, ett sätt att få 

utlopp för sin ångest. Mest har vården 

handlat om att äta sig upp i vikt för att 

överleva. Det kan verka konstigt, med 

tanke på att anorexia är en sjukdom 

som har minst lika mycket med tankarna 

att göra som med kroppen. Därför 

behövs det också hjälp med att förändra 

tankarna för att bli fri från sjukdomen. 

– De använder metoder som inte 

fungerar, menar Fanny. Det gäller att gå 

upp i vikt snabbt så att man kan skrivas 

ut. Det enda jag fick lära mig var 

att mardrömmen om att gå upp massor 

i vikt besannades om jag åt. Jag fick 

aldrig lära mig att ändra mina skadliga 

tankemönster. Så fort jag kom därifrån 

ville jag gå ner i vikt igen. 

För Fannys del blev räddningen ett privat 

behandlingshem i Mora. När hon 

låg på sjukhuset i Dalarna lyckades hon 

skaffa en remiss så att landstinget betalade 

vistelsen. Kontrasten mot tidigare 

ställen var total. 

– Det kändes som att komma till ett 

hotell jämfört med sjukhuset, berättar 

Fanny. Den största skillnaden var att de 

bemötte mig som en normal människa, 

med respekt. De utgick från att jag ville 

bli frisk. 

Behandlingsmodellen på kliniken går 

ut på att patienten bor där fem dagar 

per månad. Resten av tiden lever patienterna 

sina vanliga liv och integrerar 

det de lärt sig i vardagen. Detta upprepas 

under sex månader, med totalt 30 

vårddagar. De dagar de är på kliniken 

träffar de en psykolog varje dag. Ingen i 

personalen kontrollerar vad patienterna 

äter. Fokus ligger istället på vilka tankar 

som styr i en destruktiv riktning och 

hur det går att ändra dem. 

Dessutom ges det korrekt information 

om hur kropp och mat fungerar 

– ochdet är något som kan behövas. 

Fanny berättar om en tidigare kontakt 

med en läkare i ett anorexiateam. Han 

tipsade Fanny om att börja motionera 

för att inte bli en ”fet prussiluska”, som 

han kallade det. Det tipset var nära att 

få ödesdigra konsekvenser. 

I motsats till många landsting så redovisar 

den privata kliniken sin statistik 

över hur många som blir friska av 

deras behandling. De anger att det hittills 

bara är 6 procent av deras patienter 

som inte har upplevt någon förbättring, 

medan 79 procent inte längre hade någon 

ätstörning efter behandlingen (se 

www.mhekliniken.se). Det är i och för 

sig viktigt att tänka på att privata vårdhem 

själva kan välja vilka som får bli 

Tema Vård | Intervju 

Foto: Ylva Lundkvist 

deras patienter. Alltså kan de välja bort 

”svåra fall”, vilket inte den offentliga 

vården kan göra. Ändå borde de positiva 

siffrorna få vanliga sjukhus som 

vänder på slantarna att intressera sig. 

Effektivare behandling är väl alltid eftersträvansvärd? 

– Så här i efterhand tänker jag att 

landstingen genom sin snålhet och 

kortsiktighet har slängt bort så himla 

mycket pengar på att bedriva en ofullständig 

vård, säger Fanny. Jag vågar inte 

ens tänka på vad all den vård jag fick 

som inte hjälpte ett dugg har kostat. 

Tänk om de satsade på utbildad, kunnig 

personal och uppdaterade sina metoder. 

På lång sikt skulle så mycket mer 

mänskligt lidande kunna sparas! 


3# 008

Tema Vård | Reportage 

Sjukt 

ojämställt 

Ojämställdhet på dödligt allvar. Så ger förlegade könsroller 

ökade sjukdomar och en sämre vård. 

Kvinnor ges mer mediciner vilket kan 

leda till obehagliga biverkningar. Män 

ges i högre utsträckning dyra behandlingar 

som kräver mer avancerad medicinsk 

teknik eller mer personalresurser. 

Det är två exempel tagna ur en rapport 

från Socialstyrelsen. 

Att ojämställdheten i samhället återfinns 

även inom vården är kanske inte 

särskilt förvånande. Däremot är det 

särskilt viktigt att åtgärda med tanke på 

att det ofta är inom vården som frågor 

om livskvalitet och liv eller död avgörs. 

Några som aktivt arbetar för en jämställd 

vård är Medicinsk Feministisk 

Front (MFF), en genusgrupp på läkarlinjen 

i Göteborg. MFF tror att ett genusperspektiv 

i vården i förlängningen 

skulle ge friskare patienter och kompetentare 

personal. Därför anordnar de 

föreläsningar. 

– Redan på utbildningen märks ojämställdheten, 

menar Marja Forsman som 

är läkarstuderande och aktiv i MFF. I 

kurslitteraturens exempel är läkarna 

män och sjuksköterskorna kvinnor. 

Och på vår praktik är det fler kvinnliga 

studenter som upplever sexuella trakasserier 

av handledarna. Gamla läkarrävar 

som inte ser unga kandidater som bli- 

10 3# 008 

vande kollegor utan som söta prydnader. 

Marja berättar att problemen fortsätter 

inom den medicinska forskningen, 

som är inriktad på män, så den kunskap 

som finns om kroppen baseras på män. 

Det gör att läkare lätt kan missa sjuklighet 

hos kvinnor eller inte har koll på vad 

som ska göras åt den. Men ojämställd- 

”Könsrollerna gör 

det svårare för män 

att ta sig till vården” 

het får också negativa konsekvenser för 

mäns hälsa. Enligt Socialstyrelsens rapport 

är män mindre hälsomedvetna och 

söker vård mer sällan. 

– Könsrollerna gör det svårare för 

män att ta sig till vården, eftersom de 

inte vill vara ”svaga”, säger Marja. 

När det kommer till spridning av könssjukdomar 

spelar också föråldrade 

könsroller en viktig roll, har bland an- 

dra Lena Ekroth, chef för SIDA:s hiv/ 

aids-sekretariat, hävdat. Män har generellt 

sett mer social, ekonomisk och 

politisk makt. Det finns inga preventivmedel 

som skyddar mot könssjukdomar 

utom kondom, som mannen måste 

samtycka om. Ett oskyddat heterosexuellt 

samlag med en hivsmittad partner 

utgör en större smittorisk för kvinnor 

än för män. Detta har gjort att hiv ökar 

kraftigt bland unga kvinnor i hela världen. 

Lena Ekroths förslag på lösningar 

är bland annat mer sexualupplysning 

och främjande av en ny, mer jämställd 

mansroll. 


Läs mer: 

• www.mffront.se. 

• Rapporten ”Jämställd vård?” 

finns på www.socialstyrelsen.se. 

• Lena Ekroths uttalanden kommer 

från DN Debatt 2006-08-13.

Queerare vård, 

tack! 

Okunskap om HBT kan få besvärliga konsekvenser. Men HBT-syrrorna, 

RFSL och miljöpartiet har medicinen mot problemet. 

En kvinna kommer in till akuten för 

skador som ser ut att bero pÅ misshandel. 

Personalen förstår inte att “väninnan” 

som följer med den skadade 

kvinnan kan vara flickvän och förövare, 

och behandlar henne därför som en 

friskfaktor istället för en riskfaktor vid 

besöket. 

En man misstänker att han fått en 

könssjukdom och går till läkaren. Men 

läkaren frågar inte mannen hur han har 

haft sex och missar att ta prov analt. 

Heterosexuella män förutsätts inte ha 

analsex, och patienten förutsätts vara 

heterosexuell. 

Personalen på ungdomsmottagningen 

talar med unga killar och tjejer om 

säkrare sex och p-piller som om alla 

vore heterosexuella. Konsekvensen blir 

att unga människor som har sex med 

personer av samma kön inte får information 

om säkert sex som passar till de 

egna sexteknikerna. 

Dessa exempel kommer från RFSL:s 

hemsida och känns igen av Anna Ölén 

som är ordförande för HBT-föreningen 

Uppsala sjuksköterskestudenter. Hon 

tror att det behövs mer kunskap. Det 

handlar dels om att föreläsare på sjuksköterskeprogrammet 

ska ändra sitt 

språk och inte prata om “vi” och “de”, 

dels om att de ska ta med HBTQ som 

en del av utbildningen i föreläsningar 

och patientfall. Föreningen har dragit 

sitt strå till stacken genom att anordna 

en välbesökt och uppskattad föreläsningsserie. 

Har ert arbete gett resultat hittills? 

– Vi har fått bra respons från lärarna och 

de tycker att vi ska fortsätta med det vi 

gör, berättar Anna Ölén. De har även 

fått in ett samkönat par i ett av patientfallen 

vilket vi ser som ett stort framsteg, 

eftersom det förut mest var ”kön, 

ålder, etnicitet och rökare/icke-rökare” 

som varierade mellan de olika fallen. 

Det som saknas är engagemang från 

studenterna. Det är tråkigt eftersom vi 

snart är klara med vår utbildning och 

det skulle vara bra om någon engagerad 

människa fortsatte vårt arbete. Men vi 

kämpar på! 


Tema Vård | Reportage 

3# 008 

7 steg: 

Mp i Stockholms sju steg för 

ett HBT-vänligt landsting: 

1. HBT-POLICY 

En HBT-policy ska tas fram och 

specifik kunskap om HBT ska 

finnas i landstingets samtliga 

policies, handlingsprogram och 

vårdprogram. 

2. HBT-CERTIFIKAT 

HBT-certifiering ska införas av 

landstingsenheter med HBT- 

kompetens och ett gott bemötande. 

3. HBT-KOMPETENS PÅ MVC 

Alla mödravårdcentraler ska erbjuda 

specifik HBT-kompetens. 

4. RUTINER VID OKLAR 

KÖNSTILLHÖRIGHET 

Landstinget ska ta fram etiskt 

acceptabla och kunskapsbaserade 

rutiner för nyfödda barn 

med oklar könstillhörighet. 

5. KÖNSBYTE KRÄVER 

SPECIALISTKOMPETENS 

Specialistkompetens inom området 

könsbyte ska fortsätta att 

finnas inom länet. Samverkan ska 

ske nationellt och internationellt 

för kunskapsutveckling, information 

och utbildning. 

