Årsrapport 2007 - hela rapporten - Rädda Barnen

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. 

Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer 

- i Sverige och i världen. 

Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. 

Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla 

barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. 

Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om 

barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. 

Du kan beställa vårt material genom att ta direktkontakt med oss, eller genom 

att gå in på vår hemsida på Internet, www.rb.se/bokhandel 

© 2008 Rädda Barnen 

ISBN: 978-91-7321-291-5 

Art nr: 10147 

Författare: Tapio Salonen 

Arbetsgrupp: Kalle Elofsson, Hanne Simonsen 

Projektledare: Kalle Elofsson 

Omslag: Annelie Rehnström 

Layout: Ulla Ståhl 

Rädda Barnen 

107 88 Stockholm 

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg 

Tel: 08-698 90 00 

info@rb.se 

www.rb.se

Innehåll 

Sammanfattning 5 

Studiens syfte i sammandrag 6 

1. Nationell nivå 6 

2. Kommunal nivå 7 

3. Stadsdelsnivå 7 

1. Bakgrund 8 

2. Syfte 13 

3. Att studera ekonomisk utsatthet bland barn 14 

3.1 Definition av barnfattigdom i kommunalt barnindex 14 

3.1.1 Låg inkomststandard 15 

3.1.2 Socialbidrag 25 

3.1.3 Överlappning mellan låg inkomststandard och socialbidrag 27 

3.2 Jämförelse med andra fattigdomsdefinitioner 32 

4. Ekonomisk utsatthet år 2005 – nationell nivå 35 

4.1 Nationell nivå 35 

4.2 Ekonomisk utsatthet efter föräldrars etniska bakgrund 37 

4.3 Ekonomisk utsatthet bland barn till ensam- respektive sammanboende föräldrar 43 

4.4 Ekonomisk utsatthet bland barn efter föräldrars härkomst och familjemönster 49 

5. Ekonomisk utsatthet år 2005 – kommunal nivå 53 

5.1 Kommunal nivå 2005 53 

5.2 Storstädernas stadsdelar 57 

5.2.1 Antal barn i storstäderna 57 

5.2.2 Ekonomisk utsatthet bland barn i storstädernas stadsdelar 58 

Referenser 66 

Bilagor 68 

Kommunbilaga 1: 68 

Andel barn 0 – 17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag 

i kommunerna år 2005. 


Andel barn 0 – 17 år som varken lever i hushåll med låg inkomststandard eller 

socialbidrag. Kommunvis jämförelse 2004 och 2005. Efter rankingordning år 2005. 


Överlappning av låg inkomststandard och socialbidrag för barn 0 – 17 år i 

kommunerna 2005. I procent av antal barn med låg inkomststandard. 


Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag efter 

föräldrars bakgrund i kommunerna efter ranking år 2005. 


Barn 0 – 17 år i familjer med inkomststandard 3 under 1.0 och socialbidrag för år 

2005 kommunvis. 


Barn 0 – 6 år i familjer med inkomststandard 3 under 1.0 och socialbidrag för år 

2005 kommunvis.


Barn 7– 17 år i familjer med inkomststandard 3 under 1.0 och socialbidrag för år 

2005 kommunvis. 

Stadsdelsbilaga 1: 109 

Andel barn 0 – 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag 

per stadsdel i landets tre storstäder år 1991, 1997, 2000-2005. 

I procent av samtliga barn. 


Andel barn 0 – 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag 

per stadsdel i landets tre storstäder. Procentuella förändringar 1991 – 2005. 

Efter ranking 2005. 


Barn 0 – 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag per 

stadsdel i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 2005. 



Barn 0 – 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag per 

stadsdel i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 1991 och 2005. 



Barn 0 – 17 år i familjer med inkomststandard 3 under 1.0 och socialbidrag per 

stadsdel i storstäderna år 2005. 



stadsdel i storstäderna år 2005. 



stadsdel i storstäderna år 2005.

Sammanfattning 

Denna rapport är den femte årliga uppföljningen till studien Barns ekonomiska 

utsatthet under 1990-talet. Bidrag till ett kommunalt barnindex (Salonen 2002a). Den 

studien belyste barnfattigdomens utveckling under det välfärdspolitiskt turbulenta 

1990-talet fram till år 1999. Därefter har fyra årsvisa uppföljningar, för åren 2000, 

2001, 2002 och 2004 publicerats (Salonen 2002b, 2003, 2006, 2007). För år 2003 

gjordes en särskild fördjupning kring ekonomisk utsatthet bland barn till 

ensamstående respektive samboende föräldrar (Salonen 2006). Denna rapport 

redovisar utvecklingen fram till år 2005. Det övergripande syftet med denna 

studie är att spegla förändringar kring barns ekonomiska villkor under de allra 

senaste åren, fram till 2005, och då särskilt förändringar under det senaste året på 

såväl nationell som kommunal nivå. Tidigare analyser av skillnader i storstädernas 

stadsdelar, föräldrars utländska bakgrund och ensamboende föräldrars villkor är 

inkluderade i denna uppdaterade årsrapport. 

5

Studiens resultat i sammandrag: 

I. Nationell nivå 

Andel barn som lever i hushåll som varken är ekonomiskt fattiga eller erhållit 

socialbidrag ökade till 87,4 procent i Sverige år 2005. Detta är en ökning med 0,4 

procent eller med knappt 10 000 av samtliga cirka 1,9 miljoner barn 0-17 år. 

Detta innebär att utbredningen av ekonomisk utsatthet bland barn i Sverige 

stabiliserats på en jämn nivå mellan åren 2002 – 2005. 

På omvänt vis minskade andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll från 13,0 

till 12,6 procent mellan år 2004 och 2005. Räknat i totalt antal barn i Sverige 

minskade barnfattigdomen från 252 000 till 242 000 barn i åldern 0 – 17 år. 

Jämfört med år 2000 lever drygt 50 000 färre barn i ekonomiskt utsatta hushåll. 

Den ekonomiska utsattheten är större för yngre barn, förskolebarn 0 – 6 år, 

jämfört med skolbarn, 7 – 17 år. På riksnivå skiljer det cirka 2 procent; 13,8 

respektive 11,9 procent. Utvecklingen sedan 1991 visar dock på en kontinuerlig 

minskning av skillnaden i barnfattigdomens utbredning mellan förskole- och 

skolbarn, då skillnaden var nästan fyra procent. 

Studien visar också att generella förbättringar i barnfamiljers ekonomiska 

villkor fram till år 2005 har inneburit en relativ ökning av skillnaderna mellan 

fattigare och rikare barnhushåll. De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i 

inkomststandard medan de fattigaste hushållen tenderar halka efter jämfört med 

medel- och högstandardhushållen. Trenden som inleddes 1997 med ökade 

ojämlika ekonomiska villkor mellan olika hushållsskikt har ytterligare accentuerats 

under år 2005. 

Skillnader i ekonomisk utsatthet mellan barn med svensk respektive utländsk 

bakgrund är fortsatt markant under år 2005. Risken att leva i ett fattigt hushåll är 

detta år mer fyra gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund jämfört med 

barn med svensk bakgrund (4,31 jämfört med 3,99 för år 2000). 

Den ekonomiska utsattheten är i synnerhet påfallande bland barn med båda 

föräldrarna utrikesfödda eller ifall barnen och deras familjer kommit till Sverige 

under 1990-talet. Av samtliga barn som anlänt till Sverige för tre till fem år sedan 

lever fortfarande drygt hälften i familjer som saknar en tillfredställande 

ekonomisk situation år 2005. 

Risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög bland barn till 

ensamstående föräldrar jämfört med barn till samboende föräldrar, 27,8 

respektive 8,4 procent år 2005. 

Störst risk för ekonomisk utsatthet för barn återfinns i hushåll med en 

ensamstående utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen är bland dessa hushåll 50 

procent jämfört med 22 procent för barn till ensamstående svenskfödd förälder. 

Risken att leva i ett ekonomiskt utsatt hushåll ifall barn bor med båda föräldrarna 

6

födda i Sverige är endast 3 procent. Sedan 1991 har denna andel minskat från 6,8 

procent, vilket innebär mer än en halvering av fattigdomsrisken. För barn till 

ensamstående och/eller föräldrar med utländsk bakgrund har det inte skett 

motsvarande minskning av den ekonomiska utsattheten. 

II. Kommunal nivå 

Fortfarande förekommer stora variationer mellan landets kommuner – en 

spridning från 68 procent till 96 procent av samtliga barn som lever i hushåll med 

en ekonomi som överstiger studiens fattigdomsgräns. Kommuner med lägst 

måluppfyllelse återfinns i synnerhet i landets storstadsregioner med Malmö och 

Landskrona oförändrat i botten av kommunrankingen. 

Förändring i Barnkonventionens måluppfyllelse varierar på kommunnivå 

mellan 2004 och 2005 från, som lägst, minus 2-3 procent (Storfors, Sorsele och 

Smedjebacken) till, som högst, plus 3-4 procent (Vindeln, Högsby och Malå). Av 

kommunbilagor framgår dessa lokala variationer i detalj för varje enskild 

kommun. 

Barnfattigdomen är minst i landets förortskommuner och störst i landets tre 

storstäder. Storstäderna är den enda kommuntyp där barnfattigdomen fortfarande 

år 2005 överstiger motsvarande nivå i början av 1990-talet. Barnfattigdomen i 

Malmö är alltjämt närmare en tredjedel av samtliga barn i kommunen. 

III. Stadsdelsnivå i storstäderna 

Variationen i barnfattigdom i storstädernas sammanlagt 49 stadsdelar är 

större än variationen på kommunnivå. År 2005 var barnfattigdomen nästan tjugo 

gånger så stor mellan Torslanda i Göteborg (3,4 procent) och Rosengård i Malmö 

(66,1 procent). 

Den långsiktiga trenden av barnfattigdomen i storstädernas stadsdelar under 

åren 1991 – 2005 visar på en tilltagande skillnad mellan rikare och fattigare 

stadsdelar. 

I tretton stadsdelar noteras en barnfattigdom över 30 procent år 2005. Dessa 

är Skärholmen, Kista, Spånga-Tensta och Rinkeby i Stockholm, Lärjedalen, 

Bergsjön, Frölunda, Biskopsgården och Gunnared i Göteborg och Södra 

innerstaden, Hyllie, Fosie och Rosengård i Malmö. 

Utvecklingen av barnfattigdomen i storstädernas stadsdelar speglar en 

tilltagande uppdelning i boendet efter föräldrars ursprung och bakgrund. I tretton 

stadsdelar utgör barn med utländsk bakgrund en majoritet av stadsdelens samtliga 

barn. I sex av dessa stadsdelar lever över hälften av dessa barn i ett ekonomiskt 

utsatt hushåll. 

7

1. Bakgrund 

Det är inte en överdrift att hävda att barnens villkor i samhället fått en 

intensifierad välfärdspolitisk uppmärksamhet under senare år. Detta gäller såväl 

Sverige, som andra EU-länder och i ett globalt perspektiv. I kärnan av denna 

offentliga uppmärksamhet har oftast de grundläggande basala behoven hos 

barnen återfunnits: rätten till ett värdigt liv och trygg utveckling. På den 

internationella arenan gavs dessa rättigheter en särskild plattform genom den 

Barnkonvention som FN antog 1989 och som bland annat Sveriges riksdag 

ratificerade året efter. En av konventionens artiklar handlar om barns rätt till en 

skälig levnadsstandard (Artikel 27). 

Mängden av rapporter och studier som med olikartade utgångspunkter och med 

varierande material beskrivit den svenska välfärdsutvecklingen under de senaste 

åren är numera tämligen omfattande (för breda översiktsarbeten se t.ex. SOU 

2001:79 och Socialstyrelsen 2006). Den generella bilden av den svenska välfärden 

är att den genomgick en svår prövning under 1990-talets början och mitt med en 

kraftig minskning av antalet lönearbeten, neddragningar av offentliga åtaganden 

samtidigt med en migrationsvåg av framförallt flyktingar från krigshärjade länder. 

De underliggande strukturella förändringarna på den svenska samhällsarenan, 

såväl inom ett alltmer föränderligt arbetsliv som de offentliga tjänsternas 

utformning, ökade drastiskt den ekonomiska utsattheten bland många hushåll i 

Sverige under dessa turbulenta år. Med lite tidsperspektiv har det dock 

konstaterats att denna så kallade ”välfärdskris” berörde långt ifrån de flesta 

hushåll. Det var framför allt de hushåll som redan tidigare hade en svag ekonomi, 

till exempel barnfamiljer, ungdomar och tämligen nyanlända invandrare, som i 

synnerhet fick känna av dessa påfrestande förändringar (Socialstyrelsen 2001, 

SOU 2001:79). Samtidigt som den ekonomiska utsattheten ökat för vissa hushåll 

har många hushåll fått det allt bättre i Sverige, även under de bekymmersamma 

åren under 1990-talet. Inkomstskillnaderna har ökat i så måtto att hushåll med 

redan höga inkomster fått ökade realinkomster medan hushåll med de lägsta 

inkomsterna fått sänkta inkomster. De fattiga i Sverige har i Sverige under 1990talet 

inte bara blivit fler utan också fattigare, såväl absolut som relativt 

(Socialstyrelsen 2001). 

Även om Sverige, sett i ett internationellt perspektiv, fortfarande har en 

förhållandevis låg inkomstojämlikhet har utvecklingen de senaste 20-tal åren gått 

mot ökade inkomstskillnader. Det är värt att notera att inkomstspridningen i 

Sverige har ökat framför allt efter krisåren vid 1990-talets mitt (Fritzell 2001). 

Ojämlikheten i hushållens inkomster tenderar att öka i ekonomiska 

uppgångsperioder, vilket hänger samman med att det är framför allt de personer 

som redan är etablerade och välsituerade som i högre grad får del av 

reallönehöjningar och andra inkomstförbättringar. Trenden med ökade 

inkomstskillnader fortsatt. Inkomstspridningen ökade påtagligt under 2000-talets 

första år och uppmätte den största spridningen sedan SCB började sina mätningar 

i mitten av 1970-talet (SCB 2007). Detta beror till största del av att hushåll med 

redan höga inkomster ökade avståndet till andra hushåll ,bland annat genom 

kraftiga reavinster på börsvärden och egnahem. Under åren 2002-2004 har 

8

inkomstspridningen varit ganska konstant men under 2005 ökade 

inkomstspridningen igen (SCB 2007). 

Hur har då ekonomin för barnfamiljerna i allmänhet utvecklats under de senaste 

åren? Med hjälp av senaste inkomstfördelningsundersökning som sträcker sig 

fram till år 2005 kan vi notera en generell återhämtning bland barnfamiljerna efter 

en period av försämrade hushållsekonomier under mitten av 1990-talet (SCB 

2007). Förbättringen av de disponibla inkomsterna för såväl ensamstående som 

samboende med barn fram till 2005 har varit stabil de senaste åren. Det är 

framför allt par med barn som fått en markant förbättring de senaste åren, en 

ökning med cirka 46 procent i reala termer mellan 1995 och 2005 (se tabell 1.1). 

Motsvarande ökning för ensamstående med barn var drygt 33 procent. Ser man 

tillbaka till 1991 har dock ensamstående med barn enbart ökat sin disponibla 

inkomst i allmänhet marginellt medan hushållen i stort och barnfamiljer med två 

vuxna numera ökat sina inkomstnivåer betydligt mer under motsvarande period. 

Tabell 1.1 Disponibel inkomst 1995, 2000 och 2005 för hushåll efter hushållstyp. 

Medianvärden i tkr per konsumtionsenhet i 2005 års priser. 

Hushåll 1995 2000 2005 Differens, i % 

2005/1995 2005/2000 

Samtliga hushåll 115,9 137,0 164,9 + 42,3 + 20,4 

Ensamstående med 

barn 

90,8 101,5 121,0 + 33,3 + 19,2 

Sammanboende 

med barn 

110,4 134,4 161,5 + 46,3 + 20,2 

Källa: SCB 2007, tabell 10 HE 21 SM 0701. 

Jämförs barnhushållens inkomstutveckling med hushållen i stort i Sverige sedan 

1991 har de ensamstående barnhushållen försämrat sina ekonomiska positioner i 

relativa termer (diagram 1.2). I såväl inledningen och i mitten av 1990-talet 

disponerade de ensamförsörjande barnhushållen i genomsnitt knappt en femtedel 

mindre än andra hushåll medan detta avstånd växt under de senaste åren. År 2000 

förfogar de ensamstående barnhushållen endast i genomsnitt tre fjärdedelar av 

hushållen i stort. För par med barn har utvecklingen sett något annorlunda ut. De 

”halkade efter” under 1990-talets första hälft men har numera återtagit detta och 

uppvisar samma nivå år 2000 som 1991, cirka 95 procent av samtliga hushåll. 

Räknat utifrån årliga tvärsnittsdata kan vi således konstatera att barnfamiljernas 

ekonomiska situation förbättrats betydligt. Sett i ett tioårsperspektiv har dock 

barnfamiljernas relativa ställning till andra hushåll inte förbättrats, för 

ensamhushållen med barn har den försämrats något sedan början av 1990-talet. 

Ensamstående med barn hade i genomsnitt 79 procent av medianinkomsten för 

samtliga hushåll år 1991. Detta har sedan gradvis sjunkit för och ligger på 73 

procent år 2005. Denna relativa minskning innebär omräknat i kr/år cirka 10 000 

kr per konsumtionsenhet. För en ensamstående med ett barn motsvarar detta 

cirka 1 250 kr mindre i disponibel inkomst per månad än medianinkomst för 

samtliga hushåll. Barnfamiljer med två samboende föräldrar har däremot behållit 

och till och med befäst sin relativa inkomstnivå i genomsnitt under 2000-talets 

första fem år, även om det sedan sker en viss minskning under 2005. 

9

Diagram 1.2 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 

år 1991, 1995, 1998-2005. Index 100 = samtliga hushåll respektive år. 

Index 100=samtliga hushåll 

110 

100 

90 

80 

70 

1991 1995 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

10 

samtliga 

hushåll 

par med barn 

enst. med barn 

En central frågeställning för denna studie är hur situationen för de mest 

ekonomiskt utsatta hushållen utvecklats i jämförelse mellan barnhushåll och 

andra hushåll. Av SCB:s inkomstfördelningsundersökning för år 2005 (SCB 2007) 

framgår att andelen med extremt låga disponibla inkomster ökat under de senaste 

åren trots den generella inkomstökningen det året. Antalet hushåll med mindre än 

hälften av medianinkomst har ökat något bland samtliga hushåll men har ökat för 

ensamstående barnhushåll i synnerhet (diagram 1.3). I denna familjetyp ökade 

andelen ekonomiskt utsatta hushåll från 5 procent i början av 1990-talet till 7-8 

procent under 2000-talets första fem år. Bland sammanboende med barn ligger 

denna nivå relativt stilla under 2000-talets första fem år, men på en betydligt 

högre nivå än vid 1990-talets inledning. 2005 har denna andel dock ökat till 4,2 

procent av sammanboende par med barn, vilket är den högsta andelen som 

uppmätts de senaste årtiondena. Detta indikerar att inte alla hushåll, i synnerhet 

inte vissa barnhushåll, fått del av den markanta inkomstutveckling som skett vid 

2000-talets inledning. Istället tycks både hushåll med mycket låga respektive 

mycket höga inkomster öka och därmed ojämlikheten i inkomster i stort.

Diagram 1.3 Andel hushåll under 50 procent av disponibel inkomst 1 1991, 

1995, 1998-2005 efter hushållstyp. 

Procent 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

1991 1995 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

enst. med barn 

samtliga 

hushåll 

par med barn 

Källa: SCB:s Inkomstfördelningsundersökning, SCB 2007, tabell 20. 

1 Definierat som hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är 

mindre än 50 procent av medianvärdet för samtliga hushåll. Beräkningar utifrån samtliga 

hushåll med en person 20 år eller äldre. 

En ännu tydligare skillnad i inkomstutveckling märks om man utgår från den 

numera allt mer accepterade EU-definitionen på 60 procent av landets 

medianinkomst omräknat årligen efter hushållens storlek och sammansättning 

(ekvivalensskalor för att beräkna konsumtionsenheter). Av diagram 1.4 framgår 

att andelen som faller under detta fattigdomsstreck har varierat mellan cirka 6 – 8 

procent av samtliga svenska hushåll sedan 1990-talets inledning, vilket är en 

internationellt låg nivå. Dock har denna andel ökat 2005 och ligger nu på 9,0 

procent av samtliga hushåll. En hushållsgrupp som markant avviker från detta 

mönster är ensamstående med barn som gradvis ökat andelen som understiger 60 

procentgränsen från 11 till uppemot 20 procent år 2005. Ökningen bland 

ensamstående med barn har varit markant de allra senaste åren. En femtedel av 

samtliga ensamstående med barn faller således under detta fattigdomsstreck 

numera. 

11

Diagram 1.4 Andel hushåll under 60 procent av disponibel inkomst 1 1991, 

1995, 1998-2005 efter hushållstyp. 

Procent 

22 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1991 1995 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

ensamst. med 

barn 

samtliga 

hushåll 

par med barn 

Källa: SCB:s Inkomstfördelningsundersökning, SCB 2007, tabell 20 

1 Definierat som hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre 

än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll. Beräkningar utifrån samtliga hushåll 

med en person 20 år eller äldre. 

. 

12

2. Syfte 

Denna studie utgör en femte uppföljning av en större studie som presenterades i 

början av år 2002 (Salonen 2002a) med syfte att spegla barnfattigdomens 

utveckling i Sverige under 1990-talet. Tidigare uppföljningar har speglat årsvisa 

förändringar fram till 2004. Denna studie följer upp dessa resultat och rapporterar 

aktuella förändringar av barnfattigdomens utbredning och profil på såväl nationell 

som kommunal nivå i Sverige för år 2005 (kapitel 4). Därtill presenteras för 

resultat av barnfattigdomens profil i storstädernas stadsdelar (kapitel 5). Tidigare 

analyser utifrån föräldrars härkomst och familjesituation (ensam- resp. 

samboende föräldrar) följs också upp. Trender belyses kring barnfattigdomens 

utveckling på kommunnivå och för storstädernas stadsdelar i relation till den 

nationella nivån. 

Motivet för att specifikt studera barnens rätt till en dräglig levnadsstandard 

hänger ihop med flera faktorer. Det främsta skälet är förmodligen att den 

ekonomiska dimensionen ses som central och omistlig del i vår förståelse av 

välfärdens utformning och fördelning. Som forskning tydligt visat (t.ex. Erikson 

& Tåhlin 1984 och Fritzell & Lundberg 2000) har den ekonomiska och materiella 

dimensionen starka samband med i princip alla andra dimensioner i hushållens 

välfärd, till exempel utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering, fysisk och psykisk 

hälsa. Det går helt enkelt inte att utesluta den ekonomiska dimensionen i analyser 

av befolkningens välfärdsutveckling. Däremot inte sagt att det är tillfyllest att 

enbart beskriva hushållens välfärdssituation utifrån ekonomisk levnadsstandard. 

Denna studie har, liksom de föregående, tillkommit inom ramen för ett initiativ 

taget av Rädda Barnen att på sikt försöka utveckla ett barnindex i Sverige som 

kan spegla förändringar i barns välfärdssituation på kommunal nivå. Denna 

ambition kan ses till organisationens övergripande mål att verka för att barnens 

rättigheter förverkligas, i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. 

Rädda Barnen är Sveriges största barnrättsorganisation och verkar såväl i Sverige 

som utomlands för att på olika sätt påverka och förändra samhället för barnets 

bästa. Rädda Barnen i Sverige finansieras av frivilliga bidrag, sponsorer, fonder 

och stiftelser. Därutöver finansieras organisationens internationella 

biståndsverksamhet till betydande del av offentliga medel (dessa får dock inte 

överstiga hälften av verksamhetens totala budget). Ambitionen att utveckla ett 

kommunalt barnindex för att följa upp barns situation kan ses som ett mer 

systematiskt och långsiktigt initiativ från Rädda Barnens sida att framöver bevaka 

barns rättigheter i Sverige. 

Rädda Barnen i Sverige har uppdragit åt Tapio Salonen, professor i socialt arbete 

vid Växjö universitet, att ansvara även för denna femte uppföljningsstudie baserat 

på resultat från den första rapporten om barnfattigdomens utveckling under 

1990-talet i Sverige. 

13

3. Att studera ekonomisk utsatthet 

bland barn 

Denna rapport utgår från de principiella och metodologiska utgångspunkter som 

utarbetades i den första rapporten som speglade barnfattigdomens utveckling 

under åren 1991 – 1999 (Salonen 2002a). Den metodintresserade läsaren hänvisas 

till dess mer utförliga beskrivningar i kapitel 3 och 4. Nedan beskrivs dock i 

korthet detta tillvägagångssätt. I detta kapitel diskuteras även olika aspekter av 

fattigdomsdefinitioner och då isynnerhet hur rapportens definition relateras till 

andra definitioner. 

3.1 Definition av barnfattigdom i kommunalt barnindex 

Så här beskrevs den principiella utgångspunkten i valet av fattigdomsdefinition i 

Salonen 2002a: 

”Det finns inget entydigt vedertaget sätt att mäta hushållens materiella levnadsstandard på. 

Alla försök att dra en gräns – ett fattigdomsstreck – mellan fattiga och icke-fattiga utgår från 

dels samtidens normer och värderingar och dels de empiriska möjligheter som föreligger för att 

kunna mäta detta. Därför är det inom denna forskning centralt att noggrant redogöra för de 

normativa överväganden och konkreta metodval som ligger till grund för olika sätt att mäta den 

ekonomiska dimensionen i hushållens välfärdsförändringar.” (a.a. s. 23) 

En genomgång av ett flertal möjliga sätt att utgå från trovärdiga och över tiden 

beständiga data på kommunal nivå kring barn och deras familjers ekonomiska 

villkor ledde fram till att föreslå två separata mått: 

1. Låg inkomststandard 

2. Socialbidrag 

Båda dessa mått på hushållens ekonomi går att följa via olika myndighetsregister 

årsvis för samtliga hushåll i landet. Fördelen att använda dessa två oberoende 

mått i ett sammanslaget index erbjuder en fördjupad möjlighet att konsekvent 

följa brister i barns ekonomiska grundtrygghet. Det ena måttet – låg 

inkomststandard – är en utfallsvariabel på hushållsekonomin medan den andra – 

socialbidraget – är en åtgärdsvariabel som påverkas av bland annat politiska och 

professionsstyrda inslag. Det tyngsta skälet till valet av två indikatorer för att följa 

upp barnkonventionens formulering om alla barns rättighet till en dräglig 

levnadsstandard är erfarenheterna från tidigare forskning om en förhållandevis låg 

samstämmighet mellan olika fattigdomsdefinitioner (se vidare avsnitt 3.2). Olika 

definitioner fångar delvis olika delar av befolkningen och mäter delvis olika slags 

ekonomisk utsatthet bland hushållen. I ett materiellt överflödssamhälle som det 

svenska har Barnkonventionens artikel 27 om barns rätt till en skälig 

levnadsstandard därför tolkats som att barn inte skall behöva växa upp i hushåll 

som har en låg inkomststandard eller som tvingas leva på socialbidrag. Detta är 

den socialpolitiskt normativa utgångspunkten för detta delindex. Här följer en 

kort beskrivning av de två delmått. 

14

3.1.1. Låg inkomststandard 

Detta är ett mått som utvecklats av Statistiska Centralbyrån (SCB) för att relatera 

hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader, vilket innebär att 

den tar hänsyn till såväl hushållens inkomst- och utgiftssida. Det har under 

senare år använts för att skildra bland annat barnfamiljernas ekonomiska 

situation, i de årliga rapporterna ”Barn och deras familjer” (se t.ex. SCB 2005). 

Inkomstuppgifterna i måttet inkomststandard hämtas från SCB:s Inkomst- och 

förmögenhetsregister (IoF), vilket avser hela inkomståret och omfattar hela 

Sveriges befolkning. Familjesammansättningen överensstämmer med den i SCB:s 

befolkningsregister och speglar hushållets förhållanden i slutet av inkomståret 

(31/12). Inkomsterna redovisas för familjer där samtliga personer fanns 

folkbokförda i landet både i början och i slutet av året. Uppgifter om inkomster, 

skatter och transfereringar samlas in för samtliga familjemedlemmar. Eftersom 

IoF är en totalundersökning så är det möjligt att bryta ned materialet på mindre 

geografiska nivåer, exempelvis regioner, läns- och kommunnivå. 

Formeln för detta mått på hushållens inkomststandard ser sammantaget ut på 

följande vis: 

Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

Norm för baskonsumtion + boendenorm 

Måttet består av en inkomstsida i form av disponibel inkomst per konsumtionsenhet. 

Inkomsten utgår från en samlad familjeinkomst, vilket innebär att samtliga 

familjemedlemmars inkomster läggs ihop, även barns egna redovisade 

arbetsinkomster. Samtliga inkomster räknas, det vill säga löneinkomster och alla 

transfereringar och bidrag minus skatter och andra negativa transfereringar 

fråndragna (för en mer ingående beskrivning se www.scb.se/statinfo). 

Sammantaget erhåller varje hushåll på så sätt en disponibel inkomst som relateras 

till hushållets storlek och sammansättning genom en så kallad ekvivalensskala för 

att kunna jämföra den disponibla inkomstens värde mellan olika hushållstyper. 

Den ekvivalensskala som används till måttet inkomststandard ser ut på följande 

vis: 

Första vuxen 1,00 

Andra vuxen 0,66 

Barn 0-3 år 0,48 

Barn 4-10 år 0,57 

Barn 11-17 år 0,66 

Övriga 18 år- 0,83 

Denna skala hamnar någonstans i mitten av de skalor som används i olika 

sammanhang för ta hänsyn till hushållens sammansättning. 

I motsats till inkomstsidan som baseras på hushållens faktiska uppgifter relateras 

utgiftssidan till en normerad levnadsomkostnad. Denna bygger på två 

huvudposter, dels en omkostnadsdel som bygger på tidigare rekommenderade 

utgiftsnivåer vid socialbidragsprövning (1986 års normer) och dels en norm för 

boendekostnaden. 

15

Denna norm för hushållens baskonsumtion har ursprungligen utgått ifrån de 

socialbidragsnormer som officiellt rekommenderades av Socialstyrelsen 1986. 

Sedan dess har dessa socialbidragsnormer förändrats på olika sätt. Den 

normerande riksnorm för socialbidrag som infördes 1998, vilket innebär en slags 

miniminivå som kommunerna inte får understiga, bygger på en modifierad 

konstruktion med färre antal godkända utgiftsposter (Socialstyrelsen 1998). 

Den andra delen av normen för levnadsomkostnader består av en miniminivå för 

boendekostnad. Normen för boendekostnad utgörs av medelhyran för en 

lägenhet som ligger på trångboddhetsgränsen enligt trångboddhetsnorm 2. Som 

trångbodd räknas då en familj med 2 personer eller fler per rum. Då är kök, 

vardagsrum och badrum oräknade. Hyreskostnaden erhålles från årliga 

hyresundersökningar där genomsnittlig årshyra ges för olika kostnadszoner i 

landet. Det bör noteras att familjerna i praktiken ofta har en högre 

boendekostnad än den som motsvarar hyran för en lägenhet på 

trångboddhetsgränsen; familjer bor rymligare, har bundit sig för långsiktiga 

avbetalningar på bostadsrätt eller eget hem etc. Fördelen med att utgå från en 

normerad bostadskostnad är att man inte behöver ta hänsyn till att vissa hushåll i 

praktiken har högre reell bostadskostnad (över de stipulerade beloppen) och 

därigenom hamnar under fattigdomsstrecket. En nackdel däremot med en fiktiv 

beräkning av bostadskostnaden kan vara en oförmåga att beakta lokala 

kostnadslägen på olika bostadsorter. I orter med en extremt låg 

bostadskostnadsnivå, till exempel i utflyttningsorter i vissa regioner, kan detta 

påverka fattigandelen bland hushållen. 

Diagram 3.1 Bostadskostnadens andel av låg inkomststandard 1991 – 2005 i 

två typhushåll. 

Procent 

40 

38 

36 

34 

32 

30 

28 

26 

24 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

År 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

16 

1 vuxen & 1 

barn 

2 vuxna & 2 

barn

Som framgår av diagram 3.1 har bostadskostnadens betydelse för låginkomsthushåll 

ökat stadigt under senare år. För en ensamstående förälder med ett barn 

har boendekostnaden ökat från 33 till nästan 40 procent av hushållets löpande 

ekonomi. Detta innebär att deras reella ekonomiska utrymme för andra 

levnadsomkostnader i praktiken i motsvarande grad har minskat under det 

senaste årtiondet. 

Det som inte räknas med som utgift i denna studie (eller i SCB:s 

barnundersökningar) är andra uppgifter som ibland medtas i studier om 

hushållens inkomststandard. I studier som baseras på urvalsundersökningar (t.ex. 

HINK/HEK, SCB:s årliga inkomstfördelningsundersökning) medtas även 

fackföreningsavgifter och barnomsorgsutgifter som poster på utgiftssidan. 

Särskilt barnomsorgsutgifterna är ofta av stor betydelse för många barnfamiljer. 

Då inkomststandard beräknas för uppgifter från Inkomst- och förmögenhetsregistret 

(IoF) ingår alltså inte denna del av utgiftssidan utan enbart de två första, 

normkonsumtionen samt boendekostnaden enligt trångboddhetsnormen. Om till 

exempel barnomsorgskostnaden skulle medtagits hade fattigandelen bland 

barnfamiljerna tenderat att stiga. 

Definitionen av låg inkomststandard innebär att värdet för det enskilda hushållet 

hamnar under 1,0, det vill säga hushållet saknar en disponibel inkomst för att 

täcka miniminormer för baskonsumtion och boende. Dessa familjer faller under 

strecket för ”lägsta rimliga standard”. Hur mycket detta fattigdomsstreck i 

realiteten är utvecklas närmare nedan där detta fattigdomsstreck jämförs i detalj 

med den officiella EU-definitionen av fattigdom. Definitionen av ”låg 

inkomststandard” innebär att alla hushåll vars inkomststandard understiger 1,0 

räknas in. Deras ekonomiska standard understiger vad som i dessa normer ses 

som en lägsta rimlig standard. I de fortsatta analyserna kommer vi att variera 

benämningen för barn vars familjer understiger denna inkomststandardgräns; 

…barn i fattiga hushåll, …i ekonomiskt fattiga hushåll, …i ekonomiskt utsatta, i 

ekonomiskt sårbara etc.. Alla dessa begrepp är ett pedagogiskt försök att underlätta 

framställningen och skall ses som synonymer till den operationella definitionen 

inkomststandard understigande värdet 1,0. 

För denna studie har vi försökt fördjupa analysen av inkomstspridningen under 

senare år genom att särskilt studera utvecklingen av inkomststandardens 

utveckling för olika hushållstyper. Till skillnad från disponibel inkomst som 

enbart mäter hushållens inkomstsida mäter detta mått relationen mellan 

hushållens faktiska inkomster och en normerad miniminivå för hushållens 

nödvändiga utgifter. På så vis kan graden av hushållens under- eller överskott till 

en lägsta godtagbar konsumtionsnivå studeras. Alla hushåll med en disponibel 

inkomst under den stipulerade konsumtionsnivån betecknas som hushåll med låg 

inkomststandard (inkomststandard under 1,0). I det följande belyses två, i detta 

sammanhang, intressanta aspekter av dess fördelning; för det första 

barnhushållens utveckling jämfört med andra hushåll och för det andra 

spridningen bland barnhushåll. Samtliga beräkningar baseras på IoF-registrets 

totalräknade hushållsmaterial för varje enskilt år. Jämförelser gör mellan den 

tiondel av hushållen med lägst inkomststandard (den tionde percentilen = P10) 

och den tiondel av hushållen med högst inkomststandard (P90) i relation till 

varandra och medianhushåll (P50). Detta förfarande ansluter till en väl beprövad 

17

och accepterad analysmodell i studier av hushållens ekonomiska skillnader. Dessa 

spridningsmått erbjuder en god uppfattning om avståndet mellan de sämst 

respektive bäst ställda hushållen och hushåll med en hushållsstandard på 

mediannivå. 

Den första frågeställningen, jämförelsen mellan hushåll med och utan barn, inleds 

med att identifiera vilka gränsvärden som avgränsat den fattigaste respektive den 

rikaste tiondelen efter hushållstyp för några enskilda år (tabell 3.2). 

Tabell 3.2 Gränsvärden i inkomststandard 3 för P10, median och P90 

efter familjetyper år 1991, 1997, 2000-2005. 

Gränsvärden 1991 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

P 10, samtliga 

hushåll 

- med barn 

- utan barn 

Median,samtliga 

hushåll 

- med barn 

- utan barn 

P 90, samtliga 

hushåll 

- med barn 

- utan barn 

1,06 

1,12 

1,04 

1,75 

1,72 

1,77 

2,79 

2,48 

2,88 

0,95 

0,96 

0,94 

1,56 

1,50 

1,58 

2,60 

2,25 

2,69 

1,02 

1,05 

1,01 

1,75 

1,71 

1,76 

3,03 

2,66 

3,12 

1,05 

1,09 

1,04 

1,81 

1,80 

1,82 

3,11 

2,76 

3,20 

1,06 

1,09 

1,05 

1,85 

1,84 

1,86 

3,18 

2,83 

3,27 

1,07 

1,10 

1,06 

1,86 

1,85 

1,86 

3,16 

2,81 

3,25 

18 

1,07 

1,08 

1,06 

1,86 

1,84 

1,87 

3,19 

2,81 

3,29 

1,06 

1,09 

1,04 

1,88 

1,89 

1,88 

3,25 

2,90 

3,35 

En inledande slutsats som kan dras av dessa siffror är att spännvidden i 

inkomststandard rent allmänt är större bland barnlösa hushåll, vilket naturligtvis 

speglar bland annat heterogeniteten bland de barnlösa hushållen (där allt ifrån 

ungdomshushåll, par med utflyttade barn och pensionärshushåll återfinns). Bland 

barnhushållen innebär de familjepolitiska stöden en generell utjämnande effekt. 

