2007 års verksamhetsberättelse - Kommunal

Kommunal 2007 

Verksamhetsberättelse

Helsidesbilderna på tre av de kommunalare som vi har intervjuat och citerar här är 

hämtade från Kommunals annonskampanj hösten 2007, Sverige behöver fler proffs. 

Kampanjbilderna visade olika medlemmar i sin fritidsmiljö. De tre medlemmarna är 

Carina Plomén, Mario Gavran, och Maja Falk. 

Omslaget föreställer Elsa Tzehaye, bussförare, som under hösten syntes på en 

dekoraffisch i samband med Kommunals avtalskonferenser för trafikområdet. 

Vårdbiträdet Seydou Sidibe, som syns i organisationskapitlet, medverkar i en av 

några korta yrkesfilmer som Kommunal började spela in under året för den fackliga 

skolinformationen.

Verksamhetsberättelse 2007 

Kapitel och paginering

Vår vision 

Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många olika 

medlemmar är en en stark stark kraft kraft i utvecklingen i utvecklingen av samhället. av samhället. Vår Vår förmåga 

och närhet skapar trygghet på arbetsplatserna och samhörighet i en 

föränderlig värld. 

Vägen fram 

Kommunals medlemmar tar ansvar för människor, 

djur, byggnader och natur. 

Kommunalarnas arbete medverkar till att skapa 

det framtida samhället. 

Kommunal kämpar för ett rättvist och jämställt 

samhälle. Där har alla människor lika värde och får 

den vård, omsorg och andra välfärdstjänster som 

de behöver. 

Kommunal är en attraktiv organisation som 

hörs och syns i samhällsdebatten. Beslutsfattare 

frågar Kommunal. 

Kommunal kämpar för ett tryggare och mer 

utvecklande arbetsliv för varje individ. 

Kommunals medlemmar har hög yrkesstatus 

och rättvisa löner. Alla har en arbetsmiljö där 

ingen riskerar 

sin hälsa vare 

sig på lång eller 

kort sikt och där alla kan 

använda sin yttrandefrihet. 

Alla kan få individuell utveckling 

av kompetens, yrkeskunskap och 

ansvarstagande. Medlemmar frågar Kommunal. 

Kommunal når sina mål genom att sluta avtal, 

genom kampanjer och aktioner, och genom att 

samverka med arbetsgivare och andra som är 

viktiga för oss. 

Kommunal använder politisk påverkan och opinionsbildning. 

opinionsbildning. 

Kommunal är öppen för och använder dialog. 

Intresseorganisationer och grupper frågar Kommunal. 

Kommunal.

Kommunal tar tydlig ställning till 

hur välfärdssamhället Kommunal tar tydlig bör organiseras ställning till och hur 

vi i en hur alltmer välfärdssamhället internationaliserad bör organiseras ekonomi, och både hur 

vi här i en hemma alltmer och internationaliserad i andra länder, kan ekonomi, skapa mate- både 

här riella hemma och sociala och i värden. andra länder, Alla människor kan skapa har mate- sina 

riella grundläggande och sociala politiska värden. och Alla sociala människor rättigheter har sina 

grundläggande tillgodosedda. Globala politiska gemensamma och sociala rättigheter resurser för- 

tillgodosedda. delas på ett hållbart Globala och gemensamma rättvist sätt. resurser Omvärlden fördelas 

frågar på Kommunal. ett hållbart och rättvist sätt. Omvärlden 

frågar Kommunal. 

meningen med föreningen 

meningen Kommunals uppgift med föreningen 

är att tillvarata medlemmar- 

Kommunals nas intressen uppgift på arbetsmarknaden är att tillvarata och medlemmar- i samhällsnaslivet 

intressen i övrigt. på arbetsmarknaden och i samhällslivet 

Kommunal i övrigt. skall arbeta för goda anställningsvillkor 

Kommunal och arbetsförhållanden, skall arbeta för goda för god anställningsarbetsvillkormiljö, samt och arbetsförhållanden, för inflytande, utbildning för god och arbetsutveckmiljö,lingsmöjligheter samt för inflytande, för medlemmarna. utbildning och utvecklingsmöjligheter 

för medlemmarna. 

ViSion 

Kommunal skall arbeta för att främja 

medlemmarnas ekonomiska och och sociala 

villkor i samhället och deras delaktighet i ett ett rikt 

kulturliv. rikt kulturliv. 

Kommunal skall skall också verka för en samhälls-utsamhällsvecklingutveckling 

på på demokratisk socialistisk grundval, 

innebärande social rättvisa, generell välfärds-polivälfärdstik, 

politik, full full sysselsättning, jämställdhet mellan mellan kvinnor 

och kvinnor män och samt män internationell samt internationell facklig solidaritet. facklig 

solidaritet. 

Vad Vi står för 

-Alla Vad Vi människors står förlika 

värde 

Frihet -Alla människors lika värde 

Rättvisa Frihet 

Solidaritet Rättvisa 

Demokrati Solidaritet 

Demokrati 

Vi är: 

Kamporganisation. Vi är: 

Kommunal är en kamporganisation 

Kamporganisation. som tar strid Kommunal när mänskliga är en värden kamporga- hotas. 

nisation som tar strid när mänskliga värden hotas. 

Varmhjärtade. Vi är varmhjärtade och bryr oss 

om Varmhjärtade. allas rätt till Vi välfärdstjänster. 

är varmhjärtade och bryr oss 

om allas rätt till välfärdstjänster. 

öppna och tillgängliga. Vi är öppna och tillgängliga. 

Lyhörda öppna och både tillgängliga. utåt och inåt Vi är men öppna också och lätta tillgängliga. att nå 

i Lyhörda hela landet. både utåt och inåt men också lätta att nå 

i hela landet. 

effektiva. Vi är kostnadsmedvetna och har ett 

tydligt effektiva. ledarskap. Vi är kostnadsmedvetna och har ett 

tydligt ledarskap.

Innehåll 

Vår vision, sid 

ordföranden har ordet, sid 7 

Medlemskapet, sid 1 

löner och arbetsvillkor, sid 2 

Välfärd, sid 9 

internationell solidaritet, sid 7 

organisation och kommunikation, sid 

Slutord, sid 1 

ekonomi, sid 

Bilagor, sid 88

ordföranden Ytterst handlar har ordet 

regeringens 

politik om att slå hål på 

den svenska modellen och 

försvaga löntagarna." 

Ylva thörn, ordförande 

7

Årets avtalsrörelse visade på betydelsen av att lo-förbunden 

samordnar sig inför förhandlingarna och driver en gemensam linje 

mot arbetsgivarna. Förbunden var eniga om att lågavlönade kvinnor 

skulle få mer i lön. Det blev en stark markering att det är dags att 

uppvärdera arbetet i de kvinnodominerande yrkena. Detta hade 

knappast blivit verklighet utan enträget arbete från förbundets sida." 

Ylva Thörn, ordförande

Ordföranden har ordet 

2007 var ett år då vi som facklig organisation stötte på tuffa utmaningar och 

samtidigt ett år då vi i Kommunal visade vilken kraft och styrka det finns i vårt 

gemensamma engagemang. Jag känner stolthet när jag blickar tillbaka över allt 

det som vi tillsammans har genomfört. tydligare än någonsin har vi visat vad 

det fackliga uppdraget handlar om: att organisera löntagarna och skapa bättre 

och tryggare villkor på arbetsmarknaden. 

Jag ser 2007 som ett år då verksamheten har präglats 

av lönekamp, medlemsvärvning och utveckling av vår 

egen politik. 

Bra avtal 

Vi har förhandlat fram bra löner och villkor till 

medlemmarna på åtskilliga avtalsområden. Nästan 

50 kollektivavtal har skrivits på under 2007, något 

som märks i medlemmarnas plånböcker. Avtalet med 

Sveriges Kommuner och Landsting var ett av de 

bästa på arbetsmarknaden. Det gav snabba pengar till 

medlemmarna i form av engångsbelopp och ett stort 

utrymme att förhandla om för 2008. 

Årets avtalsrörelse visade på betydelsen av att 

LO-förbunden samordnar sig inför förhandlingarna 

och driver en gemensam linje mot arbetsgivarna. 

Tack vare att hela LO stod bakom en modell med 

jämställdhetspotter kunde vi göra ett genombrott som 

blev ett viktigt steg för att minska löneklyftan mellan 

kvinnor och män. 

Förbunden var eniga om att lågavlönade kvinnor 

skulle få mer i lön. Det blev en stark markering 

att det är dags att uppvärdera arbetet i de kvinnodominerade 

yrkena. Detta hade knappast blivit 

verklighet utan enträget arbete från förbundets sida. 

Jämställdhetspotter finns med i det lönepolitiska program 

som Kommunals kongress antog 2004. 

Årets avtalsrörelse var ett genombrott och ett viktigt 

steg på vägen. Det kommer dock att krävas uthållighet 

för att ge rejäla förändringar. Jämställdhetspot- 

terna måste leva vidare många år framöver. Det krävs 

medvetna satsningar och ett ansvarstagande på hela 

arbetsmarknaden. 

Medlemsvärvning 

Något som kunde växa sig starkare under 2007 är 

agitationen och den fackliga kärnverksamheten. Det 

gäller att både behålla och värva nya medlemmar. 

Det gjorde pionjärerna i Lantarbetareförbundet i 

början av förra seklet och det gör fackligt förtroendevalda 

i Kommunal i dag. Uppdraget är detsamma, 

arbetssätten förnyas. 

Vi har satsat på medlemsvärvning och på att utveckla 

medlemskapets värde. En kampanj för medlemsrekrytering 

drogs igång över hela landet. Basen 

i arbetet är att träffa så många som möjligt. Det 

personliga mötet är fortfarande oöverträffat både för 

att övertyga gamla medlemmar och värva nya. Avdelningarnas 

kontaktpersoner och engagerade inspiratörer 

har rest runt på arbetsplatser och haft som uppgift 

att fånga upp medlemmarnas oro och vånda över 

högre kostnader och försämrade villkor i a-kassan. 

Många har vittnat om hur tidigare okunskap facket 

har förvandlats till utropstecken efter ett besök från 

en engagerad inspiratör. Inför 2008 gäller det att 

skapa fler positiva utropstecken, vi ska ta tillvara de 

goda exemplen, finnas på arbetsplatserna och få fler 

att engagera sig i facket. Det är och förblir vår allra 

viktigaste uppgift i förbundet och ansvaret för det 

äger vi alla tillsammans. 

9

10 

Ringar på vattnet 

Kampen för kollektivavtalen hör också till kärnverksamheten. 

Under 2007 fortsatte satsningarna på de 

privatanställda medlemmarna inom ramen för Vi 

lovar varandra. Lokala konferenser har ägt rum och 

gett ringar på vattnet i form av fler förtroendevalda 

och det är glädjande att många av dessa medlemmar 

har annan bakgrund än svensk. De förtroendevalda 

ska ju spegla medlemskåren i förbundet. 

På förbundets kongress fattade vi viktiga beslut 

för att öka medlemsnyttan, framförallt för unga 

medlemmar. Gratis studerandemedlemskap och tre 

månaders gratis medlemskap för medlemmar under 

26 infördes. Dessutom beslutade kongressen om en 

inkomstförsäkring. 

För att Kommunal ska vara en stark och trovärdig 

röst i samhällsdebatten måste vi driva en tydlig politik 

och visa vad vi står för. Under året har förbundet 

tagit viktiga initiativ både när det gäller migrerande 

arbetskraft och alternativa driftsformer i välfärden. Jag 

lägger också stor vikt vid kongressrapporten Vägar till 

fler jobb som innehåller förslag på en arbetsmarknads- 

och sysselsättningspolitik som inte ökar klyftorna. För 

oss är det nu viktigt att driva på för att denna politik 

ska bli verklighet de år som kommer. 

Internationellt 

Jag brukar säga att gränsen mellan nationella frågor 

och internationella frågor egentligen inte finns. Det är 

samma frågor här som där. 

Jag hade under 2007 förmånen att få förnyat förtroende 

både som förbundsordförande i Kommunal 

och som ordförande i ISKA. Det kändes stort att 

vara med på ISKAs kongress och fira 100 år av global 

facklig kamp. Kongressen blev en framgång för de 

nordiska förbunden. Dansken Peter Waldorff valdes 

till ny generalsekreterare. 

Även på den internationella arenan står medlemsvärvning 

i fokus. Vår trovärdighet som facklig rörelse 

är helt beroende av att vi är många. Vi behöver jobba 

alltmer över gränserna genom de globala fackliga 

organisationerna. Det ser vi tydligt inte minst när det 

gäller miljöfrågor, något som ofta är detsamma som 

medlemmarnas arbetsmiljö. 

2007 hade hela världen klimatfrågan på 

dagordningen, något som tydligt markerades av 

att Al Gore och FNs klimatkommitté tilldelades 

Nobels fredspris. Klimatfrågorna diskuterades också 

på ISKA-kongressen, som antog en resolution om 

klimatförändringarna från den nordiska valkretsen. 

Resolutionen handlar om att ta tillvara medlemmarnas 

yrkeskunskaper i arbetet för en bättre miljö. Vi har 

i Sverige medlemmar som arbetar med vatten och 

avlopp, med farlig avfallshantering på sjukhus och 

återvinningscentraler. Vi har bussförare som kör 

etanolbussar. Jag kan konstatera att medlemmarna 

spelar en viktig roll när det gäller vår miljö. 

Laval-fallet 

Det blev också ett år då beslut, framförallt på Europanivå, 

kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden. 

EG-domstolens yttrande i det sk Laval-fallet 

kom i slutet av året och överraskade många. Det kan 

riskera de framgångar fackföreningsrörelsen hade i 

Europa med EUs tjänstedirektiv. Målet handlar om 

fackens rätt att kräva kollektivavtal och lika villkor för 

dem som jobbar i Sverige. 

Det är ännu för tidigt att bedöma hur domen 

påverkar svensk arbetsmarknad. Konsekvenserna 

berör det så kallade utstationeringsdirektivet och 

Lex Britannia. Den borgerliga regeringen säger sig 

stå bakom den svenska modellen med kollektivavtal. 

2008 får utvisa om det finns verklighet bakom orden 

eller om det bara är läpparnas bekännelse. Helt klart 

är att den fackliga rörelsen måste ha en gemensam 

hållning mot politiker och arbetsgivare både 

nationellt och på Europanivå.

Det politiska landskapet 

2007 var attackernas år på den svenska fackföreningsrörelsen. 

Inte bara Kommunal utan alla utmanas 

av den borgerliga regeringens medvetet orättvisa 

och ojämställda politik. Tydligt är att udden är 

riktad mot löntagarna och i synnerhet mot dem som 

tjänar minst och har den otryggaste ställningen 

på arbetsmarknaden – unga kvinnor drabbas allra 

hårdast. Försämringarna i a-kassan, fler otrygga 

anställningar och vårdnadsbidraget är några delar av 

en politik som vi protesterar kraftigt emot. Politiken 

drabbar enskilda löntagare hårt men slår också mot 

löntagarna som kollektiv. I takt med att fler ställer 

sig utanför facken försvagas löntagarnas röst på 

arbetsmarknaden. 

Regeringen för en medveten politik för att försvaga 

facket och löntagarna. Allvarligast är förändringarna 

i a-kassan. Medlemmarna får betala ett högre pris för 

ett kraftigt försämrat skydd. Värst är det kanske för 

deltidsarbetslösa. Förändringarna i a-kassan slår hårt 

mot de medlemmar som är utan jobb. Men på sikt slår 

det lika hårt mot alla löntagare. Och det är kvinnor 

och ungdomar som drabbas hårdast. 

Genom att göra a-kassan både dyrare och sämre 

ökar osäkerheten på arbetsmarknaden. Den som är 

arbetslös kan inte klara sig på a-kassan och pressas att 

ta jobb till lägre löner. När medlemskapet i a-kassan 

kostar flera hundra kronor mer i månaden tvingas 

många medlemmar med lägre löner att lämna a-kassan. 

Därför beslutade förbundet på kongressen 2007 

att separera medlemskapet i a-kassan och i förbundet. 

Det är nu möjligt att vara med i förbundet utan att 

vara medlem i a-kassan. För mig och förbundsstyrelsen 

är den självklara hållningen att medlemskap i 

a-kassa och förbundet hör ihop. Trots det har många 

medlemmar lämnat Kommunal under 2007. 

Utvecklingen slår hårdast mot de LO-förbund 

som har flest lågavlönade medlemmar. Den slår 

mot arbetarklassens kvinnor. Regeringens politik 

leder alltså till att de som har störst behov av 

en organisation lämnas ensamma på en tuff 

arbetsmarknad. 

Ytterst handlar regeringens politik om att slå hål 

på den svenska modellen och försvaga löntagarna. 

Dessa attacker gjorde att Kommunal startade Kamp 

för Rättvisa under 2007. Kampen ska fortsätta tills 

regeringen ändrar sin orättvisa politik. Varje torsdag 

på Mynttorget i Stockholm och en gång i månaden 

runtom i Sverige anordnas manifestationer och andra 

aktiviteter som soppluncher, namninsamlingar, 

torgmöten och annat. I november hölls manifestationer 

på sammanlagt 28 olika platser runtom i 

Sverige. Jag kan konstatera att det finns ett brinnande 

engagemang att visa vårt missnöje med den förda 

politiken. 

Kamp för rättvisa är en tydlig signal om att 

förbundet och medlemmarna inte accepterar de 

försämringar som den borgerliga regeringen genomför. 

Tuffa utmaningar 

När jag summerar 2007 ser jag med stolthet hur 

vi i förbundet på olika sätt visar kraft, styrka 

och framtidstro. Vi har gjort det under ett år 

där det har krävts att vi är starkare än någonsin. 

Det finns en enighet i förbundet om att satsa på 

kärnverksamheten, rekrytera medlemmar och 

förtroendevalda och stärka kollektivavtalen och 

dess värde. Vi har mött tuffa utmaningar under året 

och stått upp med handlingskraft och engagemang. 

Detta bär vi med oss till det nya året och de 

utmaningar som väntar oss. 

11

12 

dalarna i blå tröjor tog hem hela Cup Kommunal. Kommunals förbundsordförande Ylva thörn gratulerade och delade ut pris. 

Kommunal vill stimulera med tjejcup 

stämningen Var hög på Vikingavallen i Vallsta när 

Dalarna tog hem segern i Cup Kommunal – den årliga tjejfotbollsturneringen 

som Kommunal arrangerar med Svenska fotbollförbundet. 

– Det är ofrånkomligt att tjejfotbollen inte har samma uppmärksamhet 

som killfotbollen, därför är det angeläget att vi 

som förbund kan bidra med den stimulans det ger att det finns 

inkomstförsäkring för den som slår i taket 

En inkomstförsäkring på 80% av din lön – även när du 

tjänar mer än 18 700 kronor i månaden. Det garanterar 

Kommunals nya inkomstförsäkring från och med januari 

2008 till det allt större antalet medlemmar som passerar 

a-kassans inkomstgräns. För den som tjänar 25 000 kronor 

i månaden kan ersättningen från inkomstförsäkringen bli 

3 400 skattefria kronor i månaden. För att få pengarna 

ska den som är arbetslös vara medlem, få a-kassa, ha en 

ersättningsgrundande inkomst på mer än 18 700 kronor i 

månaden och vara ofrivilligt arbetslös. 

cupspel för flickor, sa förbundsordförande Ylva Thörn. Hon har 

för övrigt själv varit fotbollsspelare i Åtvidaberg. 

Kommunal satsade på att synas i samband med fotbollsturneringen. 

Under finalen exempelvis nådde man ut med informationstält. 

Besökarna kunde också ta del av olika arrangemang 

som ponnyridning och uppträdande med rappstjärnan 

Dogge Doggelito. 

hur eu påVerKar det fackliga arbetet i Sverige är bara ett av många områden att lära sig om i någon av Kommunals 

studiecirklar. Alla medlemmar kan delta och föreslå egna studieämnen. 

fOtO: haSSe ericSSon

Medlemskapet 

1

Man kan inte tvinga folk att gå med. en del har ju ändå en annan 

utgångspunkt, andra värderingar. Men det är positivt att 

Kommunal hörs mycket idag. Jag tror också att informationen 

utåt spelar en väldig roll när vi ska värva medlemmar i framtiden. 

Media, reklam, allt sånt får folk att haja till. Därför måste vi 

fortsätta att ta plats, bli en viktig del av samhället, av debatten.” 

Maja Falk, arbetsplatsombud och undersköterska

Medlemskapet 

Medlemsvärvning har haft högsta prioritet – alla kategorier – för Kommunal 

under 2007. Förbundet har levt med en sjunkande organisationsgrad i många 

år, men under 2007 inträffade en dramatisk minskning i och med regeringens 

försämringar i a-kassan. 

Arbetet med att effektivisera organisationen, kvalitetssäkra 

medlemskapet och utveckla branschrådsverksamheten 

har fortsatt under året. Glädjande är 

att Kommunals privatanställda medlemmar blivit 

nöjdare med sitt fack. 

Medlemsutveckling 

Sjunkande organisationsgrad 

Kommunal har tappat cirka 100 000 medlemmar 

under perioden 1995-2006, enligt rapporten 

Medlemsminskningen – En studie av några långsiktigt 

påverkande faktorer, från förbundskontorets välfärdsenhet. 

Därav utgör minskningen i kommunsektorn 

cirka 70 000, och kan förklaras med följande faktorer: 

Allt mer av de offentliga tjänsterna utförs av anställda 

inom tjänstemannaförbundens avtalsområden. 

Denna ökade ”tjänstemannafiering” har lett till att 

medlemsantalet minskat med 17 500 personer. 

Sysselsättningsgraden har ökat, vilket gör att färre 

personer behövs för att utföra samma arbetsuppgifter. 

Inom HÖK-området har sysselsättningsgraden ökat 

med 2 procentenheter, vilket kan ha lett till 10 000 

färre medlemmar. 

Antalet arbetade timmar, eller arbetsvolymen, 

i offentliga sektorn har ökat, vilket för Kommunal 

tvärtom borde ha inneburit 20 000 fler medlemmar. 

Men den faktor som förklarar huvuddelen av medlemsminskningen 

är den sjunkande organisationsgraden. 

Om Kommunal hade behållit organisationsgraden 

på samma nivå som 1995, skulle detta ha gett 

nästan 60 000 fler medlemmar. Alarmerande är också 

att de ungas organisationsgrad sjunkit mer än övrigas 

och att oviljan att gå med i facket tenderar att dröja 

sig kvar längre upp i åldrarna. 

Dramatisk minskning 2007 

Organisationsgraden har sjunkit i många år: Programmet 

Kamp med hjärta från 2004 är framtaget utifrån 

denna problematik. Det innehåller en mängd åtgärder 

för att möta de nya förutsättningarna, som under 

2007 verkligen kom att ställas ordentligt på sin spets: 

I början av året införde den borgerliga regeringen 

omfattande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. 

Det ledde till att Kommunal förlorade 34 168 medlemmar 

innan året var slut och 58 488 medlemmar 

gick ur a-kassan. 

Trots att Kommunal egentligen var förberett, så 

ställde den kraftigt höjda a-kasseavgiften det mesta 

på ända. Många upplevde att fackavgiften blivit alltför 

hög och begärde utträde ur Kommunal och a-kassan, 

utifrån dåvarande stadgelydelse. 

Under våren 2007 fördes många interna diskussioner 

om huruvida Kommunal skulle fortsätta kräva att 

ett medlemskap i förbundet också innebär ett medlemskap 

i a-kassan. Kongressen beslutade att ändra 

stadgarna så att det går att stanna kvar som medlem i 

Kommunal även om man går ur a-kassan. 

Fler privata arbetsplatser 

Privatiseringsvågen drog under året igång på allvar 

i främst borgerligt styrda kommuner och landsting 

när den sk stopplagen slopades. Vid årsskiftet 2007- 

08 hade Kommunal cirka 86 000 privatanställda 

medlemmar, 15 procent av den totala medlemskåren. 