6. IVF-BEHANDLING 

PÅ LIKA VILLKOR 

IVF-behandlingar (provrörsbefruktning) 

ska ges till alla kvinnor 

på ett neutralt sätt. Inga särskilda 

regler ska råda för lesbiska par, 

det är diskriminering. 

7. LANDSTINGET OCH RFSL 

Landstinget ska utveckla samarbete 

med RFSL, Riksförbundet 

för homosexuellas, bisexuellas 

och transpersoners rättigheter, 

och ta tillvara på RFSL:s kunskap 

och idéer. 

11

Tema Vård | Debatt 

Klarar vetenskapen 

av mångfald? skapsgrenar, 

I miljöpartiet rasar ofta debatter kring så kallad alternativmedicin. 

Vår riksdagsman Mats Pertoft är en av de främsta förespråkarna. 

Läs hans tankar kring om varför stöd till komplementärmedicin 

är en viktig grön fråga. 

Vetenskapen mot folket. Kunskap mot 

vidskepelse. Forskning mot urgammal 

visdom. 

Så kan det låta när vi diskuterar alternativ- 

respektive komplementärmedicin. 

Alternativ- eller komplementärmedicin 

används idag av en stor del av vår 

befolkning trots att vår vetenskap och 

forskning inte stödjer den utan snarare 

varnar för den. 

Miljöpartiet har alltid varit ett starkt 

stöd för mångfald inom medicin och läkekonst. 

Vi har drivit igenom ett årligt 

stöd till Vidarkliniken, den antroposofiska 

kliniken i Järna, och dess mediciner. 

Under förra mandatperioden 

förberedde vi ett komplementärmedicinskt 

register, som tyvärr aldrig hann 

bli verklighet innan alliansen vann valet 

2006. Miljöpartiet har genom detta arbete 

profilerat sig som det parti i riksdagen 

som tydligast tagit ställning för 

mångfald inom medicin, sjukvård och 

forskning. En politik som lett till kritiska 

motioner och debatter på så gott 

som varje kongress under många år. 

Men kongressen har varje gång ställt sig 

bakom partistyrelsens förslag till svar 

och bekräftat partiets linje. 

Vad handlar denna fråga om? Är det 

så att miljöpartiet förespråkar en politik 

som hotar människors hälsa? Nej, na- 

1 3# 008 

turligtvis är det inte så. 

För oss gröna är det viktigt att det 

finns mångfald inom medicin och vård. 

Men alternativ- och komplementärmedicin 

skall inte ses som en ersättning till 

den skolmedicinska behandlingen utan 

just som ett komplement. Till exempel 

har alla läkare och sjuksköterskor 

på den antroposofiska Vidarkliniken 

i grunden en vanlig läkar- respektive 

“Teorier som betraktats 

som humbug och ovetenskapliga 

kan plötsligt bli 

helt respekterade.” 

sjuksköterskeutbildning, som de senare 

har kompletterat med en komplementärmedicinsk 

utbildning. 

Vetenskapliga debattörer och till exempel 

Förbundet Humanisterna angriper 

med jämna mellanrum miljöpartiet för 

att stödja ovetenskaplig medicin och 

forskning. Men de har fel. Rättare vore 

att säga att miljöpartiet stödjer mångfald 

inom forskning och olika veten- 

inte enbart mittfåran och 

den del av forskningen som representeras 

av majoriteten av forskningsrapporterna. 

För att förstå detta måste vi ta till 

en liknelse. Man kan nämligen jämföra 

vetenskapsvärlden med den politiska 

världen. Det finns alltid en majoritet 

och en opposition inom forskningen. 

Majoriteten inom forskningen är det 

som vi till vardags kallar beprövad vetenskap. 

Men liksom inom politiken 

kan majoritetsförhållandena ändras, till 

exempel genom nya forskningsrapporter 

som tillför ny kunskap. Då kan teorier 

som dittills betraktats som humbug 

och ovetenskapliga plötsligt bli helt respekterade. 

Det bästa exemplet på detta 

är klimatförändringarna. När miljöpartiet 

började driva frågan om klimatförändringarna 

och det akuta behovet att 

agera mot dem, för cirka tjugo år sedan, 

betraktades det som rena struntet och 

ovetenskapligt. Det var ännu för få forskare 

och forskningsresultat som stödde 

vår linje. Sedan dess har kunskapen som 

stödjer vår linje i klimatdebatten ökat 

hela tiden. Nu omfattas den av nästan 

hela vetenskapsvärlden och har till och 

med tilldelats Nobels fredspris. Ganska 

exakt motsatsen till hur det var i början. 

Visst är det bra! 

Därför är miljöpartiets generella inställning 

att vi behöver en mångfald av 

olika vårdideologiska inriktningar och 

inte färre. Det finns forskningsrapporter 

som pekar åt olika håll. Det finns sådana 

som dömer ut komplementärmedicin 

och sådana som stödjer den, även 

homeopatisk medicin. Miljöpartiet tar

”Akupunktur måste fungera 

på något sätt, för det är ju 

väldigt sällan man ser 

en sjuk igelkott.” 

- Gro Harlem Brundtland, läkare, 

f d norsk statsminister 

och f d chef för WHO 

idag inte ställning till vilka forskningsrapporter 

som är bäst, utan vi konstaterar 

att det behövs mera forskning i 

ämnet. Särskilt som fler och fler människor 

använder sig av komplementärmedicinska 

metoder vore det oansvarigt 

att inte främja fortsatt forskning på området 

- även beträffande homeopatisk 

medicin. 

Vi gröna förespråkar mångfald inom 

medicin och sjukvård, på samma sätt 

som inom forskningen, och vill inte 

stänga dörren för att det i framtiden kan 

komma fram kunskap som ändrar våra 

perspektiv radikalt. Sådant har skett tidigare. 

Därför kan man faktiskt beklaga 

att det alltför ofta drivs en absolutistisk 

linje i den offentliga debatten som låter 

som om det bara fanns en enda gångbar 

väg inom forskning och vetenskap. 

Jag brukar alltid bli mycket vaksam när 

jag hör folk prata om den enda rätta 

vägen. Så även inom forskningen. För 

mig är mångfald inom forskning och 

vetenskap i sig en garant för att vi behåller 

den öppenhet som vi behöver för 

att inte missa viktig kunskap i framtiden. 

Och det gäller även alternativ- och 

komplementärmedicin. 

Riksdagsledamot (mp) 

mats.pertoft@riksdagen.se 

mats 

Pertoft 

Tema Vård | Debatt 

3# 008 

13

Fördjupning Klimatet 

Björn Lindgren har gjort ett 

projektarbete om hur idén om 

individuella utsläppsrätter 

skulle kunna fungera i praktiken. 

Här ges ett smakprov. 

Lösningen heter individuella 

utsläppsrätter, inte koldioxidskatt 

Det finns en lösning på klimatfrågan 

som tvingar miljöboven att välja mellan 

thailandsresan och stadsjeepen. Annars 

måste miljöboven betala dyrt för utsläppen, 

och pengarna går direkt till dem 

som lever mest miljövänligt. Lösningen 

kallas individuella utsläppsrätter, och 

kan bli verklighet bara viljan hos politikerna 

och allmänheten finns. 

Grunderna för individuella utsläppsrätter 

är att man sätter ett tak för alla 

individers utsläpp i ett land. Utsläppen 

delas sedan ut som utsläppsrätter till 

medborgarna – lika mycket till var och 

en. Så fort en person sedan tankar bilen, 

tar flyget eller betalar elräkningen 

dras utsläppsrätter från hans eller hennes 

elektroniska kort med utsläppsrätter. 

De som lever klimatvänligt får utsläppsrätter 

över, och kan då välja att 

sälja dem på en öppen marknad till 

dem som behöver fler. Taket för alla individers 

utsläpp minskas från år till år, 

så att man kan garantera minskningar 

av utsläppen i precis den takt man vill. 

1 3# 008 

Individuella utsläppsrätter minskar utsläppen 

effektivt, och som bonus följer 

en stor omfördelning av pengar från 

höginkomsttagare till låginkomsttagare. 

Eftersom sambandet mellan hög inkomst 

och höga utsläpp är starkt kommer 

det främst att vara de välavlönade 

som tvingas minska sina utsläpp eller 

köpa utsläppsrätter. Låginkomsttagare 

kan istället tjäna pengar genom att sälja 

utsläppsrätter som de inte själva använder. 

Jämför det med en koldioxidskatt 

som skulle behöva drivas upp väldigt 

högt för att få tillräcklig effekt. Vilka 

skulle förlora då? Jo, låginkomsttagarna 

som skulle behöva betala en stor del av 

sin inkomst för dyrt bränsle och dyr el, 

även om de minskar sina utsläpp. Eller 

tänk er det här förslaget på global nivå: 

amerikanen måste köpa sina utsläppsrätter 

från tanzaniern – vilken enorm 

möjlighet! 

I Storbritannien diskuteras det här förslaget 

livligt. Miljödepartement och 

regering funderar på att införa indi- 

viduella utsläppsrätter inom en snar 

framtid, och idén är rätt känd bland 

vanligt folk. I Sverige är det kristdemokraterna 

(av alla!) som är det första politiska 

parti som åtminstone vill utreda 

idén. Låt inte kristdemokraterna gå om 

miljöpartiet som det parti som presenterar 

de mest nytänkande och radikala 

förslagen för vår miljö! 

Om alla svenskar varje månad skulle 

få ett besked om hur stora deras utsläpp 

har varit, tror jag att förståelsen 

för klimatfrågan och alla medborgares 

del i den skulle öka. Jag tror dessutom 

att folkets tryck på politikerna att investera 

i fjärrvärme och tåg istället för 

nya flygplatser och motorvägar skulle 

öka. Du och jag skulle ju snabbt tjäna 

pengar om vi kan spara utsläppsrätter 

i vår vardag när politikerna investerar. 

Och skulle inte en rättvis uppdelning 

av koldioxiden, med samma rättigheter 

för alla, också lättare accepteras 

av allmänheten än ännu en skatt som 

plötsligt gör allt mycket dyrare utan att

någon riktigt förstår varför? Vilken politiker 

vågar gå till val på att fyrdubbla 

skatten på bensin? 