Inkomststandarden har stabiliserats de senaste tre åren och ligger för samtliga 

hushållstyper numera över 1990-talets nivå för inkomststandard, räknat i 

medianvärden. Under år 2005 ligger medianvärdet på 1,88, vilket innebär att 

medianhushållet har en inkomststandard som är nästan 1,9 gånger så stor som 

hushåll vid gränsvärdet för låg inkomststandard. Den fattigaste tiondelen (P10) 

har 2005 nått ikapp till motsvarande nivå som år 1991. Det har skett en tydlig 

förbättring sedan 1997. Detta gäller särskilt för barnhushållen. Den rikaste 

tiondelen har i sin tur dragit ifrån märkbart under de senaste åren och hamnar år 

2005 betydligt mer gynnsamt än vad motsvarande tiondel gjorde vid 1990-talets 

indelning, från cirka 2,7 till 3,2 gånger högre inkomststandard. 

Den ökade spridningen i inkomststandard analyseras närmare i tabell 3.3 där 

relationstal mellan olika standardnivåer jämförs. Den fattigaste tiondelen, oavsett

hushållstyp, tenderar halka efter såväl medianhushåll som de allra bäst bemedlade 

gruppen. År 2005 är deras inkomststandard fortsatt knappt 56 procent av 

medianhushållets. De ökade klyftorna i inkomststandard märks allra mest på att 

den rikaste tiondelen förbättrat sin ekonomiska situation betydligt mer än andra 

grupper. 1991 hade den rikaste tiondelen 2,63 gånger så hög inkomststandard än 

den fattigaste tiondelen. Motsvarande relationstal för år 2005 har ökat till 3,07, 

det vill säga tre gånger så hög inkomststandard. Detta betyder att åtminstone en 

tiondel av landets hushåll har en inkomststandard som skulle räcka till att försörja 

tre familjer av samma storlek. Bland barnfamiljerna är motsvarande relationstal 

(P90/P10) 2,66 år 2004, vilket är en successiv ökning av skillnaden under de 

senaste femtontal åren. Vi kan således konstatera att ojämlikheten i 

inkomststandard gradvis ökar under senare år och att mönstret slår genom på 

både hushåll med respektive utan barn, men de största skillnaderna återfinns i den 

senare kategorin. 

Tabell 3.3 Jämförelse mellan olika inkomststandardnivåer efter familjetyper 

år 1991, 1997, 2000-2005. 

P 10/ Median 

Samtliga 

hushåll 

- Med barn 

- Utan barn 

P 90/Median 

Samtliga 

hushåll 

- Med barn 

- Utan barn 

P 90/P 10 

Samtliga 

hushåll 

- Med barn 

- Utan barn 

1991 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

0,61 

0,65 

0,59 

1,59 

1,44 

1,63 

2,63 

2,21 

2,77 

0,61 

0,64 

0,60 

1,67 

1,50 

1,70 

2,74 

2,34 

2,86 

0,59 

0,61 

0,57 

1,73 

1,56 

1,72 

2,95 

2,53 

3,00 

0,58 

0,61 

0,57 

1,72 

1,53 

1,76 

2,96 

2,53 

3,08 

0,57 

0,59 

0,56 

1,72 

1,54 

1,76 

3,00 

2,60 

3,14 

0,58 

0,59 

0,57 

1,70 

1,52 

1,75 

2,95 

2,55 

3,07 

0,58 

0,59 

0,57 

1,72 

1,53 

1,76 

2,98 

2,60 

3,10 

0,56 

0,58 

0,55 

1,73 

1,53 

1,78 

3,07 

2,66 

3,22 

En annan relevant frågeställning fokuserar skillnader i ekonomisk standard bland 

barnfamiljer. Av tabell 3.4 kan man utläsa att förändringen i inkomststandard 

mellan 1991 och 1997 slog genom för alla nivåer, men mest för de allra sämst 

ställda (- 14,3 procent). Under återhämtningsperioden mellan 1997 och 2000 har 

inkomststandarden höjts markant för alla grupper, men mest för de allra bäst 

ställda barnhushållen (drygt 18 procent). Motsvarande standardhöjning var 

ungefär hälften så hög för den fattigaste tiondelen barnfamiljer. 

Sett över hela tidsperioden 1991-2005 har den rikaste tiondelen av barnfamiljerna 

ökat sin inkomststandard med knappt 17 procent. Även medianhushållet har 

noterat en standardökning, nästan 10 procent. Däremot har den fattigaste 

tiondelen av barnfamiljerna ett gränsvärde som ligger nästan 3 procent lägre 2005 

än 1991. Detta bekräftar en långsiktig ökad standardspridning bland de svenska 

barnhushållen. 

19

Tabell 3.4 Gränsvärden i inkomststandard 3 för P10, median och P90 för 

barnhushåll år 1991, 1997, 2000-2005. 

År P10 P50 P90 

1991 1,12 1,72 2,48 

1997 0,96 1,50 2,25 

2000 1,05 1,71 2,66 

2001 1,09 1,80 2,76 

2002 1,09 1,84 2,83 

2003 1,10 1,85 2,81 

2004 1,08 1,84 2,81 

2005 1,09 1,89 2,90 

Differens, % 

1997/1991 

2000/1997 

2005/2000 

2005/1991 

- 14,3 

+ 9,4 

+ 3,8 

- 2,8 

- 12,8 

+ 14,0 

+ 10,5 

+ 9,9 

20 

- 9,3 

+ 18,2 

+ 9,0 

+ 16,9 

Diagram 3.5 Jämförelse mellan olika inkomststandardnivåer för 

barnfamiljer åren 1991 – 2005. 

Inkomststandard 

3,0 

2,8 

2,6 

2,4 

2,2 

2,0 

1,8 

1,6 

1,4 

1,2 

1,0 

0,8 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

År 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

P 90 

Median 

P 10

I diagram 3.5 åskådliggörs denna spridning i ekonomisk standard bland 

barnhushållen i Sverige årligen sedan 1991. Tolkningen av måttet ”låg 

inkomststandard” bör relateras till att de allra flesta barnhushållen har en betydligt 

bättre ekonomisk standard. Avståndet mellan den fattigaste och rikaste tiondelen 

av barnhushållen i relation till medianvärden och till varandra har således tenderat 

att öka under de allra senaste åren. Under de besvärliga åren i 1990-talet inledning 

och mitt låg dessa relationstal tämligen stilla för att under slutet av 1990-talet dra 

åt olika håll. Denna ökade ojämlikhet i levnadsstandard bland barnfamiljerna har i 

synnerhet accentuerats under det allra senaste åren. 

Diagram 3.6 Gränsvärden för den fattigaste respektive rikaste tiondelen av 

barnhushållen i relation till medianhushållet för respektive år 1991 – 2005. 

100 = median resp. år 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

År 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

P 90 

Median 

P 10 

I de två sista diagrammen i detta avsnitt presenteras i detalj avståndet mellan den 

fattigaste och rikaste tiondelen av barnfamiljerna i relation till medianhushållet 

årsvis från 1991 till 2005. 

21

Diagram 3.7 Gränsvärden för den fattigaste tiondelen av barnfamiljerna i 

relation till medianhushåll respektive år 1991 – 2005. 

Procent av median 

68 

66 

64 

62 

60 

58 

56 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

Diagram 3.8 Gränsvärden för den rikaste tiondelen av barnfamiljerna i 

relation till medianhushåll respektive år 1991 – 2005. 

Procent av median 

160 

155 

150 

145 

140 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

År 

1999 

2000 

2001 

2002 

22 

2003 

2004 

2005

Sammanfattningsvis har dessa resultat visat att trots den gynnsamma ekonomiska 

utvecklingen för hushållen i allmänhet i Sverige de allra senaste åren, så tenderar 

ojämlikheten i ekonomisk levnadsstandard att bestå och till och med. öka. Även 

om de allra fattigaste barnhushållen fått det bättre ökar numera avståndet till såväl 

normal- som höginkomsttagarhushållen. 

Så här stod det i den första rapporten om barnfattigdomens utveckling under 

1990-talet (Salonen 2002a s. 30): 

”Det bör noteras att alla barn som lever i hushåll med ett värde under 1,0 i 

inkomststandard räknas in oavsett hur mycket under detta värde deras inkomststandard 

egentligen ligger på ett enskilt år. Självklart skiljer det sig avsevärt att leva på en 

inkomststandard på exempelvis 0,6 jämfört med 0,98. I konstruktionen av ”låg 

inkomststandard” tas dock inte någon sådan hänsyn utan alla barn vars familjers 

inkomststandard understiger 1,0 räknas som ekonomiskt fattig.” 

För att närmare belysa hur nära barnhushåll hamnar det använda 

fattigdomsstrecket på 1,0 inkomststandard har vi i denna studie granskat 

fördelningen av inkomststandard för några utvalda år. Uppgifterna är återigen 

hämtade från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister och baseras på uppgifter 

från samtliga barnhushåll i landet respektive år. Flera intressanta mönster 

framträder (se tabell 3.9 och diagram 3.10). För det första kan man konstatera att 

gränsdragningen av ett fattigdomsstreck vid värdet 1,0 hamnar på relativt sett 

långt avstånd från de breda normalskikten bland barnhushållen. 43 procent av 

samtliga barnhushåll i landet hade en inkomststandard som skulle kunna försörja 

två familjer av samma storlek och sammansättning år 2005. 84 procent (fem av 

sex huhåll) av samtliga barnhushåll har åtminstone 25 procent högre inkomststandard 

än fattigdomsstrecket på under 1,0 inkomststandard. Standardförbättringen 

bland barnfamiljerna generellt sett under senaste åren märks tydligt 

i en ökning av andel barnfamiljer i de högre standardklasserna. Andelen 

barnfamiljer med åtminstone två gånger så hög inkomststandard än det lägst 

godtagbara har ökat från drygt 17 procent 1997 till 43 procent år 2005. 

Ser vi närmare på de standardklasser som ligger precis under respektive över det 

aktuella fattigdomsmåttet (10 procent under respektive över värdet 1,0 ) var det 

framför allt under 1997 som barnhushåll låg nära denna gräns – knappt 5 procent 

under respektive drygt 6 procent över. För det senast aktuella året har dessa 

andelar minskat betydligt; 2,3 respektive 3,3 procent. Av samtliga barnhushåll 

som enligt denna definition betraktas som ekonomiskt fattig har en tredjedel en 

inkomststandard som är högst 10 procent under detta fattigdomsstreck år 2004 

(2,3 av 7,1 procent). 

Därmed har vi belyst hur de fattiga barnhushållens inkomststandard sammantaget 

relaterar sig till det använda fattigdomsstrecket. Alla metoder som används för att 

försöka avgränsa en fattig del från en icke-fattig del av befolkningen tvingas dra 

en gräns som i praktiken är mycket mer komplex och sammansatt än den 

använda dikotomin. Därför är det värdefullt att dessa redovisas och granskas på 

ett öppet och detaljerat vis. 

23

Tabell 3.9 Klassindelning av inkomststandard för barnhushåll i Sverige 

år 1991, 1997, 2000-2005. I procent av samtliga barnhushåll. 

Inkomst- 

standard 

1991 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Differens 

05/00 05/97 05/91 

0,00 – 0,49 2,0 1,6 1,4 1,3 1,4 1,3 1,4 1,5 + 0,1 - 0,1 -0,5 

0,50 – 0,74 1,3 2,4 1,5 1,4 1,5 1,4 1,4 1,4 - 0,1 - 1,0 + 0,1 

0,75 – 0,89 1,6 3,7 2,2 1,9 2,0 1,9 2,0 1,9 - 0,3 - 1,8 + 0,3 

0,90 – 0,99 1,8 4,7 2,9 2,5 2,3 2,3 2,4 2,3 + 0,1 - 2,4 + 0,5 

1,00 – 1,09 2,8 6,2 4,0 3,4 3,1 3,3 3,5 3,3 - 0,7 - 2,9 + 0,5 

1,10 – 1,24 6,0 11,3 7,7 6,7 6,1 6,4 6,6 6,2 - 1,5 - 5,1 + 0,2 

1,25 – 1,49 16,1 20,6 15,7 14,0 12,9 12,9 12,9 12,0 - 3,7 - 8,6 - 4,1 

1,50 – 1,99 39,6 32,2 33,4 32,0 30,8 30,4 30,1 28,5 - 4,9 - 3,7 - 11,1 

2,00 – 2,49 19,2 11,2 18,2 21,4 22,8 23,1 22,9 23,9 + 5,7 +12,7 + 4,7 

2,50 – 2,99 5,9 3,5 6,8 8,5 9,5 9,7 9,5 10,4 + 3,6 + 6,9 + 4,5 

3,00 – 3,8 2,7 6,2 7,0 7,6 7,4 7,4 8,7 + 2,5 + 6,0 + 4,9 

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

Diagram 3.10 Klassindelning av inkomststandard för barnhushåll i Sverige 

1991, 2000 och 2005. 

Procent 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

-0,49 0,50- 

0,74 

0,75- 0,90- 1,00- 1,10- 1,25- 1,50- 2,00- 2,50- 3,00- 

0,89 0,99 1,09 1,24 1,49 1,99 2,49 2,99 


24 

1991 

2000 

2005

3.1.2 Socialbidrag 

Det andra delmåttet utgörs av det klassiska fattigdomsstrecket, d.v.s. de hushåll 

som har en så pass dålig ekonomi att de söker och är berättigade till samhällets 

yttersta nödhjälp. Denna har naturligtvis bytt skepnad och innehåll på många vis 

sedan 1800-talets kommunala övertagande men utgör fortfarande principiellt 

samhällets officiella sätt att försöka hjälpa familjer i ekonomiskt utsatta 

situationer. Från 1998 års reviderade socialtjänstlag benämns hjälpformen numera 

för ”ekonomiskt bistånd” men vi har valt att hålla kvar benämningen 

”socialbidrag” av flera skäl, bland anat för de tidsmässiga komparativa 

jämförelserna tillbaka till början av 1990-talet. 

Sedan 1998 fastställer riksdagen en riksnorm för socialbidraget som kommunerna 

inte får understiga (SFS 1997:890). Rätten till socialbidrag regleras i 

socialtjänstlagen och kan av den enskilde överklagas till länsrätt. Vid ansökan hos 

kommunens socialkontor eller liknande (t.ex. kommundels- eller stadsdelsförvaltning) 

görs en individuell prövning. Förutsättning för att beviljas 

socialbidrag är att hushållet inte kan försörja sig själv eller få sina behov 

tillgodosedda på något annat sätt. Detta innebär bland annat att man inte får ha 

andra tillgångar, till exempel besparingar, eller att man måste ha ansökt om andra 

generella förmåner först, såsom bostadsbidrag och föräldrapenning. Dessutom 

ställs numera strikta krav på att vara aktivt arbetssökande eller medverka i 

särskilda sysselsättningsåtgärder, arbetskrav som går utöver att stå till 

arbetsmarknadens förfogande via arbetsförmedlingen. 

Socialbidragsbehovet bedöms för samtliga personer i hushållet, även 

hemmavarande ungdomar över 18 år. Stödet betalas normalt ut på månadsbasis 

och är uppdelat i en norm och i en del som tar hänsyn till andra så kallade skäliga 

kostnader som ligger utanför socialbidragsnormen, framför allt den faktiska 

bostadskostnaden men också till exempel hushållsel, hemförsäkring, läkarvård, 

arbetsresor och fackföreningsavgift. Vid ett längre biståndsbehov kan det röra sig 

om bistånd utöver norm som täcker till exempel tandvård och husgeråd. På 

grundval av alla uppgifter om hushållets samlade inkomster och utgifter räknas 

hushållets nettobehov ut och beviljas som ett behovsprövat försörjningsstöd. 

Biståndet varierar högst avsevärt både i tid och belopp. Extremfallen är dels 

hushåll som erhåller socialbidrag vid ett enstaka tillfälle till exempel vid en akut 

försörjningskris och aldrig mer och dels sådana hushåll som permanent 

uteslutande lever på socialbidrag, till exempel i avvaktan på sjukpensionering eller 

ålderspension. 

Riksnormen per månad för år 2005 var följande (Socialstyrelsen 2004): 

1. Personliga omkostnader 

Ensam vuxen - 2 690 kr 

Samboende vuxna - 4 720 kr 

Barn under 1 år - 1 440 kr 

Barn 1 – 2 år - 1 640 kr 

Barn 3 år - 1 330 kr 

Barn 4 – 6 år - 1 630 kr 

Barn 7 – 10 år - 1 840 kr 

Barn 11 – 14 år - 2 120 kr 

Barn 15 – 18 år - 2 400 kr 

25

2. Gemensamma hushållskostnader 

1 person - 770 kr 

2 personer - 870 kr 

3 personer - 1 030 kr 





Riksnormen för socialbidraget utgör summan av de personliga kostnaderna för 

samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. För de 

två typfamiljer som kommer att illustrera olika mått och kriterier i denna studie 

innebär detta: 

Typfamilj 1. Familjen Olsson som består av Kerstin som är ensamstående 

vårdnadshavare med ett barn, Caroline 8 år. Riksnorm: 5.400 kronor. Därtill 

tillkommer beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända 

utgifter. Med en boendekostnad på 4 128 kronor/månad blir familjen berättigade 

till socialbidrag ifall deras inkomster understiger 9 528 kronor/månad under år 

2005. 

Typfamilj 2. Familjen Karlsson som består av Hans och Gunilla med barnen 

Jens (7 år) och Johan (16 år). Riksnorm: 10.060 kronor. Därtill tillkommer 

beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända utgifter. Med 

en boendekostnad på 5 054 kronor/månad blir familjen berättigade till 

socialbidrag ifall deras inkomster understiger 15 114 kronor/månad under år 

2005. 

Kommunernas socialbidragsuppgifter lagras och bearbetas av Statistiska 

centralbyrån. Socialstyrelsen publicerar löpande socialbidragsstatistik på kvartals- 

och årsbasis (se www.sos.se). De socialbidragsuppgifter som används i denna 

studie är hämtade från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister (IOF), som i 

sin tur överfört uppgifterna från de årliga officiella socialbidragsregister. 

Uppgifterna som erhållits är mängddata (Excelfiler) som anger hur många barn 0- 

17 år som i respektive kommun och år förekommit i ett hushåll med socialbidrag. 

Dessutom har en uppdelning av barn i utrikesfödda hushåll respektive 

flyktinghushåll ingått. 

Vilken datakvalitet och tillförlitlighet har detta registermaterial om 

barnfamiljernas socialbidrag? Enligt SCB och Socialstyrelsen är tillförlitligheten i 

de insamlade uppgifterna numera god (Socialstyrelsen 2005). De statistikansvariga 

myndigheterna bevakar och försöker åtgärda partiella brister i kommunernas 

primäruppgifter. För år 2005 har samtliga landets 290 kommuner inrapporterat 

uppgifter. Därutöver kan det förekomma ett partiellt bortfall i ett fåtal 

kommuner. Med reservation för eventuell inverkan av andra fel i kommunernas 

uppgiftslämnande kan sammantaget det empiriska materialet om barn i hushåll 

med socialbidrag sägas hålla en tillfredsställande tillförlitlighet. 

26

3.1.3 Överlappning mellan låg inkomststandard och socialbidrag 

I syfte att konstruera en robust indikator på barns och deras familjers ekonomiska 

utsatthet som förmår att följa utvecklingen på kommunal nivå över tid på ett 

trovärdigt vis utvecklades i den första barnfattigdomsstudien (Salonen 2002a) en 

indikator som baseras på dessa två mått; barn i familjer med låg inkomststandard och 

barn i socialbidragshushåll. Definitionen av barnfattigdom blir då barn som lever i 

familjer med låg inkomststandard eller som uppbär socialbidrag. Flera skäl låg bakom valet 

att konstruera en sammansatt indikator på barnfattigdomen som baseras på dessa 

två mått. 

Det kanske tyngsta skälet har varit den låga samstämmigheten mellan olika 

fattigdomsdefinitioner. Slutsatsen från tidigare forskning har varit att olika mått 

delvis fångar in olika delar av befolkningen och delvis mäter olika slags 

ekonomisk utsatthet bland hushållen (Halleröd 2000, Salonen 2002a). 

Flera orsaker kan påverka den bristande överensstämmelsen mellan dessa två 

mått. Så här sammanfattades dessa i den första studien (Salonen 2002a s.68): 

1. Tid. Medan ett inkomstrelaterat fattigdomsmått utgår från årssummerade 

hushållsuppgifter utgår socialbidragsmåttet från löpande aktuella månadsuppgifter. Årsuppgifter 

förmår inte spegla förändringar av utsatta hushålls föränderliga ekonomiska villkor under ett 

innevarande år, vilket kan innebära att ett hushåll har till exempel en så pass låg inkomst att 

de är beviljas socialbidrag under någon eller några månader för att därefter få inkomster gott och 

väl över socialbidragsnivå. 

2. Nivåer. De olika måtten utgår delvis från olika nivåer på vad som skall betraktas som 

en lägsta miniminivå på hushållens utgiftssida, såväl baskonsumtion som boendeutgifter. 

Eftersom kommunerna ytterst bestämmer över socialbidragsnivåer kan dessa fluktuera mellan 

kommuner och över tid. I definitionen av ekonomisk fattigdom (inkomststandard under 1,0) 

utgår man ifrån en fiktiv boendeutgift. Denna kan variera lokalt och i de fall den reella 

boendekostnaden är lägre innebär det, allt annat givet, att ett hushåll kanske därigenom inte 

blir berättigad till socialbidrag. 

3. Attityd. Med tanke på socialbidragets traditionellt stigmatiserade karaktär kan det 

tänkas att vissa hushåll, som i och för sig är berättigade, avstår från att söka detta 

behovsprövade bidrag med alla dess ingående individuella kontroller och prövningar. 

4. Kvalificering. Förutom rena inkomst- och utgiftsuppgifter omgärdas 

socialbidragssystemet av en rad förbehåll och villkor för att beviljas bidrag, till exempel man får 

inte inneha olika former av besparingar, bil (varierar), en för stor lägenhet/eget hem etc. För att 

beviljas socialbidrag kan hushåll uppmanas att flytta, göra sig av med bilen eller uppfylla något 

annat kriterium. Dessa strikta krav påverkar i varierande grad hushållens benägenhet att söka 

och beviljas socialbidrag. 

I det följande avsnittet skall vi kort uppdatera utvecklingen av dessa två delmått, 

var för sig men också i relation till varandra, fram till år 2005. I tabell 3.11 

presenteras en tidserie tillbaka till 1991 för båda dessa mått. Utfallet för år 2005 

visar att antalet barn i hushåll med låg inkomststandard legat relativt stilla sedan 

2001 medan antalet barn i hushåll med socialbidrag har varit i princip oförändrad 

sedan 2002. Dock sker det en viss minskning i båda kategorierna 2005. Jämfört 

27

med 1991 är det fler barn i hushåll med låg inkomststandard medan det skett en 

minskning i antalet barn i socialbidragshushåll fram till år 2005. 

Tabell 3.11 Jämförelse av barn i hushåll med låg inkomststandard med 

barn i hushåll med socialbidrag 1991 – 2005 i Sverige. I procent av samtliga 

barn 0 – 17 år. 

År Barn i hushåll med 

låg ink. standard 

i tusen % 

Barn i hushåll med 

socialbidrag 

i tusen % 

Differens 

Sbd/låg ink.st. 

i tusen kvot 

1991 136 7,2 178 9,4 + 42 1,32 

1992 150 7,9 196 10,3 + 46 1,31 

1993 183 9,5 221 11,5 + 38 1,21 

1994 197 10,0 242 12,4 + 45 1,23 

1995 224 11,4 245 12,5 + 21 1,10 

1996 261 13,3 259 13,2 - 2 0,99 

1997 279 14,4 256 13,0 - 23 0,91 

1998 246 12,7 236 12,1 - 10 0,95 

1999 219 11,3 208 10,7 - 11 0.95 

2000 177 9,2 181 9,4 + 4 1,02 

2001 154 8,0 161 8,3 + 7 1,05 

2002 157 8,1 148 7,7 - 9 0,94 

2003 150 7,7 143 7,4 - 7 0,95 

2004 154 8,0 144 7,4 - 10 0,94 

2005 151 7,8 138 7,1 - 13 0,91 

Den dramatiska utvecklingen av båda delmåtten, först med en kraftig uppgång 

1991-1997 för att därefter sjunka drastiskt fram till 2001, har förbytts till en 

stabilitet under de fyra senaste åren. Men båda delmåtten minskar något under 

2005 på nationell nivå. 

28

Diagram 3.12 Andel barn 0 – 17 år i familjer med låg inkomststandard 

respektive m ed socialbidrag 1991 – 2005. I procent av samtliga barn. 

15 

14 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

År 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

låg inkomst 

standard 

socialbidrag 

Ungefär lika många barn återfinns således i de två måtten på barnfamiljers 

ekonomiska sårbarhet. Den centrala frågan är då hur det faktiska sambandet 

mellan dessa mått ser ut på hushållsnivå. Hur många barn och deras familjer 

uppfyller båda dessa fattigdomskriterier, det vill säga överlappningen dem 

emellan? Tabell 3.13 belyser detta utifrån uppgifter för samtliga barn och deras 

familjer i landet. 

Av de barn som lever i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag år 2005 

återfanns drygt 46 000 i hushåll som både betecknades som ekonomiskt fattiga 

och som åtminstone under en period under året erhållit socialbidrag. Denna 

kärngrupp bland de ekonomiskt utsatta barnen utgör 2,4 procent av samtliga 

barn. Därutöver fanns det cirka 91 000 barn som levde i hushåll som erhållit 

socialbidrag under året men med en inkomststandard som låg över värdet 1,0 för 

hela året. Omvänt fanns det knappt 105 000 barn i hushåll med en 

inkomststandard under denna miniminivå men som inte har erhållit socialbidrag 

detta aktuella år. Sammantaget omfattar dessa tre grupper 242 000 barn som 

uppfyller åtminstone ett av dessa två delmått. Det är denna grupp barn som i 

studien räknas som att leva i ekonomiskt utsatta hushåll år 2005. 

29

Tabell 3.13 Antal barn 0-17 år i familjer efter låg inkomststandard och 

förekomst av socialbidrag 2005. 

Socialbidrag 46 391 

Ej socialbidrag 104 560 


under 1,0 

n % 

2,4 

5,4 

Summa 150 951 

7,8 


över 1,0 

n % 

91 146 

4,7 

1 686 118 

87,4 

1 777 264 

92,2 

Samtliga 

n % 

137 537 

1 790 678 

1 928 215 

30 

7,1 

92,9 

Av alla barn i hushåll med låg inkomststandard år 2005 hade drygt 30 procent av 

dessa även socialbidrag under året. Denna överlappning har minskat något i 

jämförelse med närmast tidigare år. Sedan 1997 har denna överlappning legat 

kring 35 procent men har tenderat att minska under senare år. Det är en stor 

skillnad mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Överlappningen 

är tre gånger så stor för barn i hushåll med utländsk bakgrund. Drygt hälften av 

dessa barn i ekonomisk fattigdom återfinns också med socialbidrag medan 

motsvarande andel för barn med svensk bakgrund endast är vart sjätte barn i ett 

ekonomiskt fattigt hushåll. Vidare analyser utifrån etnicitet och barns ekonomiska 

utsatthet presenteras i kapitel 4. 

Diagram 3.14 Andel barn i hushåll med låg inkomststandard som även 

mottagit socialbidrag under samma år 1991, 1997, 1999-2005. 

Procent 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

100 

1991 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År

Eftersom detta index om barns ekonomiska utsatthet har som ambition att spegla 

kommunala variationer presenteras relationen mellan dessa delmått på kommunal 

nivå i en särskild bilaga (kommunbilaga 3). Stora variationer förekommer i graden 

av överlappning mellan låg inkomststandard och förekomst av socialbidrag 

mellan landets kommuner, allt ifrån 1 till 53 procent. Störst överlappning 

återfinns i kommuner med en relativ hög barnfattigdom medan kommuner med 

en generellt sett låg nivå på såväl ekonomisk fattigdom som förekomst av 

socialbidrag har också en marginell överensstämmelse mellan dessa två delmått. 

Detta innebär att det i stort inte är variationer i graden av överlappning som 

påverkar barnfattigdomens spridning mellan kommunerna. Ifall överlappningen 

skulle jämn mellan kommunerna så skulle spridningen varit ännu större på 

kommunal nivå. Därför är det nödvändigt att närmare studera samgången mellan 

dessa fattigdomskriterier på kommunal nivå för att upptäcka dess påverkan på 

barnfattigdomens utbredning lokalt. 

Diagram 3.15 Jämförelse av grad av överlappning mellan låg 

inkomststandard och socialbidrag efter kommunernas uppfyllelsegrad 

kring barnfattigdom 2000 och 2005. 

Procent 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

79 8084 8589 90 

2000 

2005 

Diagram 3.15 visar att överlappningen mellan de två valda fattigdomskriterierna 

varierar tydligt efter omfattningen av barnfattigdom på lokal nivå. I de kommuner 

som hade en måluppfyllelse på åtminstone 90 procent var överlappningen 20 

procent i genomsnitt medan motsvarande andel i de mest ekonomiskt utsatta 

kommunerna (under 80 procent) hade drygt 30 procent av alla barn i hushåll med 

låg inkomststandard även socialbidrag år 2005. En märkbar utjämning har dock 

skett under de senaste åren. 

31

De slutsatser som den första rapporten om barnfattigdomen om relationen 

mellan dessa mått kan vara värda att hänvisa till: 

”Dessa resultat, sammantaget, har lett fram till bedömningen att det vore problematiskt att 

enbart välja ut ett av de studerade måtten i framtida jämförelser om barnfattigdom i Sverige. 

Istället talar resultatet för att man bör konstruera ett sammansatt mått som tar hänsyn till 

båda dessa variabler. På så sätt bygger man in en dynamik i ett index som samtidigt förmår ta 

hänsyn till såväl ett utfallsorienterat perspektiv (låg inkomststandard) som ett åtgärdsinriktat 

perspektiv (förekomst av socialbidrag). Det är i en samlad bedömning av variationer av både låg 

inkomststandard och socialbidrag som välfärdspolitiska strategier kan utvärderas.” (Salonen 

2002a s.74) 

”Med tanke på det komplexa ”dragspel” som tycks föreligga mellan å ena sidan ett inkomst- 

& utgiftsbaserat fattigdomsmått och å andra sidan socialbidraget som samhällets yttersta 

fattigdomsbekämpande åtgärd finns det således goda skäl, såväl principiellt som empiriskt, att 

föreslå ett sammansatt mått som förmår ta hänsyn till båda aspekterna.” (Salonen 2002a 

s.75) 

3.1 Jämförelse med andra fattigdomsdefinitioner 

I den omfattande offentliga belysning som följt kring den första rapporten 

(Salonen 2002a) över barnfattigdomens utveckling under 1990-talet har det 

kunnat noteras olikartade reaktioner. Många bedömare har tagit rapporten som 

utgångspunkt för en grundlig och seriös diskussion om ekonomiskt utsatta barns 

och deras familjers levnadsförhållanden. I många kommuner har rapporten lett 

till en förhöjd uppmärksamhet kring de specifikt lokala villkoren för barns 

ekonomiska grundtrygghet. På riksnivå har olika social- och familjepolitiska 

frågor kring barns villkor fått en förnyad aktualitet, särskilt i samband med 

valrörelsen 2002. Under det senaste året har en särskild arbetsgrupp inom berörda 

departement haft i uppdrag att belysa levnadsförhållanden för barn som lever i 

ekonomiskt utsatta hushåll. Mycket av den förda debatten kring barnfattigdomen 

i Sverige av idag har kommit att handla om hur man definierar och avgränsar 

detta fenomen. Ett slutresultat från departementsutredningen presenterades 2004 

i form av en omfattande analys (Socialdepartementet 2004). På huvudfrågan om 

hur många barn som är ekonomiskt utsatta i Sverige poängterar utredningen att 

det varierar beroende på definitioner och valda metoder. Det konstateras att 

något enkelt svar inte finns på frågan och att olika mått kan motiveras utifrån 

fokus och precisa frågeställningar. Utredningen laborerar med tre mått: 1/ andel 

barn i hushåll med disponibel inkomst under 60 procent av landets medianinkomst, 

2/ barn som lever i hushåll som någon gång under ett år mottagit 

ekonomiskt bistånd (socialbidrag) och 3/ de barn som lever i hushåll med 20 

procent lägst inkomst och som samtidigt saknar kontantmarginal. 

För att kunna jämföra med sådana inkomstbaserade mått med de mer 

sammansatta mått som detta barnfattigdomsindex utgår ifrån redovisas kort 

jämförelser med EU-definitionen av fattigdom som räknar alla hushåll med en 

disponibel inkomst som understiger 50 procent av landets medianinkomst, 

justerat för hushållens storlek och sammansättning. 

32

Tabell 3.16 Jämförelse av EU:s fattigdomsdefinition med låg 

inkomststandard för två typhushåll för åren 1991 till 2005. Löpande priser. 

År 1 vuxen + 1 barn 

EU-def Låg ink.st Differens 

kr/mån kr/mån kr/mån % 

2 vuxna + 2 barn 

EU-def Låg ink.st Differens 

kr/mån kr/mån kr/mån % 

1991 5 604 7 739 2 135 27,6 10 625 12 148 1 523 12,5 

1992 5 925 8 193 2 268 27,7 10 958 12 848 1 890 14,7 

1993 5 838 8 488 2 650 31,2 10 817 13 247 2 430 18,3 

1994 5 912 8 821 2 909 33,0 11 050 13 594 2 544 18,7 

1995 5 877 8 999 3 122 34,7 11 058 13 847 2 789 20,1 

1996 5 914 9 204 3 290 35,8 11 134 14 146 3 012 21,3 

1997 5 850 9 318 3 468 37,2 11 319 14 225 2 906 20,4 

1998 5 964 9 370 3 406 36,4 11 729 14 267 2 538 17,8 

1999 6 127 9 386 3 259 34,7 12 237 14 290 2 053 14,4 

2000 6 457 9 461 3 004 32,0 13 211 14 631 1 420 9,7 

2001 6 749 9 563 2 814 29,4 14 038 14 732 694 4,7 

2002 7 138 9 855 2 717 27,6 14 815 15 185 370 2,4 

2003 7 214 10 085 2 871 28,5 15 138 15 504 366 2,4 

2004 7 310 10 300 2 990 29,0 15 442 15 870 422 2,7 

2005 7 533 10 432 2 899 27,8 16 027 16 020 - 7 0,0 

Källa: SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister. 

Skillnaden mellan dessa fattigdomsstreck har varierat under den studerade 

tioårsperioden med en accentuering under de ekonomiskt besvärliga åren i mitten 

av 1990-talet. Detta är en direkt effekt av att de disponibla inkomsterna i Sverige 

sjönk under perioden 1992-94 och som därigenom sänkte fattigdomskriteriets 

tröskelvärde. Mellan 1997-2005 ökar sedan medianinkomsterna drastiskt, plus 25 

procent för typhushållet med en vuxen och ett barn och plus 36 procent för par 

med två barn vilket ökade fattigstrecket i motsvarande grad (räknat i löpande 

priser). 

Skillnaden mellan de två definitionerna är betydligt större för barnfamiljer med en 

ensamstående vårdnadshavare än med par med barn, vilket främst kan förklaras 

av de ensamförsörjande hushållens reellt låga inkomstnivåer. Av den officiella 

socialbidragsstatistiken framgår att åtminstone en tredjedel av samtliga ensamförsörjande 

barnhushåll i landet årligen erhöll kompletterande socialbidrag under 

den studerade tidsperioden. 

Definitionen av låg inkomststandard baseras på Konsumentverkets och 

Statistiska centralbyråns beräkningar av nödvändig baskonsumtion och lägsta 

godtagbara bostadskostnader. Av jämförelsen kan det konstateras att EUdefinitionen 

på halva medianinkomsten klart understiger denna detaljberäknade 

miniminivå. För ensamstående barnhushåll ligger EU-definitionen cirka 29 

procent lägre och för par med barn har EU-definitionens fattigdomströskel varit 

cirka 20 procent lägre men successivt närmat sig nivån för låg inkomststandard 

under de allra senaste åren. 

33

Det kan således konstateras att EU-definitionens nivå för fattigdom i Sverige 

ligger betydligt lägre än de två definitioner som denna studie baseras på. Då de 

senare är beräknade utifrån detaljerade konsumtionsutrymmen för olika 

hushållssammansättningar kan EU-definitionens fattigdomströskel ifrågasättas 

som en realistisk definition på en lägsta rimlig nivå som hushåll kan förväntas 

klaras sig på. EU-definitionen kan anses vara relevant mått vid internationella 

jämförelser länder emellan men kan knappast uppfylla de detaljkrav på nödvändig 

faktisk konsumtionsnivå som de andra definitionerna baseras på. I perspektiv av 

Barnkonventionens artikel (nr 27) om skälig levnadsstandard finns det skäl att 

ifrågasätta EU-definitionens användbarhet för svenska förhållanden. Ytterst vilar 

varje fattigdomsdefinition på normativa antaganden om lägsta godtagbara nivå. 

Denna rapport och Rädda Barnens långsiktiga målsättning med att konstruera ett 

barnindex som relaterar till Barnkonventionens artiklar utgår från att EUdefinitionen 

på 50 procent av medianinkomst blir för snäv genom att den inte i 

detalj tar hänsyn till om det i praktiken går att leva på en sådan låg inkomstnivå. 

Det gör däremot både definitionerna låg inkomststandard och socialbidragsnivån. 

Tabell 3.17 Jämförelse mellan EU:s fattigdomströskel, låg inkomststandard 

och socialbidragsnivå för år 2005. 

Typhushåll EU-def. Låg ink.st. Socialbidrag1 

Differens 

EU/Lågink. EU/Sbd 

Familjen 

Olsson 

(1 vuxen + 1 

barn) 

7 533 kr 10 432 kr 9 528 kr - 2 899 kr - 1 995 kr 

Familjen 

Karlsson 

(2 vuxna + 2 

barn) 

16 027 kr 16 020 kr 15 114 kr + 7 kr + 913 kr 

1 Baseras på riksnorm för ekonomiskt bistånd och genomsnittliga boendekostnader för 

resp. hushållstyp (IoF). 