Organisationsgraden bland de privatanställda är låg 

– endast 50 procent. För att förbättra den fackliga 

verksamheten för den här gruppen, som ofta jobbar 

på små arbetsplatser, stadgereglerades uppdragen 

1

1 

Antal avdelningar och medlemmar år 1910 – 2007 

År Avd Medl 

1910 2 1 218 

1911 29 1 02 

1912 0 2 00 

191 0 2 7 

191 7 1 

191 2 028 

191 

1917 89 9 098 

1918 112 12 9 

1919 1 2 1 71 

1920 1 1 00 

1921 1 0 1 0 

1922 1 0 1 01 

192 1 1 2 

192 1 0 17 7 

192 1 0 17 

192 1 17 887 

1927 1 18 19 

1928 1 7 19 1 

1929 18 21 1 

19 0 18 2 829 

19 1 19 2 01 

19 2 20 27 8 7 

19 208 28 9 1 

19 2 29 8 

År Avd Medl 

19 2 2 1 9 

19 2 2 

19 7 271 7 7 

19 8 288 0 89 

19 9 0 2 

19 0 1 9 2 

19 1 2 2 0 

19 2 7 

19 8 17 

19 0 

19 9 2 

19 87 1 

19 7 10 70 7 9 

19 8 1 77 09 

19 9 80 277 

19 0 8 9 9 

19 1 0 90 9 

19 2 7 9 87 

19 80 98 

19 8 99 8 

19 91 10 11 

19 98 10 871 

19 7 2 111 97 

19 8 28 11 

19 9 28 117 9 

År Avd Medl 

19 0 28 119 0 8 

19 1 27 12 8 

19 2 2 1 0 7 

19 1 1 9 7 

19 11 1 2 0 1 

19 1 1 7 9 

19 2 1 1 7 07 

19 7 1 7 18 212 

19 8 108 199 8 0 

19 9 21 8 1 

1970 2 1 2 7 

1971 2 98 

1972 27 88 

197 290 89 

197 09 121 

197 9 9 7 

197 7 1 

1977 1 

1978 7 20 

1979 8 180 

1980 1 1 

1981 0 22 

1982 981 

198 9 078 

198 17 98 

Avdelningarnas medlemsantal 31 december 2007 

Avdelning Män Kvinnor Summa 

Stockholms län 17 711 7 92 7 

Uppsala län 07 1 00 1 080 

Sörmland 1 8 17 029 

Östergötland 917 20 99 2 911 

Jönköpings län 2 9 1 07 19 70 

Kronoberg 1 7 9 9 7 8 11 07 

Kalmar län 2 8 1 2 1 21 

gotland 9 2 211 

Blekinge 1 992 9 0 11 0 8 

Skåne 1 0 10 7 1 0 

halland 2 22 1 7 1 189 

Väst 9 9 7 2 72 

År Avd Medl 

198 2 9 1 

198 9 80 

1987 8 188 

1988 27 

1989 999 

1990 71 

1991 1 70 

1992 1 9 

199 8 

199 1 71 

199 28 1 019 

199 2 1 108 

1997 2 8 

1998 2 20 01 

1999 2 09 12 

2000 2 9 0 

2001 2 9 202 

2002 2 89 8 8 

200 2 8 9 0 

200 2 7 1 7 

200 2 8 22 

200 2 0 

2007 2 29 8 8 

Avdelning Män Kvinnor Summa 

Älvsborg 2 21 119 2 

Skaraborg 2 8 1 219 17 08 

Värmland 2 1 0 19 012 

Örebro län 078 1 17 21 

Västmanland 2 9 12 727 1 27 

Dalarna 07 1 809 20 11 

gävleborg 1 19 89 

Västernorrland 8 1 1 12 18 7 

Z-Jämtlands län 2 1 2 7 82 9 

Västerbotten 91 1 11 19 2 

norrbotten 1 2 20 89 

Summa 102 2 7 27 1 29 8 8

som regionala fackliga ombud och regionala skyddsombud 

i och med kongressen 2007. 

Försöket med fackliga råd på koncernnivå fick 

under året förlängd projekttid. Inom några företag 

fortsätter därmed arbetet för att öka medlemsnyttan 

och den fackliga aktiviteten. 

För att öka tryggheten för personliga assistenter 

beslutade kongressen 2007 att ställa krav på att personalövertagande 

ska ske vid entreprenörsbyte. 

Potentiella medlemmar 

Fler och fler medlemmar i Kommunal har sina rötter 

i andra länder. I dag är andelen 21 procent. De 

utlandsfödda kvinnorna är den grupp som har allra 

högst organisationsgrad inom LO-förbunden. 

Facket har en outnyttjad potential i storstäderna. 

Det visar LOs undersökning Röster om facket och jobbet 

(nr 6:2007). Hälften av de icke anslutna i Malmö, 

Göteborg och Stockholm kan tänka sig att gå med i 

facket. Bland unga arbetare i storstäderna uppger var 

tionde att de aldrig fått frågan. Bland medlemmar i 

storstäderna är intresset för att ta på sig ett fackligt 

uppdrag större än hos medlemmar i övriga landet. 

Kommunal har också många potentiella studerandemedlemmar 

på gymnasieskolans barn- och fritids-, omvårdnads- 

samt naturbruksprogram. Kongressen 2007 

beslutade att ungdomar under 26 år ska få tre månaders 

avgiftsfritt medlemskap i Kommunal och studerandemedlemmar 

ska inte alls betala någon avgift. 

Medlemsrekrytering 

Under våren 2007 beslutade förbundsstyrelsen att 

avsätta extra resurser för medlemsvärvning. Med 

projektet Medlem 007 – Med rätt att värva intensifierades 

arbetet med att behålla och värva nya medlemmar. 

För att kraftsamla organisationen genomfördes 

regelbundna videokonferenser med avdelningarna. I 

början av hösten samlades cirka 200 medlemsvärvare 

på Runöskolan för att inspireras och tränas för det 

åldersfördelningen bland medlemmarna 2007 

antal 

1 0 000 

120 000 

90 000 

0 000 

0 000 

0 

fortsatta värvningsarbetet. Nya material för medlemsvärvning 

togs fram och ett särskilt utvecklingsarbete 

med inriktning på unga sattes igång. 

Trots de ökade resurserna gick medlemsvärvningen 

mycket trögt de första tre kvartalen 2007. Organisationen 

var inte på alla håll rustad för en ökad medlemsvärvning. 

Under det fjärde kvartalet skedde dock ett 

litet trendbrott då antalet nyinskrivna medlemmar 

ökade. 

Branschinriktad värvning 

Kvinnor 

män 

år 

Branschrådsledamöterna har blivit viktiga aktörer 

i rekryteringsarbetet. De kan utvecklingen i sin 

bransch och har under 2007 utbildats i konsten att 

berätta om vikten av att vara medlem i Kommunal. 

Projektet TRYGG har fortsatt inom Räddningstjänsten 

under året. Fokus har varit att arbeta fram 

handlingsplaner för Kommunals aktivitet i räddningstjänsten 

i storstäderna och på de orter som har 

problem med medlemstapp. Avdelningarnas och 

sektionernas kontakter med medlemmarna inom 

räddningstjänsten har ökat markant. 

17

18 

En effektiv struktur för den lokala verksamheten 

inom räddningstjänsten har etablerats, nio lokala 

branschråd har inrättats genom samverkan över 

avdelningsgränserna. Flertalet av de mål som sattes 

upp då projektet startade har infriats. Situationen när 

det gäller antalet medlemmar är dock svårtolkad, då 

de även påverkats av den allmänna trenden. Viktiga 

erfarenheter har gjorts som kan omsättas till andra 

branschområden. 

Medlemsvärvning 

med internationella förtecken 

Medlemsvärvning var temat även på två internationellt 

präglade arrangemang. Dels förbundets centrala 

internationella konferens, där ett syfte var att inspirera 

deltagarna att använda förbundets internationella 

engagemang för att värva medlemmar. Dels på en 

av årets två KNS-konferenser. Den hölls i Uppsala i 

oktober på temat Rekrytering och medlemsservice. 

Kommunalare från Danmark, Finland, Norge och 

Sverige delade med sig av sina erfarenheter och idéer. 

Medlemsstudie 2007 

För tredje året i rad har CFI Group gjort en 

medlemsstudie för Kommunals räkning där medlemmarna 

får betygsätta Kommunal. Resultatet sammanställs 

bland annat i ett så kallat NMI (Nöjd Medlem 

Index). 

Kommunal har gått ned två enheter sedan 2006 

och ligger 2007 på 53 (skala 1-100). Störst är tillbakagången 

bland de landstingsanställda, där NMI sedan 

2005 minskat med tio enheter till 49. Även yngre 

medlemmar är mindre nöjda än 2006. 

Medlemmarnas lojalitet med Kommunal har 

sjunkit jämfört med 2006: Från 76 enheter till 68. 

Samtidigt får Kommunal fortfarande ett högt värde 

av de medlemmar som sökt och fått hjälp, 75 enheter. 

Områden som får låga värden och där det krävs extra 

insatser för att öka nöjdheten är medlemsavgiften och 

medlemmarnas inflytande. 

Fackligt lärande 

Kvalitetssäkrade studier 

Arbetet med att kvalitetssäkra och anpassa de 

fackliga studierna utifrån de övergripande fackliga 

målen fortsätter. Tillsammans med avdelningarna 

har förbundskontoret arbetat fram riktlinjer för en 

gemensam grundutbildning för arbetsplatsombuden. 

Samla, skola och organisera kring medlemsvärvning 

och arbetsplatsombudens utbildning var temat 

för konferensen för studie- och arbetsplatsombudsansvariga 

som hölls på Lastberget. 

Under året har avdelningarnas studieansvariga 

med hjälp av videokonferenser fått bättre kommunikationsmöjligheter. 

StudS förbättrat 

StudS, Kommunals webbaserade studiesystem, stödjer 

arbetet med att kvalitetssäkra och integrera studierna 

i den övergripande verksamhetsplanen och att 

få en god överblick över studieverksamheten. StudS 

har förbättrats under året när det gäller att registrera 

tillstyrkanden och antagningar till utbildningar och 

att registrera återbud och direktregistrera deltagare. 

Medlemsutbildning 

Medlemsutbildningen ska öka kunskapen om Kommunal 

och kollektivavtalets värde. Satsningen på medlemsutbildning 

är central i insatserna för att bromsa den 

negativa medlemsutvecklingen. Förbundet har tillsammans 

med övriga LO-förbund avsatt 4,5 miljoner kronor 

i stipendiefonden till ökade insatser för rekrytering 

och genomförande av medlemsutbildning. 

Medlemsutbildningen har ökat och omkring 

13 000 medlemmar anmäler sig årligen till en utbild-

ning. Vanligaste formen är en 2-dagarskurs. Flera 

avdelningar har gjort riktade insatser för att erbjuda 

utbildningen till privatanställda medlemmar. 

Många medlemmar deltar numera i Kommunals 

IT-skola. De väljer främst självstudier om de arbetsrättsliga 

lagarna och om kollektivavtalet – det fackliga 

löftet. Mer än 1500 medlemmar är registrerade som 

deltagare. 

Kunskapslagret 

Kunskapslagret har under året tillförts fem nya 

material: Vad betyder EU i vår vardag, Facket och 

EU, Mäns våld mot kvinnor, Schyssta schemat och 

Ord som bråkar. 

”Storsäljare” är organisationsmaterialen i Ordning 

och reda-serien som Att forma en verksamhetsberättelse, 

Formulera motioner, Möten mm, Vara valberedare, 

Formulera protokoll och Vara föredragande. 

Intresset är också stort när det gäller de äldre 

studiematerialen Mötas med respekt (om integration), 

Bättre betalt, Ord som bråkar (om dyslexi), Tiden på 

jobbet (om rätten till heltid). Allra störst är efterfrågan 

på KAP-KL, din pension. 

Förbundskurser 

Förbundskontoret har genomfört 19 förbundskurser 

med totalt 380 deltagare – 245 kvinnor och 135 män: 

• Ordförandekurs för sektions- och klubbordförande 

• Kurs i avancerad mötesteknik och mötesordning 

• StudS-utbildning för utbildare 

• Kassörs- och revisorutbildning, steg 1 och 2 

• Revisorutbildning, steg 3 

• Påbyggnadsutbildning för kassörer 

• Handläggning av försäkringsrättsliga ärenden 

• Lagen om offentlig upphandling 

• Handledarutbildning Mäns våld mot kvinnor 

• Medieutbildningar 

• Instruktörsutbildning, Framtidsresan 

• Funktionärsutbildning 

• Lika värde – Lika rätt 

• Pensions- och försäkringskurs 

LO-kurser 

Kommunals strategi är att de förtroendevalda får sin 

spetsutbildning genom LOs centrala kurser. Under 

året har kommunalarnas deltagande på LO-kurserna 

nästan halverats till 459 deltagare. 

Den dramatiska nedgången förklaras av indragna 

statsbidrag till arbetsmiljöutbildningar. LO-förbunden 

begär därför att arbetsgivarna ska stå för kursavgifterna. 

Detta har i sin tur försvårat rekryteringen. 

Funktionsutbildning 

Arbetsrätt: En utbildning i arbetsrätt för lokalombudsmän 

har genomförts med inriktning på förbundets 

samtliga avtalsområden. 

Almega Samhallförbundet: Under hösten genomfördes 

åtta regionala konferenser om förändringarna i 

det nya kollektivavtalet, som gäller från 1 april 2007. 

Trafiken: Inom KFS-området genomfördes en 

tvådagarskonferens i maj för att undersöka om det är 

möjligt att förenkla och modernisera trafikavtalet. 

Arbetet med detta kommer att fortsätta under avtalsrörelsen 

2008. 

Försäkringar: I november deltog bl a avdelningarnas 

försäkringsansvariga i en pensions- och försäkringskonferens 

på Marholmen med bland annat 

utbildning i nya ITP-planen och information om 

Lagen om finansiell rådgivning. 

Försäkringsutbildning: Under hösten har avdelningarnas 

försäkringsansvariga arbetat fram uppdragsbeskrivningar 

inom försäkringsområdet på nivåerna 

arbetsplats, sektion och avdelning. Bearbetning 

av förslagen kommer att pågå en bit in på 2008. 

19

20 

Övrigt 

Folkhögskolestipendier: 24 förtroendevalda, samtliga 

kvinnor, har fått folkhögskolestipendier från Kommunal 

under året. 

Gunnar Hallströms stipendiefond har 2007 

beviljat stipendier till medlemmar för studieresor till 

Bosnien-Herzegovina, Bryssel, Italien, Malta och Litauen. 

Skriften Stipendiefarare gavs ut, där fyra olika 

studieresor skildras. 

Genèveskolan – en medlem har deltagit i denna 

utbildning. 

Effektiv organisation 

Kamp med hjärta 

Programmet Kamp med hjärta har prioriterats även 

under 2007. Det ställer krav på det lokala utvecklingsarbetet, 

men också på att det ska finnas en gemensam 

röd tråd för Kommunals verksamhetsstyrning, kvalitetssäkrad 

utbildning, kommunikation och opinionsbildning. 

Programmet diskuterades under ett ledarforum, 

Kompass, i början av året med samtliga sektionsordförande. 

Avdelningarna har tillsammans med sina 

sektioner genomfört arbetskonferenser utifrån materialet 

Verksamhetsutveckling i Kommunal. 

Effektivare administration 

Förvaltningsutredningen som startade sitt arbete 

under våren 2007 är också ett led i förverkligandet 

av Kamp med hjärta. Utredningen ska kartlägga alla 

administrativa funktioner och analysera administrativa 

processer på avdelnings- och sektionsnivå. Målet är 

en organisation där besluten fattas och arbetet utförs 

på rätt nivå, med en effektiv administration som 

använder modern teknik. 

Försäkringar 

Kongressen beslutade att medlemmarna ska omfat- 

tas av det sk LO-paketet, dvs att följande försäkringar 

ingår i medlemskapet: 

• Hemförsäkring 

• Olycksfallsförsäkring på fritiden, TFF 

• Barngrupplivförsäkring 

• Kompletterande tjänstegrupplivförsäkring 

• Inkomstförsäkring. 

Den nya inkomstförsäkringen, som ska gälla från 

2008, ger ersättning upp till 80 procent för arbetslösa 

medlemmar som har en inkomstgrundande a-kasseersättning 

mellan 18 600 och 35 000 kronor. 

Förbundet beslöt i december att en ny sjuk- och 

efterlevandeförsäkring ska erbjudas medlemmarna. 

Den träder i kraft i april 2008 och ersätter då den 

nuvarande grupplivförsäkringen. Liksom tidigare 

ingår ersättningar vid längre sjukskrivningar och vid 

dödsfall men nu även en ersättning som betalas om 

medlemmen drabbas av särskilt allvarliga sjukdomar. 

Vid årsskiftet hade 336 000 kommunalare tecknat 

Kommunals livförsäkring (den som alltså förändras 

2008) 46 000 MedlemsPension och 81 000 Kommunals 

barnförsäkring. Försäkringarna som ingår i 

medlemsavgiften – hemförsäkringen och fritidsförsäkringen 

– har under året utbetalat ersättningar på 

450 miljoner kronor. 

Försäkringsinformatörer – Vid årsskiftet fanns 

inom Kommunal totalt 2100 rådgivare/informatörer 

registrerade. De arbetar med information och 

utbildning om försäkringar inom avtalsområdena 

KL, SAF-LO, ITP och KTP. 

Bransch- och yrkesutveckling 

Förbundet har nio branschråd med 210 ledamöter. 

Förbundet har under året genomfört ett utvecklingsprogram 

för branschråden. Det handlar om att 

skapa effektiva arbetsformer som gör att förbundet 

tidigt upptäcker väsentliga branschförändringar så att 

utvecklingen kan påverkas på bästa sätt.

Under året har analysarbete påbörjats inom 

följande branschområden: 

• Livsmedelsproduktion och konsumtion 

• Kränkningar mot personal som arbetar med 

funktionshindrade 

• Konsekvenser av lagen Skydd mot olyckor för 

räddningstjänstpersonal 

• Barnskötarnas yrkesroll i förskolan 

• Kemiska hälsorisker för personal inom trafiken 

• Medlemmar i teknikyrken 

• Barn och ungdomars fritidsverksamhet 

• Nationella kompetenskrav i vården 

• Hur påverkar Kommunal vården 

Kommunikationen om bransch- och yrkesfrågor 

har förbättrats. Samtliga branschområden har egna 

webbsidor, där arbetsplatsombuden kan hämta information 

om det som händer i det egna yrket. 

Inom jordbruk och räddningstjänst har även tryckta 

nyhetsblad använts. I skriften Branschområde Hälso- 

och sjukvård beskrivs Kommunals uppfattning om 

branschens utveckling och medlemmarnas roll och 

uppdrag i verksamheten. 

Rapporter från branscherna 

Kommunal påverkar utvecklingen i de olika branscherna 

genom att delta på mässor och konferenser. 

Det direkta mötet med medlemmar, myndighetsföreträdare 

och arbetsgivare är oslagbart. Under dessa aktiviteter 

har budskapet varit att Kommunals medlemmar 

är proffs och vill arbeta på mönsterarbetsplatser. 

Branschråden har varit med på Äldreomsorgsdagarna, 

Kvalitetsmässan, Läkarstämman, Brand 

2007, Rehab och omsorg, Ve-Ta dagarna (veterinärer 

och djursjukvårdare), Lantbruk, Skolforum, Vård I 

Väst och Vårdstämman. 

• Inom branschområdet förskola-skola har förbundet 

fortsatt att vara aktivt i projektet Den nya förskolan 

med kvalitet i fokus. Detta är ett samarbete med Lärarförbundet 

för att förbättra samverkan mellan förskollärare 

och barnskötare och utveckla kvaliteten i förskoleverksamheten. 

Totalt har ca 20 000 medlemmar i de 

båda förbunden deltagit i de workshops som anordnats i 

projektet. 130 barnskötare har varit handledare. 

Två forskare har i en rapport följt upp och granskat 

effekterna av projektet. Förbundet har också presenterat 

arbetet för fackliga organisationer i England, 

Norge och Danmark. 

• Räddningstjänst. Kommunal har engagerat sig i 

arbetet mot skadegörelse och bränder i landets skolor. 

Vidare har förbundet noga analyserat de förslag 

som presenterats angående nationella förarbevis för 

utryckningspersonal inom räddningstjänsten och 

ambulanssjukvården. Innan detta införs krävs en 

lagändring. Kommunal har därför påverkat riksdagsledamöter 

i frågan. 

• Trafik. Stopp för kontanthantering i kollektivtrafiken 

är ett krav som Kommunal drivit under ett antal år 

och som nu börjat ge resultat. Efter ett skyddsstopp på 

bussarna i Stockholms län beslutade regeringsrätten 

att stoppa kontanthanteringen från april 2007. 

Under året har det varit många fall av hot, våld 

och skadegörelse där förare på bussar och spårvagnar 

råkat mycket illa ut. Kommunal har under året drivit 

frågan om en trygg och säker kollektivtrafik både för 

förarna och för passagerarna. 

Förbundet har också, tillsammans med bl a 

Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting 

diskuterat de problem vägbulor kan orsaka. Stående 

passagerare i buss är ett annat trafiksäkerhetsproblem 

som förbundet uppmärksammat. 

• För hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och 

verksamheter för funktionshindrade har utbildning 

och kompetensutveckling på alla nivåer varit i fokus 

under 2007. 

21

22 

Förbundet har varit aktivt i den satsning som förra 

regeringen påbörjade med projektet Kompetensstegen 

inom äldreomsorgen. 

Arbetet med att sprida den läkemedelsutbildning 

som finns på webbsidan fass.se till förbundets 

medlemmar inom äldreomsorgen har fortsatt. Arbetet 

bedrivs i samarbete mellan branschrådet för äldreomsorgen 

och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). 

Totalt finns det nu ca 11 000 användare. Arbetsgivarnas 

vilja att göra det möjligt för de anställda att gå 

utbildningen har ökat markant under året, vilket till 

viss del är ett resultat av det arbete som branschrådet 

lagt ner på projektet. 

I november 2007 arrangerades Yrkes-VM i Japan. 

För första gången deltog ett svenskt lag i grenen Omvårdnad. 

Det var det vinnande laget från Yrkes-SM 

i Göteborg som fick tävla mot lag från andra länder. 

Yrkes-SM i omvårdnad arrangeras i samverkan mellan 

Kommunal, SKL och Vårdföretagarna. 

• Yrkeskommittén för skorstensfejare. Under det 

gångna året har ledamöterna i yrkeskommittén för 

skorstensfejare varit engagerade i två forskningsprojekt 

som Arbets- och Miljömedicin i Stockholm och Yrkes- 

och Miljömedicin i Lund arbetar med. Engagemanget 

i Taksäkerhetskommittén har fortsatt. Yrkeskommittén 

har också fungerat som förstärkning till avtalsdelegationen 

i samband med årets avtalsförhandlingar. 

Förstärkt global organisation 

I slutet av 2006 förstärktes samordningen mellan 

de globala facken när Internationella Fackliga 

Samorganisationen, IFS, bildades genom sammanslagningen 

av FFI och en kristen facklig organisation. 

IFS, har 170 miljoner medlemmar. 

Åtta av dagens tio globala fackliga federationer har 

utvecklat och strukturerat samarbetet genom ett så 

kallat Global Union Council som sammanträder ett 

par gånger per år. 

Organisering internationellt 

En viktig del av Kommunals utvecklingssamarbete 

tillsammans med fackliga organisationer i andra länder 

är organisering och rekrytering. 

I flera av de projekt som Kommunal stödjer, exempelvis 

i Tanzania och Zanzibar, har man målmedvetet 

arbetat med att utbilda förtroendevalda i lagar om 

arbetsmarknadsfrågor. Detta har lett till dels bättre 

förmåga att företräda medlemmarna med hjälp av lagstiftningen, 

dels ökat stöd och respekt från politiker 

och arbetsgivare. 

De regionala projekt i Ryssland och Vietnam som 

Kommunal stödjer har ökat uppmärksamheten på 

medlemsrekrytering. I Ryssland har man särskilt riktat 

sig mot de yngre på arbetsplatserna och i Vietnam 

har man rekryterat medlemmar på nya företag som 

bildats genom privatiseringar. 

Den nordiska styrkan i de globala och europeiska 

organisationerna har stärkts under 2007 genom att företrädare 

för förbund i Norden har framträdande poster. 

Ylva Thörn omvaldes till ordförande och Peter Waldorff 

från Danmark valdes till generalsekreterare i ISKA, 

Internationalen för Stats- och Kommunalanställda. 

IUL, Internationella unionen för livsmedels- och 

lantarbetareförbund samt förbund inom hotell- och 

restaurangbranschen, fick en nordisk ordförande genom 

Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. 

Wanja Lundby Wedin valdes 

till ny ordförande i Europeiska Fackliga Samorganisationen, 

EFS, som företräder 60 miljoner löntagare. 

KNS 

Från och med 2007 arrangerar KNS, Kommunalanställdas 

nordiska samarbete, två konferenser 

jämfört med fyra under tidigare år. Vårens konferens 

ägde rum i Norge och hade Medarbetarinitierad 

omställning som tema, medan höstens konferens 

i Uppsala handlade om Rekrytering och 

medlemsservice.

löner och arbetsvillkor 

2

en av de största händelserna i år är lönelyftet, tycker jag. Det 

minskar löneklyftorna. och så är det bra att lågavlönade, särskilt 

kvinnor, äntligen har fått det bättre. Jag möter många i mitt 

fackliga arbete som reagerar positivt och får upp ögonen för oss. 

”Åh, så bra.” Det är så skönt att få höra det. Det är lite vanligare 

nu att folk kommer fram spontant och frågar om facket.” 

Carina Plomén, arbetsplatsombud och lokalvårdare

Löner och arbetsvillkor 

2007 var ett rekordår för Kommunals avtalsrörelser. Förbundet har förhandlat 

fram nya löner för cirka 00 000 medlemmar under året inom ett 0-tal 

avtalsområden. Kommunals krav på höjda lägsta löner och kompensation för 

att nationaldagen blev helgdag gick igenom. lo-samordningen och en bra 

jämställdhetspott bidrog till att kommunalarna fick ett av arbetsmarknadens 

bästa avtal. pensionsvillkoren kunde också göras likvärdiga med 

tjänstemännens. 