Ibland hör man invändningen att allt 

det här skulle vara för dyrt och krångligt 

att införa. Det tror jag för det första 

inte stämmer – tänk bara på alla kort du 

bär runt på redan idag som håller reda 

på precis vad du handlar i vilken affär. 

Dessutom är tanken att det bara är individers 

direkta utsläpp från transporter, 

el och uppvärmning som ska räknas 

med. Individers indirekta utsläpp från 

konsumtion av mat eller andra varor 

ska inte räknas med eftersom de blir för 

svåra att ha koll på. Förutom de direkta 

utsläppen kommer även de utsläpp som 

orsakades vid produktionen av bränslet 

eller elen att räknas med. På det sättet 

kommer till exempel etanolens tveksamma 

klimatnytta att komma upp till 

ytan. För övrigt har den som tror att 

det inte kostar pengar att komma ur ett 

långvarigt fossilbränslemissbruk inte så 

mycket verklighetsförankring. 

En annan invändning är att rika bara 

kan köpa sig fria och fortsätta som för- 

Individer 

Betalar 

utsläppsrätter 

ut. Det kan visserligen vara sant, men 

med individuella utsläppsrätter får de 

ju i alla fall betala ordentligt för det, 

till skillnad från hur det är idag. Att ha 

en strikt ransonering utan handel mellan 

individer är inte genomförbart, och 

ska vi helt komma ifrån att rika kan utnyttja 

mer av jordens resurser än fattiga 

måste vi avskaffa själva förekomsten av 

rika. Det kan man ju visserligen diskutera, 

men ingen politisk kamp är värd 

någonting om vi inte kommer tillrätta 

med klimatproblemet. 

En sista invändning är att det finns en 

risk att glesbygdsbor och människor 

som inte har råd att investera i ny energisnål 

teknik skulle bli förlorare. Det 

håller jag helt med om, men det går 

nog att lösa genom att man ekonomiskt 

kompenserar glesbygdsbor som inte 

kan välja att transportera sig kollektivt. 

Alla individer kan minska sina utsläpp 

genom att byta livsstil, men ska det bli 

större förändringar krävs det att hela 

samhället investerar och då kan det inte 

längre vara ”upp till var och en”. Därför 

måste paketet med individuella ut- 

Oberoende kommittén 

Sätter ett tak på CO2-utsläpp 

Ger utsläppsrätter till 

Individer köper och 

säljer utsläppsrätter 

på en marknad 

För fossila bränslen, 

el, uppvärmning, 

flyg, kollektivtrafik 

Fördjupning Klimatet 

släppsrätter även innehålla en rejäl slant 

från staten för att ställa om hela samhället 

och hjälpa individer att komma ur 

sitt fossilberoende. 

Jag känner i alla fall att jag äntligen har 

hittat en miljölösning bland alla miljöproblem 

som hopar sig. Så sprid gärna 

idén om individuella utsläppsrätter om 

du håller med mig. Kanske hinner vi 

före kristdemokraterna så att de inte får 

all credd för den grymma idén! 

bjorn.lindgren@mp.se 

3# 008 

Läs mer: 

Ladda ner vårt arbete på 

klimatbjornen.diinoweb.com eller 

spana in Arbetarens Klimatblogg 

som skriver en hel del om frågan: 

www.arbetaren.se/klimatblogg 

Individer 

Björn 

Lindgren 

Betalar 

utsläppsrätter 

1

Krönika 

Början av sommaren präglades av domonstrationer 

och nätkampanjer inför 

omröstningen i riksdagen om FRA-lagen. 

Och om regeringen trodde att det 

skulle lugna ner sig när lagen hade röstats 

igenom hade de fel – motståndarna 

lär fortsätta att protestera tills lagen 

avskaffas. 

Med FRA-lagen kommer all elektronisk 

kommunikation som passerar Sveriges 

gränser att massavlyssnas. I och med 

att Internet inte känner konstlade nationsgränser 

innebär detta att i princip 

all svensk e-posttrafik och SMS-trafik 

kommer att sökas igenom utan brottsmisstanke. 

Och inte nog med det, hela 

Finlands internettrafik går genom Sverige. 

Den moderatledda regeringen kastar 

alltså inte bara svenska folkets medborgerliga 

fri- och rättigheter åt sidan i 

sin övervakningsiver utan passar samtidigt 

på att ”som bonus” smyglyssna på 

Finland också. 

Argumenten för FRA-lagen är självklart 

vaga. Lagen drevs igenom för att söka 

efter ”yttre hot”, vilket kan betyda allt 

från flyktingströmmar till terrorister till 

fildelare. Samtidigt finns det inte någon 

direkt hotbild mot Sverige och de se- 

1 3# 008 

måste rivas upp, 

för demokratins skull 

naste terrordåden här skedde på 1970talet. 

Ändå har terrorhetsen och ”kriget 

mot terrorismen” spritt sig hit och blivit 

”kriget mot våra friheter”. Politiker fattar 

beslut grundade på rädsla istället för 

logik. Fredrik Reinfeldt har sagt att det 

är bäst för alla om debatten lägger sig, 

men jag vill att Fredrik Reinfeldt ska 

vakna upp och lyssna på folket istället 

Illustration: Rosalie Haglund 

för att avlyssna folket. Det bästa för alla 

är om Fredrik Reinfeldt lägger sig och 

inser att denna debatt är förlorad. 

Vi gröna har varit emot FRA-lagen sedan 

allra första början. Våra gröna riksdagsledamöter 

röstade alla nej till FRAlagen 

på grund av en stark ideologisk 

övertygelse om att massavlyssning av 

det egna folket är oacceptabelt och att 

rättigheter som källskydd, brevhemlighet 

och rättssäkerhet måste försvaras. 

Dessa rättigheter utgör grunden för ett 

öppet, demokratiskt samhälle och om 

vi tummar på de rättigheterna gröper vi 

ur det demokratiska samhället inifrån. 

Nu är det viktigt att vi inte viker oss för 

socialdemokraterna, som inte har varit 

motståndare till FRA-lagen förrän nu. 

Under Almedalsveckan gjorde de gröna 

och sossarna ett gemensamt utspel där 

de framhöll att FRA-lagen ska rivas upp 

och att en utredning ska tillsättas för att 

utreda behovet av en signalspaningslag. 

Vi är garanten för att sossarna faktiskt 

går med på att riva upp lagen, och inte 

bara går ihop med borgarna och accepterar 

den med några ”sosse-justeringar”. 

Vi kommer aldrig att acceptera massavlyssning 

– FRA-lagen måste rivas upp! 


maria 

Ferm

Halva verksamhetsåret har gått, och förbundsstyrelsen (FS) är 

inne på sitt femte möte för i år. Här kommer en kort beskrivning 

av vad FS har haft för sig sedan sist. 

I slutet av juni hade FS sitt fjärde möte. 

Den här gången befann vi oss på partikansliet 

i Stockholm. Det var ett 

möte med många och stora frågor att 

behandla. Vi gick igenom vårt befintliga 

politiska material och diskuterade 

framtida kampanjmaterial. Språkrören 

har fått mer tid för rapport, bollning 

och reflektion under mötena och det 

finns mer utrymme för att tillsammans 

planera politiska utspel och strategier. 

Eftersom vår förbundssekreterare kommer 

att sluta sin tjänst i september har 

FS tillsatt en anställningsgrupp, utlyst 

tjänsten och påbörjat jakten på nästa 

förbundssekreterare. 

FS har jobbat med att kolla igenom arbetsbeskrivningar 

och försöka få i ordning 

och förnya Grön Ungdoms policy- 

samling, som börjar bli lite till åren. Det 

har också fattats ett nytt beslut om hur 

vi ska förhålla oss till debatter mot främlingsfientliga 

partier. För att en sådan 

ska kunna tas måste debattören känna 

sig trygg med debatten och moderatorn 

och ha tidigare erfarenhet av debatter. 

Debatten ska vara så pass lång att det går 

att gardera sig mot slagordsretorik och 

den ska äga rum där det främlingsfientliga 

partiet är folkvalt eller där det finns 

andra starka skäl. Det ska alltid tas hänsyn 

till debattörens säkerhet. Språkrören 

har delegation på att själva fatta beslut 

när de tycker att det är lämpligt att ta 

en debatt mot främlingsfientliga partier. 

FS vill också se över Grön Ungdoms 

webbplats www.gronungdom.se. Därför 

har vi beslutat att tillsätta en arbets- 

grupp för detta. Arbetsgruppen kommer 

att arbeta med att utveckla webbplatsen 

och forma hur den kommer att fungera 

i framtiden. 

Ur projektfonden har det delats ut 

pengar till GU Skånes sommarläger och 

kampanjen Svennedebatten, samt till 

GU Uppsalas representation på Uppsala 

Reggaefestival. Håll koll på hemsidan 

efter nästa deadline för projektbidragsansökan! 

Om du undrar över något, vill att FS 

ska behandla en specifik fråga på ett 

möte eller bara vill snacka lite, tveka 

inte att kontakta någon i förbundsstyrelsen. 

Vi finns till för dig! 

Kramar! 

Förbundsstyrelsen 

3# 008 

GU Internt 

Foto: Johan Schiff 

1

EU-Utträde | Replik 

Låt medlemmarna avgöra! 

I en replik ger vår förbundskassör sin syn på myter och 

sanningar om EU. 

I det senaste numret av Nisse Hult 

presenterade Christian Valtersson en 

rad ”myter” om miljöpartiet och EU. 

Myterna var strategiska argument som 

antogs komma från oss som förespråkar 

att miljöpartiet ska tycka att Sverige 

borde lämna EU. De argument som 

Valtersson lyfter fram verkar dock, precis 

som han själv påpekar, endast vara 

myter då det knappast är argument som 

har någon förankring i den debatt om 

EU som finns i partiet. Valtersson påstår 

till exempel att det sägs att ”EUkritiska 

väljare kommer att gå över till 

Sverigedemokraterna om miljöpartiet 

luckrar upp sitt EU-motstånd”. Ett så 

befängt argument har jag aldrig hört i 

debatten. Det är väl ingen som på allvar 

skulle tro att vi delar någon som helst 

väljarbas med Sverigedemokraterna? 