34

4. Ekonomisk utsatthet år 2005– 

nationell nivå 

Detta kapitel beskriver studiens centrala resultat på nationell nivå. Fokus ligger 

på aktuella förändringar för år 2005. Dessa resultat jämförs varierande med åren 

1991, 1997, 2000 och 2004 för att kunna spegla såväl det senaste årets utveckling 

som mer långsiktiga förändringar. Uppläggningen följer i stort presentationen 

från tidigare årsrapporter. Resultat på nationell nivå följs av analyser som närmare 

granskar barnfattigdomens utveckling utifrån dels föräldrars härkomst och dels 

för barn till ensam- respektive samboende föräldrar. 

4.1 Nationell nivå 

I den alla första rapporten (Salonen 2002a) om barnfattigdomens utveckling i 

Sverige under perioden 1991 – 1999 beskrevs den nationella utvecklingstrenden 

utifrån två distinkta perioder. Den första perioden präglades av den generella 

ekonomiska nedgångsperioden vid 1990-talets början och mitt. Mellan åren 1991 

och 1997 ökade barnfattigdomen i Sverige successivt för att hamna på en högsta 

nivå 1997. Under 1990-talets två sista år vände denna negativa trend och en 

gynnsam återhämtning kring barnfamiljers ekonomiska utsatthet kunde också 

noteras för åren fram till 2003. Därefter bröts denna positiva trend 2004 då 

barnfattigdomen ökade något på nationell nivå. 

Hur har då utvecklingen av barnfattigdomen i Sverige utvecklats under 2005? Av 

följande tabeller och diagram kan utläsas att barnfattigdomen minskar något 

jämfört med 2004. Under 2005 levde 242 000 barn i åldern 0 – 17 år i hushåll 

som betecknas som ekonomiskt utsatta. Detta är en minskning med knappt 10 

000 barn jämfört med 2004 eller från 13,0 till 12,6 procent av samtliga knappt 2 

miljoner barn i Sverige. 

Tabell 4.1 Årlig förändring av andel barn i ekonomisk utsatthet 1991-2005. 

År 1991-1997 1997-1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Procent 

+7,4 

(+ 1,2 per 

år) 

- 4,5 

(- 2,3 per 

år) 

-2,5 -1,7 -0,6 - 0,2 + 0,2 - 0,4 

Jämfört med bottenåret 1997, då barnfattigdomens andel uppmättes till 22,3 

procent, har barnfattigdomen sammantaget minskat med 191 000 barn, från 433 

000 barn 1997 till 242 000 barn under år 2005. För åren 2002 – 2005 har det skett 

en stabilisering av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll runt 13 procent. 

35

Diagram 4.2 Andel barn 0 – 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 1997, 

1999-2005 i Sverige. I procent. 

Procent 

24 

22 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1991 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

Relaterat till Barnkonventionens måluppfyllelse att alla barn har rätt till en skälig 

levnadsstandard i Sverige har andelen i motsvarande grad minskat under år 2005 

till 87,4 procent eller nästan 1,7 miljoner av sammanlagt drygt 1,9 miljoner barn i 

åldern 0 – 17 år. 

Tabell 4.3 Barn 0 – 17 år i Sverige efter förekomst av ekonomisk fattigdom 

och/eller socialbidrag för år 1991, 1997, 2000, 2004 och 2005. 

År Varken ek.f. 

eller sbd 

Enbart ek.f. 

Enbart sbd 

Både ek.f. 

och sbd 

36 

Summa 

I tusen % i tusen % i tusen % i tusen % i tusen % 

1991 1612 85,1 104 5,5 146 7,7 32 1,7 1 893 100 

1997 1511 77,7 181 9,3 154 7,9 98 5,0 1 943 100 

2000 1635 84,7 115 6,0 119 6,2 62 3,2 1 931 100 

2004 1682 87,0 108 5,6 98 5,1 46 2,4 1 934 100 

2005 1686 87,4 105 5,4 91 4,7 46 2,4 1 928 100 

Differens 

2005/91 

2005/97 

2005/00 

2005/04 

+ 74 + 2,3 

+ 175 + 9,7 

+ 51 +2,7 

+ 4 + 0,4 

+ 1 - 0,1 

- 76 - 3,9 

- 10 - 0,6 

- 3 - 0,2 

- 55 - 3,0 

- 63 -3,2 

- 28 -1,5 

- 7 - 0,4 

+ 14 + 0,7 

- 52 - 2,6 

- 16 - 0,8 

0 0 

+ 35 

- 15 

- 3 

- 6

Vid en närmare jämförelse mellan år 2000 och 2005 är det framför allt en lägre 

andel av barn i hushåll med socialbidrag som förklarar varför måluppfyllelsen 

förbättrats under senare år ( minskning med totalt 34 000 barn, se tabell 4.3). 

Dessa resultat pekar på att en allmän förbättring av de svenska hushållens 

ekonomiska levnadsvillkor även slår genom på utsatta barnfamiljers levnadsvillkor. 

Trots den gynnsamma utvecklingen sedan 1997 lever dock fortfarande 

nästan en kvarts miljon barn och deras familjer under pressade ekonomiska 

vardagsvillkor år 2005. 

Hur har då utvecklingen av barnfattigdomen sett ut mellan förskole- och skolbarn 

under det senaste året? Som framgått av tidigare rapporter är den ekonomiska 

utsattheten större bland förskolebarn än skolbarn. Föräldrarnas etableringssituation 

i både familje- och arbetsliv innebär vanligtvis en successiv förbättrad 

familjeekonomi under barnens uppväxttid. Många faktorer spelar givetvis in för 

den enskilda barnfamiljens långsiktiga ekonomiska utveckling, till exempel 

familjesplittring, sjukdom och arbetslöshet. 

Tabell 4.4 Andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller 

socialbidrag efter barns ålder 1991, 2000 och 2005. 

Ålder 1991 2000 2005 Diff 05/91 Diff 05/00 

antal % antal % antal % antal % antal % 

0– 6 år 135 423 17,1 114 835 17,1 93 450 13,8 - 41 973 - 3,3 - 21 385 - 3,3 

7–17 år 145 797 13,3 181 220 14,4 148 647 11,9 + 2 850 - 1,4 - 32 573 - 2,5 

0–17 år 281 220 14,9 296 055 15,3 242 097 12,6 - 39 123 - 2,3 - 53 958 - 2,7 

Den ekonomiska utsattheten bland förskolebarn och deras familjer uppgick till 

13,8 procent av samtliga förskolebarn 2005. Även barnfattigdomen bland 

skolbarn har sjunkit fram till 2005, 11,9 procent jämfört med 14,4 procent för år 

2000. Sett till antalet barn har minskningen av barnfattigdomen under 2005 varit 

kraftigast för skolbarn i åldern 7 – 17 år. Den långsiktiga trenden är dock att 

skillnaden i ekonomisk utsatthet mellan förskole- och skolbarn tycks minska. 

Skillnaden var 3,8 procent 1991, för att därefter minska till 2,7 procent år 2000 

och 1,9 procent år 2005. 

4.2 Ekonomisk utsatthet bland barn efter föräldrars 

etniska bakgrund 

Tidigare rapporter om barnfattigdomens utveckling i Sverige har visat på stora 

skillnader mellan barn med svenskfödda föräldrar och barn till utrikesfödda 

föräldrar eller barn som själva är född i något annat land än Sverige. Numera har 

nästan en fjärdedel av samtliga barn någon form av utländsk bakgrund (SCB 

2006). Det är betydligt vanligare att vara född i Sverige och ha en eller båda 

föräldrar som invandrat till Sverige än att som barn invandrat till Sverige. År 2005 

var cirka 101 000 barn i åldern 0 – 17 år själva födda utomlands medan 192 000 

barn hade föräldrar som båda var födda utomlands. 243 000 barn hade en 

förälder född utomlands. Med begreppet ”utländsk bakgrund” sammanförs alla 

37

dessa barn. Givetvis varierar deras ursprungssituation och relation till sitt eller 

förälders födelseland kraftigt bland de cirka 435 000 barn som klassificeras utifrån 

detta begrepp. Situationen för barn som under 1990-talet som själva tillsammans 

med sina familjer kommit från krigshärjade länder är givetvis annorlunda än för 

många av de barn som har en utlandsfödd förälder som i många fall levt i Sverige 

i många årtionden. 

Diagram 4.5 Andel barn 0-17 år som lever i ekonomisk utsatthet efter 

svensk respektive utländsk bakgrund 2000 – 2005. 

Procent 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

38 

svensk bakgrund 

utländsk bakgrund 

Barns ekonomiska utsatthet utifrån ett etniskt bakgrundsmönster fram till år 2005 

visar att var trettonde barn (7,2 procent) med svensk bakgrund levde i ett hushåll 

som antingen hade en låg inkomststandard eller socialbidrag. Detta skall jämföras 

med nästan vart tredje barn med någon utländsk bakgrund (31,1 procent). Det är 

således mer än fyra gånger så stor risk för barn med någon form av utländsk 

bakgrund att leva i ett hushåll med en ekonomiskt utsatt situation.

Tabell 4.6 Barns ekonomiska utsatthet år efter föräldrar bakgrund år 2005. 

Barn 0 – 17 år Låg inkomst- Social- Låg ink. Antingen låg 

Standard bidrag standard & ink.standard 

socialbidrag eller socialbidrag 

n % 

n % 

n % n % 

Samtliga barn 

(n = 1 928 215) 

150 951 7,8 13 537 7,1 46 391 2,4 242.097 12,6 

Barn med svenska 

föräldrar 

(n = 1 493 731) 

66 411 4,4 52 568 3,5 11 437 0,8 107.542 7,2 

Barn med en 

utl.föddförälder 

(n = 243 025) 

38 282 15,8 35 094 14,4 14 465 6,0 58 911 24,2 

Barn med två 

utl.födda föräldrar 

(n = 191 459) 

46 258 24,2 49 875 26,0 20 489 10,7 75 644 39,5 

Barn, s:a utl.födda 

föräldrar 

(n = 434 484) 

84 540 19,5 84 969 19,6 34 954 8,0 134 555 31,1 

Barn, utrikes född 

(n = 100 600) 

28 129 28,0 32 722 32,5 13 628 13,5 47 223 46,9 

- varav 0 – 2 år 

vistelsetid 

(n = 32 438) 

15 343 47,3 12 755 39,3 6 861 21,2 21 237 65,5 


vistelsetid 

(n = 24 192) 

6 537 27,0 10 010 41,4 3 858 15,9 12 689 52,5 


vistelsetid 

(n = 17 692) 

3 258 18,4 4 995 28,2 1 582 8,9 6 671 37,7 

- varav 10 år – 

vistelsetid 

(n = 26 163) 

2 954 11,3 4 912 18,8 1 305 5,0 6 561 25,1 

Denna sårbarhet varierar kraftigt om en eller båda föräldrarna är födda 

utomlands; 24 respektive 40 procent. Det är nästan dubbelt så hög risk för barn 

med båda föräldrarna utrikes födda. Ser man till de barn som själva är födda i ett 

annat land uppgår denna riskfaktor till nästan hälften (46,9 procent) av alla dessa 

knappt 101 000 barn. Detta hänger naturligtvis samman med den osäkra 

ekonomiska etableringssituation som blivit allt vanligare under det senaste 10-15 

åren för nyanlända familjer. Barns ekonomiska otrygghet är naturligtvis särpräglad 

för familjer som kommit till Sverige och genomgår en etableringsprocess. Den 

ekonomiska utsattheten bland dessa barn och deras familjer följer tydligt ett 

mönster efter vistelsetidens längd i Sverige. Ju kortare tid man varit i landet desto 

högre risk för ekonomisk utsatthet. Resultaten kring denna kvardröjande 

ekonomiska utsatthet bland immigrantfamiljer (se tabell 4.6), som i flesta fall 

under 1990-talet haft flyktingkaraktär, är också intressant i förhållande till 

finansieringsformer mellan stat och kommun. I det nuvarande statliga 

ersättningssystemet utgår ett schablonbelopp till kommunerna för deras 

39

flyktingmottagande. Dessa ersättningar är baserade på en maximal ersättningstid 

på ankomstår och tre nästföljande år. Av resultaten att döma bland barn och 

deras föräldrar som kommit på senare år har många av dessa hushåll erhållit 

socialbidrag från kommunerna betydligt fler år. 

Diagram 4.7 Barns ekonomiska utsatthet efter föräldrars bakgrund 2000- 

2005. I procent av barn 0-17 år. 

Procent 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

40 

svenskfödda 

föräldrar 

en utlandsfödd 

förälder 

två utlandsfödda 

föräldrar 

s:a minst en 

utlandsfödd 

förälder 

Jämförs dessa förhållanden för år 2005 med tidigare år bekräftas bilden av stora 

skillnader mellan barn från svenska respektive utländska bakgrundsförhållanden 

(tabell 4.8). Bland barn med svensk bakgrund har målet att undslippa ekonomisk 

fattigdom ökat från 83,9 till 92,9 procent mellan 1997 och 2005. För dessa hushåll 

är den ekonomiska fattigdomen numera betydligt lägre än vad det var vid 1990talets 

inledning (88,7 procent år 1991). För samtliga barn med utländsk bakgrund 

har barnfattigdomen minskat något under det senaste året, - 0,5 procent. År 2005 

omfattas drygt två tredjedelar av samtliga barn med utländsk bakgrund 

målsättningen att inte behöva växa upp i ett ekonomiskt fattigt hushåll och/eller 

med socialbidrag. Studeras de två fattigdomskriterierna närmare är det framför 

allt det senare kriteriet, förekomst av socialbidrag, som påverkar den 

bekymmersamma ekonomiska situationen för barn i hushåll med utländsk 

bakgrund.

Tabell 4.8 Andel barn 0 – 17 år efter förekomst av låg inkomststandard 

och/eller socialbidrag för år 1991, 1997, 2000– 2005 efter utländsk 

bakgrund. 

Bakgrund/ 

År 

Varken ek. 

eller syd 

% 

Enbart låg 

inkomst- 

standard 

% 

Enbart 

socialbidrag 

% 

Både låg 

ink.st. 

och sbd 

% 

Summa 

i tusen % 

Svensk 

Bakgrund 

1991 88,7 4,6 5,9 0,7 1 519 100 

1997 83,9 8,3 5,8 2,1 1 510 100 

2000 90,6 4,6 3,8 1,0 1 528 100 

2001 91,9 3,8 3,4 0,8 1 524 100 

2002 92,3 3,9 3,0 0,8 1 520 100 

2003 92,5 3,8 3,0 0,7 1 513 100 

2004 92,3 4,0 3,0 0,8 1 505 100 

2005 92,9 4,4 3,5 0,8 1 494 100 

Utländsk 

Bakgrund 

1991 70,6 9,0 14,9 5,5 374 100 

1997 56,3 13,0 15,3 15,4 433 100 

2000 62,3 10,9 14,9 11,9 403 100 

2001 66,0 10,3 13,5 10,2 409 100 

2002 67,6 10,7 11,9 9,8 416 100 

2003 68,6 10,9 12,2 8,3 422 100 

2004 68,4 11,3 12,2 8,0 428 100 

2005 68,9 11,5 11,6 8,0 435 100 

Diff. sv./ 

utl. barn 

1991 - 18,1 4,4 9,0 4,8 

1997 - 27,6 4,7 9,5 13,3 

2000 - 28,3 6,3 11,1 10,9 

2001 - 25,9 6,5 10,1 9,4 

2002 - 24,7 6,8 8,9 9,0 

2003 - 23,9 7,1 9,2 7,6 

2004 - 23,9 7,3 9,2 7,2 

2005 - 24,0 7,1 8,1 7,2 

Tabell 4.9 sammanfattar jämförelsen mellan barn med svensk respektive utländsk 

bakgrund genom att jämföra de relativa skillnaderna under utvalda år mellan 1991 

och 2005. Ett tydligt resultat är att skillnaden i ekonomisk utsatthet kraftigt 

förstärkts mellan dessa barngrupper sedan den ekonomiska uppgången inleddes 

från 1997, en ökning från 2,7 gånger större risk för barn med utländsk bakgrund 

1997 till 4,2 gånger så stor risk år 2001. Däremot låg detta, mer eller mindre, stilla 

under åren 1991 till 1997 med dess kraftiga konjunkturnedgång. Skillnaderna efter 

etnisk bakgrund tycks accentueras under den senare ekonomiskt gynnsamma 

perioden. Sedan 2001 har sedan denna relativa skillnad legat kvar på ungefär 

41

samma nivå fram till 2005, vilket innebär en fyrdubblad fattigdomsrisk för barn 

med någon utländsk bakgrund. Den relativa skillnaden mellan barn men svensk 

respektive utländsk bakgrund är som störst det allra senaste året 2005. 

Tabell 4.9 Andel barn 0 – 17 år som saknar ekonomisk grundtrygghet 

efter föräldrars bakgrund 1991, 1997 och 2000 – 2005. 

År Barn med 

svensk 

bakgrund 

Barn med 

utländsk 

bakgrund 

Differens utl./sv. 

barn 

i tusen % i tusen % 

1991 171 11,3 110 29,4 2,60 

1997 243 16,1 189 43,7 2,71 

2000 144 9,4 152 37,7 3,99 

2001 123 8,1 139 34,0 4,20 

2002 117 7,7 135 32,4 4,21 

2003 114 7,5 133 31,4 4,19 

2004 117 7,7 135 31,6 4,10 

2005 108 7,2 135 31,0 4,31 

Om man närmare följer de utlandsfödda barnens ekonomiska villkor i Sverige 

under senare år kan vi notera att den ekonomiska utsattheten kulminerade 1997. 

Men samtidigt minskar den ekonomiska utsattheten tämligen långsamt när man 

tar hushållens vistelsetid i beaktande. Nivåerna ligger fortfarande betydligt högre i 

början av detta årtionde än motsvarande nivåer vid 1990-talets inledning. Det 

finns således starka skäl för att fortsatt uppmärksamma invandrarbarnens 

ekonomiska grundvillkor, i synnerhet alla de barnfamiljer som invandrat under 

senare år. Dock har fattigdomsnivån för samtliga utlandsfödda barn minskat 

gradvis, oavsett vistelsetid i Sverige, mellan år 2000 och 2005 (diagram 4.10). 

42

Diagram 4.10 Andel utlandsfödda barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter 

vistelsetid i Sverige år 2000 – 2005. 

Procent 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

År 

0-2 år 

3-5 år 

6-9 år 

10 år - 

4.3 Ekonomisk utsatthet bland barn till ensam- resp. 

samboende föräldrar 

Det är sedan tidigare väl belagt att barnfamiljer med enbart en ensamstående 

vårdnadshavare oftare lever under betydligt sämre ekonomiska villkor än 

barnfamiljer med samboende föräldrar (SOU 2001:55, Gähler 2001, Socialstyrelsen 

2006). En tidigare studie har belyst barns ekonomiska utsatthet i relation 

till om de bor med båda sina föräldrar eller med en ensamstående förälder 

(Salonen 2006). Uppgifterna för den studien sträckte sig fram till 2003. 

Presentationen i detta avsnitt är därmed en uppdatering av dessa resultat till 2005. 

Innan resultatgenomgången är det dock angeläget att uppmärksamma 

möjligheterna att spegla barns faktiska föräldraförhållanden och de brister som 

föreligger i den offentliga statistikföringen. I takt med att den traditionella kärnfamiljen 

med båda biologiska föräldrar som lever med barnen under hela deras 

uppväxt allt sämre stämmer in på alla barnfamiljer är det väsentligt att utveckla 

den offentliga familjestatistiken. Flera utredningar har på senare år uppmärksammat 

de problem som finns kring att försöka fånga barns reella 

familjeförhållanden (SCB 2003, Socialdepartementet 2004). Sedan Folk- och 

bostadsräkningen gjordes senast 1990 finns inte någon heltäckande officiell 

registrering, vilket lett till att statistik om hushåll och familjer blivit alltmer 

bristfälliga. Genom att jämföra intervjubaserade undersökningar (t.ex. HEK, 

SCB:s årliga undersökning om Hushållens Ekonomi) med register om 

totalbefolkning kan sådana felkällor identifieras och dess storlek uppskattas. 

Bland barnfamiljer sker framför allt en underskattning av barn till samboende 

föräldrar och en överskattning av barn till ensamstående föräldrar. En 

43

uppskattning visar att antalet barn till ensamstående förälder i det register som 

denna studie utgår ifrån överskattas med 36 000 barn för år 2001. Dessa utgjorde 

knappt 9 procent av samtliga 413 000 barn 0-17 år till ensamstående föräldrar 

(Socialdepartementet 2004:153). Det är framförallt barn som lever med en 

ensamstående förälder som flyttat samman med en ny partner utan att dessa har 

nya gemensamma barn som blir felaktigt registrerade. I ombildade familjer där 

barnet har nya halvsyskon uppstår inte detta problem. I dessa fall blir barnet 

registrerat i en ombildad familj med två vuxna. Allt fler barn lever i en ombildad 

eller ibland två ombildade familjer. Den vanligaste typen av ombildad familj är 

där modern har egna barn från ett tidigare förhållande och paret därutöver har 

gemensamma barn (Barnombudsmannen 2004). Omkring 80 000 barn bor 

numera växelvis mellan sina biologiska föräldrar (Riksförsäkringsverket 2004). 

Därutöver kan det givetvis skilja sig avsevärt åt vad det i praktiken innebär för ett 

barn att den förälder man bor med skaffat en ny partner. I många fall kommer 

denna person att träda in som en varaktigt betydelsefull styvpappa eller 

styvmamma för barnet medan det för andra barn inte blir på det viset utan kanske 

formas till en mer distanserad och tillfällig vuxenrelation. Det har i offentlig 

statistik blivit allt svårare att spegla den ökade dynamiken i såväl bildande av som 

upplösning av familjekonstellationer där barn ingår. 

För tolkningen av resultaten i denna studie är det således viktigt att komma ihåg 

att en viss överskattning av antalet barn med ensamstående föräldrar sker, 

troligtvis i storleksordningen kring en tiondel av denna grupp. Denna 

överskattning bör dock inte påverka de förändringar och variationer som beskrivs 

över tid eller mellan olika geografiska enheter. Motivet att, trots denna felkälla, 

använda denna hushållsdefinition är möjligheten att spegla barns ekonomiska 

utsatthet på kommunal nivå. 

Resultaten i det följande givetvis har ett tydligt könsuppdelat mönster genom att 

den stora merparten av alla ensamstående föräldrar är kvinnor. Fem av sex barn 

till ensamstående föräldrar lever med sin mamma (Barnombudsmannen 2004, 

SCB 2005). Tonårspojkar lever i något större utsträckning med sin ensamstående 

pappa jämfört med yngre barn och tonårsflickor. I de statistiska underlag som 

analyserats i denna studie framgår det alltså inte om det rör sig om barn som lever 

med en ensamstående mamma eller pappa. Men vi kan utgå från att de allra flesta, 

fem av sex, av dessa barn lever med enbart sin mamma. 

Hur har barns föräldraanknytning överlag förändrats från 1990-talets inledning 

och framåt? Antalet barn 0-17 år till ensamstående förälder i hela landet har under 

denna period ökat med 36 procent, från drygt 300 000 barn till 413 000 barn år 

2005. Detta innebär att andelen av samtliga barn som bor med ensamstående 

förälder ökat från knappt vart sjätte barn till mer än vart femte barn mellan 1991 

och 2005. En minskning (8 000 barn) av barn till ensamstående förälder kan dock 

noteras de två senaste åren. 

44

Tabell 4.11 Antal barn 0-17 år boende med ensamstående resp. 

samboende föräldrar 1991, 2003-2005. 

År 

1991 

2003 

2004 

2005 

Differens 

2003/1991 

2004/2003 

2005/2004 

2005/1991 

Ensamstående Samboende Totalt 

föräldrar föräldrar 

i tusen % i tusen % i tusen % 

304 16 1 581 84 1 885 100 

421 22 1 515 78 1 936 100 

419 22 1 515 78 1 934 100 

413 21 1 516 79 1 928 100 

+ 117 + 6 - 66 - 6 + 51 

- 2 0 0 0 - 2 

- 6 - 1 + 1 + 1 - 6 

+ 109 + 5 - 65 - 5 + 43 

Hur har då barns ekonomiska utsatthet förändrats sedan 1990-talets början när 

det gäller ensamstående respektive samboende föräldrar? Av tabell 4.12 framgår 

att skillnaden mellan dessa föräldrakategorier var betydande redan år 1991. 

Medan drygt var tionde barn till samboende föräldrar definierades som 

ekonomiskt utsatta det året återfanns mer än vart tredje barn i hushåll med 

ensamstående föräldrar i denna ekonomiska situation. Den relativa utsattheten for 

barn till ensamstående föräldrar var således mer än tre gånger så hög jämfört med 

barn till samboende föräldrar. Nästan 40 procent av samtliga barn i hushåll med 

ekonomisk utsatthet var barn till ensamstående förälder 1991. 

Hur har då detta förändrats fram till 2005? Den ekonomiska utsattheten har 

minskat med nästan sju procent bland barn till ensamstående föräldrar, från cirka 

35 till cirka 28 procent. Motsvarande minskning för barn till samboende föräldrar 

är drygt två procent, från knappt 11 till drygt 8 procent. Mellan 2003 och 2004 

ökade barnfattigdomen något, särskilt bland barn till ensamstående förälder. 

Under 2005 minskar dock det igen, med knappt en procent bland barn till 

ensamstående föräldrar. 

45

Tabell 4.12 Barn i hushåll med ekonomisk utsatthet efter ensamstående 

resp. samboende föräldrar 1991, 2003-2005. Antal och procent. 

År 

1991 

2003 

2004 

2005 

Differens 

2005/1991 

2005/2004 

Ensamstående Samboende Totalt 

föräldrar föräldrar 

n % n % n % 

105 263 34,6 168 090 10,6 273 353 14,5 

115 992 27,6 130 705 8,6 246 697 12,8 

119 520 28,5 132 067 8,7 251 585 13,0 

114 588 27,8 127 509 8,4 242 097 12,6 

+ 8 994 - 6,8 - 40 581 - 2,2 - 31 256 - 1,9 

- 4 932 - 0,7 - 4 558 - 0,3 - 9 488 - 0,4 

Den relativa risken för barn att leva i ett fattigt hushåll har varit oförändrad 

mellan barn till ensam- respektive samboende föräldrar sedan 1990-talets början. 

Det är mer än tre gånger så stor risk för barn till ensamstående föräldrar – 3,31 

gånger år 2005 jämfört med 3,26 år 1991. Men räknat på samtliga barn som lever i 

ekonomiskt utsatta hushåll har barn till ensamboende föräldrar ökat kraftigt, från 

38,5 procent 1991 till 47,3 procent 2005. Nästan hälften av alla barn i ekonomiskt 

fattiga hushåll återfinns numera bland ensamstående föräldrar. Detta indikerar på 

ett tydligt vis en strukturell problematik och kan ses som en grundläggande 

välfärds- och familjepolitisk fråga att förhålla sig till. 

46

Diagram 4.13 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 2003-2005 efter 

ensamstående resp. samboende föräldrar. I Procent. 

Procent 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1991 2003 2004 2005 

År 

ensam stående 

fö rä ld e r 

sam boende 

fö rä ld ra r 

sam tliga 

Demografiska skillnader bland barnfamiljer är tydliga när det gäller andel 

ensamstående föräldrar i landets olika regioner och kommuner. Andelen barn till 

ensamföräldrar är betydligt vanligare i storstadsregionerna än landet i övrigt men 

har generellt sett ökat i alla typer av kommuner sedan 1991 (Salonen 2006). Tabell 

4.14 och 4.15 visar de mest aktuella uppgifterna. Som förväntat särskiljer sig de 

tre storstäderna från resten av landet, både när det gäller andel barn i ekonomisk 

utsatthet bland ensam- som samboende föräldrar. Andel barn i ekonomiskt 

fattiga hushåll är betydligt högre i storstäderna, oavsett om föräldrarna bor 

tillsammans eller är separerade. Andelen fattiga barn är förhållandevis högre 

bland samboende föräldrar i storstäderna, mer än dubbelt så hög andel än i någon 

annan typ av kommun. 

47

Tabell 4.14 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll med ensamstående 

resp. samboende föräldrar efter kommungrupp 1 2005. I procent av barn. 

Kommungrupp Antal 

kommuner 

Ensamst. 

förälder 

% 

Samboende 

föräldrar 

% 

48 

Differens 

Ensamst./ 

Samboende 

Storstäder 3 37,6 18,1 2,08 

Förortskommuner 38 23,0 5,7 4.03 

Större städer 27 26,5 8,1 3,26 

Pendlingskommuner 41 25,4 6,3 4.04 

Glesbygdskommuner 39 31,8 7,9 4,05 

Varuproducerande 

kommuner 

Öriga kommuner, 

över 25 000 inv. 

Övriga kommuner 

12 500-25 000 inv. 

Övriga kommuner 

– 12 500 inv. 

40 25,2 5,8 4,36 

34 25,1 7,2 3,51 

37 26,0 7,2 3,61 

31 29,2 8,1 3,59 

Kommunsnitt 

290 26,6 7,1 

Rikssnitt 

27,8 8,4 

1 En ny kommungruppsindelning har införts fr.o.m. 2005 (www.skl.se). 

3,77 

3,31 

Den relativa risken för ekonomisk utsatthet mellan barn till ensam- respektive 

samboende föräldrar varierar avsevärt mellan kommungrupper år 2005. I vissa 

kommungrupper är barnfattigdomen mer än fyra gånger så hög bland barn till 

ensamstående föräldrar medan motsvarande nivåer i de tre storstäderna är enbart 

dubbelt så hög. Detta hänger givetvis samman med den förhållandevis högre 

barnfattigdomen även bland barn till samboende föräldrar i de tre storstäderna. 

Detta gäller i synnerhet för Malmö kommun.

Tabell 4.15 Relativ risk för ekonomisk utsatthet för barn till ensamstående 

föräldrar jämfört med barn till samboende föräldrar i storstäderna och riket 

1991, 2004 och 2005. * 

Stockholm 

Göteborg 

Malmö 

S:a storstäder 

Övriga riket 

Riket 

1991 2004 2005 Differens 

05/91 05/04 

2,73 2,53 2,55 - 0,18 + 0,02 

3,00 2,57 2,61 - 0,39 + 0,04 

2,12 1,55 1,58 - 0,54 + 0,03 

2,67 2,23 2,08 - 0,59 

3,31 3,79 3,81 

3,26 3,27 3,31 

* 3,31 för riket 2005 innebär att det var 3,31 gånger högre risk för barn till ensamstående föräldrar 

att leva i ekonomisk utsatthet än barn till samboende föräldrar. 

4.4 Ekonomisk utsatthet bland barn efter föräldrars 

härkomst och familjemönster 

Genom att närmare analysera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer genom att 

kombinera föräldraskapet utifrån både föräldrars familjeförhållanden (i detta 

sammanhang om barn lever med en eller två föräldrar) och föräldrars härkomst 

avtäcks ett skarpt ojämlikhetsmönster (tabell 4.16 och diagram 4.17). En majoritet 

av samtliga barn (61 procent) lever med båda sina biologiska svenskfödda 

föräldrar. Den ekonomiska utsattheten bland dessa barn uppgår endast till 3,1 

procent eller vart 32:e barn. Detta kan jämföras med hälften av samtliga barn som 

lever med en ensamstående förälder född utanför Sverige. Andelen barn till 

samboende utländska föräldrar i ekonomisk utsatthet är drygt en fjärdedel år 2005 

medan motsvarande andel är drygt en femtedel för barn till ensamstående 

förälder som är född i Sverige. 

49

Tabell 4.16 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars 

bakgrund och boendeförhållanden 2005. 

Förälder Antal barn Barn i ekonomiskt 

utsatta hushåll 

Antal % 

svenskt par 

svensk ensamstående 

förälder 

utländskt par 

ensamstående förälder 

med utländsk 

bakgrund 

1 168 351 

325 380 

347 189 

87 295 

36 558 3,1 

70 984 21,8 

90 951 26,2 

43 604 50,0 

Andel av samtliga 

barn i ekonomiskt 

utsatta hushåll, i % 

50 

15,1 

29,3 

37,6 

18,0 

Summa 1 928 215 242 097 12,6 100,0 

Diagram 4.17 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars 

bakgrund och boendemönster 2005. 

Procent 

55,0 

50,0 

45,0 

40,0 

35,0 

30,0 

25 ,0 

20 ,0 

15,0 

10,0 

5,0 

0,0 

svenskt par svensk 

ensamstående 

förälder 

utrikes född par ensamstående 

förälder utrikes 

född 

Sett till samtliga barn i fattiga hushåll år 2005 återfinns enbart knappt vart sjunde 

barn i hushåll med två svenskfödda föräldrar. Mer än en tredjedel bor i hushåll 

med där åtminstone en av föräldrarna är utlandsfödd. Knappt hälften av samtliga 

fattiga barn lever med en ensamstående förälder. I knappt två tredjedelar av dessa 

ekonomiskt utsatta ensamhushåll är föräldern svenskfödd. Däremot är risken för 

ekonomisk utsatthet mer än dubbelt så hög bland ensamhushåll med en 

utlandsfödd förälder.

Hur har denna sammansättning av ekonomiskt utsatta barnhushåll sedan 1990talets 

inledning? Antalet barn som lever med två svenskfödda föräldrar har 

generellt minskat men också deras ekonomiska utsatthet. Det har skett en mer än 

halvering av barnfattigdomen i denna hushållsgrupp från 6,8 till 3,1 procent 

(minskning från 90 000 till 37 000 barn). I de övriga hushållsgrupper kan vi 

notera en generell ökning av antal barn, men också av barn som bor i ekonomiskt 

utsatta familjer. Dock har andelen barn i ekonomisk utsatthet minskat med en 

ensamstående svensk förälder från 31,1 till 21,8 procent mellan 1991 och 2005. 

Motsvarande minskning för barn till ensamstående utländsk förälder är enbart 

drygt en procent, från 51,3 till 50,0 procent, det vill säga en fortsatt oroväckande 

hög nivå. 

Tabell 4.18 Förändring av barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars 

bakgrund och boendeförhållanden mellan 2004 och 2005. 

Förälder Antal barn Barn i ekonomiskt 

utsatta hushåll 

Antal % 

svenskt par 

svensk ensamstående förälder 

utländskt par 

ensamstående förälder med utländsk 

bakgrund 

- 5 753 

- 5 970 

+ 6 513 

- 110 

- 4 347 - 0,4 

- 4 610 - 1,0 

- 211 - 0,6 

- 322 - 0,3 

Summa - 5 320 - 9 490 - 0,4 

Tabell 4.19 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter 

föräldrabakgrund och efter kommungrupper 2004. I procent av samtliga 

barn i ekonomiskt utsatta hushåll. 

Kommungrupp Antal 

kom- 

muner 

Ensamst. 

svensk 

förälder 

Samboende 

svenska 

föräldrar 

Ensamst. 

utländsk 

förälder 

Storstäder 3 18,3 6,3 25,9 49,2 

Förortskommuner 36 35,7 21,4 15,0 28,2 

Större städer 26 32,0 15,9 16,0 36,0 

Medelstora städer 40 37,2 21,7 12,0 29,1 

Industrikommuner 53 38,8 21,8 12,4 27,1 

Landsbygdskommuner 30 40,3 35,0 7,5 17,2 

Glesbygdskommuner 29 44,9 35,3 5,5 14,2 

Övriga, större kommuner 31 39,7 26,9 9,8 23,7 

Övriga, mindre kommuner 42 40,7 29,5 8,5 21,3 

Kommunsnitt 

290 38,5 25,4 11,1 25,0 

Rikssnitt 

30,0 16,3 17,5 36,2 

Utländsk 

samboende 

föräldrar 

51

Dessa markanta skillnader i barns ekonomiska uppväxtvillkor varierar i landets 

kommuner, vilket framgår av tabell 4.19. Sammanfattningsvis visar dessa resultat 

på högst varierande ekonomiska uppväxtvillkor efter föräldrars härkomst och 

föräldrars boendemönster. Dessutom varierar dessa sårbarhetsmönster avsevärt 

på kommunal nivå. 

52

5. Ekonomisk utsatthet år 2005 – 

kommunal nivå 

Tidigare rapporter om barnfattigdomen i Sverige har visat på stora skillnader 

mellan landets kommuner. Har detta mönster förändrats i någon större 

utsträckning under år 2005? Av rapportens bifogade kommunbilagor kan varje 

enskild kommuns senaste utveckling av barnfattigdomen följas. Tidigare studier 

har lyft fram två tydliga mönster på kommunal nivå, dels den stora spridningen i 

barnfattigdomens utbredning mellan kommunerna och dels att man kan skönja 

många divergerande utvecklingstrender på kommunal nivå. Det senare innebär i 

klartext att barnfattigdom för en enskild kommun kan avvika markant från den 

generella trenden i landet i stort. Detta understryker behovet av att noggrant följa 

den enskilda kommunens utveckling kring barns ekonomiska utsatthet. 

Framställningen i det följande kompletteras därutöver av omfattande 

kommunbilagor för att underlätta till vidare jämförelser på kommunal nivå. 

Analyserna i det följande har ambitionen att skildra kommunala variationer på ett 

överskådligt och sammanhållet sätt och därutöver uppmuntra läsaren till att göra 

sina egna specifika analyser och jämförelser på lokal nivå. 

5.1 Kommunal nivå 2005 

Som beskrivits tidigare minskade barnfattigdomen i Sverige år 2005 med 0,4 

procent eller knappt 10 000 barn. Hur såg då denna förändring ut på kommunal 

nivå? Som förväntat har andelen barn i fattiga hushåll minskat något i de allra 

flesta kommunerna år 2005. Av diagram 5.1 framgår att barnfattigdomen 

minskade i tre fjärdedelar av landets kommuner (218 kommuner). I 70 kommuner 

minskade andelen barn i fattiga hushåll med mer än en procentenhet. Omvänt 

ökade således barnfattigdomen i en fjärdedel av landets kommuner 2005 (72 

kommuner), varav mer än en procentenhet i 18 kommuner. 