Lönepolitik 

Avtalsrörelserna 

LO-förbunden enades innan årets avtalsrörelse om 

flera gemensamma avtalskrav. Det handlade bl a om 

höjda lägsta löner, reallönehöjning, jämställdhetspott 

och kompensation för att nationaldagen blivit en helgdag 

medan annandag pingst inte längre är det. Det 

treåriga avtal som Kommunal tecknade med Sveriges 

Kommuner och Landsting är det bästa hittills. 

Sveriges Kommuner och Landsting samt 

Arbetsgivarförbundet Pacta 

Avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting 

tecknades för perioden 1 juli 2007 – 31 mars 2010. 

Under avtalsperioden får medlemmarna i genomsnitt 

en löneförhöjning med 2 525 kronor. 

2007 höjdes inte lönerna utan alla anställda fick 

engångsbelopp utifrån sysselsättningsgrad. Även de 

som var tjänstlediga på grund av sjukdom och föräldraledighet 

fick beloppet, 5 400 kr vid heltid. 

Lägsta lönerna höjs den 1 april 2009, till 15 300 kr 

för outbildade och till 17 000 kr för utbildade med ett 

års sammanhängande anställning. 

Allmänna bestämmelser, AB – Bilagan heter numera 

enbart Allmänna bestämmelser. 

Anställda som arbetar måndag till fredag kompenseras 

för nationaldagen med en ledig dag de år den 

dagen infaller på en lördag eller söndag. 

Tillägget vid föräldraledighet utökades med en 

månad. I bilagan infördes att när sysselsättningsgrad 

bestäms, ska man eftersträva en arbetstid på minst 20 

timmar per vecka. 

Vid planerad arbetstidsförläggning kan dygnsvilan 

uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie 

arbetstid, under förutsättning att den genomsnittliga 

dygnsvilan inte understiger 11 timmar, räknat på 

alla dagar under den begränsningsperiod som gäller. 

Vid tillfällig avvikelse kan dygnsvilan understiga den 

planerade dygnsvilan under förutsättning att genomsnittet 

för alla dagar under begränsningsperioden 

inte understiger 11 timmar. Veckovilan kan uppgå till 

minst 24 timmar vid tillfällig avvikelse. 

Uppehållslönetillägget höjdes med 9,44 procent. 

Semesterlönetillägget höjdes med 9,44 procent. 

OB-, jour- och beredskapsersättningarna, förskjuten 

arbetstid och färdtidsersättningarna höjdes med 11 

procent. Tilläggen för uppehållslön och semesterlön 

höjdes från den 1 januari 2008, de andra ersättningarna 

höjs från den 1 juli 2008. 

Arbetsgivaren ska betala sjuklön 180 kalenderdagar 

när försäkringskassan drar in sjukpenning. 

Partsgemensamma arbetsgrupper tillsattes för att 

dels undersöka hur de centrala parterna kan stödja 

den lokala utvecklingen av verksamhet och arbetsförhållanden 

samt ta fram vilka faktorer som bidrar till 

bra löneprocesser. Förbundets interna arbetsgrupper 

för detta arbete startade under hösten. 

2

2 

Bilaga J – Arbetet med att ersätta bilaga H samt specialbestämmelser 

för viss jourtjänstgörande personal, 

Bilaga 3, återupptogs i inledningen av avtalsrörelsen 

och parterna enades om en ny bilaga, J, som på ett 

tydligare sätt beskriver vilka verksamheter som omfattas 

av den nya bilagan. 

BEA 

Förändringarna i BEA gäller från och med den 1 

juli 2007. Avtalet som är ett tillsvidareavtal heter nu 

enbart BEA – årtalet efter BEA är borttaget. 

BEA innehåller löneökningar för OSA-anställda 

med både engångsbelopp och samma nivåhöjning som 

för anställda som omfattas av löneavtalet i HÖK 07. 

Arbetsgrupp OSA – Arbetsgruppen har sett över 

anställningsvillkor och anställningsförhållanden för 

OSA-anställda. En del i översynen har baserats på 

intervjuer med 32 sektioner, som har cirka 2 800 

OSA-medlemmar. Arbetsgruppens resultat var till 

stor nytta i 2007 års avtalsrörelse. 

PAN 

Ett nytt avtal med en giltighet under perioden 1 juli 

2007 – 31 mars 2010 tecknades. Avtalet är numera ett 

tidsbegränsat avtal med samma tider för uppsägning 

som HÖK. Det är ett timlöneavtal med samma nivåhöjning 

vid samma tidpunkter som i HÖK. 

RiB 

Trots försök att teckna nytt avtal för Kommunals 

medlemmar som lyder under RiB (räddningstjänstpersonal 

i beredskap) har förhandlingarna försvårats 

och är ännu inte avslutade på grund av att Brandmännens 

riksförbund har tecknat ett RiB-avtal med 

Sveriges Kommuner och Landsting, där villkoren 

försämrats för deras medlemmar. 

Omställningsavtal 

Under hela 2007 har förhandlingar pågått för att 

träffa ett omställningsavtal för kommuner och landsting. 

Arbetet fortsätter under 2008. 

Almega Samhallförbundet 

I juni tecknades ett nytt kollektivavtal för anställda i 

Samhall. 

Avtalet höjde grundlönerna under den treåriga 

avtalsperioden med 2 100 kronor, och arbetsuppgiftstilläggen 

ökar med 250 kronor under samma 

period. Vidare kom man överens om att införa ett 

storhelgstillägg, en extra föräldralönemånad samt att 

kompensera nationaldagen med extra tid i arbetstidsförkortningsbanken. 

Almega Tjänsteförbunden 

Parkeringsövervakare – Förhandlingarna med Almega 

har strandat. Almega Tjänsteförbunden vill inte 

teckna ett riksavtal för parkeringsövervakare i privata 

företag med verksamhet i kommuner och landsting. 

Förbundet varslade två av medlemsföretagen i Almega 

Tjänsteförbundens om nyanställnings- och övertidsblockad. 

Varslet ändrades sedermera till att enbart 

omfatta nyanställningsblockad. Medlare tillsattes och 

då framkom att Transport och Kommunal inte var 

överens om vem som ska teckna avtal för parkeringsövervakning 

på kommunal mark. Transport och Kommunal 

träffades för att reda ut gränsdragningsfrågan, 

dock utan resultat. Förbundet överlämnade ärendet 

till LO för beslut. Medlarna frånträdde medlingen 

och varslet om nyanställningsblockad ligger kvar. 

Serviceentreprenadavtal har tecknats med Almega 

Tjänsteförbunden för perioden 1 juni 2007 till 31 maj 

2010. Utrymmen skapas om 800 kronor den 1 juni 

2007, 800 kronor den 1 juni 2008 och 760 kronor den 

1 juni 2009. Lägstalönerna höjs med ramen, det vill 

säga 2 360 kronor under avtalsperioden. Avtalet har

också tillförts bestämmelser om branschvanetillägg 

efter 24, 36 och 60 månaders branschvana. 

Avtalet för hemserviceföretag har tecknats för 

perioden 1 april 2007 till 31 mars 2010. Utrymmen 

skapas om 800 kronor den 1 april 2007, 850 kronor 

den 1 april 2008 och 875 kronor den 1 april 2009. 

Individgarantin utgör 300 kronor respektive år. 

Lägstalönerna höjs med samma belopp, det vill säga 

med 2 525 kronor under avtalsperioden. Avtalet har 

tillförts flera nya regleringar, bland annat föräldraledighetstillägg 

och förflyttningstid. 

På båda avtalsområdena har pensionsavtalet mellan 

LO och Svenskt Näringsliv antagits. 

Almega Tjänsteföretagen 

Fristående förskola, fritidsverksamhet, grundskola, 

uppdragsutbildning och gymnasieskola – Under våren 

tecknades avtal med Almega Tjänsteföretagen om allmänna 

anställningsvillkor och under hösten ett nytt löneavtal. 

Båda avtalen gäller till den 31 december 2009. 

Löneavtalet ger en löneökning om lägst 830 kronor den 

1 januari 2008 och lägst 840 kronor den 1 januari 2009, 

en pott som fördelas individuellt utan garantier. 

Banarbetare vid travbanor – I oktober tecknades ett 

nytt vavtal för banarbetare vid travbanor. Det gäller 

från 1 april 2007. Avtalets löner höjs under avtalsperioden 

med 2 160 kronor, fördelat enligt följande: 

70 procent (504 kronor) förs in i tarifflönerna, 30 

procent (216 kronor) fördelas i individuell pott. 

Stallpersonal hos travtränare och ridinstruktörer och 

stallpersonal vid ridhusföretag – I oktober tecknades 

ett nytt kollektivavtal som gäller från 1 april 2007. Avtalets 

tarifflöner höjs under perioden med 2 550 kronor. I 

dessa avtal har det funnits en överenskommelse mellan 

parterna om att lönehöjningar ska utbetalas från 1 juli 

samma år som avtalet är tecknat. Denna överenskommelse 

tas bort 2010 för att gälla från det att avtalet löpte 

ut. 

Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation, AFO 

Under hösten tecknades kollektivavtal med Arbetarrörelsens 

Förhandlingsorganisation, AFO, för medlemmarna 

på Runö Folkhögskola och Brunnsviks Folkhögskola. 

Det treåriga avtalet innehåller löneökningar 

och andra ändringar som är i nivå med övriga avtal. 

Arbetsgivarföreningen, KFO 

Nya avtal har tecknats för: 

Personlig Assistans – allmänna anställningsvillkor 

med giltighet 1 oktober 2007 – 30 september 2010 

och löneavtal med giltighet 1 juli 2007 – 30 juni 2010. 

Avtalet ger en löneökning med lägst 800 kronor den 

1 oktober 2007, lägst 850 kronor den 1 juli 2008 och 

lägst 875 kronor den 1 juli 2009, i pott att fördela 

utan individuella garantier. För perioden 1 juli 2007 

– 30 september 2007 utbetalades ett engångsbelopp 

motsvarande 4:65 kronor per arbetad timme. 

Hälsa, Vård och Omsorg – Avtalet gäller den 1 juni 

2007 – 30 maj 2010 och ger en löneökning med lägst 

620 kronor den 1 juni 2007, lägst 750 kronor + 400 

kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2008, och lägst 

800 kronor + 200 kronor i jämställdhetspott den 1 juni 

2009, i pott att fördela utan individuella garantier. 

Förskola, Skola och Fritidshem – med giltighet 1 juni 

2007 – 30 maj 2010. Avtalet ger en löneökning med 

lägst 700 kronor + 200 kronor i jämställdhetspott den 

1 juni 2007 och 2008, samt lägst 720 kronor + 200 

kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2009, i pott att 

fördela utan individuella garantier. 

Bommersvik, Rönneberga, Gerleborgsskolan, Ängebo 

Folkets Hus, Sydpoolen – med giltighet 1 maj 2007 

– 30 april 2010. Avtalet ger en löneökning med lägst 

1 370 kronor + 400 kronor i jämställdhetspott den 1 

januari 2008, och lägst 800 kronor + 200 kronor i jämställdhetspott 

den 1 maj 2009, att fördela utan 

27

28 

individuella garantier. För perioden 1 maj 2007 – 31 

december 2007 utbetalades ett engångsbelopp på 620 

kronor per månad eller 3:60 kronor per arbetad timme. 

Parken Zoo i Eskilstuna – med giltighet 1 maj 2007 

– 30 april 2010. Lönen höjs retroaktivt från den 1 april 

2007 för anställda på Vattenpalatset och från den 1 maj 

för anställda på Parken Zoo med 620 kronor per månad. 

Avtalet ger en löneökning med lägst 750 kronor 

+ 400 kronor i jämställdhetspott den 1 maj 2008, och 

lägst 800 kronor + 200 kronor i jämställdhetspott den 1 

maj 2009, i pott att fördela utan individuella garantier. 

Hushållsnära tjänster – Förhandlingar har under 

året inletts med KFO i syfte att teckna ett avtal för 

Hushållsnära Tjänster. 

Arbetsgivaralliansen 

Vård och Omsorg – nytt ettårigt avtal tecknades i 

juni. Avtalet avsåg perioden 1 januari – 31 december 

2007 och upphörde därmed samtidigt som avtalets 

allmänna bestämmelser. Efter semestrarna påbörjades 

förhandlingar om löne- och villkorsavtal som ska 

gälla från årsskiftet. 

Folkhögskolor samt Skola – nya avtal om löner och allmänna 

villkor tecknades som löper ut den 30 april 2010. 

Golf- och ridklubbar – Med branschen Idrott tecknades 

ett eget avtal för Golf. Avtalet löper ut den 30 april 2010. 

Tidigare avtal har hängt på avtalet som Fastighets tecknar 

med Arbetsgivaralliansen. Med samma branschkommitté 

tecknades även ett avtal för Ridklubbar. 

Bemanningsföretagen 

Ett nytt kollektivavtal för löner och allmänna anställningsvillkor 

för anställda i bemanningsföretag tecknades. 

Avtalet gäller för samtliga LO-förbund för tiden 

1 juni 2007 – 30 april 2010. Det höjer den personliga 

lönen med 3,7 procent, 3,5 procent och 3,0 procent 

respektive år. 

Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation, 

Fastigo 

Avtal har tecknats för tiden 1 april 2007 – 31 mars 

2010. Löneutrymmet är 800 kronor den 1 maj 2007, 

760 kronor den 1 april 2008 och 720 kronor den 1 

april 2009. Avtalet reglerar dygnsvilan till minst 11 

timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, 

vilket innebär att kompensation ges utan 

löneavdrag. Föräldralönen på 10 procent gäller från 

första dagen och i sex månader. 

Ett nytt Samverkansavtal innehåller en bilaga med 

avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling. 

Furuviksparken AB 

Strax före årsskiftet tecknades ett avtal med hjälp av 

Medlingsinstitutet med giltighet 1 april 2007 – 31 

mars 2008. Problemet var att komma överens om de 

säsongsanställdas timlöner. 

Löneökningen den 1 april 2007 för tillsvidareanställda 

grupp A är 806 kronor, grupp B 739 kronor och 

för timavlönade grupp A 2:25 kronor, grupp B 2:30 

kronor, grupp C 2:50 kronor och grupp D 2:60 kronor. 

Föreningen Vårdföretagarna 

Bransch E, Vård och behandlingsverksamhet, omsorgsverksamhet 

samt Bransch F, Äldreomsorg – Nytt 

kollektivavtal för löner och allmänna anställningsvillkor 

tecknades för perioden 1 juli 2007 – 30 juni 2010. 

För de första nio månaderna under perioden betalas 

ett engångsbelopp. För de övriga två åren är löneutrymmet 

lägst 1 400 kronor respektive lägst 720 kronor. 

Dessutom finns varje år ett utrymme om 200 kronor 

för varje kvinna som tjänar under 20 000 kronor. 

De som har 40 timmarsvecka kompenseras för 

nationaldagen med en dags ledighet de år den dagen 

infaller på lördag eller söndag. I avtalet infördes dessutom 

ytterligare en månad föräldraledighetstillägg.

Bransch C, läkarmottagningar – För branschen 

tecknades ett ettårigt avtal för löner och allmänna 

anställningsvillkor. Ett allmänt utrymme beräknas 

med lägst 780 kronor. 

Nationaldagen löstes med en dags ledighet när den 

infaller på en lördag eller söndag. Föräldraledighetstillägget 

utökas med en månad. 

En arbetsgrupp ska tillsättas dels för att göra en genomgång 

av medlemsföretagen för att se vilka företag 

som egentligen borde hänföras till andra branscher, 

dels försöka anpassa avtalet så att det överensstämmer 

med branscherna E och F. 

Bransch H, Ambulans – Nytt kollektivavtal för löner 

och allmänna anställningsvillkor tecknades för perioden 

1 juli 2007 – 30 juni 2010. Avtalet ger en löneökning 

med lägst 750 kronor år 2007, lägst 750 kronor 

2008 och lägst 800 kronor 2009. Lägstalönerna höjs 

fr o m den 1 juli 2009 till 17 000 kronor. 

I avtalet löstes nationaldagen med en dags ledighet 

för dem som har 40-timmarsvecka. Föräldraledighetstillägget 

utökas med en månad. I avtalet infördes också 

att vid bestämmande av sysselsättningsgrad ska eftersträvas 

att arbetstiden är minst 20 timmar per vecka. 

En arbetsgrupp ska se om förutsättningar finns för 

ett avtalspaket om friskvård, läkarundersökningar, 

drogtester och träningstid under arbetstid. 

Parterna ska under avtalsperioden arbeta i olika 

arbetsgrupper för att utveckla avtalen och ta fram 

gemensamma anställningsbevis. 

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS 

För branscherna Anläggning, Energi, Fastighet och 

Näringsliv, Konsult och Service, Länsmuseer, Parkering, 

Renhållning, Turism och Fritid, VA, Vård och 

Omsorg, Utbildning och Personliga assistenter har nya 

avtal tecknats. För Personliga assistenter är avtalsperioden 

1 oktober 2007 – 30 september 2010 och för 

alla övriga 1 april 2007 – 31 mars 2010. Löneutrymmet 

fastställs antingen genom krontal eller procent, allt be- 

roende på löneläget i respektive bransch samt andelen 

kvinnor som tjänade under 20 000 kronor. I branschavtalet 

för personliga assistenter har en lägstalön införts. 

Riksavtalet Skorstensfejare 

Ett nytt avtal tecknades den 18 juni 2007. Det gäller 

till och med den 31 mars 2010. Uppgörelsen höjde 

tarifflönerna i april 2007 med 3,6 procent, april 2008 

med 3,7 procent och april 2009 med 3,7 procent. Den 

lägsta löneklassen i tarifflönesystemet avvecklades 

direkt, varför lägstalönerna år 2007 kom att ligga mellan 

15 802 – 17 225 kronor per månad. Möjlighet till 

avvikelse från arbetstidslagens regler om dygnsvila 

infördes i avtalet. 

Med det nya avtalet avvecklas den historiska så 

kallade badtiden den 1 april 2009, en partsgemensam 

lönestatistik ska finnas senast 1 april 2008 och under 

avtalsperioden ska ett arbete för ett personalpolitiskt 

utvecklingsavtal startas. Parterna antog också den 

mellan Svenskt Näringsliv och LO tecknade Avtalspension 

SAF-LO. 

Sveriges Byggindustrier 

Anläggningsavtalet respektive Väg- & Banavtalet 

– I maj tecknades nya avtal. Båda gäller från 1 april 

2007. Lönerna höjs under perioden med 9:80 kronor 

per timma. Därutöver en extra höjning med 3:30 

kronor per timma som kompenserade borttagandet av 

granskningsarvodet. Under avtalsperioden genomförs 

också en arbetstidsförkortning med 16 timmar. 

Sveriges Hotell och Restaurangföretagare, SHR 

Avtal har tecknats för perioden 1 juni 2007 till 31 maj 

2010. Utrymmen skapas om lägst 825 kronor den 1 

juni 2007, lägst 825 kronor den 1 juni 2008 och lägst 

825 kronor den 1 juni 2009. Lägstalönerna gäller nu 

från 20 år och höjs med 228 kronor över avtalsramen, 

det vill säga med 2 703 kronor under perioden. 

Parterna har antagit pensionsavtalet mellan LO och 

Svenskt Näringsliv. 

29

0 

Svenska Kyrkans Församlingsförbund 

Ett nytt kollektivavtal som reglerar villkor för medlemmar 

som arbetar utomlands för Svenska kyrkan 

träffades under våren 2007. 

Kollektivavtalet med Svenska kyrkan löper ut den 

31 mars 2008 och i september utsåg förbundsstyrelsen 

en avtalsdelegation för området. Avtalskonferenser 

genomfördes i november. Förbundsstyrelsen 

beslutade om yrkandena i december. 

Kyrkans trygghetsråd har förlängt samarbetsavtalet 

med Arbetslivsresurs AB som reglerar utförandet av 

åtgärder enligt omställningsavtalet. Avtalet gäller 

2008–2009 med möjlighet till förlängning ytterligare 

ett år. 

SLA 

Djursjukvård – I maj tecknades ett nytt kollektivavtal 

för djursjukvården. Det gäller från 1 juni 2007. 

Tarifflönerna höjs under avtalsperioden med 12,97 

procent. Vidare infördes ett nytt storhelgstillägg och 

de som arbetar natt fick en arbetstidsförkortning. Vid 

utgången av avtalsperioden ska nattarbetstiden vara 

34 timmar. Anställda som arbetar måndag till fredag 

kompenseras för nationaldagen med en ledig dag de 

år den dagen infaller på en lördag eller söndag. 

Riksavtal Golfbanor – Den 14 juni skrevs nytt kollektivavtal 

för golfbanorna. Avtalet gäller den 1 juni 

2007 – 31 maj 2010. Lönehöjningar blir 11,4 procent 

under avtalsperioden. Säsongsanställda klättrar snabbare 

i lönetrappan. Ordinarie arbetstid får nu också 

förläggas till söndagar med ett särskilt OB-tillägg. 

Ramavtalet, Jordbruk, Fjäderfä samt Maskinstationer 

– Den 11 maj skrevs nytt kollektivavtal för 

jordbruk, fjäderfä och maskinstationer. Det löper på 

36 månader, den 1 juni 2007 – 31 maj 2010, och är 

uppsägningsbart efter två år. Lönehöjningen motsvarar 

11,9 procent under perioden. En särskild höjning 

med 1 krona per timme ges till 19-årsgruppen. 

En möjlighet att lägga ordinarie arbetstid utanför 

ramtiden vid växtodlingsarbete infördes. Ett särskilt 

praktikantavtal gäller med reducerad lön. 

Trädgårdsanläggningsbranschen – I maj tecknades 

ett nytt avtal för trädgårdsanläggarna. Avtalet gäller 

från 1 april 2007. Tarifflönerna höjs under perioden 

med 11,2 procent. Tarifflönen höjs för 18-åringar 

med 1:70 kronor per timme per avtalsår. Granskningsarvodet 

motsvarande 1,5 procent av lönesumman är 

nu borttaget i avtalet, vilket innebär att granskning 

genomförs utan kostnad för den anställde. 

Riksavtal Trädgårdsodling – Den 5 juli skrevs nytt 

kollektivavtal för trädgårdsodlingen. Avtalet gäller 1 

juni 2007 – 31 maj 2010. Lönehöjningarna blir 12,7 

procent under avtalsperioden. Arbetstidsförläggningen 

ska vara 40 timmar per vecka i genomsnitt under 

längst en åttamånadersperiod. Ordinarie arbetstid 

kan förläggas på söndagar mot OB-ersättning. 

Skånes Djurpark – Överenskommelse träffades i 

september med Skånes Djurpark om att företagsavtal 

inte längre behövs. Från den 1 juni 2007 tillämpar 

Skånes Djurpark fullt ut Ramavtalet Jordbruk. 

Förskolan Strålarna 

Förskolan Strålarna tecknade efter Medlingsinstitutets 

hjälp kollektivavtal, AB-P, som gäller från den 

1 februari 2007. 

Trafiken 

Förbundsstyrelsen utsåg en avtalsdelegation för 

trafiken i april 2007. Sammanlagt 229 avtalsyrkanden 

har skickats in. Förbundet arrangerade två avtalskonferenser 

i oktober med sammanlagt 75 deltagare och 

alla nya avtalsdelegerade fick en särskild utbildning i 

november. Förbundsstyrelsen fastställde avtalsyrkandena 

i december.

Arbetet med att implementera det nya arbetstidsavtalet 

med Bussarbetsgivarna (Bua) har fortsatt att 

prägla arbetet inom avtalsområdet. Förbundet har 

deltagit i lokala utbildningar och medlemsmöten 

för att förklara avtalet. Förbundet har tagit fram en 

handledning som hjälpmedel för de fackliga ombud 

som förhandlar om scheman och arbetstidsfrågor. 

Handledningen innehåller alla regler om arbetstider 

samt förbundets kommentarer och politik. 

Arbetet med att skapa en förhandlingsorganisation 

i företag som har länsövergripande verksamhet har 

fortsatt under året. En sådan organisation har skapats 

i fjorton bussföretag: 

Åtta företag med länsövergripande verksamhet 

återstår och detta arbete beräknas vara klart under 

2008. 

Hängavtal 

Förbundet tecknade 149 hängavtal under 2007: 

AB-P 34 

BEM-P 0 

Buss-häng 1 

PAN-P 2 

SLA inkl hästsport 109 

Sot-häng 3 

Tvister 

Till enheten för arbetsrätt och kollektivavtal kom det 

under 2007 in 1 372 ärenden, varav 808 arbetsskador 

(796 ärenden år 2006), 243 tvister, 53 begäran om 

rättshjälp, 59 skiljenämndsärenden, 57 skadeståndsärenden 

från avdelningarna, 69 diskrimineringsärenden 

och 80 övriga ärenden. Enheten avslutade 

833 ärenden under 2007. 

Förbundet varslade fyra företag om stridsåtgärder 

för att de inte ville teckna kollektivavtal. Av dessa 

företag tecknade ett företag hängavtal med förbundet 

och två gick med i en arbetsgivarorganisation. 

Förbundet stämde ett företag för förhandlingsvägran. 