En annan ”myt” som Christian nämner 

är att ”Junilistan snodde väljare från 

miljöpartiet vid förra europaparlamentsvalet”. 

Det stämmer 

att Junilistans 

väljare i den undersökningValters- 

18 3# 008 

son refererar till angav socialdemokraterna, 

vänsterpartiet och moderaterna 

som andrahandsval, men i samma 

undersökning uppger Temo att miljöpartiet 

under de sista dagarna i EP-valrörelsen 

tappade väljare till Junilistan. 

Om vi dessutom tittar på hur Junilistan 

lyckades hos de olika riksdagspartiernas 

väljare i riksdagsvalet 2002 ser vi att 17 

procent av junilistans väljare hade röstat 

på miljöpartiet 2002. Varför junilistans 

väljare hade andra partier än miljöpartiet 

som andrahandsalternativ är en bra 

fråga, men svaret är inte så svartvitt som 

Valtersson verkar tro. 

Vidare diskuterar Valtersson myterna 

”om miljöpartiet slopar kravet på EUutträde 

kommer en mängd väljare att 

lämna partiet” och ”miljöpartiets väljare 

vill lämna EU”. Valtersson pekar 

på att det var en ytterst liten andel av 

våra väljare som i riksdagsvalet 2006 

valde parti efter åsikt i EU-frågan. Valtersson 

glömmer att det är väldigt få, 

både av våra väljare och av miljöpartiets 

medlemmar, som inser att frågan om 

EU-medlemskap egentligen är en riksdagsfråga. 

I stället lyfts frågan fram i 

EP-valrörelserna. Att jämföra riksdagsval 

med EP-val är inte speciellt lyckat. 

Angående att miljöpartiets potentiella 

väljare inte vill lämna EU kan det sägas 

att det finns många saker som vi i miljöpartiet 

tycker som inte alla våra väljare 

ställer upp på. Att anpassa vår politik 

helt efter vad väljarna tycker i en fråga 

är ett mycket populistiskt drag som jag 

inte tror att våra medlemmar ställer upp 

på. Låt medlemmarna avgöra vad som 

är rätt politik för miljöpartiet. Slutligen 

säger Valtersson att det inte är de strategiska 

argumenten som ska vara avgörande 

för om vi ska vara för eller emot 

ett EU-medlemskap. ”I stället måste vi 

se till vilka möjligheter det finns att förverkliga 

vår egen gröna politik, utanför 

respektive inom unionen.” Jag kan bara 

hålla med om detta. Dock drar jag inte 

samma slutsats som Valtersson, nämligen 

att det skulle vara naivt att tro att vi 

en dag kan få ett annat europeiskt samarbete 

än det vi har idag. I stället skulle 

jag vilja påstå att naiviteten ligger i att 

tro att EU kommer att låta sig förändras 

till något positivt. 

emma.berginger@mp.se 

Emma 

Berginger 

NISSEN RÄTTAR 

I Christian Valterssons artikel ”Myter och sanningar om EU” i förra Nissen 

orsakade redaktionen ett fel i statistikuppgifterna. Vid senaste riksdagsvalet 

var det 1 procent av miljöpartiets väljare som valde parti utifrån 

åsikt om EU/EMU. Av hela väljarkåren var det 0 procent (!) som nämnde 

EU/EMU när de tillfrågades om ” någon eller några frågor som är/var viktiga 

för Dig när det gäller/gällde vilket parti Du tänker rösta/röstade på”. 

Fotnoterna föll också bort ur Christians artikel. 

Den byggde på följande källor: 

• Temo Univero (2004), Europaparlamentsvalet 13 juni 2004, 

vad hände egentligen? s 26. 

• Henrik Oscarsson och Sören Holmberg, Statsvetenskapliga institutionen vid 

Göteborgs universitet (2006), Europaval, s 72 och 75. 

• Henrik Oscarsson och Sören Holmberg (2008), Alliansseger. Redogörelse för 2006 

års valundersökning i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid 

Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån, s 207, 226–227 och 307–339. 

• SCB (2007), EU- och eurosympatier i november 2007, s 8. 

Nissen beklagar missen.

Illustration: 

Maryam Fanni 

EU-Utträde | Debatt 

Medlemsomröstning 

om EU-utträde 

Ska Miljöpartiet fortsätta kräva att Sverige ska lämna EU? Är utträdeskravet 

överspelat eller lika aktuellt som tidigare? I vår unga, 

gröna debatt hoppas vi att du ska finna ditt svar. 

Medlemsomröstningen kommer att äga 

rum under september månad. Alla medlemmar 

har rösträtt. Information och 

valsedlar sändes ut första veckan i september 

i ett specialnummer av Grönt. 

Frågan lyder “ska Miljöpartiet förorda 

att Sverige ska lämna EU?”. Arbetet 

inför omröstningen har genomförts av 

två kampanjgrupper. Partistyrelsen har 

till samordnare för Ja-kampanjen ut- 

sett Merete Kapstad (kapstad@mp.se) 

och till samordnare för Nej-kampanjen 

Lennart Olsen (lennart.olsen@mp.se). 

För att du ska hitta ditt svar på omröstningens 

fråga har Nisse Hult låtit anordna 

en skriftlig debatt mellan de två 

kampanjgruppernas unga medlemmar. 

Förhoppningsvis kan de ge ett perspektiv 

som är relevant för dig. 

o 

3# 008 

1

o 

EU-Utträdes | Debatt 

Rösta 

JA! 

FORTSATT UTTRÄDESKRAV! 

När Sverige blev EU-medlem beslutade 

kongressen att miljöpartiet skulle anse 

att Sverige borde lämna EU, så dåligt 

tyckte vi att EU var. Så vad är det som 

har förändrats nu som gör att somliga 

vill att miljöpartiet ska sluta driva 

denna fråga? Inte mycket. EU är fortfarande 

en organisation med stora demo- 

E U u t t r ä d e ? 

Rösta 

NEJ! 

INGET UTTRÄDESKRAV! 

Grön Ungdom består av unga som tror 

på att förändra världen. Vi är aktivister 

som tar plats i parlamenten, vi tror på 

vår kraft och vår gröna politik. Vi tror 

på att vi kan tränga igenom den sörja 

som politik ofta blir när grå sossar och 

moderater sitter vid makten. Men varför 

fegar vi ur när det gäller att förändra 

0 3# 008 

kratiska brister. Beslutsfattandet i EU är 

fortfarande svårt att följa, då bristen på 

öppenhet är stor. EU styrs fortfarande 

av högerkrafter som ser mer till tillväxt 

och konkurrens än till miljö och demokrati. 

De som vill ge upp målet om att Sverige 

ska lämna EU påstår att EU skulle vara 

bra för miljön. Det är verkligen inte 

sant. EU förbjuder oss att gå före när 

det gäller att förbjuda skadliga produkter. 

Vi anser att Sverige hade kunnat gå 

mycket längre på egen hand och på så 

sätt visa vägen. Det finns också exempel 

på hur EU genom överstatliga beslut 

har motverkat de miljösatsningar som 

Sverige har velat genomföra. Det mest 

kända exemplet är kanske upphävandet 

av torskfiskestoppet, men EU har även 

satt stopp för sänkt moms på ekologiska 

livsmedel och förhindrat förbud mot 

minkfarmar. EU fortsätter också att 

EU? Trots att den gröna gruppen i EUparlamentet 

är större än miljöpartiet i 

riksdagen. Om miljöpartiet kan förändra 

Sverige är det klart att gröna partier i 

Europa kan förändra politiken i EU. 

När Grön Ungdom debatterar EU-utträde 

är det ibland jättekonstiga argument 

som cirkulerar. 

Som att ”EU är ett tillväxtprojekt”. 

Men ett Sverige med en moderatledd 

regering, är inte det ett tillväxtprojekt? 

Och hur mycket mindre blir EU ett 

tillväxtprojekt om Sverige går ur? Eller 

att ”EU styrs uppifrån” – hur mycket 

underifrånperspektiv har ett vanligt socialdemokratiskt 

kommunalråd? Och 

hur mycket mer insyn får européer om 

Sverige går ur EU? Eller det allra konstigaste: 

”Vi vill vara radikala, därför 

ska vi lämna EU.” Hur radikalt vore det 

att lämna landstinget? Eller kommunfullmäktige? 

Vi vill att grön politik ska 

subventionera motorvägsbyggen och 

köttproduktion. 

I Lissabonfördraget, förslaget till ny 

grundlag för EU, står det att ”medlemsländerna 

förbinder sig att gradvis 

förbättra sin militära kapacitet”, vilket 

innebär ett grundlagsstadgat krav 

på upprustning. För EU är det viktigt 

att vara en stark militär kraft, för att 

hävda sig gentemot USA. För oss gröna 

är det viktigare att visa solidaritet med 

alla människor i världen. Denna skillnad 

syns också tydligt i den asylpolitik 

EU för. EU:s murar växer ständigt allt 

högre. Välkommen till Europa, kliv försiktigt 

över taggtråden! 

Anledningen till att så få engagerar sig i 

EU-frågor i miljöpartiet påstås bero på 

vårt mål: att Sverige ska lämna EU. Men 

handen på hjärtat, att vi inte engagerar 

oss i EU-frågor beror väl snarare på att 

göra skillnad, både i vår egen kommun 

och i EU. 

Visst, EU har många problem. Och 

vi som vill slopa utträdeskravet är inte 

några ”naiva EU-kramare” som hyllar 

allt EU gör. EU:s demokrati, flyktingpolitik, 

jordbrukspolitik och mycket 

annat måste förändras. Det vi säger är 

att inget av problemen blir mindre för 

att Sverige lämnar samarbetet. 

Europa har akuta problem som vi vill 

vara med och lösa. Vi vill rädda klimatet 

– inte bara i Sverige. EU går att använda 

för att skriva avtal om utsläppsminskningar 

i alla länder. Och när den 

svenska regeringen klagar hos EU för 

att vi fått för tuffa krav på oss när det 

gäller förnybar energi, då är vi väl på 

väg åt rätt håll? 