53

Diagram 5.1 Förändring av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i 

landets kommuner mellan 2004 och 2005. Antal kommuner. 

Antal kommuner 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

- 1,0 - -0,9 - 0,0 +0,1- +0,9 +1,0 - 

Procentuell förändring 

Tidigare års centrala resultat kring den stora spridningen i barnfattigdomens 

omfattning mellan landets kommuner består i stort sett år 2005. Det skiljer drygt 

27 procent mellan lägsta och högsta resultat, mellan 68 till 96 procents 

måluppfyllelse. Drygt nio av tio kommuner ligger år 2005 på en nivå på över 85 

procent (tabell 5.2). Antalet kommuner som passerat 90-procentsstrecket har ökat 

från 2004 till 2005 med tjugo kommuner och uppgår senaste året till 126 

kommuner. Detta kan jämföras med bottenåret 1997 då endast en kommun i hela 

landet uppvisade ett resultat på denna höga nivå. 

Tabell 5.2 Kommuner fördelat efter andel barn som varken lever i 

ekonomiskt fattiga hushåll eller med socialbidrag 1991, 1997, 2000-2005. 

Antal kommuner och procent. 

Procent 1991 

1997 2000 2004 2005 

antal % antal % antal % antal % antal % 

– 74 1 0 54 19 4 1 1 0 1 0 

75 – 79 13 5 105 36 9 3 5 2 4 2 

80 – 84 87 31 104 36 74 26 19 7 22 8 

85 – 89 163 57 24 8 156 54 162 56 137 47 

90 – 20 7 1 0 46 16 106 37 126 43 

Summa 284 100 288 100 289 100 290 100 290 100 

Spridning: 

Lägsta värde 

Högsta värde 

Differens 

74,7 

94,2 

19,5 

60,3 

92,4 

32,1 

64,6 

95,0 

30,4 

68,6 

95,2 

26,6 

54 

68,4 

95,7 

27,3

Den stora spridningen i omfattningen av barns materiella utsatthet mellan landets 

kommuner kan studeras närmare i framför allt kommunbilagorna 1 och 2. De 

största förändringarna mellan 2004 och 2005 redovisas i nedanstående tabell. 

Förändringar av ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer kan variera högst 

avsevärt från ett år till ett annat på kommunal nivå. Det kan återspegla till 

exempel tillfälliga demografiska förändringar, i form av in- eller utflyttning av 

barnfamiljer med etableringsproblem, eller relateras till den lokala arbetsmarknadens 

fluktuationer. Det är inte ovanligt att barnfattigdomen växlar fram 

och tillbaka i en del kommuner, medan andra har en mer stabil utvecklingstrend. 

En genomgång av strukturella och demografiska bakgrundsvariabler för 

kommunerna visar på en del samband när det gäller barnfattigdomens 

förändringar i landets kommuner. Sett till invånarantal i kommunerna är 

minskningen av barns ekonomiska utsatthet betydligt mer accentuerad i de allra 

minsta (upp till 5 000 invånare) och i större kommuner (mer än 50 000 invånare). 

Närmare analyser bör ta flera faktorer i beaktande, till exempel flyttmönster och 

förändrade familjeförhållanden. Något tydligt mönster efter arbetslöshets- och 

förvärvsarbetsnivåer i kommunerna kunde inte noteras. De största minskningarna 

av barnfattigdomen sedan 2000 återfinns överlag i kommuner som i utgångsläget 

hade en förhållandevis hög barnfattigdom. 

Tabell 5.3 Kommuner efter störst grad av förändring av andel barn i 

hushåll varken ekonomiskt fattiga eller med socialbidrag mellan 2004 och 

2005. 

Kommuner med störst ökning 

1. Vindeln + 4,6 6. Tanum + 2,8 

2. Högsby + 3,3 7. Åre + 2,7 

3. Malå + 2,9 8. Karlsborg + 2,7 

4. Vadstena + 2,9 9. Vansbro + 2,6 

5. Ockelbo + 2,9 

Kommuner med störst minskning 

10. Herrljunga + 2,5 

1. Storfors - 3,0 6. Storuman - 1,7 

2. Sorsele - 2,6 7. Ydre - 1,7 

3. Smedjebacken - 2,5 8. Vingåker - 1,6 

4. Pajala - 2,1 9. Forshaga - 1,5 

5. Fagersta - 1,9 10. Älvdalen - 1,3 

Samtidigt kan det konstateras att kommunerna i toppen och botten av 

kommunrankingen för år 2005 uppvisar en stabilitet jämfört med året innan 

(tabell 5.4). Bland kommunerna med lägst barnfattigdom återfinns många 

välmående kranskommuner i storstadsregionerna. Längst ner på årets lista finns 

som tidigare år Malmö och Landskrona. Däremot har Botkyrka nu lämnat näst 

lägsta rankingen. Sedan år 2000 har andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i 

Botkyrka minskat med 7 procent. I Malmö ökade dock barnfattigdomen år 2005 

med 0,2 procent och ligger fortfarande kvar närmare en tredjedel av samtliga barn 

i kommunen (31.6 procent). Göteborg och Stockholm återfinns även bland 

kommunerna med lägst ranking 2005, 285:e respektive 282:a plats. En mer 

ingående analys av de tre storstäderna följer i avsnitt 5.3. 

55

Tabell 5.4 Andel barn i hushåll varken ekonomiskt fattiga eller med 

socialbidrag 2004 och 2005. 20 kommuner med högst respektive lägst 

ranking år 2005. 

Kommun Ranking Procent Ranking Procent Förändring 2005/2004 

2004 2004 2005 2005 i procent i ranking 

Lomma 1 95,2 1 95,7 0,5 0 

Kävlinge 4 94,4 2 95,5 1,1 -2 

Hammarö 2 95.0 3 95,0 0,0 1 

Älmhult 8 94,0 4 94,9 0,9 -4 

Habo 13 93,3 5 94,7 1,4 -8 

Täby 11 93,7 6 94,7 1,0 -5 

Knivsta 5 94,3 7 94,5 0,2 2 

Danderyd 21 92,9 8 94,5 1,6 -13 

Svedala 3 94,4 9 94,5 0,0 6 

Nykvarn 7 94,1 10 94,5 0,3 3 

Härryda 9 93,9 11 94,4 0,5 2 

Kungsbacka 6 94,2 12 94,4 0,2 6 

Bollebygd 17 93,3 13 94,3 1,3 -4 

Vellinge 10 93,7 14 94,1 0,4 4 

Ekerö 15 93,2 15 93,9 0,7 0 

Laxå 28 92,3 16 93,9 1,6 -12 

Lerum 40 92,0 17 93,8 1,8 -23 

Värnamo 14 93,3 18 93,6 0,3 4 

Piteå 18 93,0 19 93,4 0,5 1 

Ljungby 22 92,8 20 93,3 0,5 -2 

Sundbyberg 270 84,0 271 84,4 0,4 1 

Älvdalen 247 85,6 272 84,3 -1,3 25 

Pajala 230 86,3 273 84,2 -2,1 43 

Storuman 256 85,5 274 83,8 -1,7 18 

Burlöv 279 82,5 275 83,8 1,2 -4 

Dals-Ed 273 83,7 276 83,7 -0,1 3 

Helsingborg 272 83,9 277 83,6 -0,2 5 

Strömstad 278 82,8 278 83,6 0,8 0 

Torsby 277 83,0 279 83,6 0,6 2 

Högsby 284 80,0 280 83,3 3,3 -4 

Eskilstuna 281 81,9 281 82,3 0,4 0 

Stockholm 282 81,0 282 81,9 0,8 0 

Storfors 274 83,7 283 80,7 -3,0 9 

Södertälje 283 80,4 284 80,5 0,1 1 

Göteborg 285 79,3 285 80,0 0,7 0 

Årjäng 286 77,4 286 78,1 0,7 0 

Botkyrka 289 76,6 287 77,2 0,6 -2 

Eda 287 77,2 288 76,7 -0,5 1 

Landskrona 288 76,8 289 76,2 -0,7 1 

Malmö 290 68,6 290 68,4 -0,2 0 

56

5.2 Storstädernas stadsdelar 2005 

I likhet med föregående års rapport har vi valt att särskilt analysera 

barnfattigdomens utveckling i landets tre storstäder; Stockholm, Göteborg och 

Malmö och dess 49 stadsdelar. Motivet till detta går naturligtvis att relatera till 

tidigare års oroväckande beskrivningar av barnfattigdomens koncentration till 

landets storstäder. Malmö kommun har allt sedan dessa mätningar började i 1990talets 

inledning intagit en särställning bland landets kommuner (ranking 290) och 

Stockholm och Göteborg har stadigt legat bland de kommuner med högst 

barnfattigdom (Stockholm ranking 282 och Göteborg ranking 285 bland landets 

samtliga kommuner år 2004, kommunbilaga 1). 

5. 2.1. Antal barn i storstäderna 

Det är inte överraskande att antalet barn ökat kraftigare i landets storstäder än i 

landet i stort under de senaste tiotal åren. Detta speglar de strukturella 

omflyttningar som skett under senare år med bland annat en tilltagande 

inflyttning till storstadsområdena och en fortsatt utflyttning från gles- och 

landsbygdsområden i Sverige. En stor del av inflyttning från utlandet har 

koncentrerats till storstadsområdena och då i synnerhet till de så kallade 

miljonprogramsområden där bostäder funnits tillgängliga. 

Av tabell 5.5 framgår att den totala ökningen av antalet barn i landet mellan 1991 

och 2005 kan tillskrivas de tre storstäderna. Deras totala ökning av antal barn 0 – 

17 år på 49 000 barn kan jämföras med att barnantalet i resten av landet minskade 

med 10 000 barn motsvarande period. I början av 1990-talet bodde vart åttonde 

barn i någon av de tre storstäderna. Tio år senare är det mer än vart sjunde barn i 

landet. Störst procentuell ökning av barnantalet noteras för Malmö och 

Stockholm (+ 24 procent) för perioden 1991 – 2005 och en ökning med 16 

procent i Göteborg. Storleksmässigt motsvarar dock barnantalet i Stockholm det 

sammanlagda antalet barn i Göteborg och Malmö tillsammans. Den kraftigaste 

befolkningsökningen bland barn i storstäderna skedde under perioden 1991 till 

1997 för att därefter mattas av i ökningstakt under de senaste åren. Det är dock 

bara i Stockholm som barnantalet fortsätter att öka under successivt fram till 

2005. Mer än vart sjunde barn i landet bor numera i en av landets tre storstäder. 

Tabell 5.5 Antal barn 0 – 17 år i riket och i de tre storstäderna 1991, 1997, 

2000, 2004 och 2005. I tusen. 

1991 1997 2000 2004 2005 

Differens 

05/91 05/00 05/04 

Riket 1 893 1 943 1 931 1 934 1 928 + 35 - 15 - 6 

Tre 

storstäder 

Andel av 

riket, % 

Stockholm 

Göteborg 

Malmö 

239 

12,6 

117 

80 

42 

270 

13,9 

133 

88 

49 

279 

14,5 

138 

90 

51 

288 

14,9 

144 

92 

52 

290 

15,0 

145 

93 

52 

+ 51 + 11 + 2 

+ 2,4 + 1,1 + 0,1 

+ 24 + 5 + 1 

+ 16 + 3 + 1 

+ 24 + 2 0 

57

5.2.2 Ekonomisk utsatthet bland barn i storstädernas stadsdelar 

Med tanke på stadsdelarnas storlek i de tre storstäderna har det inte funnits några 

betänkligheter att redovisa barns ekonomiska utsatthet på denna detaljnivå. Bland 

de sammanlagt 49 stadsdelarna som fördelar sig på 18 i Stockholm, 21 i Göteborg 

och 10 i Malmö varierar det totala antalet barn mellan drygt 1 000 till drygt 13 000 

barn i åldern 0 – 17 år (se stadsdelsbilaga 3). Detta kan jämföras med redovisning 

av barnfattigdomens utbredning på kommunnivå där det totala barnantalet i 

många mindre kommuner understiger 1 000 barn. Storstädernas stadsdelar är 

invånarmässigt ofta minst lika stora som mindre kommuner. 

Till stor del utformas den kommunala familje- och barnpolitiken i de tre 

storstäderna genom de politiska nämnder och församlingar som finns på 

stadsdelsnivå. Den geografiska indelning som beskrivs i det följande utgår från 

storstäderna officiella geografiska indelning och överensstämmer i stort med de 

politiska och administrativa indelningarna i respektive kommun. Barnfattigdomens 

utveckling i storstädernas stadsdelar kommer i det följande göras 

tillbaka till år 1991, det första året med totalräknade data som kan beskriva 

barnfamiljernas ekonomiska situation. Vi har, liksom analyserna på kommunnivå, 

valt att därutöver särskilt studera 1997 vilket var året då barnfamiljernas 

ekonomiska utsatthet kulminerade i Sverige. För att säkra aktualiteten i dessa 

mätningar har sedan resultat för de senaste åren fram till 2005 medtagits. 

Presentationen är upplagd för att underlätta jämförelser med kommande år. 

Innan mer inträngande resultat presenteras på stadsdelsnivå för de tre 

storstäderna kan det vara relevant att först följa barnfattigdomens utveckling på 

storstadsnivå lite mer i detalj. Som framgår av tabell 5.6 och diagram 5.7 har 

skillnaden totalt mellan riket och storstäderna tenderat ökat sedan början av 

1990-talet. Skillnaden för år 1991 var drygt 6 procent för att från 1997 och framåt 

ligga kring 9-10 procent över riksnivån. År 2005 är skillnaden i barnfattigdom 1,7 

gånger så stor i storstäderna jämfört med riket i stort. Då skall det noteras att 

rikssiffrorna består av totalräknat resultat, vilket inkluderar de tre storstäderna. 

Detta innebär att skillnaden mellan storstäderna och landet i övrigt i praktiken är 

betydligt större än vad dessa resultat visar. 

Tabell 5.6 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i riket och de tre storstäderna 

1991, 1997, 2000, 2004 och 2005. I procent av samtliga barn 0 – 17 år. 

1991 1997 2000 2004 2005 

Riket 14,9 22,3 15,3 13,0 12,6 

Tre storstäder 21,3 31,7 25,4 21,8 21,1 

differens till riket + 6,4 + 9,4 + 10,1 + 8,8 + 8,5 

Stockholm 

21,0 28,8 22,0 19,0 18,1 

Göteborg 

20,4 32,2 25,7 20,7 20,0 

Malmö 

Index riket = 100 

25,3 39,3 35,4 31,4 31,6 

Tre storstäder 143 142 166 168 168 

Stockholm 

141 129 144 146 144 

Göteborg 

137 144 168 159 159 

Malmö 

170 176 231 242 251 

58

Den ekonomiska utsattheten har ökat allra kraftigast i Malmö som redan i 

utgångsläget hade en barnfattigdom som låg betydligt högre än såväl riket som de 

två andra storstäderna. Ser vi till förändringar under hela tidsperioden 1991 till 

2005 har barnfattigdomen ökat från 25 till 32 procent i Malmö, vilket motsvarar 

en relativ ökning med 25 procent. Under motsvarande period minskade 

barnfattigdomen i Stockholm från 21 till 18 procent medan barnfattigdomen i 

Göteborg har legat kring drygt 20 procent av samtliga barn. Dessa förändringar 

har i tabell 5.6 och diagram 5.7 även jämförts med nivån i riket som helhet 

respektive år för att kunna studera storstädernas relativa utveckling i förhållande 

till riksutvecklingen. 

Diagram 5.7 Ekonomisk utsatthet bland barn i landets tre storstäder 

jämfört med riket 1991, 1997, 2000-2005. I procent av samtliga barn 0-17 år. 

Procent 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Stockholm 

Göteborg 

Malmö 

tre_storstäder 

riket 

1991 

1997 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

Trenden mellan 2000 och 2005 är dock att barns ekonomiska utsatthet minskat 

snabbare i landets storstäder än landet i stort, dock från en betydligt högre nivå. 

Detta gäller särskilt för Göteborg. Medan barnfattigdomen minskade i såväl 

Stockholm som Göteborg år 2005 ökade den något i Malmö igen. 

59

Diagram 5.8 Utvecklingen av barnfattigdom i landets tre storstäder jämfört 

med riket år 1991, 1997, 2000-2005. Index 100 = riket respektive år. 

Index riket=100 

275 

250 

225 

200 

175 

150 

125 

100 

1991 1997 2000 2201 2002 2003 2004 2005 

År 

60 

Malmö 

Göteborg 

Stockholm 

Hur ser det då ut i stadsdelarna i de tre storstäderna? Av stadsdelsbilagorna 1 – 7 

presenteras en rad detaljerade uppgifter om barnfattigdomens omfattning och 

förändringar i de 49 stadsdelarna i landets tre storstäder. För dem som särskilt vill 

följa denna utveckling fram till 2005 för någon enskild stadsdel erbjuder dessa 

underlag goda möjligheter till fördjupade analyser. I det följande ges en mer 

sammanhållen beskrivning av den ekonomiska utsattheten bland storstädernas 

barn och deras familjer. 

För att inledningsvis fokusera variationen av barnfattigdomens utbredning bland 

de 49 stadsdelarna har de stadsdelar med lägst respektive högst barnfattigdom år 

2005 valts ut. I diagram 5.9 presenteras dessa stadsdelars procentuella barnfattigdom 

mellan 2000 och 2005. Variationen mellan storstädernas stadsdelar i 

barns ekonomiska utsatthet är totalt sett betydligt större än motsvarande 

skillnader på kommunnivå. De allra fattigaste men också allra mest ekonomiskt 

välmående områden återfinns inom de tre storstäderna.

Diagram 5.9 Andel ekonomiskt utsatta barn i sex stadsdelar i storstäderna 

2000 – 2005. Andel av samtliga barn. 

Procent 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Bromma 

Rinkeby 

Limhamn 

stadsdel 

Rosengård 

Torslanda 

Bergsjön 

Stockholm Malmö Göteborg 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har i stadsdelen Torslanda i Göteborg 

minskat successivt till 3,4 procent år 2005. I andra extremen återfinns stadsdelen 

Rosengård i Malmö där barnfattigdomen ökat från drygt 50 procent vid 1990talets 

inledning till hela 81 procent år 1997. Därefter har denna rekordandel 

successivt minskat till 66 procent år 2005. Barnfattigdomen på Rosengård är mer 

än fem gånger så hög som i landet i stort. Jämförs barnfattigdomens utbredning 

mellan Rosengård och Torslanda är den nästan tjugo gånger så stor på Rosengård 

år 2005. I början av 1990-talet var denna skillnad drygt sju gånger så stor. Detta 

understryker den fördelningspolitiskt ogynnsamma utvecklingen inom landets 

storstäder under de senaste tio till femton åren. Denna översiktliga presentation 

av storstädernas extremt olikartade ekonomiska uppväxtförhållanden för barn 

visar på nödvändigheten av att studera dessa variationer närmare inom 

storstäderna. 

Hur har då utvecklingen sett ut i stort för stadsdelarna i storstäderna? Tabell 5.10 

visar fördelningen efter i vilken grad måluppfyllelsen att barn varken skall leva i 

hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag har utvecklats sedan 1991. 

Som framgår ligger fortfarande den genomsnittliga måluppfyllelsen lägre 2005 

jämfört med 1991, 78,7 jämfört med 78,9 procent. Noteras bör att genomsnittet 

för storstädernas stadsdelar ökade med 0,7 procent jämfört med riksgenomsnittet 

på 0,4 procent år 2005. Drygt en tredjedel av alla stadsdelar understiger en 

måluppfyllelse på åtminstone 80 procent år 2005. Antalet stadsdelar som kommer 

över 90 procent har ökat med två stadsdelar det senaste året. 

61

Tabell 5.10 Andel barn 0 – 17 år som varken lever i hushåll med låg 

inkomststandard eller socialbidrag i storstädernas stadsdelar 1991, 1997, 

2000, 2004 och 2005. 

Procent 1991 

n % 

– 79 22 45 

80 – 84 14 29 

85 – 89 6 12 

90 – 7 14 

Summa 

Genomsnitt 

Index 

1991= 100 

49 100 

78,9 

100 

1997 

n % 

35 71 

8 16 

5 10 

1 2 

49 100 

68,2 

86 

2000 

n % 

25 51 

5 10 

12 25 

7 14 

49 100 

74,6 

95 

2004 

n % 

17 35 

9 18 

15 31 

8 16 

49 100 

78,0 

99 

62 

2005 

n % 

17 35 

8 16 

14 29 

10 20 

49 100 

78,7 

Jämför vi denna spridning mellan stadsdelar och kommuner i stort för år 2005 

framträder ett tydligt mönster. I endast 1 procent av kommunerna i landet 

hamnar på en måluppfyllelse under 80 procent medan detta var fallet för 17 av 

storstädernas 49 stadsdelar (35 procent). I motsvarande grad uppnådde drygt en 

tredjedel av landets kommuner år 2005 en måluppfyllelse som översteg 90 

procent medan endast var femte av storstädernas stadsdelar klarade detta. 

Tabell 5.11 Andel barn 0 – 17 år som varken lever i hushåll med låg 

inkomststandard eller socialbidrag år i landets kommuner och 

storstädernas stadsdelar år 2005. 

Geografisk enhet 

Stadsdelar 

Procent Kommuner I storstäder Totalt 

- 79 % antal 4 17 21 

% 1,4 34,7 6,3 

80 – 84 % antal 20 8 28 

% 7,0 16,3 8,3 

85 – 89 % antal 137 14 151 

% 47,7 28,6 44,9 

90 % - antal 126 10 136 

% 43,9 20,4 40,4 

Total 

antal 287 49 336 

% 100,0 100,0 100,0 

Av stadsdelsbilagorna 1 och 2 kan varje enskild stadsdel följas för de enskilda 

åren. Sammantaget har sex av storstädernas stadsdelar minskat andelen barn i 

hushåll som varken är ekonomiskt fattiga eller har socialbidrag medan sjutton 

stadsdelar haft en gynnsam måluppfyllelse som överstigit fem procent mellan 

2000 och 2005. 

100

Tabell 5.12 Förändring av andel barn som varken lever i hushåll med låg 

inkomststandard eller socialbidrag 2000-2005 i storstädernas stadsdelar. I 

procent. 

Procentuell 

förändring 

2005/2000 

– -0,1 

0,0 – 4,9 

5,0 – 9,9 

10, 0 – 

Stadsdelar 

Antal % 

6 12 

26 53 

13 27 

4 8 

49 100 

Generellt kan man säga att klyftorna i barns ekonomiska uppväxtvillkor mellan 

rikare och fattigare stadsdelar har blivit större under de senaste åren. Bland de 

stadsdelar som minskat andelen fattiga barn allra mest mellan 1991 och 2005 

märks Norrmalm (- 10,6 procent), Kungsholmen (- 10,3 procent), Liljeholmen (- 

9,5 procent) i Stockholm och Majorna (- 8,9 procent), Lundby (- 7,8 procent), 

Linnéstaden (-7,6 procent) och Örgryte (- 6,3 procent) i Göteborg. Den stadsdel i 

Malmö där barnfattigdomen minskat som mest mellan 1991 och 2005 är Västra 

innerstaden (- 2,1 procent). I andra ändan återfinns Skärholmen (+ 8,6 procent), 

Kista (+ 4,7 procent) och Rinkeby (+ 4,5 procent) i Stockholm, Bergsjön (+ 19,0 

procent), Lärjedalen (+ 11,6 procent) och Gunnared (+ 9,8 procent) i Göteborg 

och Fosie (+ 14,9 procent), och Rosengård (+ 13,9 procent) och Södra 

innerstaden (+ 9,2 procent) i Malmö (se stadsdelsbilaga 2). 

Ser vi till aktuella förändringar under år 2005 var det sammanlagt 38 av 49 

stadsdelar som barns ekonomiska utsatthet minskade. De stadsdelar som hade 

den procentuellt kraftigaste minskningen av barn i ekonomisk utsatthet under 

2005 var Liljeholmen (Stockholm) – 3,9 procent, Gunnared (Göteborg) - 2,3 

procent, Kärra-Rödbo (Göteborg) - 2,0 procent och Spånga-Tensta (Stockholm) 

– 1,5 procent. Däremot har andelen ekonomiskt utsatta barn ökat som mest 

under 2005 i tre stadsdelar i Malmö: Fosie (+ 1,7 %), Oxie (+ 1,1 %) och 

Limhamn-Bunkeflo (+ 1,0 %). 

Dessa analyser visar på tydliga ekonomiska skillnader i barns uppväxtvillkor 

mellan storstädernas stadsdelar fram till år 2005. I fördelningstrappans nedersta 

nivå återfinns sammanlagt sju stadsdelar som med en extremt hög nivå på 

barnfattigdomsindexet – över 40 procent. Dessa är: 

Rosengård, Malmö 66,1 procent 

Bergsjön, Göteborg 60,4 procent 

Rinkeby, Stockholm 56,7 procent 

Södra innerstan, Malmö 55,3 procent 

Lärjedalen, Göteborg 45,6 procent 

Gunnared, Göteborg 41,6 procent 

Fosie, Malmö 40,8 procent 

63

Tidigare årsrapporter och resultatet från föregående kapitel har visat att skillnader 

i barnfattigdomens omfattning har tenderat ökat under senare år efter föräldrars 

härkomst. Andel barn i fattiga hushåll är numera mer än fyra gånger så vanligt 

bland barn med åtminstone någon förälder född utanför Sverige. I vilken grad 

slår dessa skillnader genom på storstädernas stadsdelar? Är skillnaderna större 

mellan barn till svenska respektive utlandsfödda föräldrar i till exempel 

invandrartäta stadsdelar eller mellan storstäderna sinsemellan? I det följande har 

vi, för översiktlighetens skull, valt att begränsa dessa analyser till två enskilda år – 

1991 och 2005 – och jämförelser mellan barn med båda föräldrarna födda i 

Sverige och barn med någon förälder född utomlands. Detta presenteras för 

samtliga stadsdelar i de tre storstäderna i stadsdelsbilaga 3 och 4. 

I genomsnitt har andelen barn med utländsk bakgrund totalt i de tre storstäderna 

ökat från 31,2 procent år 1991 till 40,4 procent år 2005. Fyra av tio barn har 

numera åtminstone en utlandsfödd förälder i landets storstäder. Malmö har haft 

den största ökningen, från 36 till 51 procent. Numera har alltså hälften av 

Malmös, cirka 52 000 barn, någon slags utländsk bakgrund. Både Stockholm och 

Göteborg hamnar på 38 procent av samtliga barn med utländsk bakgrund år 

2005. 

Tabell 5.13 Andel barn med utländsk bakgrund i storstädernas stadsdelar 

1991 och 2005. 

Andel Stadsdelar 

1991 

– 9 

10 – 24 

25 – 49 

50 – 

Summa 

snitt, i % 

Antal % 

0 0 

26 53 

15 31 

8 16 

49 100 

31,2 % 

Stadsdelar 

2004 

Antal % 

1 2 

16 33 

19 39 

13 27 

49 100 

39,9 % 

Variation i andel barn med en utländsk bakgrund är väldigt markant mellan 

storstädernas stadsdelar. 1991 var spridningen mellan 10 till 90 procent. År 2004 

var den ännu större, mellan 4 procent i Styrsö i Göteborg och 95 procent i 

Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö. I tretton stadsdelar utgör barn med 

utländsk bakgrund en majoritet av stadsdelens samtliga barn. 

Generellt sett har skillnaden i barnfattigdom mellan barn med svensk respektive 

utländsk bakgrund ökat i storstäderna mellan 1991 och 2005. Andelen barn med 

svensk bakgrund har ökat måluppfyllelsen med närmare 5 procent medan den 

minskat med en halv procent för barn med utländsk bakgrund mellan 1991 och 

2005. Mellan 2004 och 2005 har dock denna skillnad mellan barn med svensk 

respektive utländsk bakgrund minskat något i landets storstäder, från knappt 31 

procent 2001 till 29 procent år 2005. 

64

Tabell 5.14 Andel barn som varken lever i hushåll med låg 

inkomststandard eller socialbidrag i storstäderna efter föräldrarnas 

bakgrund 1991, 2004 och 2005. 

Föräldrars 

1991 2004 2005 Differens 

bakgrund 

05/91 05/04 

Svensk 85,9 90,6 90,6 + 4,7 0 

Utländsk 62,1 59,7 61,6 - 0,5 + 1,9 

Differens 

Sv/utl bakgrund 

- 23,8 - 30,9 - 29,0 

Stora variationer förekommer mellan stadsdelarna, vilket kan studeras närmare i 

stadsdelsbilaga 3 och 4. Barnfattigdomen bland barn med utländsk bakgrund är 

inte lägre i någon stadsdel än motsvarande andel för barn med svensk bakgrund i 

samma stadsdel år 2005. Måluppfyllelsen att barn varken skall behöva växa upp i 

familjer med låg inkomststandard eller socialbidrag verkar vara avlägsen i många 

av storstadens stadsdelar. I Rosengård i Malmö har denna andel sjunkit från 43 till 

31 procent av alla barn med utländsk bakgrund mellan 1991 och 2005 (se 

stadsdelsbilaga 4). Nästan alla barn i denna stadsdel, 95 procent, hade en utländsk 

bakgrund år 2005. I Rinkeby i Stockholm har motsvarande andel sjunkit från 47 

till 42 procent mellan åren 1991 och 2004. I sammanlagt sex stadsdelar överstiger 

barnfattigdomskvoten 50 procent bland barn med utländsk bakgrund år 2005 

(tabell 5.15), varav tre stadsdelar i vardera Malmö och Göteborg. 

Tabell 5.15 Stadsdelar med en barnfattigdom som överstiger 50 procent av 

samtliga barn med utländsk bakgrund år 2005. 

Stadsdel Andel 

Rosengård, Malmö 68,3 

Södra innerstan, Malmö 65,1 

Bergsjön, Göteborg 62,4 

Lärjedalen, Göteborg 57,3 

Rinkeby, Stockholm 57,1 

Fosie, Malmö 51,1 

Sammanfattningsvis visar dessa resultat på en fortsatt accentuerad ekonomisk 

segregation i de tre storstädernas stadsdelar när det gäller barns ekonomiska 

uppväxtvillkor utifrån etniska förtecken. Barnfamiljer med utländsk bakgrund 

tenderar bo alltmer koncentrerat till de stadsdelar som står längst ner i 

storstädernas socioekonomiska fördelningsprofil. Skillnader i barnfattigdom 

mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat under senare år 

och detta förstärker en redan tidigare ekonomisk och etnisk segregationen bland 

storstadens barnfamiljer. Under de senaste åren minskar dock den ekonomiska 

utsattheten relativt sett snabbare bland storstadens barn med utländsk bakgrund 

men skillnaderna är fortfarande markanta i jämförelse med barn till svenskfödda 

föräldrar. 

65

Referenser: 

Barnombudsmannen (2003). Vem bryr sig? Barnombudsmannens årsrapport 2003. 

Stockholm: Barnombudsmannen. 

Eriksson, Robert & Mikael Tåhlin 1984. ’Samgång mellan välfärdsproblem’, i 

Eriksson R. & R. Åberg (red) Välfärd i förändring. Stockholm: Prisma. 

Fritzell, Johan & Olle Lundberg 2000. Välfärd, ofärd och ojämlikhet. SOU 2000:41. 

Rapport från kommittén välfärdsbokslut. Stockholm: Socialdepartementet. 

Fritzell, Johan 2001. ’Inkomstfördelningens trender under 1990-talet’, i SOU 

2001:57 Välfärdens finansiering och fördelning. Stockholm: Socialdepartementet. 

Gähler M. 2001. ’Bara en mor – ensamstående mödrars ekonomiska 

levnadsvillkor i 1990-talets Sverige’, i Bergmark Å. (red) Ofärd i välfärden. SOU 

2001:54. Antologi Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Socialdepartementet. 

Halleröd, Björn 2000. ’Socialbidragstagande och fattigdom’, i Puide, A. (red) 

Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Gothia. 

Jonsson, Jan O. & Östberg, Viveca (2004). ’Resurser och levnadsförhållanden 

bland ekonomiskt utsatta 10-18 åringar: Analys av Barn-LNU och Barn-ULF’ i 

Ds 2004:41 (2004). Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet. 

Salonen, Tapio 2002a. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet. Bidrag till ett 

kommunalt barnindex. Stockholm: Rädda Barnen. 

Salonen, Tapio 2002b. Barns ekonomiska utsatthet – 2000. Stockholm: Rädda 

Barnen. 

Salonen, Tapio 2003. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2003. Stockholm: 

Rädda Barnen. 

Salonen, Tapio 2004. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2004. Stockholm: 


Salonen, Tapio 2006. Skilda uppväxtvillkor. En analys av barns ekonomiska utsatthet 

utifrån föräldraskap och storstadsperspektiv. Stockholm. Rädda Barnen. 

Salonen, Tapio 2007. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2006. Stockholm: 


SCB 2003. Ensamstående och sammanboende i folkbokföringen, taxeringen och i verkligheten. 

Bakgrundsdata till befolknings- och välfärdsstatistik. Nr 2003:11. Stockholm: 

Statistiska centralbyrån. 

66

SCB 2005. Barn och deras familjer 2004. Demografiska rapporter 2005:2. Stockholm: 

Statistiska centralbyrån. 

SCB 2007. Inkomstfördelningsundersökningen 2005. Redovisning på riksnivå. HE 21 

SM 0701. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 

Socialdepartementet 2004. Ekonomiskt utsatta barn. Ds 2004:41. Stockholm. 

Socialstyrelsen 2001. Social rapport 2001. Stockholm. 

Socialstyrelsen 2004. Riksnormen för försörjningsstöd 2005 – ändring i 

socialtjänstförordning (2001:937). Meddelandeblad December 2004. Stockholm. 

Socialstyrelsen 2005. Ekonomiskt bistånd årsstatistik, 2004. Utbetalda belopp samt antal 

biståndsmottagare och antal biståndshushåll. Statistik Socialtjänst 2005:7. Stockholm. 

Socialstyrelsen 2006. Social rapport 2006. Stockholm. 

SOU 2001:55. Barns och ungas välfärd. Antologi från kommittén välfärdsbokslut. 

Stockholm: Socialdepartementet. 

SOU 2001:79. Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande från kommittén 

välfärdsbokslut. Stockholm: Socialdepartementet. 

67

Kommunbilaga 1 

Andel barn 0 – 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll i landets kommuner år 2005. Efter 

ranking. 