Vid den muntliga förberedelsen i Arbetsdomstolen 

Statistik tvister 

År 2003 2004 2005 2006 2007 

Arbetsskador 29 70 1 79 808 

– avslutade 99 7 1 7 7 8 

Tvister 2 2 279 282 0 2 

– avslutade 170 228 7 2 0 2 1 

Rättshjälp 1 

– avslutade 9 1 8 0 9 

Diskriminering 1 9 9 

– avslutade 1 7 

Skiljenämnd 1 72 1 9 

– avslutade 1 

Skadestånd avd 0 17 28 7 

– avslutade 1 29 

kom parterna överens om att företaget skulle betala 

ett skadstånd till förbundet. 

Lönestatistik 

I samarbete med andra organisationer utvecklar 

Kommunal lönestatistiken. Detta betyder mycket för 

att kvalitetssäkra lönestatistiken. Förbundet representeras 

i partsgemensamma statistikkommittéer på 

följande avtalsområden: Svenska kyrkan, KFO, KFS, 

Fastigo, Arbetsgivaralliansen och i det partsgemensamma 

projektet som tagit fram nytt befattningsklassificeringssystem 

för kommuner och landsting och 

Pacta-företag – AID-KL. 

Förbundet besvarar externa och interna frågor om 

lönestatistik. I det senare ingår bland annat att svara 

på arbetssökandes frågor om lön och göra beräkningar 

med anledningar av ersättningsfrågor från advokater 

och Försäkringskassan. 

Arbetsdomstolens domar 

AD 23/06. Arbetsdomstolen hade att pröva om förbundets 

lönekrav till en medlem. Enligt medlemmens 

uppgifter om arbetad tid, övertid, helg- och semesterersättning 

uppgick kravet till över 200 000 kronor. 

Arbetsdomstolen avslog förbundets yrkande om lön 

1

2 

då vi inte kunde styrka kravet. Medlemmen fick dock 

rätt vad det gällde semesterersättning. 

AD 1/07. Arbetsdomstolen hade att pröva om avtalsenlig 

lön utbetalats till förbundets två medlemmar 

hos en arbetsgivare som saknade kollektivavtal. Förbundet 

stämde bolaget till tingsrätten med krav om 

avtalsenlig lön. Tingsrätten ogillade förbundets talan 

och domen överklagades. I arbetsdomstolen vann 

Kommunal målet. På medlemmarnas jobberbjudande 

framgick att arbetsgivaren uppgett att avtalsenlig lön 

skulle betalas. 

AD 13/07. Arbetsdomstolen hade att pröva om förbundets 

medlem skulle ha så kallat Stockholmstillägg 

på lönen. Tillägget är reglerat i kollektivavtal. Arbetsdomstolen 

avslog förbundets talan efter att ha bedömt 

ordalydelsen i avtalet. 

AD 30/07. Arbetsdomstolen hade att pröva om 

förbundets medlemmar har enskild rätt till arbetstidsförkortning 

oavsett var i kommunen de arbetar 

– frågan aktualiserades i och med Ädel-reformen, då 

landstingsanställda blev kommunanställda. Arbetsdomstolen 

ogillade förbundets talan. 

AD 40/07 (mellandom). Arbetsdomstolen hade att 

pröva arbetsgivarens rätt att avsluta en anställning 

vid hel icke tidsbegränsad sjukersättning, tillämpning 

av LAS § 33. Försäkringskassan beslutade att 

ge en medlem hel icke tidsbegränsad sjukersättning. 

Medlemmen fick då skriftligt besked om att hans 

anställning i kommunen upphörde under 2004, med 

hänvisning till LAS § 33. 

Detta överklagade medlemmen i förvaltningsrättslig 

ordning. Länsrätten och kammarrätten avslog 

medlemmens begäran att sjukersättningen skulle 

tidsbegränsas. 

Vid den muntliga förberedelsen i december 2005 

kunde parterna enas om att pröva frågan genom en 

så kallad mellandom. Om LAS § 33 ska tillämpas 

skulle arbetsgivaren haft rätt att avsluta anställningen 

utan någon varsel- och uppsägningsskyldighet. Om 

förbundets uppfattning att domen först måste vinna 

laga kraft var riktig, så har arbetsgivaren brutit mot 

sin varsel- och uppsägningsskyldighet. I det senare 

fallet kvarstår stämningen mot kommunen. 

Arbetsdomstolen dömde att arbetsgivaren inte 

får avsluta anställningen enligt LAS § 33 förrän det 

föreligger ett laga kraft-vunnet beslut. 

Avtalsförsäkringar 

Avtalsförsäkringarna AGS och AGS-KL har utbetalat 

drygt två miljarder kronor till Kommunals medlemmar, 

och TFA-KL 107 miljoner kronor. 

Under året har parterna förhandlat fram en ny 

besvärsordning för avtalsförsäkringarna. På SAF-LOområdet 

trädde den i kraft i maj och på KL-området 

i oktober. På AFA tar en ny enhet över nämndernas 

tidigare hantering av enskilda besvärsärenden inom 

försäkringarna. En avgift på fyra procent av basbeloppet 

tas nu ut när ett ärende överklagas till skiljenämnd, 

ett belopp som återbetalas om den klagande 

vinner gehör för sin talan. 

LO-TCO Rättsskydd AB 

LO-TCO Rättsskydd AB har tillsammans med Kommunal 

utverkat 3,5 miljoner kronor åt medlemmarna 

i arbetsrättliga tvister. 75 nya tvister har kommit in 

under 2007 och 69 avslutats. Vid årsskiftet hade förbundet 

65 pågående arbetsrättsliga tvister. 

LO-TCO Rättsskydd AB har på Kommunals uppdrag 

drivit försäkringsrättsliga ärenden och därmed 

utverkat 34 miljoner kronor åt medlemmarna. 808 

nya ärenden har tillkommit under 2007. Av dessa har 

332 skickats vidare till Rättsskydd. 812 ärenden har 

avslutats. Vid årsskiftet hade förbundet 652 försäkringsrättsliga 

ärenden under handläggning. 

Under 2007 har ärendena i första hand gällt 

indragna förmåner. Nära hälften av dessa ärenden 

ändrades till medlemmens förmån.

För att öka avdelningarnas kompetens om det 

underlag som numera måste bifogas en rättshjälpsansökan 

hölls en konferens under våren. Förbundskontoret 

har ändrat rutinerna vid genomgång av rättshjälpsansökningarna. 

Dessa nya rutiner har minskat 

kostnaderna för förbundet med 885 000 kronor. 

Trygghetsfonden 

Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden för 

kommuner och landsting har inte beviljat medel till 

några nya projekt under året. Fondens kapital var vid 

utgången av 2007 cirka 274 miljoner kronor. 

Gränsdragningsfrågor 

LO har beslutat att trafikanställda som arbetar i 

företag som utför ren linjetrafik – dit även skolbusstrafik 

och blandad linje- och beställningstrafik hör 

– ska tillhöra Kommunal och det har irriterat lokala 

förtroendevalda i Transport. De startade under 2007 

en namninsamling med kravet att alla bussförare oavsett 

verksamhet ska organiseras av Transport. Detta 

har skapat oro bland trafikanställda, vilket inte har 

underlättat medlemsvärvningen. 

Kommunal och Transport har dock en gemensam 

uppfattning att LOs beslut ska följas, och förbunden 

har tillsammans deltagit i medlemsmöten och framfört 

denna uppfattning. 

Lagen om anställningsskydd 

Förändringarna i Lagen om anställningsskydd började 

gälla den 1 juli 2007, samt vissa delar från den 1 

januari 2008. Förändringarna innebar att de tidsbegränsade 

anställningar som regleras i lagen är allmän 

visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och för 

arbetstagare som fyllt 67 år. Efter två års anställning 

under en femårsperiod övergår en allmän visstidsanställning 

till en tillsvidareanställning. Från 2008 övergår 

vikariatsanställning till tillsvidareanställning efter 

mer än två års anställning under en femårsperiod. 

Om den tidsbegränsade anställningen inte kommer 

att fortsätta ska besked om detta lämnas till den 

arbetstagare som när anställningen upphör har varit 

anställd mer än tolv månader under de senaste tre 

åren. För säsongsanställda gäller motsvarande när 

arbetstagaren varit anställd mer än sex månader 

under de senaste två åren. 

Kvalifikationstiden till företrädesrätt till återanställning 

är tolv månaders anställning under de senaste 

tre åren. För säsongsanställda är kvalifikationstiden 

mer än sex månaders anställning under de senaste två 

åren. Information om lediga tjänster ska lämnas till 

föräldralediga arbetstagare endast om den anställde 

själv begär det. Arbetstagare som fyllt 45 år får inte 

tillgodoräkna sig extra anställningstid och den som 

fyllt 60 år får inte tillgodoräkna sig extra skadestånd. 

Under året pågick ett centralt arbete med att både 

informera organisationen om dessa förändringar och 

att få klarhet i hur vissa frågor i lagen ska tolkas. 

Internationellt 

EPSU – Kommunal har deltagit på konferenser som 

arrangerats av EPSU, som till exempel kollektivavtalskonferensen 

i december. 

Fasta kommittén för Lokal och Regional förvaltning 

– Kommunal har medverkat på sammanträden 

och i arbetsgrupper. 

ICU, International Confederation of Chimneysweeper 

Trade Union – Kommunal har deltagit i 

internationalens arbete under året, bland annat på 

kongressen i Bryssel. För första gången representerades 

förbundet av kvinnliga skorstensfejare som 

ombud. Det mesta arbetet har handlat om reglering 

av sotningsverksamhet i ett EU-perspektiv och implementering 

av energicertifikat. 

Internationellt utvecklingsarbete 

Samarbetsprojektet mellan Kommunal och fackföreningar 

inom offentliga sektorn i Östafrika har skördat 

framgångar när det gäller tecknandet av kollektivavtal.

I Tanzania har förbunden, efter demonstrationer, lyckats 

både med löneökningar och höjda minimilöner. 

Projektet för lantarbetare i Indien har genomfört 

information och utbildning som baseras på medlemmarnas 

egna levnads- och arbetsvillkor. På detta sätt 

har man kunnat arbeta mer strategiskt med att påverka 

regeringen i viktiga frågor kring arbetsvillkoren. 

Genom omfattande juridiskt arbete och domstolsprocesser 

har arbetslösa från teplantager fått ekonomiskt 

stöd enligt gällande lagstiftning. Det gäller stöd till 

flera tusen familjer. 

Arbetsmiljö och hälsa 

Mönsterarbetsplatser 

Under hela året har förbundet fortsatt arbetet med att 

utveckla strategier och handlingslinjer som kan göra 

det möjligt att utveckla mönsterarbetsplatser. Arbetet 

består av två delar. En del är den överenskommelse 

som Kommunal har med Socialdemokraterna om att 

skapa mönsterarbetsplatser i kommuner, landsting 

och regioner. Den andra delen är Kommunals egen 

strävan att genom fackligt arbete skapa mönsterarbetsplatser, 

oavsett var, åt vem eller med vad medlemmarna 

arbetar. 

FAS 05 

FAS 05-avtalet gäller för två tredjedelar av Kommunals 

medlemmar. Sju lokala FAS 05-avtal har tecknats 

under året, och de ger medlemmarna mer inflytande 

och större möjligheter att förbättra sin arbetsmiljö. 

Det centrala FAS 05-avtalet innehåller flera partsgemensamma 

åtaganden. Under året har större delen 

av detta tagit form: 

• Stöd för upphandling av företagshälsovård. 

• Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning som 

ger vägledning till vad utbildning av nyckelpersoner 

bör innehålla. 

• En bred utbildning för alla anställda i form av ett 

dialogverktyg för arbetsplatsen, FAS Arbetsliv. 

Framtidsresan är ett dialogmaterial som i första 

hand vänder sig till förbundets offentligt anställda 

medlemmar. Materialet ska öka medlemmarnas 

kunskaper om möjligheterna till inflytande och ge 

dem självförtroende för att vara aktiva på arbetsplatsträffarna. 

Medlemsdialogens resultat dokumenteras 

och används som underlag då avtal i FAS 05-anda ska 

tecknas lokalt. Under året har nästan alla avdelningar 

utbildat instruktörer och dialoghandledare och några 

av dem har startat medlemsaktiviteter. 

Framtidsresan har fått ett högt betyg av medlemmar 

och arbetsplatsombud. Genom att delta har medlemmarna 

inspirerat till innehållet i de lokala FAS avtalen. 

Regionala skyddsombud 

Kommunal har cirka 240 regionala skyddsombud. 

Under 2007 har de prioriterat besök hos medlemmar 

som arbetar åt Svenska kyrkan och hos personliga 

assistenter i privata företag. De regionala skyddsombuden 

har också utbildat lokala skyddsombud på det 

privata området. 

Allt fler arbetsgivare söker kontakt med de regionala 

skyddsombuden för att få råd och hjälp att 

förbättra medlemmarnas arbetsmiljö. 

Under året har 23 fackliga företrädare och regionala 

skyddsombud gått arbetsmiljöhögskolan. Arbetsmiljöhögskolan 

är ett samarbete med Lunds universitet, 

en distansutbildning som ger 20 högskolepoäng. 

Samtliga avdelningsanställda skyddsombud är 

diplomerade handledare för grundutbildningen Bättre 

Arbetsmiljö. 

Privatanställda 

För att skapa en bra arbetsmiljö för de privatanställda 

medlemmarna har förbundet i samband med avtals-

örelsen ställt krav på samtliga privata arbetsgivare att 

teckna samverkans- och arbetsmiljöavtal. Resultatet 

har blivit två nya avtal. 

I september hade projektet Syna privatanställda 

personliga assistenter ett uppföljningsseminarium. 

Deltagarna fick möjlighet att redovisa och sprida sina 

erfarenheter. Både bra och dåliga erfarenheter redovisades, 

bland annat att det för projektets framgång 

är avgörande att anpassa insatserna utifrån lokala 

förutsättningar och behov. 

Standardiseringsarbete 

Kommunal är engagerat i åtta internationella standardiseringskommittéer: 

Bäddutrustning för vårdmiljöer, 

skyddshjälmar, skyddskläder, ledningsgruppen brand 

och räddning, handhållna kapmaskiner, fordonsergonomi, 

förbrukningsmaterial inom sjukvården, stick- och 

skärskador samt lant- och trädgårdsmaskiner. Det innebär 

att förbundets representanter har ett stort inflytande 

över produkters kvalitet, säkerhetsnivåer och utförande 

– vilket kommer att påverka medlemmarnas arbetsmiljö. 

Internationellt arbete 

För att öka kompetensen hos de fackliga organisationerna 

i exempelvis Indien och Etiopien har erfarenheter 

från ett regionalt arbetsmiljöprojekt i Afrika 

kunnat användas. Särskilt har kunskaperna ökat om 

hantering av kemikalier och pesticider, vilket har varit 

värdefullt inom de expanderande blomsterplantagerna. 

I Sydafrika har Kommunals utbildning av regionala 

skyddsombud för lantarbetare startat efter ett långvarigt 

förberedelsearbete. 

Kommunal är även engagerat i ett projekt i Moskvas 

län. Där har man lyckats få mer resurser till arbetsmiljöarbetet 

på en del arbetsplatser, och på det sättet 

kunnat förbättra arbetsmiljön. 

Mot diskriminering, för rättvisa 

och jämställdhet 

Migrerande arbetskraft 

Inför odlingssäsongen presenterade Kommunal 

en rapport om migrerande arbetskraft. Rapporten 

beskriver säsongsanställdas situation och var de finns 

inom Kommunals branscher. Den belyser också de 

utmaningar och möjligheter som företeelsen med 

migrerande arbetskraft innebär för facket och de 

anställda. Här presenteras också ett antal förslag om 

hur Kommunal ska agera fackligt. 

Rapporten har utgjort underlag för reportage och 

artiklar i riksmedia, lokalmedia samt branschtidningar. 

Jämställdhet 

Jämställdhetsprojekt för anställda – I förbundets 

jämställdhetsprojekt för anställda har förändringsledare 

utbildats under hela 2007. De som deltar från 

förbundskontoret ska bedriva ett gemensamt jämställdhetsarbete 

och en verksamhetsplan färdigställs 

under 2008. 

Kvinnliga brandmän – Inom räddningstjänsten har 

ett arbete påbörjats i samverkan med Jämo. Ett material 

ska produceras om hur man kan underlätta för 

kvinnor att vara anställda i räddningstjänsten. 

DO och förbundet startade under hösten ett samarbete 

för att stärka arbetet mot diskriminering inom 

Kommunals verksamhetsområden. DO har tillsammans 

med parterna arbetat fram en handbok som 

heter ”Den svenska modellen” som kommer att vara 

en av utgångspunkterna. 

Internationell jämställdhet – Särskilda insatser har 

gjorts för att stärka jämställdheten genom projekt i 

Ryssland, Turkiet, Vietnam och Östafrika. Framför 

allt har kvinnors delaktighet i utbildningar ökat. Alla 

Kommunals utvecklingsprojekt har som mål att stärka

jämställdheten. Det gäller att stärka både det lokala 

och det centrala arbetet med frågorna och inkludera 

jämställdhetskrav i avtal, information, utbildning och 

arbetsmiljöarbete. 

Under året har ett omfattande regionalt projekt för 

att stärka kvinnor inom IULs olika sektorer startat i 

Afrika med stöd av Kommunal. 

8 mars – På den internationella kvinnodagen anordnade 

Kommunal ett seminarium med titeln ”Samtidigt 

i Moskva - Kvinnokampen sedd med ryska ögon”. 

Förutom Ylva Thörn medverkade bl a Olga Klimova 

från ryska kommunalarbetarnas fackförbund samt 

Elsa Håstad från Sida och Helene Carlbäck från 

Södertörns högskola. 

Mäns våld mot kvinnor 

I anslutning till projektet ”Mäns våld mot kvinnor” 

har Kommunal tecknat en försäkring, ”Någon att 

prata med”, som ger våldsutsatta kvinnor en möjlighet 

att få stöd och hjälp i form av tio kostnadsfria samtal 

med en kristerapeut. Projektet har gett goda resultat 

och närmare 250 kvinnor fick samtalsstöd under 

2007. Projektet startade som ett försök och blev vid 

årsskiftet ordinarie verksamhet. 

I samband med att studiematerialet ”Mäns våld mot 

kvinnor” blev klart utbildades 24 handledare på Runö. 

Fritt Fram 

Equal-projektet ”Fritt Fram”, ett samarbetsprojekt 

mot diskriminering på grund av sexuell läggning, avslutades 

under hösten. Kommunal har deltagit i olika 

arrangemang och i arbetet med att ta fram material. 

Material från de fem projektåren har spridits och 

används fortfarande i förbundet. 

I stället för att bara sluta med en konferens som 

brukligt är där man sammanfattar resultatet, valde 

”Fritt Fram” att sluta med ett erbjudande till alla 

aktörer som varit med att ta nya steg framåt. Förbundet 

blev en av 38 aktörer som sa ja till satsningen ”100 

steg mot ett öppnare arbetsliv”, bland annat genom att 

utbilda anställda och förtroendevalda i HBT-frågor. 

Vid årets Pride-festival bidrog förbundet aktivt till 

att göra både LO och Kommunal synliga, vilket resulterade 

i många möten med unga människor. 

Arbetslivsutvecklingsenheten har också medverkat 

till att starta ett nätverk för HBT-personer inom vård 

och omsorg. 

Rättvisemärkt 

Ett sätt att förbättra villkoren för arbetare i andra 

länder är att köpa rättvisemärkta varor. Kommunal är 

medlem i Föreningen Rättvisemärkt. Förbundet har 

under året haft regelbundna träffar med olika organisationer 

och nätverk, t ex Rena Kläder, Rättvisemärkt 

och Fair Trade Center. 

Etisk upphandling 

I mars 2007 kom rapporten ”Vita rockar och vassa saxar”. 

Den avslöjade att sjukhuskläder och enkla kirurgiska 

instrument tillverkas under oacceptabla förhållanden 

i fattiga länder. Ett TV-program om rapporten 

blev mycket uppmärksammat. Troligen påskyndade det 

arbetet i en arbetsgrupp i landstingen i Stockholms län, 

Västra Götaland och Skåne med uppdrag att se över 

möjligheterna att ställa sociala krav vid upphandling 

och komma med förslag på en uppförandekod. På förbundets 

internationella konferens gavs positiva besked 

om att dessa tre landsting ska tillämpa etiska riktlinjer 

vid upphandling som i princip bygger på ILOs kärnkonventioner 

om mänskliga rättigheter. 

Svenska ILO-kommittén 

Svenska ILO-kommittén, där Kommunal ingår, har 

arbetat fram en sammanhållen svensk ILO-strategi 

för åren 2007-2009. Arbetet med att få till en ratificering 

av ILO-konventionen nr 94 om sociala riktlinjer 

i upphandlingsunderlag har fortgått under året, men 

regeringen ställer sig helt kallsinnig till detta.

Kompetensutveckling 

och utveckling av arbetsinnehåll 

Jobbpusslet 

Under året har förbundet utvecklat aktiviteten ”Jobbpusslet”, 

som ska leda till fler fasta jobb och färre 

deltider och tillfälliga jobb. Projektet ger kunskaper 

om bemanningsekonomi och delaktighet i bemanningsplanering. 

När medlemmarna blir delaktiga ökar 

också viljan att ta ansvar och att engagera sig i arbetet, 

vilket leder till en högre arbetstillfredsställelse och 

minskad sjukfrånvaro. Nynäshamns kommun är den 

kommun som kommit längst i detta arbete. 

Validering mm 

Validus är ett samverkansprojekt mellan Lunds och 

Linköpings universitet, Kommunal och fackförbundet 

ST. En generell modell för validering av fackliga 

kunskaper har tagits fram. 

Universitetsuppsatser – Samarbetet med Linköpings 

universitet har lett till att flera studenter skriver uppsatser 

som belyser kommunalarnas arbetsliv. Några 

av titlarna: Kompetenskartläggning av yrkesgruppen 

vårdare i Motala kommun, Kyrkogårdsarbetarnas 

arbetsmiljö, Delaktighet/ kompetensutveckling samt 

Individuell lönesättning utifrån ett chefsperspektiv. 

Uppsatserna finns på www.kommunal.se 

Branschfrågor 

Jordbruk – Förbundet har under året fortsatt arbetet 

med ett system för att ge lantarbetarna bevis på sin 

yrkeskompetens. Kompetensbeviset Grönt kort har 

utvecklats i samverkan mellan parterna i Naturbrukets 

yrkesnämnd (NYN). Intresset bland elever och 

naturbruksskolor för detta har varit rekordstort. Totalt 

har 195 elever genomgått diplomeringen. Arbetet 

med att marknadsföra Grönt Kort på EU-nivå har 

resulterat i att EFFAT och GEOPA tagit fram ett 

gemensamt Agripass som liknar Sveriges Grönt Kort. 

Vård och omsorg – Kommunal har tagit initiativ till 

kvalitetsutveckling av yrkesutbildningarna på vårdområdet. 

Resultatet är ett samverkansprojekt med andra 

fackliga organisationer och flera arbetsgivarorganisationer. 

Syftet med Vård- och Omsorgscollege (VOC), som 

projektet heter, är att göra omvårdnadsprogrammet attraktivare 

och öka elevernas anställningsbarhet. Värmland 

blev först med att ansöka om att få starta VOC. 

Ett försök med modulbaserad arbetsplatsförlagd 

yrkesutbildning har genomförts i sex utvalda kommuner, 

Tyresö, Katrineholm, Linköping, Mark, Säffle 

och Jönköping. Undersköterskorna studerade lärande 

samtal och fungerade därefter som pedagogiska 

handledare. De undersköterskor som blev handledare 

utvecklades och har fått en ny karriärväg. 

Tillsammans med flera högskolor har Kommunal 

utformat nätbaserade kurser i äldreomsorg. Några av 

kurserna är Det friska åldrandet, När äldres hälsa sviker, 

Hot och våld, Palliativ vård och Fass.se. Förbundet 

har länge verkat för att det ska införas nationella 

kompetenskrav för de anställda inom vård och omsorg. 

Regeringen har nu tillsatt en utredare med uppgift 

att föreslå en modell för just detta. För att tydliggöra 

förbundets strategi i frågan har en arbetsgrupp tillsatts 

med ledamöter från de tre aktuella branschråden. 

Trafik – förbundet har tillsammans med Vägverket, 

branschorganisationerna och Transport arbetat fram 

föreskrifter kring grundläggande kompetens och 

fortbildning för förare av gods- och persontransporter. 

Städare – SRY, Servicebranschens yrkesnämnd, har 

under året fortsatt att arbeta med att skapa en nationell 

utbildning som leder till ett kompetensbevis för 

städare. I samverkan med andra fackliga organisationer 

och arbetsgivare har Kommunal deltagit i Miljöinstitutets 

forskningsprojekt kring städarnas arbetsmiljö. Den 

första rapporten handlar om ”Belastande moment vid 

städning” där städare berättar om sina arbetsskador. 

7

8 

nu granskas skumma företag 

KOmmunals aVdelning i Stockholms län inledde förra 

året ett projekt för att kartlägga skumma företag. 