Vi vill stå upp för mänskliga rättighe- 

GOD 

AV

vi inser att vår möjlighet att påverka 

och driva frågor på EU-nivå är närmast 

obefintlig? Känslan av maktlöshet är 

det som dödar engagemang! I medlemsomröstningen 

har du däremot stor 

möjlighet att påverka hur vår framtida 

EU-politik ska se ut. Vill du precis som 

vi att miljöpartiets EU-politik ska vara 

garanterat EU-kritisk, så EU-kritisk att 

vi är beredda att lämna EU om EU inte 

blir bättre? Rösta JA till att miljöpartiet 

ska fortsätta förespråka att Sverige ska 

lämna EU! 

Emma Berginger 

Rickard Arvidsson 

Tomas Melin 

Joakim Larsson 

Angela Aylward 

Johan Hellström 

KANT 

FS 

ter – inte bara i Sverige. På andra sidan 

Östersjön får polska hbt-aktivister och 

feminister stå ut med diskriminering 

och förföljelse, även från landets regering. 

EU har agerat mot den polska regeringen 

och varnat om sanktioner om 

man inte står upp för mänskliga rättigheter. 

Ska Sverige lämna ett arbete som 

innebär ett rejält skydd för hbt-aktivister 

i andra länder? 

Det är dags att miljöpartiet kommer 

till samma slutsats som andra gröna i 

Europa. Vi måste våga se EU som en 

möjlighet – istället för något enbart 

negativt. Nu fokuserar vi på att tuffare 

driva de förändringar vi vill få till och 

släpper utträdeskravet! 

Alexander Chamberland 

Elina Åberg 

Annika Hirvonen 

Alex Lindskog 

neJ-sIdAns replIk: 

Vi håller med om att EU idag har 

demokratiska brister och att högerkrafter 

dominerar parlamentet. 

Artikelförfattarna har också rätt i att 

EU ibland har hindrat Sverige från att 

bedriva offensiv miljöpolitik, som med 

kemikalielagstiftningen. Å andra sidan 

höjde den standarden i många andra 

europeiska länder. Om inte Sverige och 

Margot Wallström hade kämpat hade 

många miljöfarliga kemikalier fortfarande 

spritts fritt inom Europa. 

Den borgerliga riksdagen stoppade 

förbudet mot minkfarmar, inte EU. Ett 

av många dåliga beslut. Men ska vi 

därför lämna riksdagen? 

Vi har två val: Att lämna de gemensamma 

miljöfrågorna och mänskliga 

rättigheter till polacker, finländare 

och fransmän – och jobba bara för 

JA-sIdAns replIk: 

För att börja med ett rent sakfel: Alexander, 

Elina, Annika och Alex påstår att 

den gröna gruppen i EU-parlamentet är 

större än den gröna riksdagsgruppen. 

Det är inte hela sanningen. Eftersom 

EU-parlamentet är mycket större än 

riksdagen finns det procentuellt sett 

färre gröna ledamöter i EU än i Sverige. 

På samma sätt är det fel att rakt av 

jämföra Sverige och EU. I EU är det EUkommissionen 

och ministerrådet som 

sitter på mycket av makten. Dessutom 

styrs det politiska beslutsfattandet av 

en grå grundlag och en armé lobbyister 

som arbetar åt dem som inte vill 

ha grön politik. 

Vi tycker att det är bra med politiska 

visioner. Vi som vill att miljöpartiet ska 

förespråka att Sverige ska lämna EU 

EU-Utträde | Debatt 

våra egna 9 miljoner invånare. Eller att 

vara kvar och kämpa för att höja den 

gemensamma standarden. 

Artikelförfattarna undrar vad som 

har förändrats för att miljöpartiet ska 

släppa utträdeskravet. Exempelvis har 

det inte startats någon rörelse i något 

annat land som är villig att tillsammans 

med det svenska miljöpartiet 

ta fram alternativ till EU. I stället har 

EU utvidgats till 27 medlemmar. Det 

finns idag inget alternativ och då är det 

oseriöst att gå ur det samarbete som 

existerar. 

Det är tråkigt att ja-sidan antyder att vi 

skulle vara för Lissabonfördraget eller 

inte vara EU-kritiker. Vi vill fortsätta vara 

EU-kritiska, men inte EU-motståndare. 

Vi beklagar ja-sidans uppgivna attityd. 

Vi är i politiken för att förändra – tillsammans 

med gröna och likasinnade i 

andra länder går det även med EU! 

vill också arbeta för att EU ska bli bättre, 

så länge vi är med. Den dag detta 

arbete resulterar i ett mer grönt EU, 

då kommer vi också att släppa frågan 

om utträde. Men idag är inte EU grönt. 

Tvärtom motverkar EU aktivt vår gröna 

politik. Detta tydliggörs av att Alexander, 

Elina, Annika och Alex i sin artikel 

bara kan hosta upp ett enda exempel 

på något EU gjort bra. Att enbart tro 

att vi enkelt kan förändra EU känns inte 

som en bra strategi när vi vet hur svårt 

det faktiskt är. 

Visst ska vi våga drömma, men vi måste 

också se till hur det verkligen är. Tyvärr 

är det så att EU hindrar oss i vårt arbete 

för ett grönare samhälle. I det läget 

måste vi våga sätta ner foten. Ett fritt 

och grönt Sverige, som visar vägen för 

grön utveckling och politiska visioner, 

det tror vi är vad världen behöver. 

3# 008 

1

Debatt 

Mer moral 

i miljöpartiet! 

Miljöpartiet har en värdeskapande 

politik. Christoffer 

Green vill att det ska framgå i 

vår retorik. 

Att predika en viss värdeuppfattning 

är inte populärt i dagens individualiserade 

och sekulära Sverige. Folks moraliska 

uppfattning anses så pass privat 

att politiken inte ska lägga näsan i blöt. 

Denna tysta överenskommelse accepterar 

de flesta partier och är noga med att 

inte föra fram åsikter och förslag som 

är alltför moralbildande och värdeskapande. 

Det parti som tydligast och 

stoltast bryter mot denna praxis idag är 

kristdemokraterna. (Det bör tilläggas 

att de inte får något större folkligt stöd, 

men det beror troligen mer på partiets 

politik i sak än på den moraliska framtoningen.) 

Något som inte visas lika tydligt är att 

även miljöpartiet har en, åtminstone 

delvis, värdeskapande politik. Våra politiska 

visioner om miljö, djurrätt, asyl/ 

invandring och utrikespolitik skulle 

radikalt påverka människors allmänna 

etiska uppfattningar om de blev verklighet, 

och många av de partiaktiva som 

jag har frågat varför de engagerade sig 

svarar något i stil med att de kände ett 

(moraliskt) ansvar. Ändå är solidaritets- 

3# 008 

begreppet det tydligaste språkbruk vi 

kommer med, och det uppfattas inte 

alls som ett etiskt begrepp, även om det 

är det. Den långa socialdemokratiska 

traditionen av att tala om solidaritets 

gör att ordet snarare uppfattas som 

”folkhemsmysigt”. I stället talar vi om 

de praktiska anledningarna till att våra 

åsikter är rätt. Ett utmärkt exempel är 

slagordet ”miljö ger jobb”. 

Visst kan det finnas fördelar med att 

framhålla teknokratiska argument. För 

att vi ska växa och locka nya väljargrupper 

är det nödvändigt. Samtidigt 

är det en balansgång. Om vi snöar in 

oss i enbart vetenskapliga argument, 

utan värdeomdömen, finns risken att vi 

misslyckas med att kommunicera våra 

ideologiska grundvalar.På sikt kan det 

leda till att vi blir ett parti av teknokrater 

som inte längre minns den gröna 

moraliska värdegrunden. Det är ytterst 

märkligt när etiska uppfattningar inte 

backas upp av etiska argument, och än 

märkligare blir det om vi hamnar i en 

regering. Då är det viktigt att vi, som 

en del av staten, inte försöker förhålla 

oss värdeneutrala utan kommunicerar 

en åsikt om vad som är rätt och gott 

och vad som inte är det. 

Detta kanske inte gäller Grön Ungdom 

i lika hög grad som miljöpartiet, men 

vad jag skulle önska är att både Grön 

Ungdom och miljöpartiet tydligare för 

fram de ideologiska anledningarna till 

våra åsikter och med stolthet står för de 

moralbildande inslagen i vår politik. 

christoffer.green@mp.se 

Christoffer 

Green 

Rättelse 

I förra numret av Nisse Hult fanns en artikel 

av Mikaela Valtersson med rubriken 

”Solidaritet med människor och miljö! 

Prat eller praktik?” Diagrammen som 

fanns med stämde inte överens med 

texten. Vi ber om ursäkt för detta.

Anslagstavlan 

Aktiv höst för Gröna Studenter 

I och med höstterminen börjar en 

hektisk tid för Gröna Studenter. 

Många studenter påbörjar sina första 

högskolestudier någonsin, andra 

påbörjar kanske nya utbildningar 

eller kurser. Gröna Studenter planerar 

att finnas ute på flera lärosäten 

i och med terminsstarten, för att 

informera om Gröna Studenter och 

grön politik i allmänhet. Under 

hösten drar vi också igång en process 

för att revidera Gröna Studenters 

idéprogram. Idéprogrammet är 

där vi samlar våra idéer om hur en 

grön högskolepolitik ser ut. Då och 

då tillåter vi oss att sätta oss ner 

för att kritiskt granska våra idéer 

och vad vi kan och bör förändra. 

Detta kommer att ske under hösten, 

med slutmålet i ett idéprogramsseminarium 

framåt slutet av året. Mer 

information kommer i Gröna Studenters 

nyhetsbrev och på hemsidan. 

För mer information: 

www.gronastudenter.se 

eller kontakta kansliet 

på info@gronastudenter.se 

Nisse Hult 

medlemmarnas tidning! 

Skriv 

insändare NU! 

Skicka in dina texter 

till nisse.hult@mp.se 

Kurser i höst 

I höst finns det två saker du inte ska 

missa. Det är fördjupningskursen “Klimat 

– en fråga om global rättvisa” 24–26 

oktober, och är Riksforum 14–16 november. 

Antalet platser är begränsat, så 

först till kvarn gäller! Mer info på 

www.gronungdom.se 

Grön studentpolitik 

I ett kunskapssamhälle måste man kunna lära, 

lära ut och lära om. Ett samhälle i ständig 

utveckling behöver en väl fungerande högre utbildning. 