Ranking Kommun Andel av samtliga barn 

1 Lomma 4,3 

2 Kävlinge 4,5 

3 Hammarö 5,0 

4 Älmhult 5,1 

5 Habo 5,3 

6 Täby 5,3 

7 Knivsta 5,5 

8 Danderyd 5,5 

9 Svedala 5,5 

10 Nykvarn 5,5 

11 Härryda 5,6 

12 Kungsbacka 5,6 

13 Bollebygd 5,7 

14 Vellinge 5,9 

15 Ekerö 6,1 

16 Laxå 6,1 

17 Lerum 6,2 

18 Värnamo 6,4 

19 Piteå 6,6 

20 Ljungby 6,7 

21 Vindeln 6,7 

22 Staffanstorp 6,8 

23 Öckerö 6,9 

24 Vadstena 6,9 

25 Oskarshamn 7,0 

26 Lidingö 7,0 

27 Götene 7,0 

28 Skövde 7,1 

29 Söderköping 7,1 

30 Vaxholm 7,2 

31 Lidköping 7,2 

32 Partille 7,3 

33 Ängelholm 7,3 

34 Vallentuna 7,3 

35 Karlsborg 7,4 

36 Vetlanda 7,5 

37 Vännäs 7,5 

38 Mariestad 7,7 

39 Österåker 7,8 

40 Mönsterås 7,8 

41 Grästorp 7,8 

42 Stenungsund 7,9 

43 Trosa 7,9 

44 Karlshamn 7,9 

45 Säter 8,0 

46 Vaggeryd 8,0 

47 Håbo 8,1 

48 Bromölla 8,1 

49 Kungälv 8,1 

50 Mölndal 8,1 

51 Sollentuna 8,2 

52 Varberg 8,2 

68

53 Askersund 8,2 

54 Östhammar 8,2 

55 Svenljunga 8,3 

56 Skellefteå 8,3 

57 Kumla 8,3 

58 Alingsås 8,3 

59 Salem 8,3 

60 Norsjö 8,3 

61 Ockelbo 8,3 

62 Gällivare 8,4 

63 Mörbylånga 8,4 

64 Oxelösund 8,4 

65 Gnosjö 8,4 

66 Olofström 8,4 

67 Ulricehamn 8,5 

68 Vara 8,5 

69 Tranemo 8,5 

70 Ystad 8,7 

71 Örnsköldsvik 8,8 

72 Degerfors 8,8 

73 Skara 8,8 

74 Höganäs 8,8 

75 Åtvidaberg 8,8 

76 Ydre 8,9 

77 Enköping 8,9 

78 Surahammar 8,9 

79 Tyresö 9,0 

80 Värmdö 9,0 

81 Vänersborg 9,0 

82 Östersund 9,1 

83 Leksand 9,1 

84 Sölvesborg 9,2 

85 Luleå 9,2 

86 Orust 9,2 

87 Ale 9,2 

88 Tjörn 9,2 

89 Alvesta 9,2 

90 Kungsör 9,2 

91 Tingsryd 9,2 

92 Nässjö 9,3 

93 Karlskoga 9,3 

94 Östra Göinge 9,3 

95 Gagnef 9,3 

96 Kiruna 9,4 

97 Nybro 9,4 

98 Mark 9,4 

99 Ronneby 9,5 

100 Tibro 9,5 

101 Vårgårda 9,5 

102 Herrljunga 9,5 

103 Sandviken 9,6 

104 Karlskrona 9,6 

105 Hallsberg 9,6 

106 Mora 9,6 

107 Umeå 9,6 

108 Kalix 9,6 

110 Robertsfors 9,6 

110 Boden 9,6 

111 Kalmar 9,6 

112 Finspång 9,7 

69

113 Tidaholm 9,7 

114 Kinda 9,7 

115 Hylte 9,7 

116 Avesta 9,7 

117 Mullsjö 9,7 

118 Eksjö 9,9 

119 Forshaga 9,9 

120 Mjölby 9,9 

121 Ovanåker 9,9 

122 Gislaved 9,9 

123 Osby 9,9 

124 Halmstad 9,9 

125 Nacka 10,0 

126 Åre 10,0 

127 Jokkmokk 10,1 

128 Hedemora 10,1 

129 Kil 10,2 

130 Torsås 10,2 

131 Vimmerby 10,2 

132 Markaryd 10,3 

133 Säffle 10,3 

134 Motala 10,3 

135 Arjeplog 10,3 

136 Hjo 10,4 

137 Skurup 10,4 

138 Ragunda 10,4 

139 Emmaboda 10,5 

140 Växjö 10,5 

141 Överkalix 10,5 

142 Sävsjö 10,5 

143 Hofors 10,6 

144 Lund 10,6 

145 Krokom 10,7 

146 Laholm 10,7 

147 Hallstahammar 10,7 

148 Västervik 10,7 

149 Sunne 10,8 

150 Hässleholm 10,8 

151 Gnesta 10,9 

152 Vansbro 10,9 

153 Strängnäs 10,9 

154 Uppvidinge 10,9 

155 Heby 11,0 

156 Nyköping 11,0 

157 Essunga 11,0 

158 Sollefteå 11,0 

159 Jönköping 11,1 

160 Sotenäs 11,1 

161 Järfälla 11,1 

162 Bengtsfors 11,1 

163 Skinnskatteberg 11,1 

164 Karlstad 11,1 

165 Boxholm 11,2 

166 Färgelanda 11,2 

167 Nordmaling 11,2 

168 Linköping 11,3 

169 Kristinehamn 11,4 

170 Hultsfred 11,5 

171 Timrå 11,5 

172 Söderhamn 11,5 

70

173 Övertorneå 11,5 

174 Sundsvall 11,6 

175 Eslöv 11,6 

176 Fagersta 11,6 

177 Upplands-Väsby 11,6 

178 Arboga 11,6 

179 Tranås 11,7 

180 Falun 11,7 

181 Uddevalla 11,7 

182 Ludvika 11,7 

183 Örkelljunga 11,8 

184 Falköping 11,8 

185 Malå 11,8 

186 Älvkarleby 11,8 

187 Filipstad 11,8 

188 Valdemarsvik 11,8 

189 Norrtälje 11,9 

190 Rättvik 11,9 

191 Borgholm 12,0 

192 Lekeberg 12,0 

193 Tierp 12,0 

194 Trelleborg 12,0 

195 Svalöv 12,1 

196 Uppsala 12,1 

197 Båstad 12,2 

198 Aneby 12,2 

199 Haparanda 12,2 

200 Solna 12,2 

201 Arvika 12,2 

202 Gävle 12,2 

203 Åstorp 12,3 

204 Nordanstig 12,3 

205 Upplands-Bro 12,3 

206 Hagfors 12,3 

207 Nynäshamn 12,3 

208 Ånge 12,4 

209 Sjöbo 12,4 

210 Vingåker 12,4 

211 Smedjebacken 12,4 

212 Lilla Edet 12,4 

213 Höör 12,4 

214 Arvidsjaur 12,5 

215 Lessebo 12,5 

216 Berg 12,6 

217 Töreboda 12,6 

218 Borås 12,7 

219 Bollnäs 12,7 

220 Falkenberg 12,8 

221 Härjedalen 12,9 

222 Ljusdal 12,9 

223 Tanum 12,9 

224 Lysekil 13,0 

225 Trollhättan 13,0 

226 Lindesberg 13,1 

227 Vilhelmina 13,1 

228 Bräcke 13,1 

229 Kramfors 13,1 

230 Klippan 13,1 

231 Åmål 13,1 

232 Sigtuna 13,2 

71

233 Grums 13,2 

234 Katrineholm 13,3 

235 Orsa 13,5 

236 Simrishamn 13,5 

237 Ljusnarsberg 13,7 

238 Tomelilla 13,7 

239 Sala 13,7 

240 Lycksele 13,7 

241 Åsele 13,7 

242 Kristianstad 13,8 

243 Gotland 13,8 

244 Nora 13,8 

245 Munkedal 13,9 

246 Perstorp 14,0 

247 Härnösand 14,0 

248 Huddinge 14,1 

249 Ödeshög 14,1 

250 Älvsbyn 14,2 

251 Hudiksvall 14,2 

252 Sorsele 14,3 

253 Malung 14,3 

254 Haninge 14,4 

255 Köping 14,4 

256 Bjuv 14,5 

257 Bjurholm 14,5 

258 Västerås 14,6 

259 Norberg 14,7 

260 Flen 14,7 

261 Norrköping 14,8 

262 Borlänge 14,9 

263 Hällefors 14,9 

264 Strömsund 15,1 

265 Gullspång 15,1 

266 Hörby 15,3 

267 Mellerud 15,4 

268 Örebro 15,4 

269 Munkfors 15,4 

270 Dorotea 15,5 

271 Sundbyberg 15,6 

272 Älvdalen 15,7 

273 Pajala 15,8 

274 Storuman 16,2 

275 Burlöv 16,2 

276 Dals-Ed 16,3 

277 Helsingborg 16,4 

278 Strömstad 16,4 

279 Torsby 16,4 

280 Högsby 16,7 

281 Eskilstuna 17,7 

282 Stockholm 18,1 

283 Storfors 19,3 

284 Södertälje 19,5 

285 Göteborg 20,0 

286 Årjäng 21,9 

287 Botkyrka 22,8 

288 Eda 23,3 

289 Landskrona 23,8 

290 Malmö 31,6 

72


Andel barn 0 – 17 år som varken lever i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag. 

Kommunvis jämförelse mellan 2004 och 2005. 

Efter rankingordning år 2005. 

Kommun Ranking Andel Ranking Andel Förändring 2005 / 2004 

2004 2004 2005 2005 i procent i ranking 

Lomma 1 95,2 1 95,7 ,5 0 

Kävlinge 4 94,4 2 95,5 1,1 -2 

Hammarö 2 95,0 3 95,0 ,0 1 

Älmhult 8 94,0 4 94,9 ,9 -4 

Habo 13 93,3 5 94,7 1,4 -8 

Täby 11 93,7 6 94,7 1,0 -5 

Knivsta 5 94,3 7 94,5 ,2 2 

Danderyd 21 92,9 8 94,5 1,6 -13 

Svedala 3 94,5 9 94,5 -,1 6 

Nykvarn 7 94,1 10 94,5 ,3 3 

Härryda 9 93,9 11 94,4 ,5 2 

Kungsbacka 6 94,2 12 94,4 ,2 6 

Bollebygd 17 93,0 13 94,3 1,3 -4 

Vellinge 10 93,7 14 94,1 ,4 4 

Ekerö 15 93,2 15 93,9 ,7 0 

Laxå 28 92,3 16 93,9 1,6 -12 

Lerum 40 92,0 17 93,8 1,8 -23 

Värnamo 14 93,3 18 93,6 ,3 4 

Piteå 18 93,0 19 93,4 ,5 1 

Ljungby 22 92,8 20 93,3 ,5 -2 

Vindeln 153 88,6 21 93,3 4,6 -132 

Staffanstorp 20 92,9 22 93,2 ,3 2 

Öckerö 26 92,4 23 93,1 ,8 -3 

Vadstena 95 90,3 24 93,1 2,9 -71 

Oskarshamn 16 93,1 25 93,0 -,1 9 

Lidingö 29 92,2 26 93,0 ,7 -3 

Götene 36 92,1 27 93,0 ,9 -9 

Skövde 25 92,4 28 92,9 ,5 3 

Söderköping 12 93,6 29 92,9 -,7 17 

Vaxholm 58 91,4 30 92,8 1,4 -28 

Lidköping 27 92,3 31 92,8 ,5 4 

Partille 38 92,0 32 92,7 ,7 -6 

Ängelholm 30 92,2 33 92,7 ,5 3 

Vallentuna 34 92,2 34 92,7 ,5 0 

Karlsborg 109 89,9 35 92,6 2,7 -74 

Vetlanda 32 92,2 36 92,5 ,4 4 

Vännäs 19 92,9 37 92,5 -,5 18 

Mariestad 24 92,7 38 92,3 -,4 14 

Österåker 53 91,5 39 92,2 ,7 -14 

Mönsterås 73 90,8 40 92,2 1,5 -33 

Grästorp 33 92,2 41 92,2 ,0 8 

Stenungsund 59 91,4 42 92,1 ,8 -17 

Trosa 41 91,8 43 92,1 ,3 2 

Karlshamn 35 92,1 44 92,1 -,1 9 

Säter 37 92,1 45 92,0 ,0 8 

Vaggeryd 31 92,2 46 92,0 -,2 15 

Håbo 71 90,9 47 91,9 1,0 -24 

Bromölla 51 91,6 48 91,9 ,3 -3 

Kungälv 67 91,1 49 91,9 ,8 -18 

Mölndal 46 91,7 50 91,9 ,2 4 

Sollentuna 64 91,2 51 91,8 ,6 -13 

73

Varberg 63 91,2 52 91,8 ,6 -11 

Askersund 55 91,5 53 91,8 ,3 -2 

Östhammar 65 91,2 54 91,8 ,5 -11 

Svenljunga 47 91,6 55 91,7 ,1 8 

Skellefteå 45 91,7 56 91,7 ,0 11 

Kumla 42 91,8 57 91,7 -,1 15 

Alingsås 57 91,4 58 91,7 ,3 1 

Salem 68 91,0 59 91,7 ,7 -9 

Norsjö 39 92,0 60 91,7 -,3 21 

Ockelbo 145 88,8 61 91,7 2,9 -84 

Gällivare 69 91,0 62 91,6 ,6 -7 

Mörbylånga 52 91,6 63 91,6 ,0 11 

Oxelösund 107 89,9 64 91,6 1,7 -43 

Gnosjö 44 91,7 65 91,6 -,2 21 

Olofström 62 91,3 66 91,6 ,3 4 

Ulricehamn 66 91,1 67 91,5 ,4 1 

Vara 104 89,9 68 91,5 1,6 -36 

Tranemo 60 91,4 69 91,5 ,1 9 

Ystad 56 91,5 70 91,3 -,1 14 

Örnsköldsvik 83 90,6 71 91,2 ,6 -12 

Degerfors 88 90,5 72 91,2 ,7 -16 

Skara 61 91,3 73 91,2 -,1 12 

Höganäs 43 91,7 74 91,2 -,6 31 

Åtvidaberg 72 90,9 75 91,2 ,3 3 

Ydre 23 92,8 76 91,1 -1,7 53 

Enköping 82 90,6 77 91,1 ,5 -5 

Surahammar 120 89,6 78 91,1 1,5 -42 

Tyresö 77 90,7 79 91,0 ,4 2 

Värmdö 97 90,2 80 91,0 ,8 -17 

Vänersborg 89 90,4 81 91,0 ,6 -8 

Östersund 115 89,8 82 90,9 1,1 -33 

Leksand 98 90,2 83 90,9 ,7 -15 

Sölvesborg 50 91,6 84 90,8 -,8 34 

Luleå 86 90,5 85 90,8 ,3 -1 

Orust 119 89,6 86 90,8 1,2 -33 

Ale 118 89,6 87 90,8 1,2 -31 

Tjörn 75 90,7 88 90,8 ,0 13 

Alvesta 126 89,3 89 90,8 1,5 -37 

Kungsör 81 90,6 90 90,8 ,2 9 

Tingsryd 117 89,8 91 90,8 1,0 -26 

Nässjö 110 89,9 92 90,7 ,9 -18 

Karlskoga 85 90,5 93 90,7 ,2 8 

Östra Göinge 74 90,8 94 90,7 -,1 20 

Gagnef 121 89,5 95 90,7 1,2 -26 

Kiruna 76 90,7 96 90,6 -,1 20 

Nybro 113 89,8 97 90,6 ,8 -16 

Mark 103 90,0 98 90,6 ,6 -5 

Ronneby 108 89,9 99 90,5 ,6 -9 

Tibro 94 90,3 100 90,5 ,2 6 

Vårgårda 87 90,5 101 90,5 ,0 14 

Herrljunga 177 87,9 102 90,5 2,5 -75 

Sandviken 100 90,1 103 90,4 ,4 3 

Karlskrona 90 90,4 104 90,4 ,0 14 

Hallsberg 78 90,7 105 90,4 -,3 27 

Mora 48 91,6 106 90,4 -1,3 58 

Umeå 106 89,9 107 90,4 ,5 1 

Kalix 147 88,8 108 90,4 1,6 -39 

Robertsfors 114 89,8 110 90,4 ,5 -5 

Boden 80 90,7 110 90,4 -,3 30 

Kalmar 111 89,8 111 90,4 ,5 0 

74

Finspång 131 89,2 112 90,3 1,2 -19 

Tidaholm 112 89,8 113 90,3 ,5 1 

Kinda 133 89,1 114 90,3 1,2 -19 

Hylte 136 89,0 115 90,3 1,3 -21 

Avesta 142 88,8 116 90,3 1,5 -26 

Mullsjö 91 90,4 117 90,3 -,1 26 

Eksjö 127 89,3 118 90,1 ,9 -9 

Forshaga 49 91,6 119 90,1 -1,5 70 

Mjölby 93 90,3 120 90,1 -,2 27 

Ovanåker 125 89,4 121 90,1 ,7 -4 

Gislaved 158 88,4 122 90,1 1,7 -36 

Osby 70 90,9 123 90,1 -,9 53 

Halmstad 132 89,1 124 90,1 ,9 -8 

Nacka 123 89,5 125 90,0 ,5 2 

Åre 206 87,3 126 90,0 2,7 -80 

Jokkmokk 193 87,6 127 89,9 2,3 -66 

Hedemora 102 90,0 128 89,9 -,1 26 

Kil 138 88,9 129 89,8 ,9 -9 

Torsås 84 90,5 130 89,8 -,7 46 

Vimmerby 79 90,7 131 89,8 -,9 52 

Markaryd 157 88,4 132 89,7 1,3 -25 

Säffle 105 89,9 133 89,7 -,2 28 

Motala 184 87,8 134 89,7 1,9 -50 

Arjeplog 139 88,9 135 89,7 ,8 -4 

Hjo 99 90,1 136 89,6 -,4 37 

Skurup 129 89,2 137 89,6 ,4 8 

Ragunda 167 88,2 138 89,6 1,3 -29 

Emmaboda 191 87,6 139 89,5 1,9 -52 

Växjö 124 89,4 140 89,5 ,1 16 

Överkalix 92 90,4 141 89,5 -,9 49 

Sävsjö 160 88,4 142 89,5 1,1 -18 

Hofors 134 89,1 143 89,4 ,3 9 

Lund 135 89,1 144 89,4 ,3 9 

Krokom 128 89,2 145 89,3 ,1 17 

Laholm 148 88,7 146 89,3 ,6 -2 

Hallstahammar 175 88,1 147 89,3 1,2 -28 

Västervik 163 88,3 148 89,3 1,0 -15 

Sunne 217 86,8 149 89,2 2,4 -68 

Hässleholm 174 88,1 150 89,2 1,1 -24 

Gnesta 150 88,7 151 89,1 ,4 1 

Vansbro 227 86,4 152 89,1 2,6 -75 

Strängnäs 144 88,8 153 89,1 ,3 9 

Uppvidinge 116 89,8 154 89,1 -,7 38 

Heby 164 88,3 155 89,0 ,7 -9 

Nyköping 169 88,2 156 89,0 ,8 -13 

Essunga 202 87,3 157 89,0 1,7 -45 

Sollefteå 170 88,1 158 89,0 ,8 -12 

Jönköping 141 88,8 159 88,9 ,1 18 

Sotenäs 168 88,2 160 88,9 ,7 -8 

Järfälla 152 88,6 161 88,9 ,3 9 

Bengtsfors 146 88,8 162 88,9 ,1 16 

Skinnskatteberg140 88,9 163 88,9 ,0 23 

Karlstad 155 88,5 164 88,9 ,4 9 

Boxholm 228 86,4 165 88,8 2,4 -63 

Färgelanda 179 87,9 166 88,8 ,9 -13 

Nordmaling 171 88,1 167 88,8 ,7 -4 

Linköping 149 88,7 168 88,7 ,0 19 

Kristinehamn 204 87,3 169 88,6 1,4 -35 

Hultsfred 156 88,4 170 88,5 ,1 14 

Timrå 192 87,6 171 88,5 ,9 -21 

75

Söderhamn 185 87,8 172 88,5 ,7 -13 

Övertorneå 181 87,8 173 88,5 ,6 -8 

Sundsvall 197 87,5 174 88,4 1,0 -23 

Eslöv 172 88,1 175 88,4 ,3 3 

Fagersta 96 90,2 176 88,4 -1,9 80 

Upplands-Väsby 178 87,9 177 88,4 ,4 -1 

Arboga 165 88,3 178 88,4 ,1 13 

Tranås 122 89,5 179 88,3 -1,2 57 

Falun 176 88,0 180 88,3 ,3 4 

Uddevalla 166 88,3 181 88,3 ,0 15 

Ludvika 183 87,8 182 88,3 ,4 -1 

Örkelljunga 159 88,4 183 88,2 -,1 24 

Falköping 212 87,1 184 88,2 1,2 -28 

Malå 260 85,3 185 88,2 2,9 -75 

Älvkarleby 189 87,7 186 88,2 ,5 -3 

Filipstad 200 87,3 187 88,2 ,9 -13 

Valdemarsvik 180 87,9 188 88,2 ,3 8 

Norrtälje 137 89,0 189 88,1 -,8 52 

Rättvik 173 88,1 190 88,1 ,0 17 

Borgholm 240 85,9 191 88,0 2,1 -49 

Lekeberg 237 86,1 192 88,0 1,9 -45 

Tierp 203 87,3 193 88,0 ,7 -10 

Trelleborg 215 87,0 194 88,0 1,0 -21 

Svalöv 207 87,1 195 87,9 ,8 -12 

Uppsala 196 87,5 196 87,9 ,4 0 

Båstad 161 88,3 197 87,8 -,5 36 

Aneby 198 87,4 198 87,8 ,4 0 

Haparanda 242 85,8 199 87,8 1,9 -43 

Solna 190 87,7 200 87,8 ,1 10 

Arvika 225 86,6 201 87,8 1,2 -24 

Gävle 187 87,7 202 87,8 ,0 15 

Åstorp 226 86,5 203 87,7 1,2 -23 

Nordanstig 182 87,8 204 87,7 -,1 22 

Upplands-Bro 213 87,0 205 87,7 ,6 -8 

Hagfors 239 86,0 206 87,7 1,7 -33 

Nynäshamn 143 88,8 207 87,7 -1,2 64 

Ånge 210 87,1 208 87,6 ,5 -2 

Sjöbo 229 86,4 209 87,6 1,3 -20 

Vingåker 130 89,2 210 87,6 -1,6 80 

Smedjebacken 101 90,1 211 87,6 -2,5 110 

Lilla Edet 235 86,2 212 87,6 1,4 -23 

Höör 236 86,2 213 87,6 1,4 -23 

Arvidsjaur 151 88,6 214 87,5 -1,1 63 

Lessebo 199 87,3 215 87,5 ,2 16 

Berg 195 87,5 216 87,4 -,1 21 

Töreboda 219 86,8 217 87,4 ,6 -2 

Borås 221 86,6 218 87,3 ,7 -3 

Bollnäs 186 87,7 219 87,3 -,4 33 

Falkenberg 211 87,1 220 87,2 ,1 9 

Härjedalen 218 86,8 221 87,1 ,3 3 

Ljusdal 249 85,6 222 87,1 1,6 -27 

Tanum 268 84,2 223 87,1 2,8 -45 

Lysekil 205 87,3 224 87,0 -,3 19 

Trollhättan 216 86,9 225 87,0 ,0 9 

Lindesberg 208 87,1 226 86,9 -,2 18 

Vilhelmina 234 86,3 227 86,9 ,6 -7 

Bräcke 214 87,0 228 86,9 -,1 14 

Kramfors 194 87,6 229 86,9 -,7 35 

Klippan 246 85,7 230 86,9 1,2 -16 

Åmål 201 87,3 231 86,9 -,5 30 

76

Sigtuna 250 85,5 232 86,8 1,3 -18 

Grums 253 85,5 233 86,8 1,3 -20 

Katrineholm 254 85,5 234 86,7 1,2 -20 

Orsa 188 87,7 235 86,5 -1,2 47 

Simrishamn 243 85,8 236 86,5 ,7 -7 

Ljusnarsberg 232 86,3 237 86,3 ,1 5 

Tomelilla 209 87,1 238 86,3 -,8 29 

Sala 241 85,9 239 86,3 ,4 -2 

Lycksele 258 85,4 240 86,3 ,9 -18 

? 265 85,2 241 86,3 1,0 -24 

Kristianstad 220 86,6 242 86,2 -,4 22 

Gotland 251 85,5 243 86,2 ,7 -8 

Nora 231 86,3 244 86,2 -,1 13 

Munkedal 238 86,0 245 86,1 ,1 7 

Perstorp 245 85,7 246 86,0 ,3 1 

Härnösand 255 85,5 247 86,0 ,5 -8 

Huddinge 261 85,3 248 85,9 ,6 -13 

Ödeshög 222 86,6 249 85,9 -,7 27 

Älvsbyn 223 86,6 250 85,8 -,8 27 

Hudiksvall 259 85,4 251 85,8 ,4 -8 

Sorsele 162 88,3 252 85,7 -2,6 90 

Malung 263 85,3 253 85,7 ,4 -10 

Haninge 244 85,7 254 85,6 -,1 10 

Köping 252 85,5 255 85,6 ,0 3 

Bjuv 224 86,6 256 85,5 -1,1 32 

Bjurholm 233 86,3 257 85,5 -,8 24 

Västerås 262 85,3 258 85,4 ,1 -4 

Norberg 154 88,6 259 85,3 -3,2 105 

Flen 257 85,5 260 85,3 -,2 3 

Norrköping 266 84,4 261 85,2 ,7 -5 

Borlänge 248 85,6 262 85,1 -,5 14 

Hällefors 267 84,4 263 85,1 ,6 -4 

Strömsund 269 84,2 264 84,9 ,7 -5 

Gullspång 264 85,3 265 84,9 -,4 1 

Hörby 275 83,7 266 84,7 1,0 -9 

Mellerud 280 82,2 267 84,6 2,4 -13 

Örebro 271 83,9 268 84,6 ,7 -3 

Munkfors 54 91,5 269 84,6 -6,9 215 

Dorotea 276 83,1 270 84,5 1,4 -6 

Sundbyberg 270 84,0 271 84,4 ,4 1 

Älvdalen 247 85,6 272 84,3 -1,3 25 

Pajala 230 86,3 273 84,2 -2,1 43 

Storuman 256 85,5 274 83,8 -1,7 18 

Burlöv 279 82,5 275 83,8 1,2 -4 

Dals-Ed 273 83,7 276 83,7 -,1 3 

Helsingborg 272 83,9 277 83,6 -,2 5 

Strömstad 278 82,8 278 83,6 ,8 0 

Torsby 277 83,0 279 83,6 ,6 2 

Högsby 284 80,0 280 83,3 3,3 -4 

Eskilstuna 281 81,9 281 82,3 ,4 0 

Stockholm 282 81,0 282 81,9 ,8 0 

Storfors 274 83,7 283 80,7 -3,0 9 

Södertälje 283 80,4 284 80,5 ,1 1 

Göteborg 285 79,3 285 80,0 ,7 0 

Årjäng 286 77,4 286 78,1 ,7 0 

Botkyrka 289 76,6 287 77,2 ,6 -2 

Eda 287 77,2 288 76,7 -,5 1 

Landskrona 288 76,8 289 76,2 -,6 1 

Malmö 290 68,6 290 68,4 -,2 0 

1 / För Munkfors och Norbergs kommuner saknas socialbidragsuppgifter för 2004. Jämförelse mellan 2004 och 2005 bör därför undantas 

dessa kommuner. 

77


Överlappning av låg inkomststandard och socialbidrag för barn 0 – 17 år kommunvis år 2005. 

Överlappning räknas i procent av antal barn i hushåll med låg inkomststandard. 

Kommun Totalt Antal barn i hushåll med Överlappning 

antal låg ink. socialbidrag både låg % 

barn standard ink.st och 

socialbidrag_____________ 

Vellinge 7828 434 31 5 1,2 

Ydre 823 50 24 1 2,0 

Danderyd 7729 393 46 13 3,3 

Strömstad 2368 303 100 14 4,6 

Arvidsjaur 1291 40 123 2 5,0 

Mörbylånga 2951 157 100 9 5,7 

Kungsör 1852 95 82 6 6,3 

Vaxholm 2701 158 46 10 6,3 

Bollebygd 1952 63 52 4 6,3 

Lomma 4706 170 43 12 7,1 

Pajala 1268 85 121 6 7,1 

Vindeln 1143 42 38 3 7,1 

Jokkmokk 1052 70 41 5 7,1 

Laxå 1195 64 14 5 7,8 

Öckerö 2990 102 111 8 7,8 

Årjäng 2069 401 84 32 8,0 

Österåker 9827 545 264 46 8,4 

Ragunda 1131 46 76 4 8,7 

Götene 2953 159 63 14 8,8 

Täby 15000 618 235 59 9,5 

Tjörn 3279 166 152 16 9,6 

Orust 3209 207 108 20 9,7 

Kungsbacka 18359 652 448 66 10,1 

Mora 4179 266 163 27 10,2 

Torsby 2420 248 176 26 10,5 

Lerum 9807 352 295 37 10,5 

Värmdö 9725 665 277 70 10,5 

Söderköping 3230 161 86 17 10,6 

Sunne 2967 236 109 25 10,6 

Aneby 1509 84 109 9 10,7 

Tanum 2479 241 106 26 10,8 

Kinda 2248 120 111 13 10,8 

Vansbro 1456 118 54 13 11,0 

Lidingö 9830 562 191 62 11,0 

Härjedalen 2042 162 119 18 11,1 

Höganäs 5115 363 130 41 11,3 

Båstad 2623 237 109 27 11,4 

Vallentuna 7451 416 179 48 11,5 

Åre 2149 129 101 15 11,6 

Solna 9381 846 400 99 11,7 

Ekerö 6829 298 154 35 11,7 

Norsjö 911 42 39 5 11,9 

Håbo 5031 205 228 25 12,2 

Vilhelmina 1559 138 83 17 12,3 

78

Nacka 20405 1400 817 176 12,6 

Borgholm 2081 175 96 22 12,6 

Vännäs 2041 103 64 13 12,6 

Heby 3081 196 167 25 12,8 

Berg 1605 141 79 18 12,8 

Överkalix 677 47 30 6 12,8 

Leksand 3256 154 163 20 13,0 

Sjöbo 3783 328 183 43 13,1 

Gällivare 3756 141 193 19 13,5 

Svedala 4695 200 86 27 13,5 

Storuman 1257 93 124 13 14,0 

Stenungsund 5693 271 214 38 14,0 

Hagfors 2444 190 138 27 14,2 

Munkfors 752 56 68 8 14,3 

Övertorneå 1023 91 40 13 14,3 

Ängelholm 8055 443 211 65 14,7 

Kävlinge 6594 218 111 32 14,7 

Strömsund 2476 177 222 26 14,7 

Askersund 2311 135 75 20 14,8 

Smedjebacken 2097 101 174 15 14,9 

Nykvarn 2294 94 47 14 14,9 

Tyresö 11111 725 378 108 14,9 

Gnesta 2366 145 134 22 15,2 

Örkelljunga 2092 195 81 30 15,4 

Älmhult 3335 110 76 17 15,5 

Säter 2434 154 64 24 15,6 

Skurup 3414 217 172 34 15,7 

Ljusnarsberg 1040 102 56 16 15,7 

Dals-Ed 1046 127 64 20 15,7 

Gotland 12018 888 911 140 15,8 

Kil 2800 170 142 27 15,9 

Mönsterås 2872 150 97 24 16,0 

Knivsta 3777 136 94 22 16,2 

Ystad 5180 327 175 53 16,2 

Nordmaling 1585 78 113 13 16,7 

Vetlanda 5851 320 170 54 16,9 

Simrishamn 3747 324 238 55 17,0 

Karlsborg 1356 53 57 9 17,0 

Östhammar 4681 282 151 48 17,0 

Sollentuna 15305 938 472 160 17,1 

Ale 6564 334 327 57 17,1 

Kiruna 5037 275 243 47 17,1 

Gagnef 2457 157 99 27 17,2 

Färgelanda 1515 115 75 20 17,4 

Filipstad 2073 184 93 32 17,4 

Rättvik 2112 149 128 26 17,4 

Botkyrka 19250 3739 1305 654 17,5 

Sotenäs 1726 108 102 19 17,6 

Tingsryd 2530 142 117 25 17,6 

Piteå 8745 284 340 50 17,6 

Munkedal 2183 209 132 37 17,7 

Ljungby 5815 253 182 45 17,8 

Mark 7685 443 361 80 18,1 

Haparanda 2054 193 93 35 18,1 

Skinnskatteberg 973 60 59 11 18,3 

79

Härryda 8619 327 215 60 18,3 

Varberg 12016 594 501 111 18,7 

Lund 19795 1450 922 272 18,8 

Eda 1709 284 169 54 19,0 

Säffle 3320 274 120 53 19,3 

Torsås 1493 103 69 20 19,4 

Lysekil 2903 154 254 30 19,5 

Malung 2047 166 160 33 19,9 

Norrtälje 11599 943 620 188 19,9 

Salem 4052 230 154 46 20,0 

Kungälv 9150 448 385 90 20,1 

Bräcke 1536 99 122 20 20,2 

Höör 3426 257 220 52 20,2 

Lidköping 8159 370 294 75 20,3 

Trosa 2657 93 135 19 20,4 

Habo 2583 88 66 18 20,5 

Nordanstig 2051 132 147 27 20,5 

Tidaholm 2786 189 120 39 20,6 

Mariestad 5036 289 159 60 20,8 

Mölndal 13692 623 619 130 20,9 

Laholm 4987 291 304 61 21,0 

Sölvesborg 3331 186 158 39 21,0 

Robertsfors 1576 80 89 17 21,3 

Sundbyberg 6197 708 409 151 21,3 

Forshaga 2791 208 112 45 21,6 

Sollefteå 3984 263 234 57 21,7 

Staffanstorp 5298 235 178 51 21,7 

Vara 3373 215 118 47 21,9 

Herrljunga 2043 114 106 25 21,9 

Vadstena 1529 41 73 9 22,0 

Lekeberg 1600 109 107 24 22,0 

Åstorp 3306 298 174 66 22,1 

Hörby 3079 325 218 72 22,2 

Upplands-Väsby 8687 724 448 161 22,2 

Haninge 17400 1752 1137 391 22,3 

Orsa 1489 106 119 24 22,6 

Östersund 11512 510 656 117 22,9 

Ljusdal 3819 231 314 53 22,9 

Hjo 1890 122 102 28 23,0 

Skövde 10393 537 327 125 23,3 

Järfälla 14196 988 819 233 23,6 

Essunga 1245 76 79 18 23,7 

Hammarö 3639 109 99 26 23,9 

Älvkarleby 1925 113 141 27 23,9 

Strängnäs 7086 322 530 77 23,9 

Hedemora 3230 220 160 53 24,1 

Karlskoga 5967 377 267 91 24,1 

Valdemarsvik 1630 147 82 36 24,5 

Boden 5910 268 368 66 24,6 

Oskarshamn 5435 207 225 51 24,6 

Sigtuna 8956 807 573 199 24,7 

Bengtsfors 1929 158 95 39 24,7 

Huddinge 22389 2357 1384 582 24,7 

Finspång 4310 226 246 56 24,8 

Bromölla 2601 137 108 34 24,8 

80

Bollnäs 5246 353 401 88 24,9 

Partille 8552 428 301 107 25,0 

Uppsala 38290 2687 2612 675 25,1 

Kalix 3484 178 203 45 25,3 

Mullsjö 1713 113 83 29 25,7 

Tomelilla 2568 206 198 53 25,7 

Älvsbyn 1799 125 164 33 26,4 

Vingåker 2139 178 134 47 26,4 

Mellerud 1947 222 136 59 26,6 

Umeå 22700 1020 1437 272 26,7 

Åmål 2708 213 200 57 26,8 

Ulricehamn 4910 241 240 65 27,0 

Hässleholm 10511 929 461 252 27,1 

Stockholm 145391 17177 13852 4669 27,2 

Tierp 4398 288 319 79 27,4 

Perstorp 1532 156 101 43 27,6 

Älvdalen 1436 116 141 32 27,6 

Falkenberg 8802 592 699 164 27,7 

Uppvidinge 2037 140 122 39 27,9 

Bjuv 3306 311 255 87 28,0 

Alvesta 4084 150 269 42 28,0 

Ovanåker 2404 110 159 31 28,2 

Kramfors 3760 262 305 74 28,2 

Ödeshög 1223 105 98 30 28,6 

Ånge 2136 105 189 30 28,6 

Lilla Edet 2975 240 198 69 28,7 

Vänersborg 8150 441 419 127 28,8 

Enköping 8757 474 441 137 28,9 

Karlshamn 6095 297 272 86 29,0 

Västervik 7278 379 513 110 29,0 

Grums 1958 189 125 55 29,1 

Fagersta 2340 213 121 62 29,1 

Alingsås 8012 424 364 125 29,5 

Arvika 5225 393 362 116 29,5 

Vimmerby 3406 185 219 55 29,7 

Södertälje 18297 2260 1989 672 29,7 

Gullspång 1118 104 96 31 29,8 

Uddevalla 10903 867 673 260 30,0 

Kristinehamn 4645 339 291 102 30,1 

Åsele 655 43 60 13 30,2 

Kalmar 12191 553 791 168 30,4 

Svalöv 3110 230 215 70 30,4 

Timrå 3972 207 312 63 30,4 

Tranemo 2638 141 126 43 30,5 

Krokom 3365 190 227 58 30,5 

Malå 722 36 60 11 30,6 

Svenljunga 2314 127 103 39 30,7 

Hudiksvall 7741 510 749 157 30,8 

Värnamo 7407 263 292 81 30,8 

Degerfors 2076 110 107 34 30,9 

Nybro 3966 281 179 87 31,0 

Falun 12081 461 1093 143 31,0 

Ludvika 4947 337 349 105 31,2 

Skara 4071 258 182 81 31,4 

Grästorp 1253 60 57 19 31,7 

81

Östra Göinge 3169 220 145 70 31,8 

Upplands-Bro 5214 408 364 130 31,9 

Dorotea 547 47 53 15 31,9 

Nyköping 10449 636 715 203 31,9 

Karlskrona 12664 738 710 236 32,0 

Ronneby 5528 340 295 109 32,1 

Eksjö 3492 170 229 55 32,4 

Hultsfred 2917 271 152 89 32,8 

Osby 2665 216 120 71 32,9 

Mjölby 5575 320 337 106 33,1 

Ockelbo 1222 39 76 13 33,3 

Bjurholm 517 33 53 11 33,3 

Arjeplog 572 36 35 12 33,3 

Eslöv 7006 541 453 181 33,5 

Klippan 3402 352 213 118 33,5 

Markaryd 1900 125 112 42 33,6 

Karlstad 15784 1112 1021 374 33,6 

Nynäshamn 5681 484 380 163 33,7 

Halmstad 18272 1270 979 431 33,9 

Söderhamn 5280 314 402 107 34,1 

Flen 3584 343 302 118 34,4 

Nora 2316 180 202 62 34,4 

Lindesberg 4917 339 420 117 34,5 

Olofström 2774 193 108 67 34,7 

Helsingborg 24984 2733 2305 952 34,8 

Luleå 14675 713 889 254 35,6 

Hylte 2378 101 166 36 35,6 

Tranås 3829 227 301 81 35,7 

Emmaboda 1913 128 118 46 35,9 

Sundsvall 19171 1052 1550 381 36,2 

Åtvidaberg 2670 142 146 52 36,6 

Skellefteå 15236 568 898 208 36,6 

Trelleborg 8640 776 550 288 37,1 

Nässjö 6425 363 367 135 37,2 

Lessebo 1824 129 147 48 37,2 

Jönköping 26192 1325 2067 495 37,4 

Töreboda 2051 190 140 71 37,4 

Härnösand 5080 316 517 120 38,0 

Sala 4554 347 408 132 38,0 

Hällefors 1412 128 132 49 38,3 

Sorsele 574 52 50 20 38,5 

Avesta 4210 217 277 85 39,2 

Oxelösund 2070 97 115 38 39,2 

Norberg 1199 84 125 33 39,3 

Gnosjö 2436 98 146 39 39,8 

Vårgårda 2588 108 182 43 39,8 

Falköping 6751 466 514 186 39,9 

Motala 9068 493 640 198 40,2 

Hallsberg 3328 178 214 72 40,4 

Surahammar 2287 131 126 53 40,5 

Örnsköldsvik 11309 535 680 220 41,1 

Boxholm 1128 34 106 14 41,2 

Växjö 16066 978 1106 403 41,2 

Göteborg 92489 10491 12378 4339 41,4 

Trollhättan 11858 933 999 386 41,4 

82

Borås 21093 1543 1775 641 41,5 

Norrköping 26383 2217 2622 924 41,7 

Sandviken 7484 395 486 165 41,8 

Burlöv 3502 386 345 162 42,0 

Gävle 18878 1580 1393 664 42,0 

Vaggeryd 2965 134 161 57 42,5 

Storfors 948 114 118 49 43,0 

Arboga 2809 173 229 75 43,4 

Linköping 28493 1916 2131 838 43,7 

Kristianstad 16092 1386 1436 607 43,8 

Hallstahammar 3212 203 231 89 43,8 

Kumla 4647 262 240 118 45,0 

Köping 4977 363 520 164 45,2 

Högsby 1232 100 152 46 46,0 

Gislaved 7036 332 521 154 46,4 

Katrineholm 6931 485 668 229 47,2 

Sävsjö 2568 156 189 75 48,1 

Tibro 2290 139 146 67 48,2 

Borlänge 9969 837 1055 408 48,7 

Hofors 2021 92 167 45 48,9 

Malmö 51785 11378 10573 5595 49,2 

Landskrona 8112 1267 1285 624 49,3 

Eskilstuna 19185 1888 2472 957 50,7 

Örebro 27029 2852 2767 1456 51,1 

Västerås 28259 2316 3022 1211 52,3 

Lycksele 2646 131 300 69 52,7 

83


Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund i kommunerna år 

2005. Efter differens i procent mellan barn till svenska respektive utländska föräldrar. 

Kommun Totalt andel Andel barn i ekonomiskt Andel barn med utl. 