Vi måste bygga upp en organisation som kontrollerar företagen 

i våra branscher, eftersom ingen annan tar det ansvaret, 

säger ombudsmannen i Kommunal Stockholms län, Tom Jansson, 

ansvarig för projektet. 

Kommunal Stockholms län har flera ärenden med oseriösa arbetsgivare 

på sitt bord. Ett exempel är fallet med de 17 sparkade 

tryggare anställningar med jobbpusslet 

Från vikariekaos till trygga jobb. Det är kärnan i Kommunals projekt 

Jobbpusslet, där arbetsgivare och arbetsplatsombud tillsammans får 

börja lära sig hur man ökar sysselsättningen och sänker kostnaderna 

på en arbetsplats. Målet är att öka antalet fasta jobb och arbeta mer 

effektivt. I sin tur ger detta arbetsplatser där personalen trivs bättre, är 

friskare och ger mer i sitt service- och omvårdnadsyrke. 

Projektledaren för Jobbpusslet, Benita Westin, ser satsningen som 

ett ”befrielseprojekt”. 

– Jobbpusslet är en möjlighet för förtroendevalda i sektionerna att 

bidra till att lösa problemet med tillfälliga anställningar. 

barnskötarna på förskolan Bismilahi i Rinkeby/Tensta där turerna 

har beskrivits i Kommunal Stockholms Medlemstidning, MT. 

Projektet som har fått namnet Skummisar skor sig kommer 

först att ta fram fakta om privata företag inom skola, förskola och 

hemtjänst. 

Har du själv tips på företag som missköter sig, mejla gärna 

sektionsordföranden i Sollentuna, Karl- Erik Karlsson: karl-erik. 

karlsson@kommunal.se 

Karl-erik Karlsson, sektionsordförande i sollentuna och tom Jansson, ombudsman på Kommunal stockholms län, ska tillsammans syna 

stockholmstraktens företag i sömmarna. 

fOtO: Stig alMQViSt

Välfärd 

9

om facket förlorar i styrka kan välfärden gå tillbaka i utvecklingen. 

Vad är det som säger att en arbetsgivare automatiskt ger 

högre lön?. ’nä, men vi har inte råd. antingen får du gå eller ta 

den här lönen.’ om inte facket fanns, så är du inte alltid så stark 

i en sådan situation.” 

Mario Gavran, förtroendevald i Kommunal och servicetekniker

Välfärdssamhället 

Årets stora politiska idédebatt handlade om arbetsmarknaden, närmare 

bestämt om hur Sverige ska komma tillbaka till arbetslinjen och få fler 

människor i arbete. till kongressen 2007 lämnade Kommunal sitt bidrag i 

form av rapporten ”Vägar till fler jobb”. Under 2007 tog privatiseringarna fart i 

kommuner och landsting, arbetslösheten sjönk och den sociala dialogen inom 

eU handlade om flexicurity. 

Arbetslösheten minskade 

Trots regeringens åtstramade arbetsmarknadspolitik 

fortsatte arbetslösheten att minska för kommunalarna 

under året. I oktober 2007 var nära 3 000 färre 

arbetslösa än i oktober 2006; 15 600 medlemmar var 

öppet arbetslösa, 15 800 var deltidsarbetslösa och 

18 900 timavlönade vikarier var anmälda på arbetsförmedlingen. 

Vägar till fler jobb 

Kongressen 2007 godkände rapporten ”Vägar till fler 

jobb”. Den tar upp flera viktiga politikområden för 

Kommunals medlemmar som arbetsmarknad, ekonomisk 

politik, utbildning och en politik som syftar till 

att underlätta övergången från sjukdom till arbete. 

Rapporten för fram kritik mot den tidigare socialdemokratiska 

regeringen för brister i den ekonomiska 

politiken och arbetsmarknadspolitiken i början av 

2000-talet men även mot den förda utbildningspolitiken. 

När det gäller den alarmerande utvecklingen av 

sjukskrivningarna får Kommunal delvis själva ta till 

sig av kritiken i bristen på tidiga insatser och okunskap 

om problemets vidd. 

”Vägar till fler jobb” för fram förslag på flera områden: 

Kongressen beslutade att Kommunal ska bjuda 

in arbetsgivare och forskare till samtal om att utveckla 

produktiviteten inom välfärdstjänsterna. Vid utformningen 

av lönepolitik ska förbundet fortsatt spela en 

aktiv roll. Ett omställningsavtal måste tecknas som un- 

derlättar övergången mellan sjukskrivning, arbetslöshet 

och arbete. De yrkesförberedande utbildningarna i 

gymnasieskolan måste förbättras. Kommunal vill bland 

annat ha färdigutbildningsavtal med arbetsgivarna. 

Ambitionen är att ”Vägar till fler jobb” ska bidra till 

diskussioner om det framtida arbetslivet. 

Arbetsmarknadspolitiken förändras 

Efter regeringsskiftet hösten 2006 har arbetsmarknadspolitiken 

genomgått en rad förändringar. Antalet 

deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har 

minskat dramatiskt och flera, för kommunalare, framgångsrika 

program har tagits bort. 

I januari 2007 startade ett nytt program, nystartsjobb, 

som vände sig enbart till arbetsgivare i privata 

sektorn och i affärsdriven offentlig verksamhet. 

Därmed blev en stor del av kommunalarnas vanligaste 

arbetsgivare undantagna från nystartsjobbens 

skattesubvention. 

Under våren och sommaren kom flera nya program, 

såsom Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). I 

oktober 2007 deltog nära 3 600 kommunalare i JUG. 

Framtida rekryteringsbehov 

Under Almedalsveckan i Visby anordnade Kommunal 

ett seminarium om rapporten ”Vägar till fler jobb”. 

I en delrapport finns en kalkyl för framtida behov av 

välfärdstjänster, en studie av personalomsättningen, 

och där diskuteras även produktivitetsförbättringar 

inom välfärdstjänsterna.

2 

Kommunals arbetslösa medlemmar år 2000-2007. Årsgenomsnitt. 

Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. 

År Öppet Deltids- Tillfälligt Konjuktur- Öppet 

beroende arbetslösa 

arbetslösa arbetslösa timanställda Program* + friår och program 

2000 ,9% 7,1% , % 2, % 7, % 

2001 , % ,8% ,1% 2, % ,2% 

2002 ,2% ,8% 2,9% 2,8% ,0% 

200 ,8% ,1% % 2,2% ,0% 

200 ,2% ,9% ,7% 2, % , % 

200 , % ,7% ,9% ,1% 7, % 

200 ,8% , % ,9% , % 7,1% 

2007 , % ,1% , % 2,9% ,0% 

*Den nuvarande regeringen har genomfört stora förändringar i redovisningen av arbetsmarknadsstatistiken. 

Därmed blir det allt svårare att jämföra och följa utvecklingen över flera år. 

Rapporten visade att befolkningsförändringarna 

inte medför någon kraftig ökning av behovet av välfärdstjänster 

de närmaste 15 åren. Men kommunalarnas 

arbetsmarknad växer ändå. Rekryteringsbehovet 

är stort på grund av den stora personalomsättningen. 

Omsättningen är visserligen i nivå med den övriga 

arbetsmarknaden, men mängden tillfälliga anställningar 

och timavlönade bidrar till en stor mängd 

rekryteringstillfällen. 

Nya prioriteringar 

Trots goda statsfinanser och bra ekonomi i kommunsektorn 

har den borgerliga regeringen gjort stora nedskärningar 

i transfereringarna 2007. Detta har ändrat 

förutsättningarna för Kommunals prioriteringar inom 

välfärdspolitiken. Till kongressen presenterades därför 

rapporten ”Välfärdspolitiska prioriteringar”. 

Att försämra socialförsäkringssystemen genom 

skattesänkningar är inte försvarbart, menar Kommunal: 

en politik som leder till fortsatt ökade klyftor ska 

motverkas. Därför är det nödvändigt att slå vakt om 

80-procentsnivån i socialförsäkringarna och i arbetslöshetsförsäkringen. 

På längre sikt kvarstår dock 

förbundets tidigare prioritering att sätta välfärdstjänsterna 

i främsta rummet. 

Socialförsäkringar på agendan 

Under hösten anordnade Kommunal en socialförsäkringskonferens 

för avdelningarna. 

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson 

var en av deltagarna. Sjukförsäkringen, familjepolitiken 

och pensionssystemet behandlades. 

På förbundskontoret har under hösten bildats en 

socialförsäkringsgrupp som ska arbeta enhetsövergripande 

med socialförsäkringsfrågor. 

Förbundet har deltagit i LOs välfärdsråd, som 

presenterade skriften ”Sjukas rätt till stöd” inför 

LOs kongress 2008. 

Kommunal har även deltagit i SNS referensgrupp 

för forskningsrapporten ”Socialförsäkringar 

på deltid”. Där studeras effekterna av deltidsarbete 

i kombination med föräldraledighet, sjukskrivning, 

arbetslöshet och pension. 

Utbildningspolitik 

Regeringen har lagt många nya utbildningspolitiska 

förslag 2007. Förbundet har inriktat sig på att påverka 

Gymnasieutredningen och övrig yrkesutbildning 

inom våra branscher. Förbundets utbildningsnätverk 

med lokalt aktiva förtroendevalda har bidragit med 

synpunkter. Kunniga programrådsledamöter bidrar

också till att Kommunals framtida medlemmar får 

yrkesutbildning av hög kvalitet. 

Socialdemokraterna genomförde under året rådslag 

kring den framtida politiken. Det första handlade 

om skolpolitiken. Trots den begränsade tiden kunde 

Kommunal uppbåda ett stort antal tillfällen för 

medlemmarna att diskutera framtidens skolpolitik. 

Ett yttrande lämnades som också låg till grund för 

rapporten ”En skola med lust för lärande”, som har 

fått stor spridning. 

På Skolforum hade förbundet en välbesökt monter 

som visade Kommunals idéer om flexibelt lärande, 

något som var uppskattat av besökande barnskötare, 

lärare och politiker. 

Verksamheterna förändras 

Många kommunalare berörs av konkurrensutsättning, 

utförsäljningar och andra strukturförändringar i den 

kommunala sektorn. Förbundskontorets välfärdsenhet 

har under året bistått sektioner och avdelningar med 

utredningar och analyser i detta arbete. Enheten har 

medverkat vid utbildningar, konferenser och vid olika 

uppvaktningar inom området. 

Välfärdsenheten har också utformat programmet 

”Solidaritet och valfrihet med ordning och reda 

– Riktlinjer vid förändring av driftsform, upphandling 

och övergång av verksamhet”. 

Vattenfrågan 

Att behålla vattenförsörjning i kommunal regi har 

länge varit en prioriterad fråga för Kommunal och 

andra fackförbund. 

Sverige och särskilt Stockholm Vatten AB ses som 

ett föredöme för omvärlden. Företaget har efter valet 

förändrats och på olika sätt förberetts för en privatisering. 

Vid Stockholm Water Week i augusti fick 

Kommunal uppmärksamhet kring kampen för vatten 

i offentlig regi. Bland annat genomfördes en manifestation 

på temana Water for life – not for profit och 

Water is a human right. 

Europafackligt 

Några stora diskussioner har stått i fokus under året 

i Kommunals europeiska engagemang: Flexicurity 

(flexibilitet och trygghet i arbetslivet), allmännyttiga 

tjänsters status, Laval-målet, grönboken om europeisk 

arbetsrätt och arbetstidsdirektivet. Dessa frågor har 

diskuterats inom de organisationer där förbundet är 

aktivt på Europanivå. 

Arbetstids- och flexicuritydiskussionerna fick ett 

snöpligt slut i december när rådet skulle ta sitt slutliga 

beslut. Samtidigt som EUs arbetsmarknadsministrar 

antog principerna om flexicurity misslyckades de 

med att lösa två frågor som gäller just flexibilitet och 

trygghet på arbetsmarknaden, nämligen reglerna för 

arbetstider och för bemanningsföretag. 

För de allmännyttiga tjänsternas status har Europeiska 

Fackliga Samorganisationen, EFS, och Europeiska 

Federationen för Offentliganställdas Förbund, 

EPSU, bedrivit en namninsamlingskampanj under 

hela året för att EU-kommissionen ska arbeta fram 

ett rättsligt ramverk för dessa tjänster. Insamlingen 

har skrivits på av ca 500 000 personer, men detta var 

inte nog för att övertyga kommissionen. Den presenterade 

i stället ett direktivförslag om gränsöverskridande 

hälso- och sjukvårdstjänster och sade i det nya 

reformfördraget att det redan finns en rättslig grund 

för offentliga tjänster. 

Sociala dialogen 

Kommunal är representerat i styrgruppen för den 

sociala dialogen inom sjukhussektorn i EU och har en 

ordinarie plats i kommittén för densamma. 

Parterna i den sociala dialogen inom sjukhussektorn 

enades om tre prioriterade områden: rekrytering och 

bibehållande av personal, kompetensutveckling och 

kompetensbehov samt den åldrande arbetskraften. För 

dessa frågor bildades arbetsgrupper. Dialogen inom 

transportsektorn har koncentrerats till att besvara ett 

antal frågor från EU-kommissionen, bland annat om 

förutsättningarna för bussoperatörernas tillgänglighet.

Inom lokal- och regionalförvaltningsområdet har 

dialogen arbetat fram ett partsgemensamt yttrande 

över kommissionens förslag till en reviderad arbetsrätt. 

Två utvecklingsprojekt har initierats: Ett om 

utvecklad social dialog i de nya medlemsländerna och 

ett om hur förändringar inom offentlig verksamhet 

påverkar de anställda. 

Arbetet med att skapa en organisation för offentliga 

vattenverk/bolag fortsätter, vilket är en förutsättning 

för att en social dialog på detta område ska kunna 

etableras. 

Under året har även en ny dialogkommitté inom 

cateringsektorn startats med EFFAT som drivande 

organisation på arbetstagarsidan. 

Internationell välfärd 



restaurangbranschen, har varit framgångsrik i samarbetet 

med ILO i ett hiv/aids-projekt i fransktalande 

Västafrika. 

I Östafrikaprojektet för offentliganställda har avtal 

tecknats kring riktlinjer för arbetsplatsarbetet med 

hiv/aids. 

Kommunals fackliga kamrater i Uganda och Ryssland 

har förbättrat sina pensionsvillkor. Detta har 

skett genom att man demonstrerat, skapat opinion 

och haft framgångsrika förhandlingar. Projekten stöttades 

av Kommunal.

hårdare regler för välfärden 

regeringens försämring aV a-kassereglerna tycks ännu 

inte vara slut. Under 2007 var de särskilt påtagliga för alla medlemmar: 

Avgiften höjdes med 240 kronor för alla som är med i a-kassan. 

Ersättningen sänktes till 65 procent av lönen efter 200 dagar, från de 

80 procent som tidigare har gällt under hela a-kasseperioden. 

VarJe tOrsdag KlOCKan 12.00 protesterar kommunalare på Mynttorget i Stockholm 

mot regeringens orättvisa politik. En eller flera talare leder manifestationerna. Demonstrationen 

är en av flera missnöjesyttringar landet över, som alla samlas under namnet 

Kamp för rättvisa. 

Barnskötaren else-marie Oskarsson från Vingåker berättade en torsdag på mynttorget i stockholm om statsminister reinfeldts besök 

på hennes arbetsplats. 

när KOmmunal lämnade över avtalskraven till Sveriges 

Kommuner och Landsting, passade medlemmar i några 

Stockholmssektioner på att understödja kraven med plakat 

och banderoller. 

För de långtidsarbetslösa hårdnade villkoren så snart regeringen 

kom till makten – med slopade plusjobb. Och 2007 ersattes 

aktivitetsgarantin med en jobb- och utvecklingsgaranti där 

ersättningen sjunkit från 70 till 65% av lönen. 

hur sKa KOmmunal angripa arbetslösheten – när det 

är den borgerliga regeringen som stakar ut politiken? Frågan 

behandlas i Kommunals rapport, Vägar till fler jobb, som lades 

fram till förbundskongressen 2007.

sigmund Wiveson har skrivit Kommunals program ”solidaritet och valfrihet med ordning och reda”, 

som visar vägen för det fackliga ageradet vid utläggningarna av välfärdstjänsterna. 

hur gör vi när välfärden tar ny form? 

upphandlingen aV KOmmunala verksamheter sätter 

igång ett spel kring välfärdstjänsterna – som kräver att de 

förtroendevalda är ordentligt pålästa. 

– Oavsett vem som har den politiska makten i kommunen 

eller landstinget så måste vi kunna föra ett samtal om jobben 

och vad som händer när verksamheter omvandlas, säger författaren 

till Kommunalprogrammet ”Solidaritet och valfrihet 

med ordning och reda”, Sigmund Wiveson. 

Programmet ger råd och tips om det som rör spelet kring 

offentlig upphandling och verksamhetsövergångar. Här finns 

också en snabb och pedagogisk inblick i vad uttryck och benämningar 

står för när det gäller välfärdstjänsterna – tillsammans med en 

översiktlig beskrivning av Lagen om offentlig upphandling. 

– Vi vill peka på vilka frågor som behöver lyftas fram och vilka 

verktyg som finns att hantera dem. 

Utläggningen av kommunal verksamhet handlar till stor del om 

pengar. ”Det finns nästan alltid ett tydligt samband mellan kostnad 

och kvalitet” står det i programmet. Men det gäller att hitta den 

punkt där de båda linjerna möts, med genomtänkta planer och rätt 

resurser för varje enskilt uppdrag. 

Samtidigt finns ett perspektiv där fackliga intressen går emot 

arbetsgivarnas. Därför måste den offentliga upphandlingen ta 

hänsyn till sammanlagt fyra inblandade parter: politiker, arbetsgivare 

anställda och kunder. 

fOtO: gÖSta elMQViSt

internationell solidariet 

7

”Kampen mot fackliga kränkningar och för mänskliga rättigheter 

måste föras varje dag, i Sverige och internationellt. Jag tänker till 

exempel på annie geron från Filippinerna som är aktiv medlem 

i iSKa. hon räddades från fängelse och kanske ett ännu värre öde 

tack vare mängder av protestbrev från bland annat svenska 

kommunalare. Våra signaler från hela världen räddade henne.” 

Ylva thörn, ordförande i Kommunal och ordförande 

i internationalen för stats- och kommunalanställda, iSKa

Internationell solidaritet 

i en globaliserad värld blir Kommunals internationella arbete allt viktigare. 

Förbundet är mycket aktivt inom iSKa, som under året både fyllde hundra 

år och hade kongress. Även lantarbetarnas iUl hade kongress 2007. 

De nordiska offentligfacken beslutade under året att koncentrera sig på 

klimatfrågan och har visat detta i både ord och handling. 

Insamling på förbundskongressen 

På Kommunals kongress samlade deltagarna in drygt 

16 000 kronor till dels Arbetarrörelsens solidaritetsfond 

och dess projekt Fred i mellanöstern.nu, dels 

till de globala fackens arbete mot hiv/aids. Därutöver 

anslog förbundsstyrelsen 200 000 kronor. 

Fred i mellanöstern.nu arbetar för att etablera en 

demokratisk kultur i det palestinska samhället och 

förbättra förutsättningarna för förhandlingar mellan 

konfliktens parter. I Gaza har Palmecentret samlat 

lärare, jurister, kommunanställda och andra för diskussion 

och idéutbyte. 

De globala facken bedriver sedan länge ett intensivt 

arbete mot hiv/aids. Afrika söder om Sahara är 

det värst drabbade området i världen, och behovet 

av stöd är stort. De insamlade pengarna har använts 

till stöd för ett nätverk bland anställda inom hiv/aidsvården. 

100 år av kamp 

för offentliga tjänster med kvalitet 

Kommunal i form av dåvarande Grov- och Fabriks 

var ett de sex förbund som grundade Internationalen 

för Stats- och Kommunalanställda, ISKA, vid ett 

möte i Tyskland 1907. Därför var det något speciellt 

för Kommunals 16 ombud på ISKA-kongressen den 

24-28 september i Wien att få vara med och fira 

100-årsjubileet. 

Cirka 1 500 delegater deltog, 40 procent var kvinnor. 

I samband med kongressen hölls ett forum om 

sexuell mångfald samt ett möte för unga arbetstagare. 

Det var huvudsakligen ISKAs president Ylva Thörn 

som ledde kongressförhandlingarna. Kongressen 

skulle, förutom att välja ny generalsekreterare, besluta 

om ett handlingsprogram för kommande kongressperiod. 

Till 2007 års kongress fanns ett konkret förslag, 

”ISKAs globala politik och strategiska uppgifter 

2008-2012”. ISKA-styrelsen, regionerna och valkretsarnas 

ledningar hade under två år diskuterat olika 

utkast som ISKA-sekretariatet utarbetat. Utöver 

denna plan fanns 18 resolutioner från medlemsförbunden. 

Nordiska valkretsen hade lämnat in över 40 ändringsförslag 

och alla antogs av styrelsen och därefter 

av kongressen. Den nordiska valkretsens resolution 

”Klimatförändringarna kommer att förvärra fattigdomsproblemen” 

fick kongressens stöd. 

ISKA-kongressen beslutade att Europaregionen 

och den EU-relaterade organisationen EPSU ska gå 

samman senast 2009. Under tiden fungerar EPSU 

som ISKAs Europaregion. 

Kongressen omvalde förbundsordförande Ylva 

Thörn till ISKAs president för en ny femårsperiod 

samt Birthe Josephson till ordinarie ledamot av 

ISKAs styrelse. Annelie Hellander valdes till suppleant 

i styrelsen. Nordens kandidat Peter Waldorff från 

Danmark valdes till ISKAs generalsekreterare med 

stor majoritet. 

Norden fokuserar på klimatfrågan 

Under ISKA-kongressen arrangerade Norden tillsammans 

med två andra medlemsförbund ett seminarium 

om klimatförändringarna. 

9

0 

Klimatförändringarna kommer att vara en prioriterad 

fråga för de nordiska offentligfacken, NOFS, under 

de kommande åren. En första uppföljning var det 

seminarium om klimatförändringar som de svenska 

ISKA-förbunden arrangerade i december i Stockholm. 

Där medverkade Ylva Thörn, Hans Engelberts 

och Peter Waldorff, avgående respektive tillträdande 

generalsekreterare i ISKA. Dessutom medverkade 

företrädare för regering, politiska partier, arbetsgivare 

med flera. 

IUL-kongressen 



restaurangbranschen, höll kongress i Genève och 

förbundet representerades av en delegation. 

Temat för kongressen var Makt genom organisering 

och mycket av diskussionerna handlade om hur man 

bygger starkare fackliga organisationer både nationellt 

och internationellt och om hur den fackliga arenan 

förändras i allt snabbare takt allt eftersom företagen 

och kapitalet blir mer gränsöverskridande. 

Kongressen valde en ny president från Norden 

för nästa kongressperiod, Hans-Olof Nilsson från 

Livsmedelsarbetareförbundet. Anders Bergström, 

Kommunals tredje vice ordförande, valdes till styrelseledamot. 

Mänskliga rättigheter 

Kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer 

inte bara i avlägsna delar av världen. Under de senaste 

åren har facket i Europa oroats över den ökande fackföreningsfientligheten 

på hemmaplan. 

Förbundens bild styrks av Internationella Fackliga 

Samorganisationen, IFS, som årligen inventerar kränkningar 

av fackliga rättigheter. Mindre än 10 procent av 

de europeiska företagen respekterar fullt ut de anställdas 

rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. 

Flera länder har dessutom ändrat sin lagstiftning 

för att begränsa de fackliga rättigheterna, däribland 

Ryssland, Georgien och Vitryssland. 

Ytterligare ett land som har problem med fackliga 

rättigheter är Turkiet. Kommunal stödjer sedan flera 

år ett projekt för förbund som organiserar offentliganställda. 

I projektet utbildas förtroendevalda och 

medlemmar i fackliga rättigheter. Under året har man 

samlat cirka 3 000 deltagare i ett omfattande informationsarbete. 

Urgent Actions 

Ett sätt för Kommunal att driva kampen för mänskliga 

rättigheter i världen är att skriva protestbrev till 

regimer som kränker fackliga rättigheter. 

Under året har förbundet särskilt engagerat sig för 

de iranska bussförarnas ordförande Mansour Osanloo. 

Han har vid upprepade tillfällen fängslats under 

långa perioder för att han engagerat sig fackligt. Den 

9 augusti deltog förbundet i en internationell aktionsdag 

med förnyade protester mot Irans regim. Trots 

massiva protester från hela världen dömdes Osanloo 

under hösten av en domstol till fem års fängelse för 

samhällsomstörtande verksamhet. 

Denna utveckling stärker Kommunals uppfattning 

att kampen mot fackliga kränkningar och för mänskliga 

rättigheter måste föras varje dag, både i Sverige 

och internationellt.

fOtO: eVa WernliD 

Kritik mot stockholms världsvattenvecka 

stOCKhOlms årliga VärldsVattenVeCKa präglas alltmer 

av multinationella bolag som arbetar för privatisering av 

vatten. Ett av dem är Nestlé, huvudsponsor för Stockholms 

världsvattenvecka. Under evenemanget framförde kommunalarna 

tillsammans med kamrater från bl a Storbritannien 

och Holland budskapet att ”Vatten är en mänsklig rättighet 

– ingen handelsvara”. 