Universitetens uppgift ska vara att 

sprida kunskap till studenter och samhället samt 

att ständigt analysera och utveckla den gemensamma 

kunskapsmassan. Målet för undervisningen 

ska vara att studenterna ska kunna ta ansvar, 

kritiskt reflektera och lösa problem. Studentinflytandet 

i den högre utbildningen måste stärkas. 

Kårobligatoriet är en förlegad form av 

kollektivanslutning som bör avskaffas, samtidigt 

som studenternas rättigheter måste skyddas 

i lag. Den sociala snedrekryteringen till 

högskolan måste brytas. Vi vill utveckla möjligheterna 

att gå praktiska yrkesutbildningar 

på högskolenivå. 

Var och en som studerar gör inte enbart en insats 

för sin egen utveckling utan också för 

samhället i stort. Vi vill öka bidragsdelen i 

studiemedlen. Studiemedelssystemet ska präglas 

av flexibilitet och stor möjlighet för individen 

att styra över sin livssituation. Man ska 

kunna studera så länge man vill och vid den 

tid man själv väljer. Flexibiliteten ska också 

innebära att det belopp en student väljer att 

låna är självvalt upp till en viss totalsumma. 

Det sociala skyddsnätet runt studenter måste 

utgå från en helhetssyn på studenternas situation 

och göra det möjligt att studera vid vuxen 

ålder. För det livslånga lärandet fyller också 

studieförbund, kommunal vuxenutbildning och 

folkhögskolor en allt viktigare funktion. Dessa 

organisationer måste vara flexibla för att kunna 

möta olika behov och grupper. Därför ska de 

garanteras frihet och resurser. Studenter ska 

också innefattas i de sociala trygghetssystemen. 

Inga avgifter ska få tas ut för studier på högskolor 

och universitet. 

3# 008 

3# 008 

3

Bli medlem i Grön Ungdom! 

Bli medlem i Grön Ungdom! 

Ja, jag vill gå med i Grön Ungdom. Är jag under 26 år 

blir jag samtidigt medlem i Miljöpartiet de Gröna. 

Ja, jag vill gå med i Grön Ungdom. Är jag under 26 år 

blir jag samtidigt medlem i Miljöpartiet de Gröna. 

Kampanj 

födelseår kvinna man 

födelseår kvinna man 

Skicka kupongen till: Grön Ungdom Riks, 

Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm 

Namn: 

Adress: 

Postadress: 

E-post: 

Telefon: 

3# 008 

Underskrift 

Skicka kupongen till: Grön Ungdom Riks, 

Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm 

Namn: 

Adress: 

Postadress: 

E-post: 

Telefon: 

Underskrift 

stå upp för Pascual 

Mapuchefolket är ett ursprungsfolk som 

bor i de södra delarna av Chile och Argentina. 

I Chile utgör mapucherna 14 

procent av befolkningen. Mapucherna 

betraktar sig som en del av naturen och 

betonar att allt hänger samman – ”utan 

moder jord är vi inget folk”. 

Pascual Pichun är mapuche och longko, 

en traditionell ledare för sin by. Under 

fem år, från 2003 till 2008, hölls Pascual 

fängslad i södra Chile. Orsaken 

till domen var att Pascual Pichun hade 

blivit anklagad för att vara terrorist när 

han försökte få tillbaka mark, som tidigare 

tillhört mapucheindianerna, från 

skogsbolag och storgods. 

Pascuals och mapuchefolkets kamp syftar 

till att försvara och bevara urskogen, 

floderna, odlingsmarkerna och naturen, 

som idag förstörs och skövlas av 

de stora nationella och multinationella 

skogsföretagen med sina hungriga och 

kortsiktiga vinstintressen. Bolagen hugger 

ner regnskog och urskog och planterar 

istället tall och eukalyptus, som 

fullständigt suger ut grundvattnet, torkar 

ut floderna, förstör den biologiska 

mångfalden och på sikt även förändrar 

klimatet. 

Mapuchefolket kämpar för en hållbar 

utveckling och en livsstil i harmoni 

med naturen, i enlighet med deras ursprungliga 

livsfilosofi. Vi i Gulamtún, 

stödförening för mapuchefolket i Chile, 

vill bjuda in Pascual Pichun för att 

han ska få berätta om sina erfarenheter 

och sin politiska kamp. Vi vill ge honom 

möjlighet att vittna i den tribunal 

mot det imperialistiska och kolonial 

systemet som kommer att äga rum under 

Europeiska Sociala Forumet, 17–21 

september 2008 i Malmö. Nu driver vi 

en kampanj för att finansiera Pascuals 

resa till Sverige från Mapucheland-Temuko, 

Chile. 

Kontakta oss: 

Gastón Varas, kontaktperson, 

Tel: 070-035 15 01 

Mapucheföreningen Gulamtún 

i Malmö 

Epost: gulamtun@mapuche. 

Hemsida: www.mapuche.se

Ingrid 

Betancourt 

kongressen i Brasilien i år tillägnades 

henne och hon fick i sin frånvaro bära 

titeln hedersordförande. 

frI! 

”Vår kamp är för planetens 

räddning. Det är för människans 

överlevnad, för hennes 

historia, för hennes värdighet, 

för hennes samlade kulturella 

rikedom, för hennes mångfald.” 

– Ingrid Betancourt 2001 

Ingrid Betancourt är fri. Det är underbara 

nyheter att över 2300 dagar i fångenskap 

för henne är över, att en sådan 

här historia inte slutar med den tragik 

som så ofta förknippas med saknade 

människor. 

Under den tid Betancourt satt fängslad 

har många delar i den globala gröna rörelsen, 

tillsammans och var för sig, följt 

frågan och på olika sätt försökt hjälpa 

till. När jag får tag på vår ledamot i utrikesutskottet, 

Bodil Ceballos, befinner 

hon sig på ett möte med De Gröna i 

Kenya och kan berätta hur glädjen där 

är lika stor som hos de gröna i Sverige 

eller var som helst i världen. Ingrid Betancourt 

var en av de viktigaste talarna 

på den gröna världskongressen i Australien 

2001, den internationella gröna 

Bodil Ceballos uttrycker sin glädje över 

att fritagningen skedde utan våldsanvändning 

och påpekar att de gröna hela 

tiden i sina kontakter med den colombianska 

regeringen, liksom många andra, 

har framhållit att det är viktigt att 

en fritagning inte får riskera att bli ett 

lodbad. 

Ingrid Betancourt bildade det gröna 

partiet i Colombia, Oxygene Green 

Party, 1998 och var dess främste företrädare 

och presidentkandidat 2002. 

Det var under en resa för den kampanjen 

som hon och hennes kampanjledare, 

Clara Rojas, blev kidnappad av 

Farc. Rojas frigavs så sent som den 15 

januari i år. 

BBC meddelar att ett av Betancourts 

första uttalande efter frisläppandet var 

”Jag aspirerar fortfarande på att tjäna 

Colombia som president.” Det är imponerande, 

men inte helt förvånande. 

Betancourt visade ett väldigt mod i den 

valkampanj då hon blev kidnappad, och 

många som träffat henne vittnar om att 

hon är en väldigt beslutsam människa. 

Under de år som hon varit fången har 

hennes man kämpat, bland annat med 

stöd av de svenska gröna, för att hålla 

hennes parti vid liv och ingen skulle bli 

förvånad om hon verkligen valde att 

fortsätta sin politiska karriär där hon 

tvingades lämna den. 

När Ingrid Betancourt talade vid de 

grönas internationella kongress 2001 sa 

hon bland annat detta: 

”I en tid då våra samhällen har fallit 

ner i en avgrund av självdestruktivitet, 

ekonomisk apartheid och profitens 

diktatur är de gröna de enda som föreslår 

ett nytt socialt kontrakt och en 

ny ekonomisk modell. Lyckligtvis är 

denna tankeströmning på väg att nå sin 

ideologiska mognad i det ögonblick då 

mänsklighetens överlevnad är hotad.” 

Hennes tal avslutades med följande rader: 

”Vi är samlade idag som de gröna ledarna 

för våra respektive nationella 

partier. Det är vårt ansvar att aspirera 

på och vinna det högsta ansvaret för regeringen 

för våra respektive länder, eller 

att bereda vägen för dem som kommer 

att göra det i framtiden.” 

Nu är Ingrid fri att själv göra det försöket, 

om hon så skulle vilja. 

3# 008 

I en tid då våra samhällen 

har fallit ner i en avgrund 

av självdestruktivitet, 

ekonomisk apartheid och 

profitens diktatur är de 

gröna de enda som föreslår 

ett nytt socialt kontrakt 

och en ny ekonomisk modell. 

Ulf 

Söderström

Nissen noterar 

Handla nu! 

Skippa den svettiga stadsrundan och besök 

istället godhandling.se där du kan handla från 

en hel drös olika butiker som alla skänker en 

del till välgörenhet. Du börjar med att välja 

vilken organisation du vill stödja och sedan 

väljer du vad du vill köpa i det stora urvalet 

av nätbutiker. När du har betalat registreras 

köpet och företaget skänker en viss summa 

till den organisation du redan har valt. 

Vad vill du läsa i Nisse Hult? 

Hör av dig med dina idéer, önskemål eller 

färdiga reportage. Vi lottar ut boken ”Diskriminering 

med ord” som är skriven av 

Kristina Boréus. Den tar upp olika exempel 

på nyhetsreportage och politisk retorik 

där diskriminering i språk framträder och 

ifrågasätter hur man skiljer på ord och ord. 

Glöm inte att ange din hemadress! Mejla 

Nissen på nisse.hult@mp.se 

Upprop för klimatet! 

En isbjörn med solglasögon välkomnar dig 

som besökare på nybildade Klimataktions 

hemsida. Föreningen har bildats för att in- 

formera om de skenande klimatförändringarna, 

bedriva studier och forskning om 

vår svettiga jord, mobilisera inför aktioner 

med mera. Kort och gott – samordna alla 

Kongressombud 

våra viljor till att nå en hållbar värld! Föreningen 

har individer såväl som nätverk och 

organisationer som medlemmar. På hemsidan 

finns en lista över var det har startats 

lokalgrupper samt förslag till stadgar, verksamhetsplan 

osv. 