barn med utsatta hushåll Differens bakgrund av samtliga 

utl. bakgrund - svensk - utländsk sv – utl barn i ekonomisk 

% bakgrund bakgrund i % utsatthet, i % 

Vansbro 7,7 11,0 9,8 1,2 6,9 

Essunga 6,7 11,0 10,8 0,2 6,6 

Arvidsjaur 6,9 12,4 13,5 -1,1 7,5 

Arjeplog 11,5 10,1 12,1 -2,0 13,6 

Malå 6,9 11,6 14,0 -2,4 8,2 

Ydre 7,5 8,7 11,3 -2,6 9,6 

Håbo 18,1 7,6 10,3 -2,7 23,0 

Trosa 15,3 7,3 10,8 -3,5 21,1 

Orust 9,3 8,8 12,7 -3,9 12,9 

Kinda 7,8 9,4 13,6 -4,3 11,0 

Nykvarn 16,2 4,8 9,4 -4,6 27,6 

Lomma 11,5 3,7 8,7 -5,0 23,4 

Östhammar 10,4 7,7 12,8 -5,1 16,1 

Laxå 16,6 5,2 10,6 -5,4 28,8 

Smedjebacken 11,6 11,8 17,3 -5,5 16,2 

Öckerö 6,9 6,5 12,2 -5,7 12,2 

Värmdö 15,9 8,1 13,8 -5,7 24,4 

Bollebygd 12,3 5,0 10,8 -5,8 23,4 

Söderköping 8,7 6,6 12,5 -5,8 15,2 

Ragunda 7,8 10,0 15,9 -5,9 11,9 

Degerfors 12,3 8,1 14,1 -6,0 19,7 

Gagnef 12,6 8,5 14,8 -6,3 20,1 

Ekerö 13,8 5,2 11,8 -6,6 26,6 

Kungsbacka 10,5 4,9 11,6 -6,7 21,6 

Danderyd 19,3 4,2 11,0 -6,9 38,7 

Haparanda 58,9 8,1 15,1 -7,1 72,9 

Åsele 9,0 13,1 20,3 -7,3 13,3 

Skinnskatteberg 19,9 9,6 17,0 -7,4 30,6 

Gnosjö 33,6 5,9 13,4 -7,6 53,7 

Gnesta 14,4 9,8 17,4 -7,6 23,0 

Gällivare 8,8 7,7 15,4 -7,7 16,2 

Kävlinge 12,3 3,5 11,4 -7,8 31,0 

Ockelbo 7,2 7,8 15,9 -8,1 13,7 

Herrljunga 12,9 8,5 16,7 -8,2 22,6 

Kiruna 13,0 8,3 16,5 -8,2 22,9 

Vallentuna 18,2 5,8 14,1 -8,2 34,9 

Lerum 14,4 5,0 13,3 -8,3 30,8 

Ljusnarsberg 16,3 12,3 20,6 -8,3 24,6 

Vadstena 8,0 6,2 14,8 -8,6 17,1 

Lekeberg 6,9 11,4 20,0 -8,6 11,5 

Österåker 17,7 6,2 14,9 -8,7 34,1 

Oxelösund 21,5 6,5 15,3 -8,8 39,1 

Överkalix 10,3 9,6 18,6 -9,0 18,3 

Vaxholm 13,6 6,0 15,0 -9,0 28,4 

Pajala 23,6 13,6 22,7 -9,1 34,0 

84

Älmhult 17,8 3,4 12,6 -9,2 44,4 

Svedala 13,4 4,3 13,5 -9,2 32,8 

Staffanstorp 16,2 5,3 14,6 -9,2 34,5 

Täby 20,9 3,3 12,7 -9,3 50,0 

Jokkmokk 9,2 9,2 18,6 -9,3 17,0 

Övertorneå 44,0 7,3 16,9 -9,6 64,4 

Kalix 14,1 8,3 17,9 -9,6 26,2 

Sotenäs 10,9 10,0 19,7 -9,7 19,4 

Mullsjö 12,7 8,5 18,4 -9,9 24,0 

Vindeln 6,5 6,1 16,2 -10,1 15,6 

Robertsfors 8,0 8,8 19,0 -10,2 15,8 

Nordmaling 8,9 10,3 20,6 -10,2 16,3 

Älvkarleby 14,7 10,2 20,8 -10,6 26,0 

Askersund 6,2 7,6 18,2 -10,6 13,7 

Ale 21,3 6,9 17,6 -10,7 40,7 

Norrtälje 14,2 10,3 21,1 -10,8 25,2 

Surahammar 20,8 6,6 17,6 -11,0 41,2 

Partille 21,2 4,9 16,0 -11,1 46,6 

Härryda 15,7 3,9 15,0 -11,1 41,9 

Salem 24,8 5,6 16,7 -11,2 49,7 

Lilla Edet 19,7 10,1 21,7 -11,5 34,4 

Ljungby 19,3 4,5 16,0 -11,6 46,2 

Vellinge 11,6 4,5 16,1 -11,6 31,7 

Lidingö 19,0 4,8 16,6 -11,8 44,9 

Knivsta 17,4 3,4 15,3 -11,9 48,6 

Olofström 29,7 4,9 16,9 -12,0 59,4 

Ödeshög 10,5 12,9 25,0 -12,1 18,5 

Mark 14,2 7,7 19,9 -12,2 30,0 

Leksand 9,0 8,0 20,2 -12,2 19,9 

Strömsund 7,2 14,2 26,4 -12,2 12,6 

Nybro 14,8 7,6 19,8 -12,2 31,1 

Värnamo 27,5 2,9 15,6 -12,7 66,9 

Borgholm 8,3 10,9 23,7 -12,8 16,5 

Hammarö 10,1 3,7 16,6 -12,9 33,5 

Ovanåker 5,2 9,2 22,2 -13,0 11,8 

Fagersta 23,1 8,6 21,6 -13,0 43,0 

Svenljunga 15,9 6,2 19,2 -13,1 37,2 

Åre 9,1 8,8 21,9 -13,1 20,0 

Habo 8,9 4,1 17,4 -13,3 29,4 

Munkfors 9,2 14,2 27,5 -13,3 16,4 

Solna 38,9 7,0 20,4 -13,4 65,0 

Skurup 16,3 8,2 21,8 -13,6 34,1 

Torsås 9,8 8,8 22,4 -13,6 21,7 

Kungsör 16,7 6,9 20,6 -13,7 37,4 

Nynäshamn 18,2 9,8 23,7 -13,9 35,0 

Stenungsund 12,8 6,1 20,0 -14,0 32,7 

Upplands-Väsby 33,4 7,0 21,0 -14,0 60,1 

Ängelholm 14,5 5,3 19,3 -14,0 38,2 

Vara 10,5 7,0 21,1 -14,1 26,2 

Vaggeryd 22,4 4,9 19,0 -14,1 52,9 

Alingsås 14,3 6,2 20,4 -14,2 35,3 

Höganäs 17,4 6,3 20,7 -14,3 40,7 

Tranemo 17,0 6,0 20,5 -14,5 41,1 

Grums 12,0 11,5 26,0 -14,5 23,6 

Skövde 19,1 4,4 18,8 -14,5 50,5 

85

Götene 11,9 5,3 19,9 -14,6 33,7 

Nordanstig 7,1 11,2 26,0 -14,8 15,1 

Säter 7,1 6,9 21,8 -14,9 19,6 

Tyresö 21,4 5,8 20,7 -14,9 49,5 

Hedemora 13,3 8,1 23,1 -15,0 30,3 

Finspång 17,7 7,0 22,0 -15,0 40,4 

Järfälla 34,9 5,8 20,9 -15,1 65,8 

Upplands-Bro 29,5 7,7 23,2 -15,5 55,8 

Nacka 24,9 6,1 21,7 -15,6 54,1 

Östra Göinge 12,2 7,4 23,1 -15,7 30,2 

Ludvika 12,3 9,8 25,6 -15,8 26,9 

Strängnäs 17,3 8,2 24,1 -15,9 38,1 

Gotland 7,2 12,7 28,6 -15,9 14,9 

Härjedalen 7,2 11,7 27,7 -16,0 15,6 

Gislaved 28,8 5,3 21,4 -16,1 61,9 

Boden 10,8 7,9 24,1 -16,2 27,0 

Piteå 6,9 5,4 21,8 -16,4 23,0 

Vetlanda 13,4 5,3 21,6 -16,4 39,0 

Strömstad 30,7 11,4 27,8 -16,4 51,9 

Sigtuna 34,6 7,5 24,0 -16,5 62,9 

Bromölla 14,3 5,7 22,3 -16,6 39,3 

Sollentuna 28,6 3,4 20,1 -16,7 70,3 

Haninge 31,5 9,1 25,8 -16,7 56,6 

Mariestad 14,6 5,3 22,1 -16,8 41,8 

Svalöv 18,6 8,9 25,8 -16,9 39,7 

Mölndal 21,0 4,6 21,5 -16,9 55,5 

Sundbyberg 40,1 8,7 25,9 -17,1 66,5 

Oskarshamn 14,0 4,6 21,8 -17,2 43,6 

Hylte 23,4 5,7 23,0 -17,3 55,4 

Grästorp 7,3 6,5 23,9 -17,4 22,4 

Tjörn 10,9 7,3 24,9 -17,6 29,5 

Enköping 16,6 6,0 23,6 -17,6 44,0 

Varberg 14,4 5,6 23,3 -17,7 41,2 

Vännäs 6,7 6,4 24,1 -17,7 21,4 

Mora 8,9 8,0 25,9 -17,9 24,1 

Örkelljunga 19,7 8,2 26,2 -18,0 43,9 

Markaryd 24,6 5,8 23,9 -18,1 57,4 

Uppvidinge 17,2 7,8 26,0 -18,2 40,8 

Tidaholm 12,0 7,5 25,7 -18,2 31,9 

Sölvesborg 14,8 6,5 24,7 -18,2 40,0 

Dals-Ed 22,8 12,1 30,5 -18,4 42,7 

Lund 26,0 5,8 24,2 -18,4 59,3 

Perstorp 24,9 9,4 27,8 -18,4 49,5 

Hofors 14,2 8,0 26,5 -18,5 35,5 

Höör 16,7 9,3 28,0 -18,7 37,6 

Lidköping 12,8 4,8 23,6 -18,8 41,9 

Burlöv 39,4 8,7 27,8 -19,1 67,5 

Krokom 7,9 9,2 28,3 -19,1 20,9 

Ystad 12,5 6,3 25,5 -19,2 36,7 

Emmaboda 18,4 6,9 26,1 -19,2 46,0 

Norberg 13,8 12,0 31,3 -19,3 29,5 

Tranås 13,3 9,1 28,4 -19,3 32,4 

Västervik 11,4 8,5 28,1 -19,5 29,7 

Älvdalen 6,1 14,5 34,1 -19,6 13,3 

Mörbylånga 6,4 7,1 26,8 -19,7 20,6 

86

Skara 16,0 5,6 25,5 -19,9 46,2 

Torsby 11,4 14,2 34,1 -19,9 23,6 

Luleå 15,3 6,1 26,4 -20,3 43,9 

Ljusdal 8,0 11,3 31,6 -20,3 19,5 

Bengtsfors 16,8 7,6 28,3 -20,7 43,0 

Åtvidaberg 7,5 7,3 28,0 -20,7 23,7 

Färgelanda 11,4 8,9 29,7 -20,8 30,0 

Eslöv 22,7 6,9 27,7 -20,9 54,4 

Södertälje 47,7 9,6 30,5 -20,9 74,4 

Åstorp 28,9 6,2 27,3 -21,2 64,3 

Avesta 12,9 7,0 28,3 -21,3 37,7 

Kungälv 13,6 5,2 26,6 -21,3 44,4 

Halmstad 23,7 4,9 26,2 -21,4 62,5 

Aneby 9,9 10,1 31,5 -21,5 25,5 

Ulricehamn 11,0 6,1 27,8 -21,7 36,1 

Karlskoga 18,7 5,2 26,9 -21,7 54,2 

Huddinge 35,5 6,3 28,3 -22,0 71,1 

Östersund 9,4 7,0 29,1 -22,0 29,9 

Sunne 8,5 8,9 31,0 -22,0 24,4 

Tierp 11,1 9,5 31,7 -22,2 29,4 

Vilhelmina 5,3 11,9 34,1 -22,2 13,7 

Hjo 10,3 8,1 30,4 -22,3 30,1 

Kumla 14,8 4,9 27,4 -22,5 49,2 

Simrishamn 13,2 10,6 33,1 -22,5 32,1 

Tanum 12,1 10,2 32,8 -22,5 30,5 

Älvsbyn 8,8 12,2 34,8 -22,6 21,5 

Ronneby 14,2 6,3 29,0 -22,7 43,2 

Köping 21,6 9,6 32,2 -22,7 48,1 

Berg 5,5 11,3 34,1 -22,8 14,9 

Timrå 10,2 9,1 31,9 -22,8 28,5 

Trelleborg 22,1 7,0 29,8 -22,8 54,8 

Umeå 14,7 6,3 29,2 -22,9 44,4 

Uppsala 26,7 6,0 28,9 -22,9 63,7 

Laholm 14,7 7,3 30,3 -23,0 41,6 

Storfors 16,7 15,4 38,6 -23,2 33,3 

Motala 16,1 6,5 29,9 -23,3 46,7 

Osby 15,5 6,3 29,9 -23,6 46,4 

Bjuv 25,8 8,4 32,0 -23,6 57,0 

Båstad 15,4 8,5 32,2 -23,7 40,8 

Sandviken 14,3 6,2 30,0 -23,8 44,7 

Nyköping 18,5 6,6 30,4 -23,8 51,1 

Kalmar 15,3 6,0 30,0 -24,0 47,5 

Vänersborg 15,6 5,2 29,3 -24,1 50,9 

Åmål 16,0 9,3 33,5 -24,2 40,7 

Eksjö 12,9 6,7 31,0 -24,2 40,4 

Botkyrka 59,3 8,4 32,7 -24,3 85,0 

Lysekil 14,7 9,5 33,7 -24,3 38,1 

Kristinehamn 13,3 8,1 32,5 -24,3 37,9 

Hässleholm 17,5 6,6 30,9 -24,3 49,9 

Jönköping 21,9 5,7 30,2 -24,5 59,9 

Mönsterås 10,2 5,3 29,8 -24,5 39,0 

Vårgårda 14,6 6,0 30,5 -24,5 46,6 

Eda 32,1 15,4 40,1 -24,7 55,1 

Valdemarsvik 8,5 9,7 34,5 -24,8 24,9 

Hudiksvall 9,9 11,8 36,6 -24,9 25,6 

87

Tingsryd 14,3 5,7 30,6 -24,9 47,4 

Borås 26,5 6,1 31,1 -25,0 64,8 

Hultsfred 17,2 7,1 32,3 -25,1 48,5 

Heby 12,9 7,7 33,0 -25,3 38,8 

Falun 12,7 8,5 33,8 -25,4 36,9 

Tomelilla 12,3 10,5 36,0 -25,4 32,5 

Eskilstuna 28,7 10,4 35,9 -25,4 58,0 

Söderhamn 10,6 8,8 34,3 -25,5 31,5 

Sjöbo 10,4 9,7 35,2 -25,5 29,5 

Flen 22,3 9,0 34,5 -25,5 52,4 

Norrköping 25,2 8,4 33,9 -25,5 57,6 

Kramfors 9,0 10,8 36,4 -25,6 24,9 

Trollhättan 28,3 5,8 31,5 -25,7 68,2 

Munkedal 12,1 10,8 36,6 -25,8 31,9 

Klippan 17,9 8,5 34,5 -26,0 47,0 

Stockholm 37,5 8,3 34,5 -26,1 71,3 

Filipstad 11,0 8,9 35,1 -26,1 32,7 

Rättvik 6,9 10,1 36,3 -26,2 21,1 

Alvesta 15,2 5,2 31,6 -26,4 52,0 

Arvika 15,5 8,1 34,6 -26,5 44,0 

Arboga 15,4 7,5 34,2 -26,6 45,3 

Sundsvall 12,5 8,2 35,0 -26,7 37,7 

Hallstahammar 21,3 5,0 31,9 -26,9 63,2 

Forshaga 9,5 7,3 34,2 -26,9 33,1 

Gullspång 12,7 11,7 38,7 -27,1 32,5 

Mjölby 10,5 7,0 34,2 -27,2 36,3 

Västerås 27,8 7,1 34,2 -27,2 65,1 

Växjö 21,3 4,7 31,9 -27,2 64,8 

Bollnäs 9,3 10,2 37,4 -27,2 27,3 

Nora 16,6 9,3 36,6 -27,4 44,1 

Gävle 17,4 7,4 34,9 -27,4 49,7 

Skellefteå 8,2 6,0 33,4 -27,4 33,2 

Tibro 14,6 5,5 32,9 -27,4 50,5 

Lessebo 17,3 7,7 35,6 -27,9 49,1 

Nässjö 16,1 4,8 32,7 -27,9 57,0 

Hallsberg 13,9 5,7 33,7 -28,0 48,8 

Malung 10,6 11,4 39,4 -28,0 29,0 

Boxholm 7,6 9,0 37,2 -28,2 25,4 

Lindesberg 15,0 8,8 37,2 -28,4 42,8 

Hörby 15,2 10,9 39,6 -28,7 39,3 

Katrineholm 21,4 7,2 35,9 -28,8 57,8 

Örnsköldsvik 9,3 6,1 34,9 -28,8 37,1 

Helsingborg 31,5 7,2 36,3 -29,1 69,9 

Linköping 20,6 5,3 34,4 -29,1 62,9 

Göteborg 38,6 8,8 37,9 -29,2 73,0 

Vingåker 13,5 8,4 37,7 -29,3 41,1 

Ånge 7,7 10,1 39,4 -29,3 24,6 

Storuman 7,1 14,1 43,8 -29,7 19,1 

Karlstad 16,8 6,1 36,0 -29,8 54,1 

Karlshamn 13,7 3,8 33,9 -30,1 58,6 

Årjäng 23,2 14,9 45,1 -30,3 47,9 

Uddevalla 20,6 5,5 35,9 -30,4 62,9 

Sollefteå 9,9 8,0 38,6 -30,6 34,8 

Karlsborg 5,5 5,8 36,5 -30,7 26,7 

Sala 13,8 9,4 40,2 -30,7 40,4 

88

Kil 9,4 7,2 38,5 -31,3 35,4 

Säffle 10,5 6,9 38,7 -31,7 39,6 

Vimmerby 12,2 6,4 38,3 -32,0 45,6 

Karlskrona 12,4 5,6 37,7 -32,1 49,0 

Kristianstad 22,0 6,5 39,6 -33,1 63,2 

Örebro 26,8 6,4 40,0 -33,6 69,7 

Bräcke 9,5 9,9 43,8 -34,0 31,8 

Falkenberg 19,1 6,3 40,5 -34,2 60,4 

Hagfors 10,6 8,6 43,2 -34,6 37,2 

Töreboda 11,4 8,7 43,3 -34,7 39,0 

Mellerud 16,0 9,7 45,2 -35,5 47,2 

Sävsjö 15,7 4,9 40,5 -35,6 60,4 

Norsjö 4,9 6,6 42,2 -35,6 25,0 

Falköping 13,8 6,8 42,8 -36,0 50,4 

Orsa 9,9 9,9 46,3 -36,3 33,8 

Borlänge 17,5 8,3 45,9 -37,6 54,0 

Dorotea 9,5 11,9 50,0 -38,1 30,6 

Lycksele 11,7 9,2 47,4 -38,2 40,6 

Landskrona 38,7 8,8 47,4 -38,5 77,2 

Härnösand 12,2 9,3 48,2 -39,0 42,1 

Hällefors 22,2 6,3 45,4 -39,1 67,3 

Bjurholm 6,4 12,0 51,5 -39,5 22,7 

Malmö 51,9 11,0 50,6 -39,6 83,2 

Högsby 16,2 10,3 50,3 -40,0 48,5 

Sorsele 9,2 10,0 56,6 -46,6 36,6 

89


Barn 0-17 år i familjer med inkomststandard 3 under 1.0 för år 2005 

Kommun 

Totalt 

antal 

barn 


låg inkomststandard 


socialbidrag 


socialbidrag och låg 

inkomststandard 

Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % 

Stockholms län 414897 40235 9,7 26940 6,5 9139 2,2 

Upplands-Väsby 8687 724 8,3 448 5,2 161 1,9 

Vallentuna 7451 416 5,6 179 2,4 48 0,6 

Österåker 9827 545 5,5 264 2,7 46 0,5 

Värmdö 9725 665 6,8 277 2,8 70 0,7 

Järfälla 14196 988 7,0 819 5,8 233 1,6 

Ekerö 6829 298 4,4 154 2,3 35 0,5 

Huddinge 22389 2357 10,5 1384 6,2 582 2,6 

Botkyrka 19250 3739 19,4 1305 6,8 654 3,4 

Salem 4052 230 5,7 154 3,8 46 1,1 

Haninge 17400 1752 10,1 1137 6,5 391 2,2 

Tyresö 11111 725 6,5 378 3,4 108 1,0 

Upplands-Bro 5214 408 7,8 364 7,0 130 2,5 

Nykvarn 2294 94 4,1 47 2,0 14 0,6 

Täby 15000 618 4,1 235 1,6 59 0,4 

Danderyd 7729 393 5,1 46 0,6 13 0,2 

Sollentuna 15305 938 6,1 472 3,1 160 1,0 

Stockholm 145391 17177 11,8 13852 9,5 4669 3,2 

Södertälje 18297 2260 12,4 1989 10,9 672 3,7 

Nacka 20405 1400 6,9 817 4,0 176 0,9 

Sundbyberg 6197 708 11,4 409 6,6 151 2,4 

Solna 9381 846 9,0 400 4,3 99 1,1 

Lidingö 9830 562 5,7 191 1,9 62 0,6 

Vaxholm 2701 158 5,8 46 1,7 10 0,4 

Norrtälje 11599 943 8,1 620 5,3 188 1,6 

Sigtuna 8956 807 9,0 573 6,4 199 2,2 

Nynäshamn 5681 484 8,5 380 6,7 163 2,9 

Uppsala län 66859 4185 6,3 3986 6,0 1013 1,5 

Håbo 5031 205 4,1 228 4,5 25 0,5 

Älvkarleby 1925 113 5,9 141 7,3 27 1,4 

Knivsta 3777 136 3,6 94 2,5 22 0,6 

Tierp 4398 288 6,5 319 7,3 79 1,8 

Uppsala 38290 2687 7,0 2612 6,8 675 1,8 

Enköping 8757 474 5,4 441 5,0 137 1,6 

Östhammar 4681 282 6,0 151 3,2 48 1,0 

Södermanlands län 56467 4187 7,4 5205 9,2 1710 3,0 

Vingåker 2139 178 8,3 134 6,3 47 2,2 

Gnesta 2366 145 6,1 134 5,7 22 0,9 

Nyköping 10449 636 6,1 715 6,8 203 1,9 

Oxelösund 2070 97 4,7 115 5,6 38 1,8 

Flen 3584 343 9,6 302 8,4 118 3,3 

Katrineholm 6931 485 7,0 668 9,6 229 3,3 

Eskilstuna 19185 1888 9,8 2472 12,9 957 5,0 

90

Strängnäs 7086 322 4,5 530 7,5 77 1,1 

Trosa 2657 93 3,5 135 5,1 19 0,7 

Östergötlands län 88310 5972 6,8 6702 7,6 2294 2,6 

Ödeshög 1223 105 8,6 98 8,0 30 2,5 

Ydre 823 50 6,1 24 2,9 1 0,1 

Kinda 2248 120 5,3 111 4,9 13 0,6 

Boxholm 1128 34 3,0 106 9,4 14 1,2 

Åtvidaberg 2670 142 5,3 146 5,5 52 1,9 

Finspång 4310 226 5,2 246 5,7 56 1,3 

Valdemarsvik 1630 147 9,0 82 5,0 36 2,2 

Linköping 28493 1916 6,7 2131 7,5 838 2,9 

Norrköping 26383 2217 8,4 2622 9,9 924 3,5 

Söderköping 3230 161 5,0 86 2,7 17 0,5 

Motala 9068 493 5,4 640 7,1 198 2,2 

Vadstena 1529 41 2,7 73 4,8 9 0,6 

Mjölby 5575 320 5,7 337 6,0 106 1,9 

Jönköpings län 74006 3673 5,0 4701 6,4 1282 1,7 

Aneby 1509 84 5,6 109 7,2 9 0,6 

Gnosjö 2436 98 4,0 146 6,0 39 1,6 

Mullsjö 1713 113 6,6 83 4,8 29 1,7 

Habo 2583 88 3,4 66 2,6 18 0,7 

Gislaved 7036 332 4,7 521 7,4 154 2,2 

Vaggeryd 2965 134 4,5 161 5,4 57 1,9 

Jönköping 26192 1325 5,1 2067 7,9 495 1,9 

Nässjö 6425 363 5,6 367 5,7 135 2,1 

Värnamo 7407 263 3,6 292 3,9 81 1,1 

Sävsjö 2568 156 6,1 189 7,4 75 2,9 

Vetlanda 5851 320 5,5 170 2,9 54 0,9 

Eksjö 3492 170 4,9 229 6,6 55 1,6 

Tranås 3829 227 5,9 301 7,9 81 2,1 

Kronobergs län 37591 2027 5,4 2131 5,7 661 1,8 

Uppvidinge 2037 140 6,9 122 6,0 39 1,9 

Lessebo 1824 129 7,1 147 8,1 48 2,6 

Tingsryd 2530 142 5,6 117 4,6 25 1,0 

Alvesta 4084 150 3,7 269 6,6 42 1,0 

Älmhult 3335 110 3,3 76 2,3 17 0,5 

Markaryd 1900 125 6,6 112 5,9 42 2,2 

Växjö 16066 978 6,1 1106 6,9 403 2,5 

Ljungby 5815 253 4,4 182 3,1 45 0,8 

Kalmar län 47735 2689 5,6 2711 5,7 727 1,5 

Högsby 1232 100 8,1 152 12,3 46 3,7 

Torsås 1493 103 6,9 69 4,6 20 1,3 

Mörbylånga 2951 157 5,3 100 3,4 9 0,3 

Hultsfred 2917 271 9,3 152 5,2 89 3,1 

Mönsterås 2872 150 5,2 97 3,4 24 0,8 

Emmaboda 1913 128 6,7 118 6,2 46 2,4 

Kalmar 12191 553 4,5 791 6,5 168 1,4 

Nybro 3966 281 7,1 179 4,5 87 2,2 

Oskarshamn 5435 207 3,8 225 4,1 51 0,9 

Västervik 7278 379 5,2 513 7,0 110 1,5 

91

Vimmerby 3406 185 5,4 219 6,4 55 1,6 

Borgholm 2081 175 8,4 96 4,6 22 1,1 

Gotlands län 12018 888 7,4 911 7,6 140 1,2 

Gotland 12018 888 7,4 911 7,6 140 1,2 

Blekinge län 30392 1754 5,8 1543 5,1 537 1,8 

Olofström 2774 193 7,0 108 3,9 67 2,4 

Karlskrona 12664 738 5,8 710 5,6 236 1,9 

Ronneby 5528 340 6,2 295 5,3 109 2,0 

Karlshamn 6095 297 4,9 272 4,5 86 1,4 

Sölvesborg 3331 186 5,6 158 4,7 39 1,2 

Skåne län 245721 27245 11,1 22045 9,0 10144 4,1 

Svalöv 3110 230 7,4 215 6,9 70 2,3 

Staffanstorp 5298 235 4,4 178 3,4 51 1,0 

Burlöv 3502 386 11,0 345 9,9 162 4,6 

Vellinge 7828 434 5,5 31 0,4 5 0,1 

Östra Göinge 3169 220 6,9 145 4,6 70 2,2 

Örkelljunga 2092 195 9,3 81 3,9 30 1,4 

Bjuv 3306 311 9,4 255 7,7 87 2,6 

Kävlinge 6594 218 3,3 111 1,7 32 0,5 

Lomma 4706 170 3,6 43 0,9 12 0,3 

Svedala 4695 200 4,3 86 1,8 27 0,6 

Skurup 3414 217 6,4 172 5,0 34 1,0 

Sjöbo 3783 328 8,7 183 4,8 43 1,1 

Hörby 3079 325 10,6 218 7,1 72 2,3 

Höör 3426 257 7,5 220 6,4 52 1,5 

Tomelilla 2568 206 8,0 198 7,7 53 2,1 

Bromölla 2601 137 5,3 108 4,2 34 1,3 

Osby 2665 216 8,1 120 4,5 71 2,7 

Perstorp 1532 156 10,2 101 6,6 43 2,8 

Klippan 3402 352 10,3 213 6,3 118 3,5 

Åstorp 3306 298 9,0 174 5,3 66 2,0 

Båstad 2623 237 9,0 109 4,2 27 1,0 

Malmö 51785 11378 22,0 10573 20,4 5595 10,8 

Lund 19795 1450 7,3 922 4,7 272 1,4 

Landskrona 8112 1267 15,6 1285 15,8 624 7,7 

Helsingborg 24984 2733 10,9 2305 9,2 952 3,8 

Höganäs 5115 363 7,1 130 2,5 41 0,8 

Eslöv 7006 541 7,7 453 6,5 181 2,6 

Ystad 5180 327 6,3 175 3,4 53 1,0 

Trelleborg 8640 776 9,0 550 6,4 288 3,3 

Kristianstad 16092 1386 8,6 1436 8,9 607 3,8 

Simrishamn 3747 324 8,6 238 6,4 55 1,5 

Ängelholm 8055 443 5,5 211 2,6 65 0,8 

Hässleholm 10511 929 8,8 461 4,4 252 2,4 

Hallands län 64814 3500 5,4 3097 4,8 869 1,3 

Hylte 2378 101 4,2 166 7,0 36 1,5 

Halmstad 18272 1270 7,0 979 5,4 431 2,4 

Laholm 4987 291 5,8 304 6,1 61 1,2 

Falkenberg 8802 592 6,7 699 7,9 164 1,9 

Varberg 12016 594 4,9 501 4,2 111 0,9 

92

Kungsbacka 18359 652 3,6 448 2,4 66 0,4 

Västra Götalands 

län 326694 24511 7,5 24421 7,5 8000 2,4 

Härryda 8619 327 3,8 215 2,5 60 0,7 

Partille 8552 428 5,0 301 3,5 107 1,3 

Öckerö 2990 102 3,4 111 3,7 8 0,3 

Stenungsund 5693 271 4,8 214 3,8 38 0,7 

Tjörn 3279 166 5,1 152 4,6 16 0,5 

Orust 3209 207 6,5 108 3,4 20 0,6 

Sotenäs 1726 108 6,3 102 5,9 19 1,1 

Munkedal 2183 209 9,6 132 6,0 37 1,7 

Tanum 2479 241 9,7 106 4,3 26 1,0 

Dals-Ed 1046 127 12,1 64 6,1 20 1,9 

Färgelanda 1515 115 7,6 75 5,0 20 1,3 

Ale 6564 334 5,1 327 5,0 57 0,9 

Lerum 9807 352 3,6 295 3,0 37 0,4 

Vårgårda 2588 108 4,2 182 7,0 43 1,7 

Bollebygd 1952 63 3,2 52 2,7 4 0,2 

Grästorp 1253 60 4,8 57 4,5 19 1,5 

Essunga 1245 76 6,1 79 6,3 18 1,4 

Karlsborg 1356 53 3,9 57 4,2 9 0,7 

Gullspång 1118 104 9,3 96 8,6 31 2,8 

Tranemo 2638 141 5,3 126 4,8 43 1,6 

Bengtsfors 1929 158 8,2 95 4,9 39 2,0 

Mellerud 1947 222 11,4 136 7,0 59 3,0 

Lilla Edet 2975 240 8,1 198 6,7 69 2,3 

Mark 7685 443 5,8 361 4,7 80 1,0 

Svenljunga 2314 127 5,5 103 4,5 39 1,7 

Herrljunga 2043 114 5,6 106 5,2 25 1,2 

Vara 3373 215 6,4 118 3,5 47 1,4 

Götene 2953 159 5,4 63 2,1 14 0,5 

Tibro 2290 139 6,1 146 6,4 67 2,9 

Töreboda 2051 190 9,3 140 6,8 71 3,5 

Göteborg 92489 10491 11,3 12378 13,4 4339 4,7 

Mölndal 13692 623 4,6 619 4,5 130 0,9 

Kungälv 9150 448 4,9 385 4,2 90 1,0 

Lysekil 2903 154 5,3 254 8,7 30 1,0 

Uddevalla 10903 867 8,0 673 6,2 260 2,4 

Strömstad 2368 303 12,8 100 4,2 14 0,6 

Vänersborg 8150 441 5,4 419 5,1 127 1,6 

Trollhättan 11858 933 7,9 999 8,4 386 3,3 

Alingsås 8012 424 5,3 364 4,5 125 1,6 

Borås 21093 1543 7,3 1775 8,4 641 3,0 

Ulricehamn 4910 241 4,9 240 4,9 65 1,3 

Åmål 2708 213 7,9 200 7,4 57 2,1 

Mariestad 5036 289 5,7 159 3,2 60 1,2 

Lidköping 8159 370 4,5 294 3,6 75 0,9 

Skara 4071 258 6,3 182 4,5 81 2,0 

Skövde 10393 537 5,2 327 3,1 125 1,2 

Hjo 1890 122 6,5 102 5,4 28 1,5 

Tidaholm 2786 189 6,8 120 4,3 39 1,4 

Falköping 6751 466 6,9 514 7,6 186 2,8 

Värmlands län 55544 4507 8,1 3227 5,8 1051 1,9 

93

Kil 2800 170 6,1 142 5,1 27 1,0 

Eda 1709 284 16,6 169 9,9 54 3,2 

Torsby 2420 248 10,2 176 7,3 26 1,1 

Storfors 948 114 12,0 118 12,4 49 5,2 

Hammarö 3639 109 3,0 99 2,7 26 0,7 

Munkfors 752 56 7,4 68 9,0 8 1,1 

Forshaga 2791 208 7,5 112 4,0 45 1,6 

Grums 1958 189 9,7 125 6,4 55 2,8 

Årjäng 2069 401 19,4 84 4,1 32 1,5 

Sunne 2967 236 8,0 109 3,7 25 0,8 

Karlstad 15784 1112 7,0 1021 6,5 374 2,4 

Kristinehamn 4645 339 7,3 291 6,3 102 2,2 

Filipstad 2073 184 8,9 93 4,5 32 1,5 

Hagfors 2444 190 7,8 138 5,6 27 1,1 

Arvika 5225 393 7,5 362 6,9 116 2,2 

Säffle 3320 274 8,3 120 3,6 53 1,6 

Örebro län 57838 4836 8,4 4601 8,0 2064 3,6 

Lekeberg 1600 109 6,8 107 6,7 24 1,5 

Laxå 1195 64 5,4 14 1,2 5 0,4 

Hallsberg 3328 178 5,3 214 6,4 72 2,2 

Degerfors 2076 110 5,3 107 5,2 34 1,6 

Hällefors 1412 128 9,1 132 9,3 49 3,5 

Ljusnarsberg 1040 102 9,8 56 5,4 16 1,5 

Örebro 27029 2852 10,6 2767 10,2 1456 5,4 

Kumla 4647 262 5,6 240 5,2 118 2,5 

Askersund 2311 135 5,8 75 3,2 20 0,9 

Karlskoga 5967 377 6,3 267 4,5 91 1,5 

Nora 2316 180 7,8 202 8,7 62 2,7 

Lindesberg 4917 339 6,9 420 8,5 117 2,4 

Västmanlands län 55543 4181 7,5 5090 9,2 1861 3,4 

Skinnskatteberg 973 60 6,2 59 6,1 11 1,1 

Surahammar 2287 131 5,7 126 5,5 53 2,3 

Heby 3081 196 6,4 167 5,4 25 0,8 

Kungsör 1852 95 5,1 82 4,4 6 0,3 

Hallstahammar 3212 203 6,3 231 7,2 89 2,8 

Norberg 1199 84 7,0 125 10,4 33 2,8 

Västerås 28259 2316 8,2 3022 10,7 1211 4,3 

Sala 4554 347 7,6 408 9,0 132 2,9 

Fagersta 2340 213 9,1 121 5,2 62 2,6 

Köping 4977 363 7,3 520 10,4 164 3,3 

Arboga 2809 173 6,2 229 8,2 75 2,7 

Dalarnas län 57400 3559 6,2 4199 7,3 1035 1,8 

Vansbro 1456 118 8,1 54 3,7 13 0,9 

Malung 2047 166 8,1 160 7,8 33 1,6 

Gagnef 2457 157 6,4 99 4,0 27 1,1 

Leksand 3256 154 4,7 163 5,0 20 0,6 

Rättvik 2112 149 7,1 128 6,1 26 1,2 

Orsa 1489 106 7,1 119 8,0 24 1,6 

Älvdalen 1436 116 8,1 141 9,8 32 2,2 

Smedjebacken 2097 101 4,8 174 8,3 15 0,7 

Mora 4179 266 6,4 163 3,9 27 0,6 

94

Falun 12081 461 3,8 1093 9,0 143 1,2 

Borlänge 9969 837 8,4 1055 10,6 408 4,1 

Säter 2434 154 6,3 64 2,6 24 1,0 

Hedemora 3230 220 6,8 160 5,0 53 1,6 

Avesta 4210 217 5,2 277 6,6 85 2,0 

Ludvika 4947 337 6,8 349 7,1 105 2,1 

Gävleborgs län 56146 3756 6,7 4294 7,6 1350 2,4 

Ockelbo 1222 39 3,2 76 6,2 13 1,1 

Hofors 2021 92 4,6 167 8,3 45 2,2 

Ovanåker 2404 110 4,6 159 6,6 31 1,3 

Nordanstig 2051 132 6,4 147 7,2 27 1,3 

Ljusdal 3819 231 6,0 314 8,2 53 1,4 

Gävle 18878 1580 8,4 1393 7,4 664 3,5 

Sandviken 7484 395 5,3 486 6,5 165 2,2 

Söderhamn 5280 314 5,9 402 7,6 107 2,0 

Bollnäs 5246 353 6,7 401 7,6 88 1,7 

Hudiksvall 7741 510 6,6 749 9,7 157 2,0 

Västernorrlands 

län 49412 2740 5,5 3787 7,7 945 1,9 

Ånge 2136 105 4,9 189 8,8 30 1,4 

Timrå 3972 207 5,2 312 7,9 63 1,6 