Kommunalare protesterade också mot den borgerliga 

majoritetens planer i Stockholm att sälja ut Stockholm Vatten 

nya frågor på isKas 100-års kongress 

internatiOnalen för stats- OCh KOmmunalanställda, 

ISKA, firade 100-årsjubileum i september. 

Kommunals förbundsordförande och ISKAs president, Ylva Thörn, 

förklarade i sitt öppningstal att vi utöver de fackliga kärnfrågorna 

måste arbeta med nya områden som till exempel 

klimathotet. För att minska växthusgaserna behöver vi en offentlig 

sektor som möter miljöbehoven – med utbyggd kollektivtrafik, 

investeringar i ren energi och hållbar vattenförsörjning. 

AB. – Vi tycker att det finns vissa områden som absolut inte 

skall ägas av privata bolag som har som enda mål att göra 

så stor vinst som möjligt, sa Conny Nilsson till Kommunal- 

Nytt. Han är ordförande i sektion 46 Tekniska i Kommunal 

Stockholms län och medlem i koncernstyrelsen i Stockholms 

Stadshus AB där bolaget Stockholm vatten AB ingår. 

– Stat och kommun ska driva det mest elementära för ett 

bra liv för sina medborgare, bra vård, omsorg och skola, bra och 

billiga bostäder, kollektivtrafik, vatten och energi. 

Under kongressen lanserade också ISKA den första internationella 

fackliga hemsidan för homo-, bi- och transpersonligheter, 

lgbt.world-psi.org 

Ett ”gammalt” tema under kongressen var jämställdhet 

på jobbet. Runt kvinnokommitténs monter i kongresshallen 

hängde en tvättlina där deltagarfacken fick hänga upp olika 

plagg som de hade använt i sin lönekamp. Kommunal bidrog 

med en Vi tar fajten-jacka. 

Vm i omvårdnad 

Helene Ögren och Sandra Wikman från Sundsvall är svenska 

mästare på omvårdnad. 

– Att vi tävlar i omvårdnad kan ge yrket högre status, berättade 

de under genrepet inför yrkes-VM förra året. 

Kommunals ombudsman Leif Nordin var med under genrepet 

där de nordiska lagen möttes. Han ansåg också att 

yrkestävlandet ”lyfter fram vårdbiträden och undersköterskor 

och deras yrkeskunskap.” 

De tävlande lagen i omvårdnad bedöms efter fem kriterier: 

Planering, Bemötande, Kunskap (exempelvis kring vårdtagare med 

afasi), Hygien och ergonomi, Förmåga att utvärdera sin egen insats. 

I yrkes-VM tävlar ungdomar under 23 år i 35 officiella 

grenar och fem uppvisningsgrenar, där omvårdnad är en. I det 

svenska landslaget deltar 32 ungdomar med en rad olika yrken. 

fOtO: toBiaS holMQViSt

2 

Owe halvors från trygg-projektet träffar lennart Karlsson och alf Johansson på brandstationen i trollhättan. 

trYgg vände negativa brandmän 

under 2006 VärVades nästan 100 brandmän som medlemmar 

till Kommunal. En stor vändning med tanke på att 

många brandmän har varit missnöjda med förbundet. Flera 

klagade på för små möjligheter att påverka och att man inte 

tog deras frågor på tillräckligt stort allvar. 

Därför startades TRYGG-projektet under ledning av ombudsmännen 

Bo Paulsson från Kommunal Skåne och Owe 

Halvors, Kommunal Älvsborg. 

Projektets främsta uppgift var att öka kontakten mellan 

arbetsplatsombud och medlemmar på avdelningar, sektioner 

och klubbar. Och att informera om fördelarna med ett kommunalmedlemsskap. 

– Vi har agiterat, berättade Owe Halvors för Kommunal-Nytt. 

Resonerat med brandmän, förklarat medlemskapets värde, 

påvisat vad man får för medlemsavgiften. 

TRYGG-projektet har fortsatt under hela 2007. Arbetet har 

varit långsiktigt och främst kretsat kring att utbilda och informera 

de lokalt förtroendevalda om räddningsbranschen i sin helhet. 

ewa-Karin persson, kulturansvarig i Kommunal örebro, Katarina henriksson, elevassistent, Jönköping, Virpi pahkinen, dansös och koreograf, magnus 

Wallin, konstnär, sanna Carlstedt, artist, richard gramfors, projektledare för digitala hus och gunno sandahl, kulturchef folkets hus och parker. 

pådrivare får pris av Kommunal. 

– Vi är många eldsjälvar. Många av Kommunals medlemmar är 

väldigt insatta, men många är också kritiska. Det är bra att vi har 

något som binder oss samman. Jag är jätteglad, kultur är allt. 

Det sa Eva-Karin Persson, kulturansvarig i sektionen Karlskoga, 

när hon tog emot Kommunals eldsjälspris – av förbundsordförande 

Ylva Thörn. Men det var fler som fick pris under den årliga utdelningen 

på Kommunals kongress: Kulturpris fick Folkets Hus och 

Parker för sin satsning på digital kulturdistribution, och Magnus 

Wallin för sin kompromisslösa konst till försvar av människans 

okränkbarhet. Stipendium fick dansösen och koreografen Virpi 

Pahkinen och artisten Sanna Carlstedt. Kommunals särskilda 

demokrati- och solidaritetsstipendium gick till elevassistenten 

på Öxnehagaskolan i Jönköpings kommun, Katarina Henriksson, 

för sitt engagemang i nattvandringar. 

fOtO: per lanDÉn 

fOtO: Stig alMQViSt

organisation och kommunikation

Jag tycker att vi ska informera om vad regeringens beslut 

handlar om. Som det här med a-kassan: när regeringen höjde 

avgifterna lät det i media som att man lika gärna kunde skippa 

facket och bara vara med i a-kassan. Men då har du ju inget 

stöd mot arbetsgivaren. Jag menar a-kassan hjälper dig om du 

blir arbetslös, men facket kan se till att du aldrig hamnar där." 

Seydou Sidibe, arbetsplatsombud och vårdbiträde

Organisation och kommunikation 

2007 års kongress godkände nya stadgar och en rapport om arbetslöshet och 

sysselsättning, Vägar till fler jobb. Kommunikationsfrågorna blir allt viktigare 

för Kommunal, som satsar både på att synas i media och på webben. hemsidan 

är en så välbesökt informationskanal att den överbelastades under både 

avtalsrörelsen och kongressen. 

Organisationen 

I börjar av året hade förbundet 564 036 medlemmar 

och vid årets slut 529 868 medlemmar, en minskning 

med 34 168. 

Medlemsantalet i förbundet har minskat sedan 

mitten av 1990-talet. Minskningen beror på strukturförändringar 

i den kommunala sektorn och på 

minskad organisationsgrad. 

Årets stora medlemsminskning hänger ihop med den 

förändrade avgiften till arbetslöshetskassan. Avgiften 

höjdes med 240 kronor per månad. Följden blev att 

många medlemmar begärde utträde eller uteslöts på 

grund av bristande betalning. Även inträdena minskade. 

Under året startade förbundet en medlemsvärvningskampanj. 

Den ledde till att färre medlemmar 

lämnade förbundet i slutet av året och antalet nya 

medlemmar ökade. 

Förbundet har 23 lokalavdelningar. Antalet sektioner 

har minskat från 477 till 467. Antalet klubbar har 

minskat från 360 till 342. 

Kommunal Gotland är förbundets minsta avdelning 

med 4 211 medlemmar, och Kommunal Stockholms 

län den största med 75 635 medlemmar. 

Kongressen 

Förbundets 26e ordinarie kongress hölls i Folkets 

Hus i Stockholm den 28-31 maj 2007. 

På kongressen deltog 188 ombud, varav 124 ombud 

var kvinnor. Även förbundsstyrelsens ledamöter och 

revisorer deltog på kongressen. Både nationella och 

internationella gäster var inbjudna till kongressen. 

Kongressen inleddes med underhållning av 

Nationalteatern. 

På kongressen diskuterades och beslutades om 

verksamheten utifrån rapporter, budgetprognos 

och motioner. 

Stadgekommitténs rapport med förslag till nya 

stadgar behandlades. Kongressen beslutade bl a 

att det ska vara möjligt med medlemskap enbart i 

förbundet, och att medlemmar som är långtidssjukskrivna, 

har sjukersättning eller pension och arbetar 

mindre än 20 timmar i veckan inte är skyldiga att 

tillhöra a-kassan. 

Kongressen behandlade även avgiftsutredningens 

rapport. Kongressen beslutade bl a att ett avgiftsfritt 

studerandemedlemskap ska erbjudas elever som går 

i yrkesinriktade utbildningar i ungdomsskolan inom 

förbundets verksamhetsområde, och att medlemmar 

under 26 år ska erhålla tre avgiftsfria månaders medlemskap 

när de går med i förbundet. Procentavgift 

ska inte betalas på ersättning från Försäkringskassan. 

Kongressen fattade beslut om att förbundet ska 

teckna en inkomstförsäkring för medlemmar som 

tjänar över 18 700 kronor per månad eller mer. 

Försäkringen gäller från den 1 januari 2008. 

Kongressen godkände Vägar till fler jobb – Kommunals 

rapport om arbetslöshet och sysselsättning. I 

rapporten framförs en rad förslag och krav som riktas 

till både Kommunal, politiker och den allmänna 

opinionen. 

Kongressen antog två uttalanden. I det ena uttalandet 

kräver Kommunal att alla arbetsgivare skapar 

mönsterarbetsplatser, där medlemmarna har möjlighet 

att vara professionella. I det andra uppmanar

Kommunal hela fackföreningsrörelsen att agera och 

engagera sig för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Kommunals kulturstipendier delades ut till konstnären 

Magnus Wallin, dansösen och koreografen 

Virpi Pahkinen, sångerskan Sanna Carlstedt och till 

Richard Gramfors och Gunno Sanddahl, Digitala 

Hus, Folkets Hus och Parker. 

Kommunals eldsjälspris gick till Eva-Karin Persson 

från Kommunal Örebro län. 

Katarina Henriksson från Kommunal Jönköpings 

län fick demokrati- och solidaritetsstipendiet. 

Tal hölls bl a av generalsekreterare Hans Engelberts, 

Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, 

LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin och socialdemokraternas 

ordförande Mona Sahlin. 

Kongressen avslutades med underhållning av 

Louise Hoffsten med barnkör. 

Förbundsstyrelsen 

– före kongressen 

Förbundsstyrelsen sammanträder normalt två dagar 

var tredje vecka, tisdagar och onsdagar. 

Den första dagen ägnas åt ett i förväg fastställt 

tema och det ordinarie beslutssammanträdet äger 

rum den andra dagen. 

Under året har 24 protokollförda sammanträden 

ägt rum. 

T o m kongressen i maj 2007 utgjordes 

förbundsstyrelsen av 

Ylva thörn, förbundsordförande 

Birgitta andersson, Kommunal Jönköpings län 

Mariann andersson, Kommunal Kronoberg 

tobias Baudin, Kommunal norrbotten 

Kristina Björk, Kommunal Västerbotten 

ewa-Britt Dahl, Kommunal Skaraborg 

annica enbom, Kommunal Västmanland 

annecatrine Fornedal, Kommunal Sörmland 

Marianne giheden, Kommunal Skåne 

elisabeth hammarstedt, Kommunal Stockholms län 

Siw Karlsson, Kommunal Z-Jämtlands län 

tommy nilsson, Kommunal Skåne 

Karin näsmark, Kommunal Z-Jämtlands län 

lars randerz, Kommunal Stockholms län 

gerda Svendsen, Kommunal Väst 

– och efter kongressen 

Fr o m den 1 juni 2007 utgörs förbundsstyrelsen av: 

Ylva thörn, förbundsordförande 

Birgitta andersson, Kommunal Jönköpings län 

Mariann andersson, Kommunal Kronoberg 

tobias Baudin, Kommunal norrbotten 

Kristina Björk, Kommunal Västerbotten 

ewa-Britt Dahl, Kommunal Skaraborg 

annica enbom, Kommunal Västmanland 

Marianne giheden, Kommunal Skåne 

elisabeth hammarstedt, Kommunal Stockholms län 

Maj Karlsson, Kommunal Östergötland 

Siw Karlsson, Kommunal Z-Jämtlands län 

lars randerz, Kommunal Stockholms län 

elisabeth Svedestad, Kommunal Väst 

Suppleanter 

Följande suppleanter inkallades för att delta i 

förbundsstyrelsens sammanträden: 

helena halvarsson, Kommunal Dalarna (den 21 mars) 

rickard andersson, Kommunal Östergötland (den 21 mars) 

Malin Servin, Kommunal Väst (den april) 

ingemar nymahn, Kommunal Dalarna (den 2 juni) 

Majlene ahlgren, Kommunal Uppsala län (den 2 juni) 

christina Dahlström, Kommunal Älvsborg (den 2 juni) 

gullbritt adolfsson, Kommunal Skåne (den 2 september) 

leif Johansson, Kommunal gävleborg (den 2 september) 

camilla andersson, Kommunal Örebro län (den 7 november) 

Fråga Kommunal 

Fråga Kommunal är förbundets frågelåda på Internet. 

Under året inkom 4 588 frågor, det är en ökning

med 872 frågor jämfört med 2006. Flest frågor kom i 

januari och minst antal i juli. 

I genomsnitt kommer 382 frågor per månad till 

Fråga Kommunal. Det kommer frågor under alla 

årets 365 dagar. 

Det är stor variation på frågorna. Många korta 

frågor kan besvaras med ett ja eller ett nej, och det 

är många långa och svåra frågor. Många frågor kan 

endast sektionsföreträdare eller arbetsplatsombud 

besvara. 

De vanligaste frågorna under året har varit: 

• Om att gå ur a-kassan/förbundet. 

• När kommer engångsbeloppen? 

• Varför blir det ingen politiskt strejk (riktad mot 

regeringens politik)? 

Målet om att alla ska få ett svar på sin fråga från 

Fråga Kommunal samma dag har uppfyllts. 

Utöver Fråga Kommunal kommer ca 300 frågor via 

förbundets e-postadress. 

Kommunikation 

Att synas, höras och vara närvarande i kommunikation 

och dialog blir allt viktigare. För en facklig 

organisation som möter stora utmaningar är det helt 

nödvändigt att vara aktiv för att få ut det fackliga 

budskapet och visa värdet av medlemskap. 

2007 innebar stora förändringar för kommunikationsverksamheten 

inom Kommunal. I början av 

året förstärktes pressfunktionen inom kanslienheten 

genom anställningen av en press- och kommunikationschef. 

I augusti inrättades en ny kommunikationsenhet. 

Den har ansvar för Kommunals webbplatser, 

tidningen Kommunal-Nytt, pressfrågor, trycksaker 

och informationsmaterial samt varumärkesfrågor och 

externa kampanjer. De olika uppgifter som tidigare 

låg på medlemsutvecklingsenheten har nu fördelats 

på kommunikationsenheten, organisationsutvecklingsenheten 

och serviceenheten. 

Genom att olika kommunikationsfunktioner nu 

samlats i en enhet skapas bättre förutsättningar för 

samverkan. Text och bild om ett ämne kan användas i 

flera olika kanaler. 

Kommunal i media 

Kommunal känner inga gränser för kampen. Så 

formuleras Kommunals vision och detta har varit 

vägledande för alla kommunikationsinsatser – i debattartiklar, 

i pressmeddelanden, på pressträffar, och i 

övrig kommunikation både externt och internt. 

Avtalsrörelsen och kongressen var två stora händelser 

som dominerade Kommunals mediala genomslag 

under året och det blev en bra geografisk spridning på 

antalet artiklar både i dagspress och i nyhetstelegram. 

Kommunals kommunikation har utvecklats 

avsevärt senaste året, där förbundet varit alert på 

att agera och reagera på dagsaktuella händelser som 

berörde Kommunal. Snabba och tydliga kommentarer 

har gjort att Kommunal har synts och hörts mycket i 

media. 

Kommunal är också en viktig röst i den fackliga 

och politiska debatten. Förbundet har på ett tydligt 

sätt lyft fram den borgerliga regeringens orättvisa 

politik i ett antal artiklar. Förändringarna i a-kassan, 

de otrygga anställningarna inom äldreomsorgen, 

regeringens utbildningspolitik och utförsäljningen av 

vattenresurser är några exempel. 

Kommunal har även varit ute i frågor som berör 

bemanningsekonomi, det ökade antalet förtidspensionärer, 

statsministerns pr-trick att uppvakta Kommunals 

medlemmar, säsongarbetarnas arbetsförhållanden 

och de otrygga anställningarna inom kyrkans 

område. 

Den höga ambitionsnivån att synas mera bidrog till 

att förbundsordföranden Ylva Thörn är mest känd av 

LO-förbundens ordförande. Ett tiotal debattartiklar 

av förbundsordföranden publicerades i dagspress och 

i branschtidningarna. 

7

8 

Kommunals webbplatser 

allt viktigare 

Webben blir allt viktigare för intern och extern 

kommunikation. Allt fler vänjer sig och förväntar sig 

att snabbt hitta den information de söker på webben. 

Samtidigt ökar satsningarna på kommunikation inom 

alla olika delar av verksamheten. Dessa trender är 

mycket tydliga i Kommunal. Snart sagt varje projekt 

eller permanent verksamhet har en viktig del som 

finns på webben, internt eller externt. Detta är 

positivt och det ställer krav på en effektiv organisation 

och tydlig ansvarsfördelning. 

Kommunal.se har många besökare, mest på måndagar. 

När Kommunal eller Kommunals frågor syns 

i samhällsdebatten avspeglas det direkt i ökat antal 

besökare på hemsidan. I samband med medlemsvärvningskampanjen 

ökade antalet medlemsansökningar 

med nästan 50 procent. Varje dag kommer det mellan 

15 och 20 ansökningar om medlemskap via webbsidan. 

Om kommunal.se 

Under året har arbetet med att stärka Kommunals 

närvaro på Internet intensifierats. Det har blivit lätttare 

att via sökmotorer som exempelvis Google hitta 

till kommunal.se, och förbundets varumärke har på 

så sätt förstärkts. Det ökande antalet sektionswebbar 

har också bidragit till större närhet och ytterligare en 

kanal i kontakten med medlemmarna. 

När Kommunal i maj dels tecknade löneavtal med 

SKL, dels inledde kongressen blev besökstrycket så 

högt att servrarna överbelastades och hemsidan inte 

gick att nå under flera timmar. Mest lästa artikel 

på kommunal.se var ”Rejält höjda löner en seger 

för Kommunal”, som under sista veckan i maj lästes 

44 796 gånger. 

Delar av kongressen direktsändes på hemsidan, 

något som uppskattades av många, inte minst förtroendevalda 

som inte följde kongressen på plats. 

Besöksstatistiken analyseras numera och har blivit 

ett verktyg för att skapa en effektivare webbplats. 

Intranätet – KomIn 

I februari 2007 lanserades intranätet Kom in med 

nytt publiceringssystem, nytt utseende och ny struktur. 

Under våren och hösten fortsatte arbetet med att 

skapa nya Kom in-sidor även för avdelningarna. 

Med omgörningen av Kom in blev intranätet mera 

verktygsinriktat. Detta är ett ständigt pågående 

arbete och målet är att Kom in ska leverera bra 

fackliga arbetsverktyg. 

Under hösten 2007 publicerades bland annat ett 

nytt material om avtalsförsäkringar och pensioner 

som täcker alla avtalsområden. Nya sidor finns med 

material för medlemsvärvning, och för Kamp för rättvisa-kampanjen 

finns insändare, flygblad och annonser 

för den lokala kampen. Insändarmaskinen hjälper 

användarna att skriva och skicka insändare direkt till 

pressen. Ytterligare en nyhet var en ny materialbank, 

där användarna kan både beställa och ladda ner nya 

och gamla trycksaker. Under 2007 har också lönekampen 

varit en viktig punkt att bevaka, ett inslag som 

liksom Kamp för rättvisa fortsätter även 2008. 

Teknisk utveckling 

Fem projekt har dominerat webbutvecklingen under 

2007 

• Kommunal.se – nytt publiceringsverktyg har 

förberetts 

• Kontakt – hopslagning med Kommunal.se 

• Komin – fortsatt överflyttning till nya 

publiceringsverktyget 

• Ung – egen, ny webb med nytt grafiskt utryck 

har utvecklats 

• Sökmotor – förstudie och inköp 

Parallellt har projektet kring sektionswebbar, 

sökmotorsoptimering och framtidswebben fortsatt. 

Dessutom har nytt verktyg för besöksstatistik införts 

på samtliga webbar.

Kommunal-Nytt 

Kommunal-Nytt, tidningen för förbundets cirka 

38 000 förtroendevalda, kom under 2007 ut med 

14 nummer. 

Tidningen ska stötta de förtroendevalda i deras 

arbete, informera om beslut och planer och vara en 

röd tråd i verksamheten. Majoriteten av läsarna är 

arbetsplatsombud – cirka 33 000 – och alltså den 

viktigaste målgruppen. 

Varje nummer har under 2007 innehållit 

reportage och artiklar av typen ”Så här gjorde vi”, 

aktuella frågor, personporträtt på människor med 

fackligt engagemang samt fasta spalter om studier, 

internationella frågor och branschrådens verksamhet. 

Temasidorna i Kommunal-Nytt ansluter sig till 

förbundets fyra kärnområden på följande vis: 

Nio teman har behandlat Medlemskapet. Fyra 

av dessa har handlat om att värva och behålla 

medlemmar. Kultur, studier och kongressen är andra 

teman som faller inom kärnområde medlemskapet. 

Kärnområdet Löner och arbetsvillkor har haft två 

teman, Jämställdhet och mångfald samt Avtalsextra. 

Till kärnområdet Välfärdssamhället kan 

temanumret om upphandling och privatisering 

räknas. 

Internationell solidaritet har behandlats i två 

teman, dels om Kommunals internationella arbete, 

dels, inför sommarsäsongen, om de migrerande 

arbetarnas villkor. 

Arbetsmiljö, hälsa, kompetensutveckling, löner, 

arbetsvillkor, medlemskapets värde och, naturligtvis, 

Kommunals aktiviteter centralt och lokalt har 

dominerat det övriga innehållet. 

Externa kampanjer 

Under 2007 genomförde Kommunal två omfattande 

externa reklamkampanjer. Under våren 2007 

genomfördes en kampanj inför kongressen och för 

att öka trycket i avtalsrörelsen. Kampanjen drevs 

under temat Sverige behöver fler proffs. Kampanjen 

bestod av annonser i dagspress samt radioreklam. 

Temat syftade till att stärka yrkesstoltheten hos 

medlemmarna samt att understryka lönekraven i 

avtalsrörelsen. 

Under november genomfördes årets andra stora 

kampanj. Ambitionen var att ge stöd till medlemsrekryteringen, 

som har mycket hög prioritet på grund 

av det stora medlemstappet. Kampanjen skulle ge 

stöd till det organisatoriska arbetet med att rekrytera 

medlemmar. Kampanjen innehöll annonsering i 

dagspress, radioreklam och annonser på Internet. De 

fackliga företrädarna lyftes fram. Den som är medlem 

i Kommunal får stöd av en proffsig företrädare. 

Höstkampanjen hade som devis: Stå starkare på 

jobbet. Bli medlem i Kommunal. 

De båda kampanjerna hade delvis olika syften men 

byggde på en gemensam kommunikativ plattform 

med budskap, tonläge och utformning. En mätning 

i december visade att 20 procent av befolkningen 

uppmärksammat Kommunal under månaden. Den 

siffran ligger i det närmaste på den dubbla nivån som 

andra fackliga organisationer. 

Kamp för rättvisa 

Regeringsskiftet i Sverige har påverkat Kommunals 

medlemmar i hög grad. I september 2007 lade den 

borgerliga regeringen fram en budget som kraftigt 

missgynnade Kommunals medlemmar, och i synnerhet 

de lågavlönade kvinnorna. 

Förbundsstyrelsen ansåg att något måste göras för 

att uppmärksamma den orättvisa politiken. Därför 

startade Kommunal manifestationer och andra aktiviteter 

under parollen Kamp för rättvisa. Varje torsdag 

på Mynttorget i Stockholm och en gång i månaden 

runtom i Sverige anordnas aktiviteter som soppluncher, 

namninsamlingar, torgmöten mm. 

Manifestationerna startade i november på sammanlagt 

28 olika platser runtom i Sverige. Aktiviteterna fick 

bra genomslag i media och överlag positiv respons. 

9

0 

Kamp för rättvisa är en tydlig signal att kommunalarna 

inte accepterar de försämringar som regeringen 

genomför. Den fackliga enigheten är tydlig, 

något som märktes när LO, på Kommunals initiativ, 

genomförde en demonstration mot regeringen i 

december och valde att göra det under Kommunals 

paroll: Kamp för rättvisa! 

Förbundets anställda 

Kommunal hade 314 anställda, inklusive vikarier och 

projektanställda, vid utgången av 2007, varav 308 i 

aktiv tjänst. 

Antalet ombudsmän i tjänst vid årets slut var 180; 

av dessa var 57 anställda på förbundskontoret och 123 

på lokalavdelningarna. Andelen kvinnliga ombudsmän 

var vid årsskiftet 51,4 procent. 