Besök klimataktion.se och fundera på vad du 

kan göra redan idag. 

Linnea 

Haglund 

Öka återanvändningen på nätet! 

På hemsidan utanpengar.se kan du hitta saker 

du förmodligen inte hittar någon annanstans. 

Möjligtvis på soptippen, om någon 

orkar köra dit allt sitt skräp – som kanske 

kan bli en skatt för någon annan. Regeln 

är enkel: du får bara skänka bort, efterlysa 

eller byta saker. Dumpa överkonsumtionen 

och häng med på en annorlunda ekonomisk 

revolution! 

Missa inte 

European Social Forum 

i Malmö 17-21 september! 

3# 3# 008 

008 

Internt 

Du är kallad till riksårsmöte! 

Härmed kallas du till Grön Ungdoms 

riksårsmöte (RÅM) 2009. Riksårsmötet 

2009 kommer att gå av stapeln 20–22 

februari. Plats och kostnad meddelas 

senare på hemsidan, www.gronungdom.se, 

och i Nisse Hult. Vi kommer 

bland annat att välja förbundsstyrelse, 

behandla både politiska och organisatoriska 

motioner och träffas, ha roligt och 

utbyta erfarenheter. 

Anmälan kommer endast att kunna 

göras digitalt, via ett formulär på hemsidan. 

Sista anmälningsdatum är den 

6 februari, men anmälningsavgiften är 

lägre fram till 9 januari, så anmäl dig 

i god tid! Anmälningsformuläret kommer 

att finnas på hemsidan från och 

med 1 oktober, liksom information om 

deltagaravgiften. 

Motioner till riksårsmötet måste vara 

kansliet tillhanda senast 9 februari. 

Motionen ska vara undertecknad av 

Kandidera till Grön Ungdoms 

Internationella arbetsgrupp 

Förbundsstyrelsen har av riksårsmötet 

2008 fått i uppdrag att tillsätta en 

internationell arbetsgrupp. Gruppens 

kommer i första hand arbeta med att 

planera och administrera internationella 

utbyten men det finns även möjlighet 

att jobba med andra saker som rör internationella 

frågor. 

Vi söker personer som har ett brinnande 

engagemang och intresse för att 

ANNONSPLATS: 

motionären och skickas på papper till 

Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 

Stockholm. Kansliet ska även ha motionen 

mejlad till gu@mp.se senast den 9 

februari. De motioner som inte är inne i 

både underskriven och digital form den 

9 februari kommer inte att behandlas 

under årsmötet. Om en lokalavdelning 

vill lägga en motion till årsmötet måste 

dessutom ett undertecknat protokoll 

som visar att lokalavdelningen har beslutat 

att lägga motionen inkomma till 

kansliet senast den 9 februari. Annars 

kommer den som har undertecknat 

motionen att anges som motionär. 

Resa, kost och logi ingår i deltagaravgiften. 

Resor ska bokas i samråd med 

förbundskansliet, som också kan svara 

på frågor om riksårsmötet: gu@mp.se 

eller 08-588 32 901. Tveka inte att 

höra av dig om du undrar över något! 

jobba med internationella frågor. Kunskaper 

inom detta område är meriterande 

men inte nödvändiga. Kunskaper 

inom språk, särskilt Engelska är också 

en fördel. 

Skicka din nominering till rvbgu@ 

mp.se senast 20:e september 2008. Frågor 

besvaras av valberedningens sammankallande 

Joakim Larsson, joakim. 

larsson@mp.se och 070-340 83 89.

Illustration av Rosalie Haglund 

efter idé av Per Lundkvist. 

GUGävle – where the action is 

Det må ha varit sommarlov, men i 

GU Gävle känner vi inte till ordet! 

Vi har haft möten hela sommaren, 

och här kommer ett smakprov på vår 

aktivism. Vi genomförde en spontan 

gatukriteslagordsaktion på nationaldagen 

i Sandviken. I början av sommaren 

– innan skolan slutade – deltog vi 

i en skoldebatt, där vi provade att ha 

två personer som representerade GU. 

Det innebar förstås att vi blev tvungna 

att hålla oss kort eftersom vi inte fick 

mer talartid än de andra partierna, 

men det gick riktigt bra. Under Peace 

& Love-festivalen arrangerade vi spontant 

(igen!) en extremt peppande FRAdemonstration 

inne i Borlänge (som 

har världens underbaraste polischef). 

ANNONSPLATS: 

Tillsammans med miljöpartiet i Dalarna 

värvade vi dessutom mer än 150 

nya medlemmar till GU! Vi har också 

deltagit på Alternativa politikerveckan 

där vi arrangerade en diskussion om 

mansrollen. Under statsministerns tal 

i Almedalen höll vi upp en banderoll 

med texten ”GLÖM INTE JORDEN 

REINFELDT”. Dessutom visade vi 

vårt avståndstagande vid de högerextremas 

torgmöten. Vi har även haft 

bokbord på Gävles Cityfest och medarrangerat 

den antirasistiska minifestivalen 

Boulognerfesten. Det var GU Gävles 

sommar, hektisk men skoj! 

Anders Schröder 

Konstantinos Erlandsson 

Kontakta 

nisse.hult@mp.se 

www.forumsyd.org 

Organisationer i samverkan 

för global rättvisa 

Vill du 

synas 

här? 

Rapport från 

kongressen i Östersund 

Vi kongressombud som valdes på riksårsmötet 

2008 kommer här med en liten 

redogörelse för vad som hände på kongressen. 

Vi vill börja med att tacka för 

förtroendet! Det var både spännande och 

intressant att bege sig till den sydsamiska 

huvudstaden Östersund för att diskutera 

grön politik. Det gick även bra för flera av 

de motioner som Grön Ungdom stödde. 

Ungefär hälften av att-satserna i motionen 

Bilen - en större miljöbov än biffen 

gick igenom. Motionen handlade om en 

minskad köttkonsumtion. Även motionen 

Skärp diskrimineringslagstiftningen 

nu gick igenom. Den handlade om att det 

ska vara förbjudet med diskriminerande 

klädregler i badhus. 

Tyvärr gick vissa av de motioner vi stödde 

inte igenom. För en queer och jämställd 

föräldraförsäkring, där vi föreslog en ändring 

av den tredelade föräldraförsäkringen 

som står i partiprogrammet, avslogs efter 

jämn omröstning med 65 röster mot 69. 

Motionen Alkoholfri representation, som 

förordade att all offentlig representation 

ska vara helt alkoholfri, avslogs också efter 

en jämn omröstning med 66 mot 68. 

Istället gick en mindre radikal motion 

igenom som sa att miljöpartiet ska verka 

för att alkohol vid den offentliga sektorns 

representation inte ska bekostas av offentliga 

medel. Även motionen Ändra namn 

till De Gröna avslogs, och således kommer 

partiet att fortsätta att heta miljöpartiet de 

gröna. 

Två viktiga frågor som diskuterades, där 

Grön Ungdom inte tagit tydlig ställning, 

var medlemsomröstning om EU och ekonomisk 

grundtrygghet. Det beslutades att 

det ska hållas en medlemsomröstning om 

huruvida vi ska ha kvar EU-utträdeskravet 

eller inte, och vad gäller ekonomisk 

grundtrygghet så gick förslaget från partistyrelsen 

igenom. Det går i korthet ut på 

att slå ihop a-kassan och sjukförsäkringen 

till en arbetslivsförsäkring som administreras 

av en enda myndighet. 

Vill du veta mer om hur det gick för de 

motioner som GU stödde går det bra att 

mejla rickard.arvidsson@mp.se. 

Kongressombuden 2008 

3# 3# 008 008 

GU Internt

musik | Konsert 

Foto: Jóhann Garðar Þorbjörnsson 

8 3# 008 

Natt 

I slutet av juni förverkligades ett rykte som florerat länge, den 

isländska naturen hyllades genom en utomhuskonsert i centrala 

Reykjavík. 

I slutet av juni förverkligades ett rykte 

som florerat länge: Den isländska 

naturen hyllades genom en utomhuskonsert 

i centrala Reykjavík! Allt 

som allt besökte omkring trettio tusen 

människor dalen som fylldes med 

musik av Islands största artister Björk 

Guðmundsdóttir och Sigur Rós. En 

stor plattskärm visade bildspel av 

smältande glaciärer och textremsor 

om aluminiumindustrins påverkan 

på naturen för att uppmärksamma 

islänningarna om den rådande situationen. 

Veckan före konserten publicerades 

ett öppet brev skrivet av initiativtagaren 

till konserten, Björk. ”An Icelandic 

senator has called me childish because 

I want to protect nature, which 

I find peculiar because I acutally find 

it so incredibly childish, when the 

world is holding its breath because 

global warming might kill all humans 

within 50 or 100 years, to increase 

our CO2 emissions by 19 tons per capita.” 

”10 of those 19 tons are caused 

by the three already existing aluminium 

plants.” – tidningen Grapevine, 

08/2008. 

Men det handlar om så mycket mer 

än klimathotet. Island har sedan 

1944 varit en självständig nation och 

att nu låta amerikanska Alcoa tjäna 

guldpengar på att smälla upp stora 

smältverk på ön där energin bokstavligt 

talat är het, går emot det isländska 

konceptet att stolt kunna lämna 

sitt märke ”Made in Iceland”. Andri 

Snær heter mannen som skrivit boken 

”Dreamland – A Self-help Manual to 

a Frightened Nation” som handlar om 

hur denna nation vänt kappan efter 

vinden och ökar den ekonomiska tillväxten 

på kortsiktiga lösningar. Boken 

har just släppts i engelsk översättning 

och författaren kämpar liksom Björk 

och Sigur Rós för Islands natur och 

självständighet. 

Åter till det som ligger musiknördarna 

varmast om hjärtat – själva konserten! 

Ólöf Arnalds äntrar scenen i 

kvällssolen och spelar nytt material, 

mer mjuka popmelodier än vaggvisorna 

från debutalbumet Við og við. 