Härnösand 5080 316 6,2 517 10,2 120 2,4 

Sundsvall 19171 1052 5,5 1550 8,1 381 2,0 

Kramfors 3760 262 7,0 305 8,1 74 2,0 

Sollefteå 3984 263 6,6 234 5,9 57 1,4 

Örnsköldsvik 11309 535 4,7 680 6,0 220 1,9 

Jämtlands län 25816 1454 5,6 1602 6,2 276 1,1 

Ragunda 1131 46 4,1 76 6,7 4 0,4 

Bräcke 1536 99 6,4 122 7,9 20 1,3 

Krokom 3365 190 5,6 227 6,7 58 1,7 

Strömsund 2476 177 7,1 222 9,0 26 1,1 

Åre 2149 129 6,0 101 4,7 15 0,7 

Berg 1605 141 8,8 79 4,9 18 1,1 

Härjedalen 2042 162 7,9 119 5,8 18 0,9 

Östersund 11512 510 4,4 656 5,7 117 1,0 

Västerbottens län 53669 2506 4,7 3461 6,4 700 1,3 

Nordmaling 1585 78 4,9 113 7,1 13 0,8 

Bjurholm 517 33 6,4 53 10,3 11 2,1 

Vindeln 1143 42 3,7 38 3,3 3 0,3 

Robertsfors 1576 80 5,1 89 5,6 17 1,1 

Norsjö 911 42 4,6 39 4,3 5 0,5 

Malå 722 36 5,0 60 8,3 11 1,5 

Storuman 1257 93 7,4 124 9,9 13 1,0 

Sorsele 574 52 9,1 50 8,7 20 3,5 

Dorotea 547 47 8,6 53 9,7 15 2,7 

Vännäs 2041 103 5,0 64 3,1 13 0,6 

Vilhelmina 1559 138 8,9 83 5,3 17 1,1 

Åsele 655 43 6,6 60 9,2 13 2,0 

Umeå 22700 1020 4,5 1437 6,3 272 1,2 

Lycksele 2646 131 5,0 300 11,3 69 2,6 

Skellefteå 15236 568 3,7 898 5,9 208 1,4 

95

Norrbottens län 51343 2546 5,0 2883 5,6 593 1,2 

Arvidsjaur 1291 40 3,1 123 9,5 2 0,2 

Arjeplog 572 36 6,3 35 6,1 12 2,1 

Jokkmokk 1052 70 6,7 41 3,9 5 0,5 

Överkalix 677 47 6,9 30 4,4 6 0,9 

Kalix 3484 178 5,1 203 5,8 45 1,3 

Övertorneå 1023 91 8,9 40 3,9 13 1,3 

Pajala 1268 85 6,7 121 9,5 6 0,5 

Gällivare 3756 141 3,8 193 5,1 19 0,5 

Älvsbyn 1799 125 6,9 164 9,1 33 1,8 

Luleå 14675 713 4,9 889 6,1 254 1,7 

Piteå 8745 284 3,2 340 3,9 50 0,6 

Boden 5910 268 4,5 368 6,2 66 1,1 

Haparanda 2054 193 9,4 93 4,5 35 1,7 

Kiruna 5037 275 5,5 243 4,8 47 0,9 

Hela riket 1928215 150951 7,8 137537 7,1 46391 2,4 

96


Barn 0-6 år i familjer inkomststandard 3 under 1.0 för år 2005 

Kommun 

Totalt 

antal 

barn 


låg inkomststandard 


socialbidrag 



inkomststandard 


Stockholms län 162619 17783 10,9 10582 6,5 4485 2,8 

Upplands-Väsby 3217 338 10,5 186 5,8 87 2,7 

Vallentuna 2770 145 5,2 61 2,2 24 0,9 

Österåker 3753 190 5,1 83 2,2 19 0,5 

Värmdö 3801 252 6,6 81 2,1 30 0,8 

Järfälla 5179 415 8 289 5,6 124 2,4 

Ekerö 2486 100 4 40 1,6 13 0,5 

Huddinge 8546 1060 12,4 590 6,9 286 3,3 

Botkyrka 7313 1662 22,7 527 7,2 299 4,1 

Salem 1406 103 7,3 51 3,6 22 1,6 

Haninge 6318 751 11,9 478 7,6 207 3,3 

Tyresö 4067 287 7,1 146 3,6 46 1,1 

Upplands-Bro 1817 173 9,5 143 7,9 71 3,9 

Nykvarn 778 30 3,9 13 1,7 6 0,8 

Täby 5521 229 4,1 78 1,4 26 0,5 

Danderyd 2878 133 4,6 23 0,8 12 0,4 

Sollentuna 5960 378 6,3 169 2,8 70 1,2 

Stockholm 61193 8031 13,1 5564 9,1 2282 3,7 

Södertälje 6746 992 14,7 756 11,2 333 4,9 

Nacka 8091 579 7,2 278 3,4 90 1,1 

Sundbyberg 2674 372 13,9 192 7,2 97 3,6 

Solna 4339 428 9,9 136 3,1 44 1 

Lidingö 3872 237 6,1 88 2,3 40 1 

Vaxholm 1098 71 6,5 15 1,4 9 0,8 

Norrtälje 3701 316 8,5 216 5,8 69 1,9 

Sigtuna 3204 333 10,4 235 7,3 104 3,2 

Nynäshamn 1891 178 9,4 144 7,6 75 4 

Uppsala län 23728 1759 7,4 1429 6 495 2,1 

Håbo 1869 89 4,8 72 3,9 10 0,5 

Älvkarleby 601 43 7,2 44 7,3 14 2,3 

Knivsta 1527 53 3,5 31 2 7 0,5 

Tierp 1415 119 8,4 137 9,7 45 3,2 

Uppsala 13967 1180 8,4 911 6,5 327 2,3 

Enköping 2963 182 6,1 173 5,8 64 2,2 

Östhammar 1386 93 6,7 61 4,4 28 2 

Södermanlands län 19 056 1 736 9,1 2 021 10,6 828 4,3 

Vingåker 663 71 10,7 44 6,6 23 3,5 

Gnesta 746 54 7,2 42 5,6 11 1,5 

Nyköping 3547 237 6,7 270 7,6 96 2,7 

Oxelösund 645 36 5,6 43 6,7 19 2,9 

Flen 1168 148 12,7 128 11 52 4,5 

Katrineholm 2293 207 9 278 12,1 114 5 

Eskilstuna 6688 814 12,2 986 14,7 460 6,9 

Strängnäs 2390 141 5,9 182 7,6 43 1,8 

Trosa 916 28 3,1 48 5,2 10 1,1 

97

Östergötlands län 29980 2406 8 2562 8,5 1100 3,7 

Ödeshög 390 40 10,3 33 8,5 14 3,6 

Ydre 239 19 7,9 7 2,9 1 0,4 

Kinda 670 38 5,7 30 4,5 4 0,6 

Boxholm 334 11 3,3 27 8,1 3 0,9 

Åtvidaberg 830 49 5,9 60 7,2 19 2,3 

Finspång 1370 94 6,9 92 6,7 35 2,6 

Valdemarsvik 490 38 7,8 27 5,5 14 2,9 

Linköping 10284 806 7,8 809 7,9 374 3,6 

Norrköping 9154 948 10,4 1074 11,7 492 5,4 

Söderköping 1003 43 4,3 30 3 5 0,5 

Motala 2944 202 6,9 242 8,2 91 3,1 

Vadstena 479 11 2,3 20 4,2 4 0,8 

Mjölby 1 793 107 6,0 111 6,2 44 2,5 

Jönköpings län 25035 1462 5,8 1696 6,8 629 2,5 

Aneby 407 26 6,4 29 7,1 4 1 

Gnosjö 781 26 3,3 40 5,1 11 1,4 

Mullsjö 548 38 6,9 32 5,8 17 3,1 

Habo 914 28 3,1 16 1,8 8 0,9 

Gislaved 2305 134 5,8 176 7,6 63 2,7 

Vaggeryd 1029 52 5,1 55 5,3 23 2,2 

Jönköping 9183 576 6,3 749 8,2 261 2,8 

Nässjö 2137 140 6,6 153 7,2 68 3,2 

Värnamo 2555 113 4,4 125 4,9 48 1,9 

Sävsjö 812 56 6,9 70 8,6 30 3,7 

Vetlanda 1885 114 6 65 3,4 32 1,7 

Eksjö 1156 56 4,8 68 5,9 21 1,8 

Tranås 1 323 103 7,8 118 8,9 43 3,3 

Kronobergs län 12777 772 6 804 6,3 305 2,4 

Uppvidinge 622 38 6,1 41 6,6 10 1,6 

Lessebo 615 47 7,6 41 6,7 17 2,8 

Tingsryd 775 55 7,1 48 6,2 18 2,3 

Alvesta 1353 63 4,7 94 6,9 24 1,8 

Älmhult 1120 45 4 28 2,5 7 0,6 

Markaryd 609 35 5,7 48 7,9 16 2,6 

Växjö 5786 398 6,9 427 7,4 185 3,2 

Ljungby 1 897 91 4,8 77 4,1 28 1,5 

Kalmar län 15141 1027 6,8 947 6,3 358 2,4 

Högsby 332 40 12 54 16,3 19 5,7 

Torsås 481 40 8,3 29 6 12 2,5 

Mörbylånga 949 57 6 21 2,2 2 0,2 

Hultsfred 816 90 11 61 7,5 45 5,5 

Mönsterås 839 55 6,6 30 3,6 14 1,7 

Emmaboda 570 48 8,4 46 8,1 20 3,5 

Kalmar 4147 233 5,6 265 6,4 79 1,9 

Nybro 1225 100 8,2 57 4,7 37 3 

Oskarshamn 1867 94 5 88 4,7 35 1,9 

Västervik 2214 126 5,7 177 8 53 2,4 

Vimmerby 1 083 77 7,1 85 7,8 31 2,9 

Borgholm 618 67 10,8 34 5,5 11 1,8 

Gotlands län 3691 301 8,2 286 7,7 65 1,8 

Gotland 3 691 301 8,2 286 7,7 65 1,8 

Blekinge län 10558 739 7 612 5,8 276 2,6 

98

Olofström 798 72 9 46 5,8 30 3,8 

Karlskrona 4722 317 6,7 276 5,8 114 2,4 

Ronneby 1847 152 8,2 126 6,8 65 3,5 

Karlshamn 2034 117 5,8 104 5,1 46 2,3 

Sölvesborg 1 157 81 7,0 60 5,2 21 1,8 

Skåne län 87380 11948 13,7 8552 9,8 4690 5,4 

Svalöv 1083 84 7,8 77 7,1 26 2,4 

Staffanstorp 1931 105 5,4 80 4,1 28 1,5 

Burlöv 1245 161 12,9 124 10 71 5,7 

Vellinge 2739 152 5,5 6 0,2 1 0 

Östra Göinge 979 86 8,8 59 6 29 3 

Örkelljunga 654 69 10,6 34 5,2 12 1,8 

Bjuv 1131 128 11,3 103 9,1 41 3,6 

Kävlinge 2636 87 3,3 39 1,5 13 0,5 

Lomma 1742 59 3,4 14 0,8 4 0,2 

Svedala 1708 88 5,2 33 1,9 15 0,9 

Skurup 1171 78 6,7 65 5,6 20 1,7 

Sjöbo 1281 122 9,5 69 5,4 19 1,5 

Hörby 1009 96 9,5 76 7,5 24 2,4 

Höör 1157 102 8,8 66 5,7 22 1,9 

Tomelilla 869 89 10,2 79 9,1 30 3,5 

Bromölla 875 66 7,5 51 5,8 23 2,6 

Osby 834 77 9,2 45 5,4 25 3 

Perstorp 503 61 12,1 43 8,5 17 3,4 

Klippan 1136 135 11,9 80 7 44 3,9 

Åstorp 1159 114 9,8 71 6,1 32 2,8 

Båstad 768 82 10,7 31 4 8 1 

Malmö 20070 5426 27 4154 20,7 2569 12,8 

Lund 7364 679 9,2 355 4,8 132 1,8 

Landskrona 2851 569 20 481 16,9 298 10,5 

Helsingborg 9032 1199 13,3 930 10,3 466 5,2 

Höganäs 1793 146 8,1 49 2,7 18 1 

Eslöv 2453 248 10,1 193 7,9 105 4,3 

Ystad 1686 117 6,9 57 3,4 19 1,1 

Trelleborg 2913 315 10,8 204 7 132 4,5 

Kristianstad 5465 557 10,2 529 9,7 259 4,7 

Simrishamn 1071 126 11,8 85 7,9 31 2,9 

Ängelholm 2 627 160 6,1 65 2,5 29 1,1 

Hässleholm 3445 365 10,6 205 6 128 3,7 

Hallands län 22363 1330 5,9 1040 4,7 399 1,8 

Hylte 734 42 5,7 62 8,4 17 2,3 

Halmstad 6409 522 8,1 367 5,7 202 3,2 

Laholm 1619 93 5,7 88 5,4 21 1,3 

Falkenberg 2870 219 7,6 218 7,6 67 2,3 

Varberg 4 157 213 5,1 177 4,3 56 1,3 

Kungsbacka 6574 241 3,7 128 1,9 36 0,5 

Västra Götalands l 114405 10560 9,2 9435 8,2 4070 3,6 

Härryda 3081 130 4,2 74 2,4 32 1 

Partille 2894 162 5,6 117 4 63 2,2 

Öckerö 1029 48 4,7 29 2,8 4 0,4 

Stenungsund 2083 103 4,9 76 3,6 18 0,9 

Tjörn 993 59 5,9 45 4,5 7 0,7 

Orust 944 59 6,3 34 3,6 9 1 

Sotenäs 539 35 6,5 31 5,8 5 0,9 

Munkedal 674 71 10,5 40 5,9 19 2,8 

99

Tanum 732 92 12,6 30 4,1 11 1,5 

Dals-Ed 349 45 12,9 26 7,4 8 2,3 

Färgelanda 436 43 9,9 28 6,4 12 2,8 

Ale 2243 110 4,9 93 4,1 22 1 

Lerum 3323 123 3,7 92 2,8 25 0,8 

Vårgårda 827 49 5,9 77 9,3 23 2,8 

Bollebygd 642 20 3,1 10 1,6 1 0,2 

Grästorp 379 13 3,4 23 6,1 8 2,1 

Essunga 372 33 8,9 28 7,5 10 2,7 

Karlsborg 425 18 4,2 24 5,6 5 1,2 

Gullspång 326 43 13,2 35 10,7 12 3,7 

Tranemo 834 51 6,1 48 5,8 20 2,4 

Bengtsfors 574 62 10,8 37 6,4 24 4,2 

Mellerud 575 80 13,9 47 8,2 23 4 

Lilla Edet 882 78 8,8 72 8,2 27 3,1 

Mark 2523 174 6,9 121 4,8 50 2 

Svenljunga 712 51 7,2 34 4,8 16 2,2 

Herrljunga 645 36 5,6 32 5 8 1,2 

Vara 1038 72 6,9 46 4,4 25 2,4 

Götene 925 49 5,3 20 2,2 7 0,8 

Tibro 705 60 8,5 58 8,2 35 5 

Töreboda 609 71 11,7 62 10,2 36 5,9 

Göteborg 36479 5032 13,8 5086 13,9 2253 6,2 

Mölndal 5108 260 5,1 194 3,8 55 1,1 

Kungälv 3087 184 6 119 3,9 41 1,3 

Lysekil 882 71 8 91 10,3 18 2 

Uddevalla 3578 340 9,5 260 7,3 126 3,5 

Strömstad 783 110 14 25 3,2 6 0,8 

Vänersborg 2656 202 7,6 165 6,2 69 2,6 

Trollhättan 4060 433 10,7 405 10 218 5,4 

Alingsås 2706 162 6 139 5,1 65 2,4 

Borås 7307 655 9 663 9,1 298 4,1 

Ulricehamn 1670 91 5,4 83 5 28 1,7 

Åmål 856 84 9,8 69 8,1 31 3,6 

Mariestad 1636 105 6,4 68 4,2 30 1,8 

Lidköping 2663 136 5,1 124 4,7 40 1,5 

Skara 1303 118 9,1 77 5,9 44 3,4 

Skövde 3549 220 6,2 109 3,1 54 1,5 

Hjo 620 43 6,9 39 6,3 14 2,3 

Tidaholm 897 81 9 58 6,5 22 2,5 

Falköping 2252 193 8,6 172 7,6 93 4,1 

Värmlands län 18013 1705 9,5 1224 6,8 509 2,8 

Kil 853 56 6,6 56 6,6 13 1,5 

Eda 538 109 20,3 68 12,6 27 5 

Torsby 723 100 13,8 51 7,1 11 1,5 

Storfors 270 44 16,3 32 11,9 18 6,7 

Hammarö 1234 38 3,1 37 3 12 1 

Munkfors 233 15 6,4 13 5,6 3 1,3 

Forshaga 902 74 8,2 39 4,3 25 2,8 

Grums 598 71 11,9 46 7,7 24 4 

Årjäng 714 154 21,6 30 4,2 14 2 

Sunne 882 89 10,1 40 4,5 12 1,4 

Karlstad 5579 462 8,3 432 7,7 188 3,4 

Kristinehamn 1434 133 9,3 118 8,2 50 3,5 

Filipstad 654 66 10,1 35 5,4 14 2,1 

Hagfors 714 57 8,0 38 5,3 9 1,3 

Arvika 1676 147 8,8 133 7,9 64 3,8 

100

Säffle 1009 90 8,9 56 5,6 25 2,5 

Örebro län 19649 2029 10,3 1833 9,3 982 5 

Lekeberg 562 38 6,8 34 6 15 2,7 

Laxå 340 20 5,9 7 2,1 3 0,9 

Hallsberg 1017 71 7 79 7,8 32 3,1 

Degerfors 648 34 5,2 38 5,9 16 2,5 

Hällefors 398 50 12,6 42 10,6 22 5,5 

Ljusnarsberg 308 38 12,3 22 7,1 7 2,3 

Örebro 9699 1279 13,2 1146 11,8 711 7,3 

Kumla 1706 108 6,3 101 5,9 50 2,9 

Askersund 763 46 6 30 3,9 8 1 

Karlskoga 2 035 152 7,5 116 5,7 43 2,1 

Nora 705 60 8,5 70 9,9 24 3,4 

Lindesberg 1468 133 9,1 148 10,1 51 3,5 

Västmanlands län 18557 1756 9,5 1887 10,2 907 4,9 


Surahammar 752 37 4,9 33 4,4 20 2,7 

Heby 915 66 7,2 55 6 12 1,3 

Kungsör 645 35 5,4 28 4,3 4 0,6 

Hallstahammar 974 88 9 80 8,2 47 4,8 

Norberg 344 19 5,5 53 15,4 14 4,1 

Västerås 9894 1044 10,6 1160 11,7 597 6 

Sala 1401 134 9,6 152 10,8 65 4,6 

Fagersta 793 81 10,2 42 5,3 26 3,3 

Köping 1593 154 9,7 179 11,2 77 4,8 

Arboga 942 83 8,8 90 9,6 44 4,7 

Dalarnas län 18383 1299 7,1 1521 8,3 492 2,7 

Vansbro 471 35 7,4 24 5,1 6 1,3 

Malung 669 57 8,5 59 8,8 13 1,9 

Gagnef 806 47 5,8 24 3 12 1,5 

Leksand 1004 47 4,7 47 4,7 9 0,9 

Rättvik 636 47 7,4 41 6,4 13 2 

Orsa 436 30 6,9 27 6,2 9 2,1 

Älvdalen 505 43 8,5 45 8,9 14 2,8 

Smedjebacken 627 30 4,8 48 7,7 8 1,3 

Mora 1300 96 7,4 55 4,2 18 1,4 

Falun 4003 160 4 367 9,2 60 1,5 

Borlänge 3354 349 10,4 446 13,3 198 5,9 

Säter 732 50 6,8 25 3,4 12 1,6 

Hedemora 975 73 7,5 68 7,0 30 3,1 

Avesta 1276 84 6,6 107 8,4 35 2,7 

Ludvika 1589 151 9,5 138 8,7 55 3,5 

Gävleborgs län 18372 1523 8,3 1610 8,8 665 3,6 

Ockelbo 356 14 3,9 14 3,9 7 2 

Hofors 602 38 6,3 54 9 24 4 

Ovanåker 711 30 4,2 51 7,2 14 2 

Nordanstig 619 58 9,4 57 9,2 17 2,7 

Ljusdal 1314 82 6,2 104 7,9 23 1,8 

Gävle 6547 689 10,5 574 8,8 331 5,1 

Sandviken 2454 158 6,4 166 6,8 76 3,1 

Söderhamn 1 539 119 7,7 146 9,5 53 3,4 

Bollnäs 1698 134 7,9 158 9,3 43 2,5 

Hudiksvall 2532 201 7,9 286 11,3 77 3 

101

Västernorrlands län 16902 1086 6,4 1376 8,1 464 2,7 

Ånge 653 39 6 67 10,3 14 2,1 

Timrå 1389 83 6 117 8,4 34 2,4 

Härnösand 1674 131 7,8 185 11,1 60 3,6 

Sundsvall 6926 431 6,2 586 8,5 198 2,9 

Kramfors 1 204 84 7,0 105 8,7 28 2,3 

Sollefteå 1267 98 7,7 87 6,9 29 2,3 

Örnsköldsvik 3789 220 5,8 229 6 101 2,7 

Jämtlands län 8498 536 6,3 522 6,1 131 1,5 

Ragunda 326 21 6,4 16 4,9 1 0,3 

Bräcke 454 36 7,9 42 9,3 7 1,5 

Krokom 1131 66 5,8 77 6,8 24 2,1 

Strömsund 704 44 6,3 51 7,2 7 1 

Åre 726 44 6,1 34 4,7 8 1,1 

Berg 468 49 10,5 28 6,0 11 2,4 

Härjedalen 632 56 8,9 36 5,7 9 1,4 

Östersund 4057 220 5,4 238 5,9 64 1,6 

Västerbottens län 17882 978 5,5 1162 6,5 331 1,9 

Nordmaling 535 23 4,3 29 5,4 4 0,7 

Bjurholm 164 20 12,2 19 11,6 7 4,3 

Vindeln 334 17 5,1 11 3,3 1 0,3 

Robertsfors 490 26 5,3 29 5,9 7 1,4 

Norsjö 262 12 4,6 8 3,1 3 1,1 

Malå 219 11 5 20 9,1 4 1,8 

Storuman 368 29 7,9 37 10,1 6 1,6 

Sorsele 171 18 10,5 10 5,8 7 4,1 

Dorotea 149 15 10,1 16 10,7 6 4 

Vännäs 650 35 5,4 23 3,5 7 1,1 

Vilhelmina 498 57 11,4 20 4 4 0,8 

Åsele 214 10 4,7 21 9,8 5 2,3 

Umeå 8 032 423 5,3 468 5,8 123 1,5 

Lycksele 837 54 6,5 107 12,8 31 3,7 

Skellefteå 4959 228 4,6 344 6,9 116 2,3 

Norrbottens län 16852 1089 6,5 1018 6 312 1,9 

Arvidsjaur 426 19 4,5 42 9,9 1 0,2 

Arjeplog 162 12 7,4 10 6,2 4 2,5 

Jokkmokk 292 29 9,9 8 2,7 2 0,7 

Överkalix 194 20 10,3 7 3,6 2 1 

Kalix 1134 64 5,6 71 6,3 24 2,1 

Övertorneå 285 31 10,9 9 3,2 5 1,8 

Pajala 400 37 9,3 32 8 2 0,5 

Gällivare 1113 66 5,9 57 5,1 11 1 

Älvsbyn 574 45 7,8 62 10,8 18 3,1 

Luleå 5020 323 6,4 333 6,6 123 2,5 

Piteå 3004 112 3,7 126 4,2 30 1 

Boden 1 939 109 5,6 137 7,1 34 1,8 

Haparanda 655 85 13 40 6,1 21 3,2 

Kiruna 1 654 137 8,3 84 5,1 35 2,1 

Hela riket 679 841 63 824 9,4 

52 

119 7,7 

22 

493 3,3 

102



Kommun 

Totalt 

antal 

barn 

Barn i hushåll med låg 


Antal Andel % Antal 


socialbidrag 




Andel 

% Antal Andel % 

Stockholms län 252 278 22 452 8,9 16 358 6,5 4 654 1,8 

Upplands-Väsby 5 470 386 7,1 262 4,8 74 1,4 

Vallentuna 4 681 271 5,8 118 2,5 24 0,5 

Österåker 6 074 355 5,8 181 3,0 27 0,4 

Värmdö 5 924 413 7,0 196 3,3 40 0,7 

Järfälla 9 017 573 6,4 530 5,9 109 1,2 

Ekerö 4 343 198 4,6 114 2,6 22 0,5 

Huddinge 13 843 1 297 9,4 794 5,7 296 2,1 

Botkyrka 11 937 2 077 17,4 778 6,5 355 3,0 

Salem 2 646 127 4,8 103 3,9 24 0,9 

Haninge 11 082 1 001 9,0 659 5,9 184 1,7 

Tyresö 7 044 438 6,2 232 3,3 62 0,9 

Upplands-Bro 3 397 235 6,9 221 6,5 59 1,7 

Nykvarn 1 516 64 4,2 34 2,2 8 0,5 

Täby 9 479 389 4,1 157 1,7 33 0,3 

Danderyd 4 851 260 5,4 23 0,5 1 0,0 

Sollentuna 9 345 560 6,0 303 3,2 90 1,0 

Stockholm 84 198 9 146 10,9 8 288 9,8 2 387 2,8 

Södertälje 11 551 1 268 11,0 1 233 10,7 339 2,9 

Nacka 12 314 821 6,7 539 4,4 86 0,7 

Sundbyberg 3 523 336 9,5 217 6,2 54 1,5 

Solna 5 042 418 8,3 264 5,2 55 1,1 

Lidingö 5 958 325 5,5 103 1,7 22 0,4 

Vaxholm 1 603 87 5,4 31 1,9 1 0,1 

Norrtälje 7 898 627 7,9 404 5,1 119 1,5 

Sigtuna 5 752 474 8,2 338 5,9 95 1,7 

Nynäshamn 3 790 306 8,1 236 6,2 88 2,3 

Uppsala län 43 131 2 426 5,6 2 557 5,9 518 1,2 

Håbo 3 162 116 3,7 156 4,9 15 0,5 

Älvkarleby 1 324 70 5,3 97 7,3 13 1,0 

Knivsta 2 250 83 3,7 63 2,8 15 0,7 

Tierp 2 983 169 5,7 182 6,1 34 1,1 

Uppsala 24 323 1 507 6,2 1 701 7,0 348 1,4 

Enköping 5 794 292 5,0 268 4,6 73 1,3 

Östhammar 3 295 189 5,7 90 2,7 20 0,6 

Södermanlands län 37 411 2 451 6,6 3 184 8,5 882 2,4 

Vingåker 1 476 107 7,2 90 6,1 24 1,6 

Gnesta 1 620 91 5,6 92 5,7 11 0,7 

Nyköping 6 902 399 5,8 445 6,4 107 1,6 

Oxelösund 1 425 61 4,3 72 5,1 19 1,3 

Flen 2 416 195 8,1 174 7,2 66 2,7 

Katrineholm 4 638 278 6,0 390 8,4 115 2,5 

Eskilstuna 12 497 1 074 8,6 1 486 11,9 497 4,0 

Strängnäs 4 696 181 3,9 348 7,4 34 0,7 

Trosa 1 741 65 3,7 87 5,0 9 0,5 

103

Östergötlands län 58 330 3 566 6,1 4 140 7,1 1 194 2,0 

Ödeshög 833 65 7,8 65 7,8 16 1,9 

Ydre 584 31 5,3 17 2,9 0 0,0 

Kinda 1 578 82 5,2 81 5,1 9 0,6 

Boxholm 794 23 2,9 79 9,9 11 1,4 

Åtvidaberg 1 840 93 5,1 86 4,7 33 1,8 

Finspång 2 940 132 4,5 154 5,2 21 0,7 

Valdemarsvik 1 140 109 9,6 55 4,8 22 1,9 

Linköping 18 209 1 110 6,1 1 322 7,3 464 2,5 

Norrköping 17 229 1 269 7,4 1 548 9,0 432 2,5 

Söderköping 2 227 118 5,3 56 2,5 12 0,5 

Motala 6 124 291 4,8 398 6,5 107 1,7 

Vadstena 1 050 30 2,9 53 5,0 5 0,5 

Mjölby 3 782 213 5,6 226 6,0 62 1,6 

Jönköpings län 48 971 2 211 4,5 3 005 6,1 653 1,3 

Aneby 1 102 58 5,3 80 7,3 5 0,5 

Gnosjö 1 655 72 4,4 106 6,4 28 1,7 

Mullsjö 1 165 75 6,4 51 4,4 12 1,0 

Habo 1 669 60 3,6 50 3,0 10 0,6 

Gislaved 4 731 198 4,2 345 7,3 91 1,9 

Vaggeryd 1 936 82 4,2 106 5,5 34 1,8 

Jönköping 17 009 749 4,4 1 318 7,7 234 1,4 

Nässjö 4 288 223 5,2 214 5,0 67 1,6 

Värnamo 4 852 150 3,1 167 3,4 33 0,7 

Sävsjö 1 756 100 5,7 119 6,8 45 2,6 

Vetlanda 3 966 206 5,2 105 2,6 22 0,6 

Eksjö 2 336 114 4,9 161 6,9 34 1,5 

Tranås 2 506 124 4,9 183 7,3 38 1,5 

Kronobergs län 24 814 1 255 5,1 1 327 5,3 356 1,4 

Uppvidinge 1 415 102 7,2 81 5,7 29 2,0 

Lessebo 1 209 82 6,8 106 8,8 31 2,6 

Tingsryd 1 755 87 5,0 69 3,9 7 0,4 

Alvesta 2 731 87 3,2 175 6,4 18 0,7 

Älmhult 2 215 65 2,9 48 2,2 10 0,5 

Markaryd 1 291 90 7,0 64 5,0 26 2,0 

Växjö 10 280 580 5,6 679 6,6 218 2,1 

Ljungby 3 918 162 4,1 105 2,7 17 0,4 

Kalmar län 32 594 1 662 5,1 1 764 5,4 369 1,1 

Högsby 900 60 6,7 98 10,9 27 3,0 

Torsås 1 012 63 6,2 40 4,0 8 0,8 

Mörbylånga 2 002 100 5,0 79 3,9 7 0,3 

Hultsfred 2 101 181 8,6 91 4,3 44 2,1 

Mönsterås 2 033 95 4,7 67 3,3 10 0,5 

Emmaboda 1 343 80 6,0 72 5,4 26 1,9 

Kalmar 8 044 320 4,0 526 6,5 89 1,1 

Nybro 2 741 181 6,6 122 4,5 50 1,8 

Oskarshamn 3 568 113 3,2 137 3,8 16 0,4 

Västervik 5 064 253 5,0 336 6,6 57 1,1 

Vimmerby 2 323 108 4,6 134 5,8 24 1,0 

Borgholm 1 463 108 7,4 62 4,2 11 0,8 

Gotlands län 8 327 587 7,0 625 7,5 75 0,9 

Gotland 8 327 587 7,0 625 7,5 75 0,9 

104

Blekinge län 19 834 1 015 5,1 931 4,7 261 1,3 

Olofström 1 976 121 6,1 62 3,1 37 1,9 

Karlskrona 7 942 421 5,3 434 5,5 122 1,5 

Ronneby 3 681 188 5,1 169 4,6 44 1,2 

Karlshamn 4 061 180 4,4 168 4,1 40 1,0 

Sölvesborg 2 174 105 4,8 98 4,5 18 0,8 

Skåne län 158 341 15 297 9,7 13 493 8,5 5 454 3,4 

Svalöv 2 027 146 7,2 138 6,8 44 2,2 

Staffanstorp 3 367 130 3,9 98 2,9 23 0,7 

Burlöv 2 257 225 10,0 221 9,8 91 4,0 

Vellinge 5 089 282 5,5 25 0,5 4 0,1 

Östra Göinge 2 190 134 6,1 86 3,9 41 1,9 

Örkelljunga 1 438 126 8,8 47 3,3 18 1,3 

Bjuv 2 175 183 8,4 152 7,0 46 2,1 

Kävlinge 3 958 131 3,3 72 1,8 19 0,5 

Lomma 2 964 111 3,7 29 1,0 8 0,3 

Svedala 2 987 112 3,7 53 1,8 12 0,4 

Skurup 2 243 139 6,2 107 4,8 14 0,6 

Sjöbo 2 502 206 8,2 114 4,6 24 1,0 

Hörby 2 070 229 11,1 142 6,9 48 2,3 

Höör 2 269 155 6,8 154 6,8 30 1,3 

Tomelilla 1 699 117 6,9 119 7,0 23 1,4 

Bromölla 1 726 71 4,1 57 3,3 11 0,6 

Osby 1 831 139 7,6 75 4,1 46 2,5 

Perstorp 1 029 95 9,2 58 5,6 26 2,5 

Klippan 2 266 217 9,6 133 5,9 74 3,3 

Åstorp 2 147 184 8,6 103 4,8 34 1,6 

Båstad 1 855 155 8,4 78 4,2 19 1,0 

Malmö 31 715 5 952 18,8 6 419 20,2 3 026 9,5 

Lund 12 431 771 6,2 567 4,6 140 1,1 

Landskrona 5 261 698 13,3 804 15,3 326 6,2 

Helsingborg 15 952 1 534 9,6 1 375 8,6 486 3,0 

Höganäs 3 322 217 6,5 81 2,4 23 0,7 

Eslöv 4 553 293 6,4 260 5,7 76 1,7 

Ystad 3 494 210 6,0 118 3,4 34 1,0 

Trelleborg 5 727 461 8,0 346 6,0 156 2,7 

Kristianstad 10 627 829 7,8 907 8,5 348 3,3 

Simrishamn 2 676 198 7,4 153 5,7 24 0,9 

Ängelholm 5 428 283 5,2 146 2,7 36 0,7 

Hässleholm 7 066 564 8,0 256 3,6 124 1,8 

Hallands län 42 451 2 170 5,1 2 057 4,8 470 1,1 

Hylte 1 644 59 3,6 104 6,3 19 1,2 

Halmstad 11 863 748 6,3 612 5,2 229 1,9 

Laholm 3 368 198 5,9 216 6,4 40 1,2 

Falkenberg 5 932 373 6,3 481 8,1 97 1,6 

Varberg 7 859 381 4,8 324 4,1 55 0,7 

Kungsbacka 11 785 411 3,5 320 2,7 30 0,3 

Västra Götalands län 212 289 13 951 6,6 14 986 7,1 3 930 1,9 

Härryda 5 538 197 3,6 141 2,5 28 0,5 

Partille 5 658 266 4,7 184 3,3 44 0,8 

Öckerö 1 961 54 2,8 82 4,2 4 0,2 

Stenungsund 3 610 168 4,7 138 3,8 20 0,6 

Tjörn 2 286 107 4,7 107 4,7 9 0,4 

Orust 2 265 148 6,5 74 3,3 11 0,5 

Sotenäs 1 187 73 6,1 71 6,0 14 1,2 

105

Munkedal 1 509 138 9,1 92 6,1 18 1,2 

Tanum 1 747 149 8,5 76 4,4 15 0,9 

Dals-Ed 697 82 11,8 38 5,5 12 1,7 

Färgelanda 1 079 72 6,7 47 4,4 8 0,7 

Ale 4 321 224 5,2 234 5,4 35 0,8 

Lerum 6 484 229 3,5 203 3,1 12 0,2 

Vårgårda 1 761 59 3,4 105 6,0 20 1,1 

Bollebygd 1 310 43 3,3 42 3,2 3 0,2 

Grästorp 874 47 5,4 34 3,9 11 1,3 

Essunga 873 43 4,9 51 5,8 8 0,9 

Karlsborg 931 35 3,8 33 3,5 4 0,4 

Gullspång 792 61 7,7 61 7,7 19 2,4 

Tranemo 1 804 90 5,0 78 4,3 23 1,3 

Bengtsfors 1 355 96 7,1 58 4,3 15 1,1 

Mellerud 1 372 142 10,3 89 6,5 36 2,6 

Lilla Edet 2 093 162 7,7 126 6,0 42 2,0 

Mark 5 162 269 5,2 240 4,6 30 0,6 

Svenljunga 1 602 76 4,7 69 4,3 23 1,4 

Herrljunga 1 398 78 5,6 74 5,3 17 1,2 

Vara 2 335 143 6,1 72 3,1 22 0,9 

Götene 2 028 110 5,4 43 2,1 7 0,3 

Tibro 1 585 79 5,0 88 5,6 32 2,0 

Töreboda 1 442 119 8,3 78 5,4 35 2,4 

Göteborg 56 010 5 459 9,7 7 292 13,0 2 086 3,7 

Mölndal 8 584 363 4,2 425 5,0 75 0,9 

Kungälv 6 063 264 4,4 266 4,4 49 0,8 

Lysekil 2 021 83 4,1 163 8,1 12 0,6 

Uddevalla 7 325 527 7,2 413 5,6 134 1,8 

Strömstad 1 585 193 12,2 75 4,7 8 0,5 

Vänersborg 5 494 239 4,4 254 4,6 58 1,1 

Trollhättan 7 798 500 6,4 594 7,6 168 2,2 

Alingsås 5 306 262 4,9 225 4,2 60 1,1 

Borås 13 786 888 6,4 1 112 8,1 343 2,5 

Ulricehamn 3 240 150 4,6 157 4,8 37 1,1 