Kommunal hade 24 regionala skyddsombud anställda, 

av dessa var 52 procent kvinnor. Det regionala 

skyddsombudet på Gotland har kombinerade anställningar, 

innebärande 50 procent ombudsman och 50 

procent regionalt skyddsombud. 

Förbundet hade vid årsskiftet 48 anställda tjänstemän, 

av dessa var 62,5 procent kvinnor. Den administrativa 

personalen bestod av 56 personer och 8,9 

procent var män. 

Under det gånga året har 34 personer anställts 

(inklusive vikarier och projektanställda). Av dessa var 

6 administrativ personal på förbundskontoret, 22 ombudsmän, 

3 tjänstemän och 3 regionala skyddsombud. 

Jämställdhets- och mångfaldsprojektet – Under 2007 

har arbetet med jämställdhets- och mångfaldsprojektet 

fortsatt på sitt tredje och sista år. De fyra grupperna 

av ombudsmän som utbildas i jämställdhets- och 

mångfaldsfrågor har på olika sätt arbetat vidare på 

hemmaplan med att aktivt öka kunskapen och medvetenheten 

hos sina kolleger och förtroendevalda. 

Den utbildningsgrupp som startade först var klar 

med sin utbildningsdel under 2007. Under året har 

även förbundsstyrelsen fått möjlighet till en utbildningsdag 

i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. 

För att åstadkomma förändring i jämställdhets- 

och mångfaldsfrågor krävs ett målmedvetet arbete 

där kunskaper och insikter om sina egna värderingar 

och synsätt är en förutsättning. 

Funktionsutbildningar – Under 2007 har ombudsmännen 

deltagit i olika funktionsutbildningar, exempelvis 

i engelska och arbetsrätt. Hösten 2007 startades 

en ombudsmannautbildning med 16 personer. 

Under 2007 har tre sekreterarutbildningar genomförts, 

med totalt 60 deltagare. Utbildningarna har haft 

deltagare från både avdelningar och förbundskontor. 

Anställdas hälsa – Förbundskontoret har ett målmedvetet 

förebyggande arbete med arbetsmiljön bland 

annat genom regelbundna ergonomikontroller av de 

enskildas arbetsplatser. Alla nyanställda får gå igenom 

arbetsplatsen med en ergonom. 

De anställdas hälsa är god i jämförelse med 

arbetsmarkanden som helhet. 

Den låga sjukfrånvaron kan ha en del av sin 

förklaring i det förebyggande arbetet som förbundet 

bedriver. Det är tydligt att medarbetarna i allt högre 

grad tar ett eget ansvar för livsstil och hälsa. 

Sjukfrånvaro bland 

förbundskontorets anställda, % 2007 2006 

Kvinnor, i procent , 1 ,20 

Män, i procent 2,27 2,00 

anställda - 29 år 2,92 ,18 

anställda 0 - 9 år ,0 ,01 

anställda över 0 år 2,7 ,72 

Total sjukfrånvaro 

– därav andel total sjukfrånvaro 

2,91 3,34 

0 dagar eller mer 9, 1 2,7

Slutord 

1

Slutord 

Förbundsstyrelsen förelägger härmed förbundsmötet 

verksamhetsberättelsen samt redovisningen för den 

ekonomiska förvaltningen under verksamhetsåret 2007. 

Stockholm i mars 2008 

Ylva Thörn, Birgitta Andersson, Mariann Andersson, Tobias Baudin, Kristina Björk, 

Ewa-Britt Dahl, Annica Enbom, Marianne Giheden, Elisabeth Hammarstedt, 

Maj Karlsson, Siw Karlsson, Lars Randerz, Elisabeth Svedestad. 

MARIANNE GIHEDEN BIRGITTA ANDERSSON ELISABETH SVEDESTAD 

LARS RANDERZ 

ANNICA ENBOM 

SIW KARLSSON 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

KRISTINA BJÖRK TOBIAS BAUDIN 

YLVA THÖRN 

MARIANN ANDERSSON 

EWA-BRITT DAHL 

MAJ KARLSSON

Ekonomi

64 Ekonomi 

Förvaltningsberättelse 2007 

Svenska kommunalarbetareförbundet är en ideell organisation bestående 

av medlemmar som är anställda hos kommuner, landsting, församlingar och 

andra arbetsgivare, vilka i huvudsak bedriver skatte- och avgiftsfinansierad 

samhällsservice samt verksamhet inom naturbruksområdet. 

Förbundets syfte och ändamål 

Förbundets uppgift är att tillvarata medlemmarnas 

intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i 

övrigt. 

Förbundet ska arbeta för goda anställningsvillkor, 

arbetsförhållanden och inflytande, utbildning och 

utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Vidare 

ska förbundet arbeta för att främja medlemmarnas 

ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras 

delaktighet i ett rikt kulturliv. 

Kommunal står för 

• Alla människors lika värde 

• Frihet 

• Rättvisa 

• Solidaritet 

• Demokrati. 

Kommunal är: 

Kamporganisation 

Kommunal är en kamporganisation som tar strid när 

mänskliga värden hotas. 

Varmhjärtade 

Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till 

välfärdstjänster. 

Öppna och tillgängliga 

Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och 

inåt men också lätta att nå i hela landet. 

Effektiva 

Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap. 

Förbundets organisation 

Förbundets beslutande organ är 

• Kongressen/förbundsmötet 

• Förbundsstyrelsen 

Den lokala verksamheten utövas av 23 (23) avdelningar 

vilka är indelade i 467 sektioner (477) och 342 

klubbar (360). Verksamheten regleras i stadgar som är 

fastställda av kongressen. Förbundet och avdelningarna 

är egna juridiska personer med egen ekonomi. 

Varje avdelning upprättar årsredovisning. 

Medlemmarna och avgifterna 

Medlemsantalet var vid årets utgång 529 868 

(564 036), en minskning med 34 168 personer. Kvin- 

MEDLEMSUTVECKLING 2000 - 2007 

Tusental 

600 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

3 

4 

1 

2 

Medlemsavgiftens användning 

1. Verksamheten 16% 

2. medlemsförmåner 

(försäkring) 16% 

3. A-kassan (inkl förhöjd 

finansieringsasvgift) 65% 

4. Lo 3% 

norna utgör 81 procent medlemmarna. Av medlemsantalet 

var det 34 894 (11 049) personer som inte 

uppfyllde villkoren för medlemskap eller hade valt att 

inte vara med i a-kassan men som var medlemmar i 

förbundet. 

Medlemsavgiften innehåller både förbundsavgift 

och avdelningsavgift. I förbundsavgiften ingår också 

premien för medlemsförsäkringarna och avgiften 

till arbetslöshetsförsäkringen. 

Förbundsavgiften består av tre delar: 

• procentavgift, för verksamhetsutgifter, 

• grundavgift till a-kassan och medlemsförsäkringarna, 

och 

• förhöjd finansieringsavgift till arbetslöshetskassan. 

Förbundets procentavgift har varit oförändrad från 

föregående år, 0,60 procent av bruttolönen. 

Grundavgiften uppgick till 177 kronor (175) per 

månad. Den förhöjda finansieringsavgiften var 240 kr 

per månad. 

Studerandemedlemmar betalade en studerandeavgift 

på 100 kronor per år inklusive medlemsför- 

Medlemmar och genomsnittlig medlemsavgift i förbund 

och avdelningar sammanlagt 

Årsgenomsnitt 2007 2006 

Antal medlemmar 546 952 566 239 

Genomsnittlig %-avgift till verksamhet 154 152 

Grundavgift 177 175 

Förhöjd finansieringsavgift till a-kassan 240 0 

säkringarna. Arbetslöshetsförsäkringen ingår dock 

inte eftersom dessa medlemmar inte uppfyller villkoren 

för a-kassan. Efter kongressen i juni 2007 är 

studerandemedlemmar avgiftsbefriade. 

Arbetslöshetsförsäkringen 

A-kassan är en del av medlemskapet i Kommunal om 

försäkringsvillkoren uppfylls. Kommunalarbetarnas 

Arbetslöshetskassa är en självständig juridisk person 

med egna stadgar och egen årsredovisning. 

Arbetslösheten minskade något under 2007. I 

december var det 36 623 (43 126) medlemmar som 

fick ersättning från a-kassan. Under året utbetalades 

a-kasseersättning med 3 159 729 tkr (4 053 223). 

Förbundets verksamhet 

Under året har det fackliga arbetet fortskridit 

planenligt. Förbundet har en fortlöpande översyn 

av verksamheten och kostnaderna för till exempel 

administration och IT. En förvaltningsadministrativ 

utredning har startat. Utredningen ska kartlägga 

alla administrativa funktioner och analysera 

administrativa processer på avdelnings- och 

sektionsnivå. Målet är en organisation där besluten 

fattas och arbetet utförs på rätt nivå, med en effektiv 

administration som använder modern teknik. 

De viktigaste händelserna under året var att 

förbundets 26:e ordinarie kongress hölls i Folkets Hus 

i Stockholm 28-31 maj, avtalsrörelsen för kommuner, 

landsting och Pacta-företag samt för en mängd 

mindre avtalsområden, medlemsvärvningsarbetet 

samt riksdagens beslut om förändringarna 

i finansieringen av arbetslöshetskassan och 

förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. 

På kongressen diskuterades och beslutades om 

verksamheten utifrån rapporter, budgetprognos och 

motioner. Kongressen beslutade bland annat att 

medlemmarna kan välja att inte vara med i a-kassan 

men vara kvar som medlem i förbundet. 

Ekonomi 65

66 Ekonomi 

På kongressen behandlades också avgiftsfrågorna. 

Kongressen beslutade att medlemmar under 26 år 

ska ha tre avgiftsfria månaders medlemskap när de 

går med i förbundet. Procentavgift ska inte betalas på 

ersättningar från Försäkringskassan. 

Kongressen beslutade att en ny försäkring ska ingå 

i medlemskapet från 2008, inkomstförsäkringen. 

Försäkringen ger 80 procent av lönen de första 100 

ersättningsdagarna till medlemmar som nått taket i 

arbetslöshetsförsäkringen. 

Kongressen beslutade att från 2008 ska det så 

kallade LO-paketet gälla för medlemmarna, det vill 

säga att följande försäkringar ingår i medlemskapet: 

• Hemförsäkring 

• TFF 

• Barngruppliv 

• Kompletterande tjänstegrupplivfösäkring 

Kongressen godkände rapporten Vägar till fler jobb, 

Kommunals rapport om arbetslöshet och sysselsättning. 

I rapporten framförs en rad förslag och krav 

som riktas till både Kommunal, politiker och den 

allmänna opinionen. 

Förbundet har förhandlat fram bra löner och villkor 

för medlemmarna på åtskilliga avtalsområden. Nästan 

50 kollektivavtal tecknades under 2007. Avtalet med 

Sveriges Kommuner och Landsting var ett av de bästa 

på arbetsmarknaden. 

Riksdagens beslut om förändrad finansiering av 

arbetslöshetskassan var ett beslut som ledde till stor 

aktivitet under året. För de medlemmar som är med 

i arbetslöshetskassan var avgiftsökningen 240 kronor. 

Trots en skattesänkning på arbete, det så kallade 

jobbavdraget, fick många av Kommunals medlemmar 

ökade kostnader. 

Från den 1 januari 2007 slopades dessutom 

avdragsrätten för medlemsavgiften och för avgiften 

till arbetslöshetskassan. Stora informationsinsatser 

har genomförts under året för att ge medlemmarna 

en tydlig bild av vad förslagen innebär. 

Den förändrade avgiften till arbetslöshetskassan, 

den så kallade förhöjda finansieringsavgiften, 

tillsammans med försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 

har orsakat en mycket stor 

medlemsminskning. Efter ett stort ras i början av 

året stabiliserades minskningen under hösten och 

inträdena började sakta att öka för att i slutet av året 

vara uppe på en normal nivå. 

Förbundet jobbade under större delen av året med 

en medlemsvärvningskampanj. Kampanjen hade som 

mål att behålla och nyrekrytera medlemmar. Under 

parollen Kamp för rättvisa protesterade kommunalare 

över hela landet mot de försämringar som riksdagen 

och den borgerliga regeringen beslutat om. Varje 

torsdag genomfördes protester på Mynttorget i 

Stockholm och en gång i månaden i övriga landet. 

Förbundet har tre prioriterade områden i det 

fackliga arbetet: 

• Mönsterarbetsplatser 

• Kollektivavtalet och dess värde 

• Organisationsutveckling – Kamp med hjärta. 

Ett intensivt arbete pågår med att få alla avdelningar 

och sektioner att följa den röda tråden i förbundets 

prioriterade verksamhet. 

En ny medlemsundersökning har gjorts under 

året. Resultatet pekar på att medlemmarna upplever 

att Kommunal blivit något sämre, en avspegling 

av att den totala avgiften till Kommunal och 

arbetslöshetskassan höjts kraftigt. 

Bransch- och yrkesfrågor är viktiga för medlemmarna. 

Kommunal har under året genomfört ett 

utvecklingsprogram för branschråden. 

Kommunal har under året medverkat i flera 

yrkesinternationalers arbete samt deltagit i ett 

Medeltal anställda 2007 

2007 varav 2006 varav 

kvinnor kvinnor 

Förbundskontoret 148 104 173 121 

Lokalavdelningarna 150 80 132 70 

Totalt 298 184 305 191

4 

5 

6 7 8 

3 

1 

2 

Verksamhetskostnader i procent 

1. Förbundsmöte, styrelse, revisorer, 

6,3% 

2. Förbundskontorets fackliga 

verksamhet, 39,4% 

3. Tidningen kommunalarbetaren, 11,6% 

4. Ekonomi, administration, iT, intern 

service, personalenheten, lokaler, 23,5% 

5. Avdelningarnas ombudsmän, 12,4% 

6. Pensioner mm, 0,9% 

7. Avgifter och anslag 3,7% 

8. Avskrivningar och övrigt, 2,2% 

antal biståndsprojekt. I Internationalen för 

Stats- och Kommunalt anställda (ISKA) omvaldes 

förbundsordförande Ylva Thörn som ordförande. 

Medlemmarna har utöver de normala 

kärnfrågorna också ett förmånligt trygghetspaket 

genom de medlemsförsäkringar som tecknats 

i Folksam. Kommunals Hemförsäkring och 

Kommunals Fritidsförsäkring, som innehåller 

TFF, begravningshjälp och barngruppliv, ingår 

i medlemsavgiften. Premieutvecklingen för de 

försäkringar som ingår i avgiften är lägre än 

de långsiktiga prognoserna. Avkastningen på 

förskottsbetalda försäkringspremier har bidragit 

till att hålla ned medlemmarnas grundavgift för 

försäkringarna. Kommunals Grupplivförsäkring med 

sjukkapital, som även kan tecknas för make/maka 

eller sammanboende, är en annan förmån som 

erbjuds medlemmarna. 

Utöver medlemsförsäkringarna har förbundet 

överenskommelser om andra medlemsförmåner. 

Det är avtal med Swedbank och Nordea om bland 

annat ekonomisk rådgivning, medlemslån och 

medlemsbillån, som medlemmarna erbjuds på 

betydligt bättre villkor än vad som annars gäller. 

Andelen sjukdagar för förbundets anställda har 

minskat. Förbundet har under året drivit ett flertal 

kampanjer för bättre hälsa för de anställda, bland 

annat med hjälp av en anställd friskvårdare. 

Resultat och ställning 

Intäkterna av medlemsavgifter uppgick till 1 054 688 

tkr (1 076 935). 

Soliditeten i pensionsstiftelsen för ombudsmän är 

god. Från stiftelsen återförs 54 635 tkr. Soliditeten 

var vid årets slut 130 procent. Ur stiftelsen för kontorspersonal 

har återförts 12 153 tkr och dess soliditet är 

nu 130 procent. 

Nettokostnaden för den fackliga verksamheten 

och LO-avgiften, men exklusive a-kassan och 

medlemsförsäkringarna, blev 512 989 tkr (614 347). 

Verksamhetsresultatet slutade på 61 925 tkr 

(-28 690). I resultatet ingår planenliga avskrivningar 

av maskiner och inventarier. 

Omsättning, balansomslutning, resultat, kapital och soliditet för förbundet 

omsättning mkr 2007 2006 2005 2004 2003 

ideell verksamhet 1 077 1 104 1 141 1 137 1 110 

Finans-/Fastighetsförvaltning 194 282 187 208 167 

Summa omsättning 1 271 1 386 1 328 1 345 1 277 

Balansomslutning 3 550 3 269 3 093 2 889 2 726 

Redovisat resultat 158 114 139 172 -194 

Eget kapital 2 659 2 501 2 387 2 248 2 077 

Justerat eget kapital*) 3 272 3 314 3 087 2 662 2 431 

Soliditet i procent**) 75 77 77 78 76 

*) Eget kapital med tillägg för övervärde i marknadsnoterade värdepapper och obeskattade reserver 

efter avdrag för uppskjuten skatt, 

**) Eget kapital vid årets slut i förhållande till summa tillgångar. 

Ekonomi 67

68 Ekonomi 

Kapitalförvaltning 

Aktiemarknaden har under året haft en nedgång. 

Grundläggande för förbundets kapitalförvaltning är 

att tillgångarna ska placeras så att de ger hög avkastning 

med begränsat risktagande. Målet är att konfliktfonden 

över tiden ska ha en real avkastning på 

minst tre procent årligen. 

Förbundets kapitalförvaltning är till största delen 

utlagd på externa förvaltare, där merparten av 

kapitalet är placerat i fonder. 

Värdet på noterade värdepapper är 2 769 207 tkr 

(3 014 018). Finansnettot inklusive fastighetsförvaltning 

uppgick till 110 867 tkr (217 031). 

Väsentliga händelser efter 

räkenskapsårets utgång 

Medlemsminskningen fortsätter men i mindre 

omfattning. Med nuvarande trend skulle förbundet 

minska med 3 procent på årsbasis mot tidigare 6 

procent. 

KONFLIKTFOND 

Mdr kronor 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Framtida utveckling 

Att stoppa den pågående trenden att fler medlemmar 

väljer att lämna förbundet är den viktigaste frågan. 

Ordinarie förbundsmöte kommer att hållas i 

Stockholm. Lönerörelsen pågår för medlemmar på 

trafikområdet och inom kyrkan. 

Förbundsstyrelsen har beslutat att den tidigare 

grupplivförsäkringen GF 17001 omvandlas till en sjuk- 

och efterlevandeförsäkring. Försäkringen omfattar 

idag ca 350 000 personer och är frivillig. Den nya 

försäkringen som också är frivillig kommer att erbjudas 

samtliga medlemmar utan hälsoförklaring. 

Att hålla nere kostnadsökningstakten är en viktig 

uppgift för förbundet under 2008. Förbundsstyrelsens 

målsättning är att kostnaderna ska följa medlemsutvecklingen. 

Genom att fokusera på tre prioriterade områden för 

förbundets verksamhet 2008 skapas förutsättningar 

för en effektiv samordning av vår verksamhet så att 

vi når målen inom kärnområdena medlemskap, löne- 

och anställningsvillkor, välfärdssamhället och internationell 

solidaritet. 

JUSTEraT EGET KapITaL 

Kr/medlem 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

placering av kapitalet 

1. Fastigheter, 2,0% 

2, Aktier, 46,3% 

3. Räntebärande, 51,7% 

Prioriterade områden 2008: 

• Mönsterarbetsplatser 

• Kollektivavtalet och dess värde 

• Organisationsutveckling – Kamp med hjärta 

Eget kapital 

Årets resultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, 

uppgick till 157 809 tkr (114 080). 

Egna kapitalet består av reserverade medel för 

särskilda ändamål – konfliktfond, försäkringsfond, 

skadeståndsfond, reserv för åtgärder föranledda av 

3 

1 

2 

Översynsutredningens förslag, opinionsbildning, 

investeringar i HB Lyran Konferens och balanserat 

kapital. 

Förbundets tillgångar uppgick till 3 549 997 tkr 

(3 268 849). 

Resultat för 2007 har av styrelsen 

disponerats på följande sätt 

Årets resultat enligt resultaträkningen 157 809 tkr 

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 

från tidigare år: 

• Fond för översynsutredningen 8 019 tkr 

• Opinionsbildning 9 786 tkr 

Reservering av ändamålsbestämda medel: 

• Konfliktfonden 124 156 tkr 

• Försäkringsfonden 50 706 tkr 

• Skadeståndsfonden 752 tkr 

Kvarstående belopp för året 0 

Ekonomi 69

70 Ekonomi 

Styrelse 

Ylva Thörn, Huddinge, född 1954. ordförande sedan 1996. 

Förbundsordförande. 

Birgitta Andersson, Tranås, född 1946. Ledamot sedan 1995. 

Sjukvårdsbiträde, avdelningsordförande i kommunal Jönköpings län. 

mariann Andersson, kosta, född 1949. Ledamot sedan 2001. 

Undersköterska, avdelningsordförande i kommunal kronoberg 

och suppleant i sektionsstyrelsen i Uppvidinge kommun. 

Tobias Baudin, Luleå, född 1974. Ledamot sedan 2004. 

maskinist, avdelningskassör i kommunal norrbotten. 

kristina Björk, Holmsund, född 1947. Ledamot sedan 1999. 

Städare, avdelningsordförande i kommunal Västerbotten. 

Ewa-Britt Dahl, Skövde, född 1952. Ledamot sedan november 2004. 

Sjukvårdsbiträde, avdelningsordförande i kommunal Skaraborg, 

Annica Enbom, Hallstahammar, född 1952. Ledamot sedan 2004. 

Skötare, avdelningsordförande i kommunal Västmanland. 

marianne Giheden, malmö, född 1953. Ledamot sedan 1999. 

Undersköterska, sektionsordförande i malmö stadsdelsförvaltning 

västra innerstan, ledamot i kommunal Skåne. 

Elisabeth Hammarstedt, Haninge, född 1950. Ledamot sedan 2001. 

Barnskötare, avdelningsordförande i kommunal Stockholms län. 

Siw karlsson, Östersund, född 1951. Ledamot sedan 1999. 

Vårdarinna, avdelningsordförande i kommunal Z-Jämtlands län. 

Lars Randerz, Spånga, född 1958. Ledamot sedan oktober 2001. 

Bussförare, avdelningskassör i kommunal Stockholms län. 

maj karlsson, motala, född 1957. Ledamot sedan juni 2007. 

Undersköterska, avdelningsordförande i kommunal Östergötland. 

Elisabeth Svedestad, Angered, född 1957. Ledamot sedan juni 2007. 

Undersköterska, vice avdelningsordförande i kommunal Väst. 

AnneCatrine Fornedal, nyköping, född 1945. Ledamot 2001 

t o m maj 2007. Dagbarnvårdare/barnskötare, avdelningsordförande 

i kommunal Sörmland. 

Tommy nilsson, Färlöv, född 1953. Ledamot 2002 t o m maj 2007. 

Fastighetsskötare, ledamot i kommunal Skåne. 

karin näsmark, Strömsund, född 1961. Ledamot 2002 t o m maj 

2007. Djurskötare. 

Gerda Svendsen, Göteborg, född 1951. Ledamot 2001 t o m maj 

2007. kokerska, sektionsordförande i Bergsjöns stadsdelsförvaltning 

i Göteborg. 

Förbundsledning 

Ylva Thörn, Huddinge, född 1954. Förbundsordförande sedan 1996. 

Lars-Åke Almqvist, Västerhaninge, född 1949. Andre förbundsordförande 

sedan 1997. Förste vice ordförande sedan 2004. 

Håkan Pettersson, Uppsala, född 1950. Avtalsombudsman 

sedan 1 mars 2002. Andre vice ordförande sedan 2004. 

Anders Bergström, Stockholm, född 1958. Förbundskassör 

sedan 1 september 2002. Tredje vice ordförande sedan 2004. 

Lennart Johansson, Linköping, född 1944. organisationssamordnare 

2002 t o m maj 2007. 

Revisorer 

Rolf olsson, matfors, född 1954. Förtroendevald revisor från 

och med juni 2006. Skötare, avdelningskassör i kommunal 

Västernorrland. 

Annica Blomgren, Åtorp, född 1959. Förtroendevald revisor sedan 

2004. Barnskötare, avdelningskassör i kommunal Örebro län. 

Stefan Carlsson, Jönköping, född 1957. Förtroendevald revisor 

sedan juni 2007. Vaktmästare, avdelningskassör i kommunal 

Jönköpings län. 

Lena Svensson, född 1960. Auktoriserad revisor, Öhrlings 

PricewaterhouseCoopers AB. 

Sonja Glans, malmö, född 1941. Förtroendevald revisor 1999 t o m 

maj 2007. Laboratorieassistent, avdelningskassör i kommunal Skåne.