Förvånande nog är Ólöf den enda av 

artisterna som påtalar varför vi alla är 

samlade här ikväll. ”Alltid när jag spelar 

har jag suttit ned men idag tänker 

jag stå – stå upp för naturen!”

uRA 

Det gör publiken även när Sigur Rós 

dyker upp. Från att ha varit en avslappnad 

picknick i parken ställer sig 

alla upp och dras till scenen som myror 

till socker. När nya låten ”Gobbledigook” 

presenteras gästar både Ólöf 

och Björk på trummor tillsammans 

med den genom hela låten klappande 

publiken. Hela marken skakar av 

dansade kroppar och det är en bra förberedelse 

för den krypande kyla som 

gör sig påmind när Sigur Rós avslutar 

melankoliskt på klassiskt vis. En halvtimme 

tar det att bygga om scenen till 

Björks kinesiska stil, flaggor i rött och 

grönt med drakar och kaniner vajar i 

vinden. Under tiden visas trailern för 

filmen ”Dreamland”, baserad på ovan 

nämnda bok av Andri Snær. 

Så marscherar äntligen en blåsorkesterarmé 

upp på scenen. Publiken jublar 

när Björk öppnar sin tid i rampljuset 

med inledningsspåret “Earth 

Intruders” från senaste skivan “Volta”. 

Ribban sätts högt med låten ”Unravel” 

och sedan finns ingen återvändo. 

Hon kan sin grej och hon gör den 

bäst. Musikerna hon har med sig på 

scen gör sitt för showen och är galet 

samspelta. I mitt nästan tjugoettåriga 

liv är det första gången jag ser en blåsorkester 

till synes bara bestående av 

kvinnor. Denna livekonsert är en av 

få som balanserar studioinspelningar 

ruskigt spännande och talangfullt. 

Alla vet det men det tåls att upprepas: 

Björk är en fantastisk artist. 

Konserten i all ära – för mig var det 

grymt att se alla musikaliska talanger 

på en och samma kväll – men vad som 

är mer av en annorlunda upplevelse är 

alla människor som fyller cykelvägen. 

Knappt ett år har jag bott här och det 

är första gången jag ser en lokalbuss 

proppfull med människor. Hur stort 

värde har musikgruppernas uppmaning 

till sin publik att begrunda allas 

vår inställning till naturen? När jag 

ställer frågan ”vad händer nu” till en 

av mina isländska bekanta får jag först 

en axelryckning till svar. Sedan kommer 

de efterlängtade orden: ”Det är 

väl upp till folket”. Fortsättning följer! 

elisabeth.carlsson@mp.se 

Elisabeth 

Carlsson 

3# 008 

musik | Konsert 

Foto: Jóhann Garðar Þorbjörnsson

Nissen noterar 

GRÖN UNGDOM PÅ WEBBEN 

youtube.com/gronungdom 

Nu har Grön Ungdom en egen kanal på 

Youtube! Vi vill gärna ha in massor av 

filmer med dig och din lokalavdelning. 

Allt från debattinlägg till rapporter om 

aktioner till teaterpjäser välkomnas varmt! 

För mer information, kontakta Andreas 

Petersson på andreas.petersson@mp.se. 

www.gronungdom.se/nissehult 

Här kan du hitta artiklar som inte fått 

plats i papperstidningen. Du kan läsa om 

oss som sitter i redaktionen, ladda hem 

både nya och gamla nummer och söka 

efter artiklar i arkivet. 

Nisse Hult på Facebook 

Nisse Hult finns så klart också på Facebook. 

Här hittar du bilder från våra redaktionsmöten, 

länkar till artiklar och mer. 

Sök på Nisse Hult så hittar du oss! Bli 

medlem nu! www.facebook.com 

erBJUdAnde: 

BESTÄLL GRATIS NISSAR 

Nu har du chansen att beställa senaste numret 

av Nisse Hult helt gratis! Betala 

endast porto. Sprid 

den till vänner, 

bibliotek, skolor 

och alla som vill ha. 

Fritt antal ex beställs 

från Grön Ungdoms 

rikansli. Erbjudandet 

gäller endast så långt 

lagret räcker. 

Tipset! 

Gittan – Forumet för De Gröna 

Alla medlemmar i GU får en gratis 

mp.se-adress via Gittan - miljöpartiets 

intranät. Gå in på mp.se/gittan 

för att få tillgång till en massa debatter 

och intern info redan idag! 

#4/2008 

DEADLINE 15 OKTOBER 

Grön Ungdom Riks 

Pustegränd 1-3 

118 20 Stockholm 

E-post: gu@mp.se 

Gittan: Kansliet.GU 

Dalarna/Gävleborg 

Josefine Heed* 

Norrbotten 

Björn Bergelind* 

Skåne 

Rasmus Ling* 

Avesta 

Josefine Heed* 

Blekinge 

Kim Nilsson 

kim_gu_nilsson@hotmail.com 

Eskilstuna 

Yuri Silva 

yuri_silva@hotmail.com 

Gotland 

Jorunn Falkenhaug 

jo_runn@hotmail.com 

Göteborg 

Joakim Larsson* 

gu.goteborg@mp.se 

Helsingborg 

Marco de Pedis* 

Hudiksvall 

Matilda Andersson 

mat_ilda@hotmail.com 

Härnösand 

Sara Parkman 

ego.sum.sara@gmail.com 

Jämtland/Östersund 

Fredrik Nordlund 

fidde.nordlund@hotmail.com 

Kalix/Torneälvdal 

gunorrbotten@mp.se 

KFV 

Caspar Johannius* 

Kristianstad 

Jeanette Dunn Eklund 

jeanette.de@gmail.com 

LA (Lerum/Alingsås) 

Daniel Eriksson* 

Landskrona 

Mikaela Persson* 

Lidköping 

Saila Aho 

saila_anneli@hotmail.com 

Linköping 

Tineska Magalhaes 

guavanekka@hotmail.com 

Nästa 30 nummer av Nisse 3# 008 Hult kommer i december 

Rikskansliet 

Förbundssekreterare 

Linnea Haglund 

linnea.haglund@mp.se 

08-545 224 50 (vxl) 

Kontakt | www.gronungdom.se 

Regionalt 

Stockholm 

Sofia Österborg Wiklund 

gusthlm@mp.se 

Västsverige 

Agnes Sandstedt* 

Norrland 

Ellika Nordström * 

Lokalt 

Luleå 

gunorrbotten@mp.se 

Lysekil 

Cal Ljung* 

Malmö 

Johanna Rustad* 

Mariestad 

Tea Westelius 

haloumi91@hotmail.com 

Motala 

Norrköping 

Lisa Emanuelsson 

Lisa.emanuelsson@gmail.com 

Nyköping 

Sjuhärad 

Sofia Rönnbäck* 

Skövde 

STO 

Niklas Larsson 

mrsolo1000@hotmail.com 

Stockholm Nordost 

Ann-Sofie Gustafsson 

gustafsson1989@hotmail.com 

Stockholm Nordväst 

Carl Högfeldt* 

Stockholm Syd 

Bayram Uludag 

bayram.uludag@hotmail.com 

Sundsvall 

Mathias Rex* 

Trollhättan/Vänersborg 

Simon Johansson* 

Umeå 

Viktoria Such* 

Uppsala 

Kristin Lilieqvist* 

Värmland 

Valdemar Möller 

vallevilleva@hotmail.com 

* Nås på gittan eller genom 

fornamn.efternamn@mp.se 

Förbundsstyrelsen 

Maria Ferm 

Språkrör 


073 443 33 78 

Jakop Dalunde 

Språkrör 

jakop@mp.se 

070 248 58 64 

Sofia Österborg Wiklund 

sofia.wiklund@mp.se 

Emma Berginger 

Förbundskassör 

emma@mp.se 

Fredrik Frangeur 

fredrik.frangeur@mp.se 

Andreas Petersson 

andreas.petersson@mp.se 

Linnea Haglund 

linnea.haglund@mp.se 

Agnes Sandstedt 

agnes.sandstedt@mp.se 

Sven Stark 

sven.stark@mp.se 

Gröna Studenter 

Rikskansli 

info@gronastudenter.se 

Pustegänd 1-3 


08-588 329 05 

Moderpartiet 

Partikansliet 

Miljöpartiet de Gröna 



Telefon: 08-545 224 50 

Fax: 08-545 224 60 

Riksdagskansliet 

Miljöpartiet de Gröna 

Riksdagen 


Telefon: 08-786 40 00 

Fax: 08-786 53 75 

Skicka texter, bilder och idéer till nisse.hult@mp.se eller 

Grön Ungdom Riks, Nisse Hult, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm

RÅM09 

GäLLER dEt! 

2009 

den nya unga gröna tidsskriften 

En ny plattform för den unga gröna rörelsen. 

En tidning som för tankarna till nuet, framtiden och vägen dit. 

Stöd Nisseredaktionens arbete för ett bättre medlemsmagasin! 

Rösta för namnbyte på RÅM 2009! 

et var en gång en gammal gubbe som hette Nisse Hult. 

Han hade ovårdat skägg, luktade 80-tal och gick omkring 

och kände sig allmänt oinspirerad. Nissens föräldrar hade för 

länge sedan slutat bry sig om honom. Hans nya skötare blev mer 

och mer oroliga över Nissens trista attityd, att han bara hade 

kompisar i sin egen ålder och hans ständiga snubblande över sitt 

eget skägg. För Nissen hade ju en viktig livsuppgift: han skulle 

peppa världens mest framåtblickande, modiga, fräscha och visionära 

gäng ungdomar! 

Så en dag kom skötarna på en idé. Det är dags att låta den 

gamla gubben Nisse Hult pensionera sig! Hans glansdagar är 

ändå förbi. När de berättade om sin plan för Nissen brast 

han ut i jubel. 

– Äntligen! Som jag har väntat. RÅM efter RÅM har nya 

fräschingar blivit nominerade, men ungdomarna har vägrat låta mig 

gå och lägga mig i arkivet som jag längtar efter. Nästa RÅM 

hoppas jag få gå i pension till slut. 

Snipp snapp snut – hur blir sagans slut? 

3# 008 

31

Posttidning B 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv avflyttning 

återsändes försändelsen med 

den nya adressen på baksidan. 

Avsändare 

Nisse Hult 

Grön Ungdom 



grön ungdoms nya 

medlemsmagasin 

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN

Nisse Hult nr 3 årgång 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?