Åmål 1 852 129 7,0 131 7,1 26 1,4 

Mariestad 3 400 184 5,4 91 2,7 30 0,9 

Lidköping 5 496 234 4,3 170 3,1 35 0,6 

Skara 2 768 140 5,1 105 3,8 37 1,3 

Skövde 6 844 317 4,6 218 3,2 71 1,0 

Hjo 1 270 79 6,2 63 5,0 14 1,1 

Tidaholm 1 889 108 5,7 62 3,3 17 0,9 

Falköping 4 499 273 6,1 342 7,6 93 2,1 

Värmlands län 37 531 2 802 7,5 2 003 5,3 542 1,4 

Kil 1 947 114 5,9 86 4,4 14 0,7 

Eda 1 171 175 14,9 101 8,6 27 2,3 

Torsby 1 697 148 8,7 125 7,4 15 0,9 

Storfors 678 70 10,3 86 12,7 31 4,6 

Hammarö 2 405 71 3,0 62 2,6 14 0,6 

Munkfors 519 41 7,9 55 10,6 5 1,0 

Forshaga 1 889 134 7,1 73 3,9 20 1,1 

Grums 1 360 118 8,7 79 5,8 31 2,3 

Årjäng 1 355 247 18,2 54 4,0 18 1,3 

Sunne 2 085 147 7,1 69 3,3 13 0,6 

Karlstad 10 205 650 6,4 589 5,8 186 1,8 

Kristinehamn 3 211 206 6,4 173 5,4 52 1,6 

Filipstad 1 419 118 8,3 58 4,1 18 1,3 

Hagfors 1 730 133 7,7 100 5,8 18 1,0 

106

Arvika 3 549 246 6,9 229 6,5 52 1,5 

Säffle 2 311 184 8,0 64 2,8 28 1,2 

Örebro län 38 189 2 807 7,4 2 768 7,2 1 082 2,8 

Lekeberg 1 038 71 6,8 73 7,0 9 0,9 

Laxå 855 44 5,1 7 0,8 2 0,2 

Hallsberg 2 311 107 4,6 135 5,8 40 1,7 

Degerfors 1 428 76 5,3 69 4,8 18 1,3 

Hällefors 1 014 78 7,7 90 8,9 27 2,7 

Ljusnarsberg 732 64 8,7 34 4,6 9 1,2 

Örebro 17 330 1 573 9,1 1 621 9,4 745 4,3 

Kumla 2 941 154 5,2 139 4,7 68 2,3 

Askersund 1 548 89 5,7 45 2,9 12 0,8 

Karlskoga 3 932 225 5,7 151 3,8 48 1,2 

Nora 1 611 120 7,4 132 8,2 38 2,4 

Lindesberg 3 449 206 6,0 272 7,9 66 1,9 

Västmanlands län 36 986 2 425 6,6 3 203 8,7 954 2,6 


Surahammar 1 535 94 6,1 93 6,1 33 2,1 

Heby 2 166 130 6,0 112 5,2 13 0,6 

Kungsör 1 207 60 5,0 54 4,5 2 0,2 

Hallstahammar 2 238 115 5,1 151 6,7 42 1,9 

Norberg 855 65 7,6 72 8,4 19 2,2 

Västerås 18 365 1 272 6,9 1 862 10,1 614 3,3 

Sala 3 153 213 6,8 256 8,1 67 2,1 

Fagersta 1 547 132 8,5 79 5,1 36 2,3 

Köping 3 384 209 6,2 341 10,1 87 2,6 

Arboga 1 867 90 4,8 139 7,4 31 1,7 

Dalarnas län 39 017 2 260 5,8 2 678 6,9 543 1,4 

Vansbro 985 83 8,4 30 3,0 7 0,7 

Malung 1 378 109 7,9 101 7,3 20 1,5 

Gagnef 1 651 110 6,7 75 4,5 15 0,9 

Leksand 2 252 107 4,8 116 5,2 11 0,5 

Rättvik 1 476 102 6,9 87 5,9 13 0,9 

Orsa 1 053 76 7,2 92 8,7 15 1,4 

Älvdalen 931 73 7,8 96 10,3 18 1,9 

Smedjebacken 1 470 71 4,8 126 8,6 7 0,5 

Mora 2 879 170 5,9 108 3,8 9 0,3 

Falun 8 078 301 3,7 726 9,0 83 1,0 

Borlänge 6 615 488 7,4 609 9,2 210 3,2 

Säter 1 702 104 6,1 39 2,3 12 0,7 

Hedemora 2 255 147 6,5 92 4,1 23 1,0 

Avesta 2 934 133 4,5 170 5,8 50 1,7 

Ludvika 3 358 186 5,5 211 6,3 50 1,5 

Gävleborgs län 37 774 2 233 5,9 2 684 7,1 685 1,8 

Ockelbo 866 25 2,9 62 7,2 6 0,7 

Hofors 1 419 54 3,8 113 8,0 21 1,5 

Ovanåker 1 693 80 4,7 108 6,4 17 1,0 

Nordanstig 1 432 74 5,2 90 6,3 10 0,7 

Ljusdal 2 505 149 5,9 210 8,4 30 1,2 

Gävle 12 331 891 7,2 819 6,6 333 2,7 

Sandviken 5 030 237 4,7 320 6,4 89 1,8 

Söderhamn 3 741 195 5,2 256 6,8 54 1,4 

Bollnäs 3 548 219 6,2 243 6,8 45 1,3 

Hudiksvall 5 209 309 5,9 463 8,9 80 1,5 

107

Västernorrlands län 32 510 1 654 5,1 2 411 7,4 481 1,5 

Ånge 1 483 66 4,5 122 8,2 16 1,1 

Timrå 2 583 124 4,8 195 7,5 29 1,1 

Härnösand 3 406 185 5,4 332 9,7 60 1,8 

Sundsvall 12 245 621 5,1 964 7,9 183 1,5 

Kramfors 2 556 178 7,0 200 7,8 46 1,8 

Sollefteå 2 717 165 6,1 147 5,4 28 1,0 

Örnsköldsvik 7 520 315 4,2 451 6,0 119 1,6 

Jämtlands län 17 318 918 5,3 1 080 6,2 145 0,8 

Ragunda 805 25 3,1 60 7,5 3 0,4 

Bräcke 1 082 63 5,8 80 7,4 13 1,2 

Krokom 2 234 124 5,6 150 6,7 34 1,5 

Strömsund 1 772 133 7,5 171 9,7 19 1,1 

Åre 1 423 85 6,0 67 4,7 7 0,5 

Berg 1 137 92 8,1 51 4,5 7 0,6 

Härjedalen 1 410 106 7,5 83 5,9 9 0,6 

Östersund 7 455 290 3,9 418 5,6 53 0,7 

Västerbottens län 35 787 1 528 4,3 2 299 6,4 369 1,0 

Nordmaling 1 050 55 5,2 84 8,0 9 0,9 

Bjurholm 353 13 3,7 34 9,6 4 1,1 

Vindeln 809 25 3,1 27 3,3 2 0,2 

Robertsfors 1 086 54 5,0 60 5,5 10 0,9 

Norsjö 649 30 4,6 31 4,8 2 0,3 

Malå 503 25 5,0 40 8,0 7 1,4 

Storuman 889 64 7,2 87 9,8 7 0,8 

Sorsele 403 34 8,4 40 9,9 13 3,2 

Dorotea 398 32 8,0 37 9,3 9 2,3 

Vännäs 1 391 68 4,9 41 2,9 6 0,4 

Vilhelmina 1 061 81 7,6 63 5,9 13 1,2 

Åsele 441 33 7,5 39 8,8 8 1,8 

Umeå 14 668 597 4,1 969 6,6 149 1,0 

Lycksele 1 809 77 4,3 193 10,7 38 2,1 

Skellefteå 10 277 340 3,3 554 5,4 92 0,9 

Norrbottens län 34 491 1 457 4,2 1 865 5,4 281 0,8 

Arvidsjaur 865 21 2,4 81 9,4 1 0,1 

Arjeplog 410 24 5,9 25 6,1 8 2,0 

Jokkmokk 760 41 5,4 33 4,3 3 0,4 

Överkalix 483 27 5,6 23 4,8 4 0,8 

Kalix 2 350 114 4,9 132 5,6 21 0,9 

Övertorneå 738 60 8,1 31 4,2 8 1,1 

Pajala 868 48 5,5 89 10,3 4 0,5 

Gällivare 2 643 75 2,8 136 5,1 8 0,3 

Älvsbyn 1 225 80 6,5 102 8,3 15 1,2 

Luleå 9 655 390 4,0 556 5,8 131 1,4 

Piteå 5 741 172 3,0 214 3,7 20 0,3 

Boden 3 971 159 4,0 231 5,8 32 0,8 

Haparanda 1 399 108 7,7 53 3,8 14 1,0 

Kiruna 3 383 138 4,1 159 4,7 12 0,4 

Hela riket 

1 248 

374 87 127 7,0 85 418 6,8 23 898 1,9 

108

Stadsdelsbilaga 1 

Andel barn 0 – 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll per stadsdel i landets tre storstäder år 1991, 1997, 

2000, 2004 och 2005. I procent av samtliga barn. 

Stadsdel 1991 1997 2000 2004 2005 

Stockholm 21,0 28,8 22,0 19,0 18,1 

Kista 28,6 48,3 40,4 33,9 33,3 

Rinkeby 52,1 80,7 69,0 58,1 56,7 

Spånga-Tens 33,5 48,8 42,3 34,5 33,0 

Hässelby-Vä 12,5 18,4 14,4 15,2 15,6 

Bromma 9,9 12,2 7,7 8,9 8,3 

Kungsholmen 19,6 19,7 12,4 10,6 9,3 

Norrmalm 21,0 20,5 12,8 10,6 10,4 

Östermalm 16,8 19,0 13,1 11,9 10,6 

Maria-Gamla 19,7 21,8 13,5 11,8 11,1 

Katarina-So 19,1 21,8 12,0 10,7 10,3 

Enskede-Års 18,9 25,1 19,1 14,6 14,5 

Skarpnäck 24,2 28,5 20,6 20,0 19,2 

Farsta 20,4 29,2 21,4 19,9 19,0 

Vantör 24,7 37,2 30,2 29,5 29,1 

Älvsjö 11,6 16,2 11,4 8,7 9,3 

Liljeholmen 21,4 28,1 21,2 15,8 11,9 

Hägersten 16,2 20,2 13,5 11,6 10,5 

Skärholmen 22,9 45,7 37,3 31,5 31,5 

. . . . . 

Göteborg 20,4 32,2 25,7 20,7 20,0 

Gunnared 31,7 54,0 50,3 43,9 41,5 

Lärjedalen 34,0 61,7 55,9 46,6 45,6 

Kortedala 22,9 38,4 28,4 20,4 21,1 

Bergsjön 41,4 72,0 67,9 61,3 60,4 

Härlanda 14,8 20,1 13,7 11,4 11,1 

Örgryte 15,8 18,6 11,7 10,1 9,5 

Centrum 18,5 24,4 16,6 14,2 13,9 

Linnestaden 19,8 24,7 17,9 12,8 12,2 

Majorna 23,6 29,6 20,6 14,3 14,7 

Högsbo 19,5 33,9 23,1 19,3 18,7 

Älvsborg 6,7 7,9 5,1 4,9 4,4 

Frölunda 31,0 45,5 38,0 34,4 33,8 

Askim 6,5 12,6 7,6 5,7 5,2 

Tynnered 15,3 25,0 21,8 18,5 18,3 

Styrsö 10,9 16,1 13,1 10,6 10,6 

Torslanda 7,2 10,4 5,1 3,5 3,4 

Biskopsgård 31,8 54,1 45,2 34,3 34,1 

Lundby 24,8 35,3 23,9 18,3 16,9 

Tuve-Säve 11,5 22,9 16,7 11,8 11,1 

Backa 17,1 29,5 23,8 17,9 16,6 

Kärra-Rödbo 7,9 17,2 9,6 7,9 5,9 

. . . . . 

Malmö 25,3 39,3 35,4 31,4 31,6 

Centrum 29,4 38,6 31,7 27,4 27,5 

Södra inner 46,0 67,2 63,1 55,5 55,3 

Västra inne 15,3 17,7 12,8 12,9 13,2 

Limham-Bunk 6,9 10,9 6,4 6,5 7,5 

Hyllie 29,8 44,3 36,6 32,0 32,5 

Fosie 25,9 43,4 40,9 39,1 40,8 

Oxie 12,5 20,7 16,7 16,0 17,1 

Rosengård 52,3 80,2 77,2 66,5 66,1 

Husie 8,5 11,7 8,4 8,6 7,8 

Kirseberg 16,7 26,2 23,6 25,1 25,5 

109


Andel barn 0 – 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller socialbidrag per stadsdel i de 

landets tre storstäder. Procentuella förändringar 1991 – 2005. Efter ranking 2005. 

Stadsdel Ranking Procentuella förändringar 

2005 2005/1991 2005/2000 2005/2004 

Torslanda 1 3,8 1,7 0,1 

Älvsborg 2 2,3 0,7 0,4 

Askim 3 1,3 2,4 0,5 

Kärra-Rödbo 4 2,0 3,7 2,0 

Limham-Bunkeflo 5 -0,5 -1,0 -1,0 

Husie 6 0,7 0,6 0,8 

Bromma 7 1,7 -0,5 0,6 

Kungsholmen 8 10,3 3,2 1,3 

Älvsjö 9 2,2 2,0 -0,7 

Örgryte 10 6,3 2,2 0,6 

Katarina-Sofia 11 8,9 1,7 0,4 

Norrmalm 12 10,6 2,4 0,2 

Hägersten 13 5,6 3,0 1,1 

Styrsö 14 0,3 2,5 0,0 

Östermalm 15 6,2 2,5 1,3 

Maria-Gamla stan 16 8,6 2,4 0,7 

Tuve-Säve 17 0,5 5,6 0,7 

Härlanda 18 3,7 2,6 0,3 

Liljeholmen 19 9,5 9,4 3,9 

Linnestaden 20 7,6 5,7 0,6 

Västra innerstan 21 2,1 -,5 -0,3 

Centrum, gborg 22 4,6 2,7 0,4 

Enskede-Årsta 23 4,4 4,6 0,1 

Majorna 24 8,9 5,9 -0,4 

Hässelby-Vällingby 25 -3,1 -1,2 -0,4 

Backa 26 0,5 7,2 1,4 

Lundby 27 7,8 7,0 1,4 

Oxie 28 -4,6 -0,3 -1,1 

Tynnered 29 -3,1 3,4 0,1 

Högsbo 30 0,8 4,4 0,6 

Farsta 31 1,5 2,4 0,9 

Skarpnäck 32 5,0 1,4 0,8 

Kortedala 33 1,8 7,2 -0,7 

Kirseberg 34 -8,8 -1,9 -0,4 

Centrum, mö 35 1,9 4,1 -0,1 

Vantör 36 -4,5 1,1 0,4 

Skärholmen 37 -8,6 5,8 0,1 

Hyllie 38 -2,7 4,2 -0,5 

Spånga-Tensta 39 0,5 9,2 1,5 

Kista 40 -4,7 7,0 0,6 

Frölunda 41 -2,8 4,2 0,6 

Biskopsgården 42 -2,3 11,1 0,2 

Fosie 43 -14,9 0,1 -1,7 

Gunnared 44 -9,8 8,8 2,3 

Lärjedalen 45 -11,6 10,3 0,9 

Södra innerstan 46 -9,2 7,8 0,3 

Rinkeby 47 -4,5 12,3 1,4 

Bergsjön 48 -19,0 7,5 1,0 

Rosengård 49 -13,9 11,1 0,4 

110


Barn 0 – 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll bidrag per stadsdel i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 2005. I 

procent av samtliga barn. 

Stadsdel Totalt antal Andel barn Andel barn i ekonomiskt Differens 

barn med utländsk utsatta hushåll sv/utl 

bakgrund - svensk - utländsk 

bakgrund bakgrund 

Stockholm 145391 38,0 9,0 33,1 24,1 

Kista 6518 81,5 16,9 37,0 20,2 

Rinkeby 4851 94,9 49,2 57,1 7,9 

Spånga-Tensta 9798 63,8 8,3 47,0 38,7 

Hässelby-Vällin 13859 35,7 6,8 31,4 24,6 

Bromma 13317 20,7 5,8 17,7 11,9 

Kungsholmen 6355 22,8 7,9 13,8 5,8 

Norrmalm 8650 24,9 7,8 18,4 10,6 

Östermalm 8367 22,9 9,4 14,6 5,2 

Maria-Gamla sta 9335 21,0 9,9 15,6 5,7 

Katarina-Sofia 7045 23,1 9,2 13,7 4,5 

Enskede-Årsta 9006 32,3 7,9 28,3 20,4 

Skarpnäck 8463 32,0 12,4 33,6 21,2 

Farsta 8926 34,7 11,4 33,2 21,8 

Vantör 7284 52,5 12,5 44,2 31,6 

Älvsjö 5558 25,1 5,0 22,3 17,3 

Liljeholmen 5003 29,2 10,7 14,8 4,1 

Hägersten 5529 25,2 7,7 18,9 11,2 

Skärholmen 7527 73,2 15,6 37,3 21,7 

. . . . . 

Malmö 51785 51,1 11,0 51,2 40,2 

Centrum 4879 45,8 15,0 42,4 27,5 

Södra innerstan 4633 73,4 28,1 65,1 37,0 

Västra innersta 3753 22,6 10,5 22,5 11,9 

Limham-Bunkeflo 8087 19,3 4,0 21,8 17,7 

Hyllie 5417 56,9 13,1 47,2 34,1 

Fosie 8246 67,7 19,4 51,0 31,7 

Oxie 2732 28,6 10,6 33,2 22,6 

Rosengård 7077 94,9 26,3 68,3 42,0 

Husie 4086 26,8 5,6 13,8 8,2 

Kirseberg 2831 40,1 10,8 47,4 36,6 

Göteborg 92489 38,3 9,3 37,3 28,0 

Gunnared 5560 76,5 23,6 47,1 23,4 

Lärjedalen 7159 74,6 11,2 57,3 46,1 

Kortedala 4564 46,5 11,3 32,4 21,1 

Bergsjön 3621 86,2 47,7 62,4 14,7 

Härlanda 3396 20,5 7,4 25,4 18,0 

Örgryte 4947 18,5 7,0 20,4 13,4 

Centrum 5177 28,9 9,5 24,7 15,3 

Linnestaden 4531 23,6 9,3 21,4 12,1 

Majorna 4548 22,6 10,8 28,1 17,3 

Högsbo 2272 31,3 14,0 29,0 15,0 

Älvsborg 4675 12,7 3,8 8,6 4,8 

Frölunda 1850 49,6 19,7 48,0 28,3 

Askim 5959 16,6 4,8 7,0 2,1 

Tynnered 6732 32,5 10,9 33,7 22,8 

Styrsö 1088 4,0 10,1 20,9 10,8 

Torslanda 6197 13,6 3,1 5,1 2,0 

Biskopsgården 5169 68,8 19,4 40,8 21,4 

Lundby 5009 40,5 10,1 27,0 17,0 

Tuve-Säve 2480 28,7 7,5 20,1 12,6 

Backa 4567 45,1 11,3 23,0 11,7 

Kärra-Rödbo 2883 21,6 7,0 1,8 -5,3 

111


Stadsdel Andel barn med utländsk 

bakgrund 

Ander barn i ekonomiskt utsatta hushåll 

1991 2005 Diff 05/91 med svensk bakgrund med utländsk bakgrund 

1991 2001 Diff 05/91 1991 2005 Diff 05/91 

Stockholm 30,7 38,0 7,3 13,8 9,0 - 4,9 37,3 33,1 - 4,2 

Kista 53,5 81,5 28,0 15,2 16,9 1,7 40,3 37,0 - 3,3 

Rinkeby 89,6 94,9 5,3 43,1 49,2 6,1 53,2 57,1 3,9 

Spånga-Tensta 56,7 63,8 7,1 12,3 8,3 -4,0 49,7 47,0 - 2,7 

Hässelby- 

Vällingby 

21,1 35,7 14,6 8,8 6,8 -2,0 26,3 31,4 5,1 

Bromma 15,8 20,7 4,9 8,1 5,8 -2,3 19,6 17,7 - 1,9 

Kungsholmen 22,7 22,8 0,1 17,1 7,9 - 9,2 28,0 13,8 - 14,3 

Norrmalm 24,9 24,9 0,0 16,5 7,8 - 8,7 34,6 18,4 -16,2 

Östermalm 23,1 22,9 -0,1 14,1 9,4 -4,7 25,6 14,6 -11,0 

Maria-Gamla 

stan 

22,8 21,0 -1,7 16,8 9,9 -6,9 29,4 15,6 -13,9 

Katarina-Sofia 19,9 23,1 3,2 16,5 9,2 -7,3 29,5 13,7 -15,8 

Enskede- 

Årsta 

25,1 32,3 7,1 13,2 7,9 -5,3 36,0 28,3 -7,7 

Skarpnäck 258,3 32,0 6,7 18,6 12,4 -6,2 40,6 33,6 -7,0 

Farsta 24,5 34,7 10,2 15,3 11,4 -3,9 36,3 33,2 -3,1 

Vantör 30,8 52,5 21,7 17,3 12,5 -4,7 41,1 44,2 2,7 

Älvsjö 19,3 25,1 5,8 8,2 5,0 -3,3 25,5 22,3 -3,2 

Liljeholmen 26,5 29,2 2,7 16,8 10,7 -6,2 34,1 14,8 -19,3 

Hägersten 22,8 25,2 2,4 11,9 7,7 -4,2 30,7 18,9 -11,8 

Skärholmen 45,9 73,2 27,3 14,0 15,6 1,6 33,3 37,3 4,0 

Göteborg 29,5 38,3 8,8 14,2 9,3 -4,8 35,2 37,3 2,1 

Gunnared 49,4 76,5 27,1 25,8 23,6 -2,2 37,8 47,1 9,2 

Lärjedalen 59,6 74,6 15,0 21,7 11,2 -10,5 42,3 57,3 14 

Kortedala 40,1 46,5 6,4 16,6 11,3 -5,3 32,3 32,4 0,2 

Bergsjön 58,6 86,2 27,6 35,6 47,7 12,1 45,5 62,4 16,9 

Härlanda 19,8 20,5 0,6 9,9 7,4 -2,5 3406 25,4 -9,2 

Örgryte 18,8 18,5 -0,3 11,8 7,0 -4,8 33,1 20,4 -12,7 

Centrum 24,6 28,9 4,3 14,2 9,5 -4,8 31,5 24,7 -6,8 

Linnestaden 21,9 23,6 1,7 17,2 9,3 -7,9 29,1 21,4 -7,6 

Majorna 18,8 22,6 3,7 21,4 10,8 -10,6 33,0 28,1 -5,0 

Högsbo 20,2 31,3 11,1 15,6 14,0 -1,6 34,9 29,0 -5,9 

Älvsborg 11,5 12,7 1,2 6,2 3,8 -2,4 10,7 8,6 -2,1 

Frölunda 32,7 49,6 16,9 19,2 19,7 0,5 55,2 48,0 -7,2 

Askim 10,2 16,6 6,4 5,7 4,8 -0,8 13,7 7,0 -6,8 

Tynnered 18,8 32,5 13,7 10,5 10,9 0,5 36,0 33,7 -2,3 

Styrsö 13,9 4,0 -9,9 9,8 10,1 0,4 23,0 20,9 -2,0 

Torslanda 50,8 13,6 -37,2 6,9 3,1 -3,8 31,5 5,1 -26,4 

Biskopsgården 33,0 68,8 35,9 25,6 19,4 -6,2 36,6 40,8 4,2 

Lundby 24,3 40,5 16,3 18,0 10,1 -8,0 33,7 27,0 -6,6 

Tuve-Säve 42,5 28,8 -13,7 8,7 7,5 -1,2 27,6 20,1 -7,5 

Backa 18,7 45,1 26,4 12,1 11,3 -0,9 25,4 23,0 -2,4 

Kärra-Rödbo 26,6 21,6 -5,1 6,4 7,0 0,7 36,1 1,8 -34,3 

Malmö 35,5 51,1 15,6 15,1 11,0 -4,0 43,8 51,2 7,5 

Centrum 35,8 45,8 10,0 22,0 15,0 -7,1 42,6 42,4 -0,2 

S innerstan 50,1 73,4 23,3 33,1 28,1 -5,0 58,9 65,1 6,2 

V innerstan 18,3 22,6 4,3 13,5 10,5 -3,0 23,5 22,5 -1,1 

Limhamn- 12,5 19,3 6,7 5,9 4,0 -1,8 14,3 21,8 7,5 

Bunkeflo 

Hyllie 37,7 56,9 19,1 17,9 13,1 -4,8 49,4 47,2 -2,2 

Fosie 42,2 67,7 25,5 16,6 19,4 2,8 38,6 51,0 12,4 

Oxie 19,3 28,6 9,2 10,1 10,6 0,5 22,4 33,2 10,8 

Rosengård 78,8 94,9 16,1 35,2 26,3 -8,9 56,8 68,3 11,4 

Husie 19,1 26,8 7,7 6,5 5,6 -0,9 16,9 13,8 -3,0 

Kirseberg 28,2 40,1 11,9 11,1 10,8 -0,2 31,1 47,4 16,3 

112



Kommun 

Totalt 

antal 

barn 




socialbidrag 





Stockholm 145 391 17 177 11,8 13 852 9,5 4 669 3,2 

Kista 6 518 1 352 20,7 1 258 19,3 438 6,7 

Rinkeby 4 851 1 819 37,5 1 706 35,2 776 16,0 

Spånga-Tensta 9 798 2 114 21,6 1 916 19,6 794 8,1 

Hässelby-Vällingby 13 859 1 232 8,9 1 343 9,7 414 3,0 

Bromma 13 317 745 5,6 447 3,4 92 0,7 

Kungsholmen 6 355 496 7,8 146 2,3 54 0,8 

Norrmalm 8 650 770 8,9 184 2,1 53 0,6 

Östermalm 8 367 814 9,7 101 1,2 27 0,3 

Maria-Gamla stan 9 335 766 8,2 335 3,6 68 0,7 

Katarina-Sofia 7 045 567 8,0 202 2,9 45 0,6 

Enskede-Årsta 9 006 849 9,4 637 7,1 181 2,0 

Skarpnäck 8 463 841 9,9 1 046 12,4 263 3,1 

Farsta 8 926 1 012 11,3 994 11,1 312 3,5 

Vantör 7 284 1 138 15,6 1 466 20,1 481 6,6 

Älvsjö 5 558 324 5,8 283 5,1 89 1,6 

Liljeholmen 5 003 420 8,4 212 4,2 38 0,8 

Hägersten 5 529 405 7,3 245 4,4 68 1,2 

Skärholmen 7 527 1 513 20,1 1 331 17,7 476 6,3 

Malmö 51785 11378 22 10573 20,4 5595 10,8 

Centrum 4 879 869 17,8 682 14,0 207 4,2 

Södra innerstan 4 633 1 526 32,9 1 936 41,8 902 19,5 

Västra innerstan 3 753 388 10,3 151 4,0 42 1,1 

Limham-Bunkeflo 8 087 526 6,5 114 1,4 37 0,5 

Hyllie 5 417 1 118 20,6 1 186 21,9 545 10,1 

Fosie 8 246 2 365 28,7 2 244 27,2 1 243 15,1 

Oxie 2 732 331 12,1 187 6,8 52 1,9 

Rosengård 7 077 3 540 50,0 3 459 48,9 2 318 32,8 

Husie 4 086 244 6,0 103 2,5 29 0,7 

Kirseberg 2 831 444 15,7 483 17,1 205 7,2 

Göteborg 92489 10491 11,3 12378 13,4 4339 4,7 

Gunnared 5560 1346 24,2 1744 31,4 780 14 

Lärjedalen 7 159 1 866 26,1 2 528 35,3 1 129 15,8 

Kortedala 4 564 530 11,6 655 14,4 221 4,8 

Bergsjön 3 621 1 181 32,6 1 759 48,6 753 20,8 

Härlanda 3 396 232 6,8 196 5,8 51 1,5 

Örgryte 4 947 307 6,2 211 4,3 49 1,0 

Centrum 5 177 486 9,4 283 5,5 51 1,0 

Linnestaden 4 531 350 7,7 251 5,5 50 1,1 

Majorna 4 548 372 8,2 381 8,4 85 1,9 

Högsbo 2 272 199 8,8 278 12,2 53 2,3 

Älvsborg 4 675 170 3,6 46 1,0 8 0,2 

Frölunda 1 850 234 12,6 480 25,9 89 4,8 

Askim 5 959 242 4,1 84 1,4 17 0,3 

Tynnered 6 732 550 8,2 857 12,7 172 2,6 

Styrsö 1 088 93 8,5 26 2,4 4 0,4 

Torslanda 6 197 143 2,3 79 1,3 12 0,2 

Biskopsgården 5 169 994 19,2 1 199 23,2 431 8,3 

Lundby 5 009 499 10,0 516 10,3 166 3,3 

113

Tuve-Säve 2 480 140 5,6 166 6,7 31 1,3 

Backa 4 567 414 9,1 504 11,0 162 3,5 

Kärra-Rödbo 2 883 91 3,2 90 3,1 11 0,4 

114



Kommun 

Totalt 

antal 

barn 




socialbidrag 





Stockholm 61193 8031 13,1 5564 9,1 2282 3,7 

Kista 2609 614 23,5 542 20,8 212 8,1 

Rinkeby 2021 812 40,2 719 35,6 373 18,5 

Spånga-Tensta 3862 956 24,8 776 20,1 375 9,7 

Hässelby-Vällingby 5087 589 11,6 608 12 222 4,4 

Bromma 5480 329 6 172 3,1 43 0,8 

Kungsholmen 3433 289 8,4 66 1,9 35 1 

Norrmalm 4457 369 8,3 40 0,9 23 0,5 

Östermalm 3872 375 9,7 41 1,1 18 0,5 

Maria-Gamla stan 3943 367 9,3 93 2,4 24 0,6 

Katarina-Sofia 3479 287 8,2 73 2,1 19 0,5 

Enskede-Årsta 3821 393 10,3 206 5,4 86 2,3 

Skarpnäck 3238 369 11,4 375 11,6 120 3,7 

Farsta 3403 474 13,9 397 11,7 160 4,7 

Vantör 2851 580 20,3 632 22,2 253 8,9 

Älvsjö 2121 122 5,8 114 5,4 38 1,8 

Liljeholmen 2481 239 9,6 73 2,9 24 1 

Hägersten 2278 186 8,2 98 4,3 33 1,4 

Skärholmen 2757 681 24,7 539 19,6 224 8,1 

Malmö 20 070 5 426 27,0 4 154 20,7 2 569 12,8 

Centrum 2352 458 19,5 259 11 96 4,1 

Södra innerstan 2019 764 37,8 703 34,8 410 20,3 

Västra innerstan 1611 198 12,3 68 4,2 25 1,6 

Limham-Bunkeflo 3092 243 7,9 37 1,2 19 0,6 

Hyllie 1892 530 28 483 25,5 275 14,5 

Fosie 3172 1207 38,1 985 31,1 631 19,9 

Oxie 880 163 18,5 52 5,9 24 2,7 

Rosengård 2675 1520 56,8 1332 49,8 971 36,3 

Husie 1393 109 7,8 31 2,2 13 0,9 

Kirseberg 963 217 22,5 192 19,9 95 9,9 

Göteborg 36 479 5 032 13,8 5 086 13,9 2 253 6,2 

Gunnared 2103 663 31,5 771 36,7 414 19,7 

Lärjedalen 2797 872 31,2 1055 37,7 541 19,3 

Kortedala 1 871 269 14,4 291 15,6 120 6,4 

Bergsjön 1527 615 40,3 817 53,5 413 27 

Härlanda 1279 100 7,8 70 5,5 27 2,1 

Örgryte 2069 145 7 65 3,1 20 1 

Centrum 2681 267 10 104 3,9 33 1,2 

Linnestaden 1996 163 8,2 76 3,8 20 1 

Majorna 2053 182 8,9 150 7,3 46 2,2 

Högsbo 888 100 11,3 93 10,5 21 2,4 

Älvsborg 1516 62 4,1 8 0,5 2 0,1 

Frölunda 714 117 16,4 204 28,6 51 7,1 

Askim 2104 86 4,1 22 1 6 0,3 

Tynnered 2 158 246 11,4 266 12,3 82 3,8 

Styrsö 373 42 11,3 3 0,8 1 0,3 

Torslanda 2431 51 2,1 22 0,9 5 0,2 

115

Biskopsgården 2245 536 23,9 581 25,9 258 11,5 

Lundby 2137 244 11,4 230 10,8 92 4,3 

Tuve-Säve 802 47 5,9 42 5,2 17 2,1 

Backa 1599 173 10,8 178 11,1 71 4,4 

Kärra-Rödbo 1099 34 3,1 17 1,5 4 0,4 

116



Kommun 

Totalt 

antal 

barn 




socialbidrag 





Stockholm 84 198 9 146 10,9 8 288 9,8 2 387 2,8 

Kista 3 909 738 18,9 716 18,3 226 5,8 

Rinkeby 2 830 1 007 35,6 987 34,9 403 14,2 

Spånga-Tensta 5 936 1 158 19,5 1 140 19,2 419 7,1 

Hässelby-Vällingby 8 772 643 7,3 735 8,4 192 2,2 

Bromma 7 837 416 5,3 275 3,5 49 0,6 

Kungsholmen 2 922 207 7,1 80 2,7 19 0,7 

Norrmalm 4 193 401 9,6 144 3,4 30 0,7 

Östermalm 4 495 439 9,8 60 1,3 9 0,2 

Maria-Gamla stan 5 392 399 7,4 242 4,5 44 0,8 

Katarina-Sofia 3 566 280 7,9 129 3,6 26 0,7 

Enskede-Årsta 5 185 456 8,8 431 8,3 95 1,8 

Skarpnäck 5 225 472 9,0 671 12,8 143 2,7 

Farsta 5 523 538 9,7 597 10,8 152 2,8 

Vantör 4 433 558 12,6 834 18,8 228 5,1 

Älvsjö 3 437 202 5,9 169 4,9 51 1,5 

Liljeholmen 2 522 181 7,2 139 5,5 14 0,6 

Hägersten 3 251 219 6,7 147 4,5 35 1,1 

Skärholmen 4 770 832 17,4 792 16,6 252 5,3 

Malmö 31 715 5 952 18,8 6 419 20,2 3 026 9,5 

Centrum 2 527 411 16,3 423 16,7 111 4,4 

Södra innerstan 2 614 762 29,2 1 233 47,2 492 18,8 

Västra innerstan 2 142 190 8,9 83 3,9 17 0,8 

Limham-Bunkeflo 4 995 283 5,7 77 1,5 18 0,4 

Hyllie 3 525 588 16,7 703 19,9 270 7,7 

Fosie 5 074 1 158 22,8 1 259 24,8 612 12,1 

Oxie 1 852 168 9,1 135 7,3 28 1,5 

Rosengård 4 402 2 020 45,9 2 127 48,3 1 347 30,6 

Husie 2 693 135 5,0 72 2,7 16 0,6 

Kirseberg 1 868 227 12,2 291 15,6 110 5,9 

Göteborg 56 010 5 459 9,7 7 292 13,0 2 086 3,7 

Gunnared 3 457 683 19,8 973 28,1 366 10,6 

Lärjedalen 4 362 994 22,8 1 473 33,8 588 13,5 

Kortedala 2 693 261 9,7 364 13,5 101 3,8 

Bergsjön 2 094 566 27,0 942 45,0 340 16,2 

Härlanda 2 117 132 6,2 126 6,0 24 1,1 

Örgryte 2 878 162 5,6 146 5,1 29 1,0 

Centrum 2 496 219 8,8 179 7,2 18 0,7 

Linnestaden 2 535 187 7,4 175 6,9 30 1,2 

Majorna 2 495 190 7,6 231 9,3 39 1,6 

Högsbo 1 384 99 7,2 185 13,4 32 2,3 

Älvsborg 3 159 108 3,4 38 1,2 6 0,2 

Frölunda 1 136 117 10,3 276 24,3 38 3,3 

Askim 3 855 156 4,0 62 1,6 11 0,3 

Tynnerad 4 574 304 6,6 591 12,9 90 2,0 

Styrsö 715 51 7,1 23 3,2 3 0,4 

117

Torslanda 3 766 92 2,4 57 1,5 7 0,2 

Biskopsgården 2 924 458 15,7 618 21,1 173 5,9 

Lundby 2 872 255 8,9 286 10,0 74 2,6 

Tuve-Säve 1 678 93 5,5 124 7,4 14 0,8 

Backa 2 968 241 8,1 326 11,0 91 3,1 

Kärra-Rödbo 1 784 57 3,2 73 4,1 7 0,4 

118

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. 

Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta 

situationer i Sverige och i världen. 

Rädda Barnen 

107 88 Stockholm 

Besöksadress: Landsvägen 39 

Sundbyberg 

Telefon: 08-698 90 00 

Fax: 08-698 90 10 

info@rb.se 

www.rb.se 

Plus/bankgiro 90 2003-3

Årsrapport 2007 - hela rapporten - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?