Resultaträkning 

Tusentals kronor Not Förbundet Förbundet Koncernen Koncernen 

Fackliga verksamhetens intäkter 

och kostnader 

1 2007 2006 2007 2006 

medlemsavgifter 2 1 054 688 1 076 935 1 054 688 1 076 935 

Externa bidrag 3 9 807 11 651 9 807 11 651 

Övriga intäkter 12 743 15 537 60 690 62 869 

Summa fackliga verksamhetens intäkter 1 077 238 1 104 123 1 125 185 1 151 455 

medlemsförsäkringar -479 774 -491 278 -479 774 -491 278 

Avgift till Lo -85 961 -89 044 -85 961 -89 044 

Avgifter och anslag till andra organisationer 4 -16 422 -18 868 -16 422 -18 868 

Externa kostnader -248 424 -233 636 -262 599 -250 361 

Personalkostnader 5 -181 882 -296 745 -218 277 -328 785 

Avskrivningar 7 -2 850 -3 242 -6 605 -6 840 

Summa fackliga verksamhetens kostnader -1 015 313 -1 132 813 -1 069 638 -1 185 176 

Fackliga verksamhetens resultat 61 925 -28 690 55 547 -33 721 

resultat från fastighetsförvaltningen mm 

Hyresintäkter 7 539 7 421 7 539 7 421 

Externa kostnader -10 555 -9 275 -10 555 -9 275 

Avskrivningar 6 -1 658 -1 696 -1 657 -1 696 

resultat från fastighetsförvaltningen mm -4 674 -3 550 -4 673 -3 550 

resultat från finansiella investeringar 

Resultat från andelar i koncernföretag 9 -6 779 -6 000 – – 

Resultat från andelar i intresseföretag 

Resultat från övriga värdepapper och fordringar 

10 1 861 5 435 1 861 5 435 

som är anläggningstillgångar 11 160 447 255 343 160 297 255 343 

Ränteintäkter 22 107 12 024 23 181 12 427 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -62 095 -46 221 -59 925 -44 608 

resultat från finansiella investeringar 115 541 220 581 125 414 228 597 

Bokslutsdispositioner 13 19 000 -22 000 – – 

Skatt 14 -33 983 -52 261 -29 692 -59 265 

Årets resultat 21 157 809 114 080 146 596 132 061 

Ekonomi 71

72 Ekonomi 

Balansräkning 


TILLGÅNGar 

anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

1 31 dec 2007 31 dec 2006 31 dec 2007 31 dec 2006 

Byggnader och mark 6 27 507 25 912 58 145 55 813 

maskiner och inventarier 7 5 149 5 285 14 534 15 213 

Pågående nyanläggning 8 23 913 14 498 24 949 14 498 

Finansiella anläggningstillgångar 

56 569 45 695 97 628 85 524 

Aktier och andelar i koncernföretag 15 11 206 17 985 – – 

Fordringar hos koncernföretag 47 000 47 000 – – 

Aktier och andelar i intresseföretag 16 23 104 16 566 23 104 16 566 

Fordringar hos intresseföretag 25 102 25 882 25 102 25 882 

Fordringar hos närstående organisationer 24 250 24 250 24 250 24 250 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 2 088 742 2 076 245 2 088 742 2 076 245 

Andra långfristiga fordringar 18 13 539 14 190 13 539 14 190 

ideella placeringar 19 88 933 88 168 88 933 88 168 

2 321 876 2 310 286 2 263 670 2 245 301 

Summa anläggningstillgångar 2 378 445 2 355 981 2 361 298 2 330 825 

Omsättningstillgångar 

Varulager – – 1 428 1 589 

Korfristiga fordringar 

kundfordringar 1 192 1 112 7 545 6 592 

Fordringar hos intresseföretag – 9 293 – 9 293 

Fordringar hos närstående organisationer 46 871 5 840 46 871 5 840 

Skattefordran 15 042 – 15 386 250 

Övriga fordringar 23 045 20 604 23 388 22 156 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 523 070 479 514 524 749 481 219 

609 220 516 363 617 939 525 350 

Kassa och Bank 562 332 396 505 564 122 400 706 

Summa omsättningstillgångar 1 171 552 912 868 1 183 489 927 645 

SUMMa TILLGÅNGar 3 549 997 3 268 849 3 544 787 3 258 470

Balansräkning forts 


EGET KapITaL OCH SKULDEr 

Eget kapital 21 

1 31 dec 2007 31 dec 2006 31 dec 2007 31 dec 2006 

Ändamålsbestämda medel 2 658 036 2 500 227 2 658 036 2 500 227 

Bunden reserv – – 123 888 137 773 

Balanserat kapital 1 247 1 247 8 233 5 561 

Summa eget kapital 2 659 283 2 501 474 2 790 157 2 643 561 

Obeskattade reserver 22 171 047 190 047 – – 

Minoritet – – 1 1 

Förvaltade fonder 23 3 257 2 943 3 257 2 943 

Uppskjuten skatteskuld – – 48 179 53 578 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 24 822 29 406 29 651 35 605 

Checkräkningskredit 24 150 113 149 995 150 113 149 995 

Skulder till koncernföretag 25 643 29 029 – – 

Skulder till intresseföretag – 1 498 – 1 498 

Skatteskulder – 9 010 – 9 010 

Skulder till närstående organisationer 470 958 295 025 470 958 295 025 

Övriga skulder 3 778 4 508 5 637 6 022 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 41 096 55 914 46 834 61 232 

Summa kortfristiga skulder 716 411 574 385 703 193 558 387 

SUMMa EGET KapITaL OCH SKULDEr 3 549 997 3 268 849 3 544 787 3 258 470 

Ställda säkerheter 26 410 750 410 750 410 750 410 750 

ansvarsförbindelser 27 246 802 278 669 241 471 274 389 

Ekonomi 73

74 Ekonomi 

Kassaflödesanalys 

Tusentals kronor Förbundet Förbundet Koncernen Koncernen 

DEN LÖpaNDE VErKSaMHETEN 

2007 2006 2007 2006 

Rörelseresultat före finansiella poster 57 251 -32 241 50 874 -37 271 

Avskrivningar 4 507 4 938 8 262 8 536 

Ej likviditetspåverkande poster – – 20 – 

61 758 -27 303 59 156 -28 735 

Erhållen ränta 22 732 12 320 23 802 12 723 

Erhållna utdelningar 87 501 98 027 87 351 104 027 

Erlagd ränta -62 095 -46 220 -59 924 -44 608 

Betald inkomstskatt -58 034 -36 258 -59 238 -36 305 

51 862 566 51 147 7 102 

Ökning/minskning varulager – – 161 881 

Ökning/minskning kundfordringar -80 146 -953 -1 277 

Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -77 775 30 073 -76 535 30 850 

Ökning/minskning leverantörskulder -4 584 11 547 -5 954 13 597 

Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 155 815 44 434 159 966 17 883 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 125 238 86 766 127 832 69 036 

INVESTErINGSVErKSaMHETEN 

investeringar i materiella anläggningstillgångar -15 491 -18 588 -20 760 -40 832 

Sålda materiella anläggningstillgångar 110 94 373 93 

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -1 733 952 -1 484 896 -1 733 952 -1 437 896 

Avyttring/amorteringar av övriga finansiella anläggningstillg 1 789 805 1 245 777 1 789 805 1 239 678 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 40 472 -257 613 35 466 -238 957 

FINaNSIErINGSVErKSaMHETEN 

Ökning/minskning kortfristiga finansiella skulder 117 -25 072 118 -25 072 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 117 -25 072 118 -25 072 

Årets kassaflöde 165 827 -195 919 163 516 -194 993 

Likvida medel vid årets början 396 505 592 424 400 706 595 699 

Likvida medel vid årets slut 562 332 396 505 564 122 400 706

Noter 

NOT 1 rEDOVISNINGS- OCH VärDErINGSprINCIpEr 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer 

med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 

för ideella föreningar. om inte annat framgår är tillämpade principer 

oförändrade i jämförelse med föregående år. 

Intäkter 

intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller 

kommer att erhållas. 

medlemsavgifter intäktsredovisas enligt bokföringsmässiga grunder 

vilket innebär att erhållna medlemsavgifter t o m 21 januari 2008 

anses tillhöra 2007. Bidrag intäktsföres enligt bokföringsmässiga 

grunder. om ett bidrag avser en bestämd period periodiseras bidraget. 

i koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. 

anläggningstillgångar 

materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den 

bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas 

följande avskrivningstider: 

Byggnader 33-50 år 

inventarier 5 år 

Datorer 3 år 

aktier och andelar 

Aktier och andelar som är omsättningstillgångar värderas till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). 

Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. om det verkliga 

värdet understiger bokfört värde och denna värdenedgång kan antas 

vara varaktig görs nedskrivning. 

obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt 

värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. Skillnaden mellan 

anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva 

räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga 

obligationer värderas till anskaffningsvärde minskat med eventuella 

nedskrivningar. 

Ideella placeringar 

Som ideella placeringar benämns tillgångar som främst innehas som 

ett led i den ideella och fackliga verksamheten och inte uteslutande 

för att ge avkastning eller värdetillväxt. 

Varulager 

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in/först-ut principen, 

till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på 

balansdagen. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell prövning 

beräknas bli betalt. 

Kassaflödesanalys 

kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs den 

utgår från organisationens verksamhetsresultat. 

Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför 

in- och utbetalningar. 

Koncernredovisning 

i koncernredovisningen ingår dotterföretag där förbundet direkt eller 

indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. 

koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket 

innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt 

som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, 

elimineras i sin helhet. i koncernens egna kapital ingår härigenom 

endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter 

förvärvet. 

Intresseföretagsredovisning 

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag 

men där förbundet direkt eller indirekt innehar minst 20 % av 

rösterna för samtliga andelar. 

i förbundets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till 

anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast 

erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. 

i koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt 

kapitalandelsmetoden. 

Inkomstskatter 

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller 

erhållas avseende aktuellt år samt i förekommande fall justeringar 

avseende tidigare års aktuella skatt. 

Skattefordringar värderas till vad som enligt förbundets bedömning 

skall erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de 

Ekonomi 75

76 Ekonomi 

skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade 

och med stor säkerhet kommer att fastställas. 

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed 

sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. 

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter bedöms inte 

vara av väsentligt värde och redovisas därför inte i resultat- och 

balansräkningarna. 

NOT 2 MEDLEMSaVGIFTEr 

Förbundet/Koncernen 

2007 2006 

inbetalda medlemsavgifter 1 684 943 1 743 758 

Avgår avgifter till A-kassan -630 255 -666 823 

Summa 1 054 688 1 076 935 

NOT 3 ExTErNa BIDraG 

Externa bidrag består av bidrag från Trygghetsfonden, 

Arbetsmiljöfonden samt andra fonder. 

NOT 4 aVGIFTEr OCH aNSLaG TILL aNDra 

OrGaNISaTIONEr 



Bidrag till förbundsavdelningar 730 5 128 

Avgifter och bidrag till övriga 

organisationer 15 692 13 740 

Summa 16 422 18 868 

NOT 5 MEDELaNTaLET aNSTäLLDa, LÖNEr, aNDra 

ErSäTTNINGar OCH SOCIaLa KOSTNaDEr 

Förbundet Koncernen 


Antal anställda 

kvinnor 184 191 218 225 

män 114 114 136 134 

Totalt 298 305 354 359

NOT 5 MEDELaNTaLET aNSTäLLDa, LÖNEr, aNDra ErSäTTNINGar 

OCH SOCIaLa KOSTNaDEr 


Löner och andra Sociala Löner och andra Sociala 

ersättningar kostnader ersättningar kostnader 

(varav till styrelse, (varav pensions- (varav till styrelse, (varav pensionsförbundsordförande 

kostnader) förbundsordförande kostnader) 

och VD) och VD) 

Förbundet 126 821 44 408 122 495 162 774 

(1 922) (3 688) (1 915) (100 002) 

Dotterföretag 23 005 11 863 20 225 7 409 

(1 336) (3 489) (1 366) (3 269) 

koncernen 149 826 56 271 142 720 170 183 

(3 298) (7 177) (3 281) (103 271) 

Av förbundets pensionskostnader avser 558 tkr (846 tkr) styrelse. Av koncernens pensionskostnader avser 

1 025 tkr (1 325 tkr) styrelse och VD. 

Förbundets pensionskostnader specificeras enl följande 2007 2006 

Pensionskostnader 70 476 78 102 

Gottgörelse från eller inbetalt till pensionsstiftelse -66 788 21 900 

Nettokostnad 3 688 100 002 

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

Förbundet 


antal på balansdagen Varav män antal på balansdagen Varav män 

Styrelseledamöter 

Förbundsordf, styrelseordf 

och andra ledande 

13 2 15 3 

befattningshavare 4 3 5 4 

Koncernen 


antal på balansdagen Varav män antal på balansdagen Varav män 

Styrelseledamöter 

Förbundsordf, styrelseordf 

och andra ledande 

26 9 28 11 

befattningshavare 10 6 11 7 

Sjukfrånvaro 

2007-01-01 - 2007-12-31 2006-01-01 - 2006-12-31 

Total sjukfrånvaro 2,91% 3,34% 

- därav andel total sjukfrånvaro i 60 dagar eller mer 49,41% 62,73% 

- sjukfrånvaro för män 2,27% 2,00% 

- sjukfrånvaro för kvinnor 3,31% 4,20% 

- anställda - 29 år 2,92% 3,18% 

- anställda 30-49 år 3,05% 3,01% 

- anställda 50 år - 2,75% 3,72% 

Ekonomi 77

78 Ekonomi 

NOT 6 ByGGNaDEr OCH MarK 


2007-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2006-12-31 

ingående anskaffningsvärden 85 815 85 815 215 684 199 573 

inköp 3 252 – 4 410 16 111 

Utrangering – – -500 – 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 89 067 85 815 219 594 215 684 

ingående avskrivningar 9 232 7 545 72 617 67 022 

Årets avskrivningar 1 657 1 687 5 605 5 595 

Utrangering – – -295 – 


avskrivningar 10 889 9 232 77 927 72 617 

ingående nedskrivningar 50 671 50 671 87 255 90 833 

Årets nedskrivningar – – -3 548 -3 578 

Utrangering 


– – -185 – 

nedskrivningar 50 671 50 671 83 522 87 255 

Utgående restvärde 

Taxeringsvärden på fastigheter 

27 507 25 912 58 145 55 812 

i Sverige 64 716 56 386 84 695 72 855 

Varav mark 19 115 20 913 23 410 24 195 

NOT 7 MaSKINEr OCH INVENTarIEr 



ingående anskaffningsvärden 76 401 73 148 118 857 109 517 

inköp 2 824 4 090 5 899 10 223 

Försäljning -1 670 -837 -2 193 -883 


anskaffningsvärden 77 555 76 401 122 563 118 857 

ingående avskrivningar 71 116 68 608 103 644 97 912 

Försäljning -1 560 -743 -1 819 -786 

Årets avskrivningar 2 850 3 251 6 204 6 518 


avskrivningar 72 406 71 116 108 029 103 644 

Utgående restvärde 5 149 5 285 14 534 15 213

NOT 8 pÅGÅENDE NyaNLäGGNINGar 



ingående nedlagda kostnader 14 498 – 14 498 – 

Under året nedlagda kostnader 12 667 14 498 13 703 14 498 

Under året genomförda omfördelningar -3 252 – -3 252 – 

Utgående nedlagda kostnader 

Under året nedlagda kostnader avser förbundets 

fastigheter i Stockholm och Solna. 

23 913 14 498 24 949 14 498 

NOT 9 rESULTaT FrÅN aNDELar I KONCErNFÖrETaG 

Förbundet 


Resultatandel HB Lyran konferens -6 779 -6 000 

Summa -6 779 -6 000 

NOT 10 rESULTaT FrÅN aNDELar I INTrESSEFÖrETaG 



Resultatandel i Fastighetsbolaget Polstjärnan HB 367 4 414 

Resultatandel i Fastighetsbolaget HB Repslagaren 225 267 

Resultatandel i Fastighetsbolaget Arken HB 1 269 754 

Summa 1 861 5 435 

NOT 11 rESULTaT FrÅN VärDEpappEr OCH FOrDrINGar SOM är aNLäGGNINGSTILLGÅNGar 



Utdelningar 87 923 100 548 87 773 100 548 

Räntor 586 296 586 296 

Förvaltningskostnader -2 283 -1 956 -2 283 -1 956 

Realisationsresultat vid försäljning 71 074 156 455 71 074 156 455 

Uppskrivning av andelsvärde 3 147 – 3 147 – 

Summa 160 447 255 343 160 297 256 343 

NOT 12 räNTEKOSTNaDEr OCH LIKNaNDE rESULTaTpOSTEr 



Räntekostnader 61 036 45 065 58 866 44 608 

Övriga finansiella kostnader 1 059 1 156 1 059 – 

Summa 62 095 46 221 59 925 44 608 

Ekonomi 79

80 Ekonomi 

NOT 13 BOKSLUTSDISpOSITIONEr 


Avsättning till periodiseringsfond – 55 000 

Upplösning av periodiseringsfond -19 000 -33 000 

Summa -19 000 22 000 

NOT 14 SKaTT 



inkomstskatt på årets resultat 33 900 47 783 35 009 48 465 

Återbetald / inbetald skatt på tidigare års taxeringar 83 578 83 578 

Förmögenhetsskatt – 3 900 – 3 900 

Uppskjuten skatt – – -5 400 6 322 

Summa 33 983 52 261 29 692 59 265 

NOT 15 aKTIEr OCH aNDELar I KONCErNFÖrETaG 

Förbundet 

Org. Nr Säte 

HB Lyran konferens 916614-0419 Stockholm 

komanco AB 556606-4530 Stockholm 

kommunalarbetaren i Sverige AB 556599-1816 Stockholm 

Kapitalandel röstandel antal andelar/ aktier Bokfört värde 

HB Lyran konferens 99% 99% 7 206 

komanco AB 100% 100% 1 000 3 000 

kommunalarbetaren i Sverige AB 100% 100% 1 000 1 000 

Summa 11 206 

NOT 16 aKTIEr OCH aNDELar I INTrESSEFÖrETaG 


Org. Nr Säte 

Fastighetsbolaget Polstjärnan, Sv Byggnadsarbetareförbundet 

och Sv kommunalarbetareförbundet HB 902001-5617 Stockholm 

Fastighetsbolaget Repslagaren 2 HB 916571-4289 Skövde 

Fastighetsbolaget Arken HB 916595-6609 Umeå 

Kapitalandel Bokfört värde 

Fastighetsbolaget Polstjärnan, Sv Byggnadsarbetareförbundet 

och Sv kommunalarbetareförbundet HB 50% 22 128 

Fastighetsbolaget Repslagaren 2 HB 50% 476 

Fastighetsbolaget Arken HB 50% 500 

Summa 23 104

NOT 17 aNDra LÅNGFrISTIGa VärDEpappErSINNEHaV 


2007-12-31 2006-12-31 

ingående värde 2 076 245 1 727 100 

Förvärv 1 729 771 1 427 866 

Försäljningar -1 717 274 -1 078 721 

Utgående värde 2 088 742 2 076 245 

Specifikation av innehav antal Marknadsvärde Bokfört värde 

Börsnoterade aktier 

Atlas Copco A 139 340 13 412 15 026 

Ericsson B 928 300 14 073 20 169 

Hennes&mauritz B 57 450 22 549 20 051 

nordéa Bank 177 700 19 138 17 560 

Scania B 95 875 14 765 12 860 

S-E Banken A 114 500 18 893 21 114 

Skanska B 116 100 14 164 14 903 

Swedbank A 2 419 668 442 799 196 836 

Telia Sonera 247 025 14 883 12 985 

Volvo B 152 500 16 546 13 742 

Övriga 245 824 241 699 

Summa börsnoterade aktier 837 046 586 945 

Aktie- och värdepappersfonder 

Förbundsfonden 4 349 888 767 973 503 266 

Värdepappersfonden Borgen 62 438 162 250 94 306 

Övriga aktiefonder 140 087 119 290 

Summa Aktie- och värdepappersfonder 1 070 310 716 862 

Obligationer och andra värdepapper 

Catella institutionell Absolut 73 713 62 901 

Folksam FLG 69 836 69 836 

Förbundsräntefond 74 814 78 340 

kommuninvest Sverige Etik 90 700 100 250 

Swedbank Spax 264 96 281 100 300 

Värdepappersfonden Borgen 162 250 94 306 

Övriga 294 257 279 002 

Summa Obligationer och andra värdepapper 861 851 784 935 

Summa långfristiga värdepappersinnehav 2 769 207 2 088 742 

Ekonomi 81

82 Ekonomi 

NOT 18 LÅNGFrISTIGa FOrDrINGar 



ingående värde 14 190 14 017 14 190 14 017 

Tillkommande fordringar 2 544 3 020 2 544 3 020 

Amorteringar, avgående fordringar -3 195 -2 847 -3 195 -2 847 

Utgående värde 13 539 14 190 13 539 14 190 

NOT 19 IDEELLa pLaCErINGar 


2007-12-31 2006-12-31 

ingående värde 88 168 87 353 

Förvärv 765 815 

Utgående värde 88 933 88 168 

Specifikation av innehav antal Bokfört värde 

Folksam- Lo Försäkringsbolag 13 720 

Riksbyggen - Andelsbevis 75 170 

medicinska Hälsocentralen AB 2 210 42 

Övriga 1 

Summa 88 933 

NOT 20 FÖrUTBETaLDa KOSTNaDEr OCH UppLUpNa INTäKTEr 



Förutbetalda medlemsförsäkringar 509 964 459 257 509 964 459 257 

Förutbetalda hyror 3 560 3 417 3 560 3 417 

Upplupna ränteintäkter 897 932 897 932 

Övriga poster 8 649 15 908 10 328 17 613 

Summa 523 070 479 514 524 749 481 219

NOT 21 EGET KapITaL 

Konfliktfond Försäkrings- Övriga fonder Summa ändamåls- Summa Summa 

fond bestämda medel balanserat eget kapital 

kapital 

Förbundet 

Belopp vid årets ingång 1 884 355 459 258 156 614 2 500 227 1 247 2 501 474 

Årets resultat 157 809 157 809 

Ianspråktaget 

Översynsutredningen -8 019 -8 019 8 019 

opinionsbildning -9 786 -9 786 9 786 

Årets avsättning 

konfliktfond 124 156 124 156 -124 155 

Försäkringsfond 50 706 50 706 -50 706 

Skadeståndsfond 752 752 -752 

Belopp vid årets utgång 2 008 511 509 964 139 561 2 658 036 1 247 2 659 283 

Varav: 

investering i HB Lyran konferens (marholmen) 50 000 

Översynsutredningen 31 358 

opinionsbildning 40 214 

kFo-Lo-fonden 10 003 

Skadeståndfond 7 986 

SUMMa 139 561 

Ekonomi 83

84 Ekonomi 

NOT 21 EGET KapITaL 

Konfliktfond Försäkrings- Övriga fonder Summa ändamåls- Bunden Summa Summa 

fond bestämda medel reserv balanserat eget kapital 

kapital 

Koncernen 

Belopp vid årets ingång 1 884 355 459 258 156 614 2 500 227 137 773 5 561 2 643 561 

Årets resultat 

Ianspråktaget 

146 596 146 596 

Översynsutredn -8 019 -8 019 8 019 

opinionsbildning 

Årets avsättning 

-9 786 -9 786 9 786 

konfliktfond 124 156 124 156 -124 156 

Försäkringsfond 50 706 50 706 -50 706 

Skadeståndsfond 752 752 -752 

omf bundet / 

balanserat -13 885 13 885 

Belopp vid årets utgång 2 008 511 509 964 139 561 2 658 036 123 888 8 233 2 790 157 

Varav: 

investering i HB Lyran konferens 

konferens (marholmen 50 000 

Översynsutredningen 31 358 

opinionsbildning 40 214 

kFo-Lo-fonden 10 003 

Skadeståndfond 7 986 

Summa 139 561 

NOT 22 OBESKaTTaDE rESErVEr 

Förbundet 

2007-12-31 2006-12-31 

Periodiseringsfond tax 02 – 19 000 

Periodiseringsfond tax 03 20 000 20 000 





Summa 171 047 190 047

NOT 23 FÖrVaLTaDE FONDEr 


2007-12-31 2006-12-31 

Gunnar Hallströms fond 3 257 2 943 

Summa 3 257 2 943 

NOT 24 CHECKräKNINGSKrEDIT 

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 250 000 tkr (250 000 tkr) 

och i förbundet till 250 000 tkr (250 000 tkr). 

NOT 25 UppLUpNa KOSTNaDEr OCH FÖrUTBETaLDa INTäKTEr 



Semesterlöner 11 575 10 970 12 913 12 338 

Upplupna sociala avgifter 4 750 3 660 5 733 4 483 

Upplupna kostnader rättsskydd 9 244 8 346 9 244 8 346 

Upplupen särskild löneskatt 5 780 26 978 6 835 27 660 

Övriga poster 9 747 5 960 12 109 8 405 

Summa 41 096 55 914 46 834 61 232 

NOT 26 STäLLDa SäKErHETEr 


2007-12-31 2006-12-31 

Andelar i Förbundsfonden som säkerhet för 

checkräkningskredit 410 750 410 750 

Not 27 aNSVarSFÖrBINDELSEr 



Ansvarar såsom bolagsman i handelsbolag 246 550 278 417 241 219 274 137 

Borgensåtagande 252 252 252 252 

Summa 246 802 278 669 241 471 274 389 

Ekonomi 85

86 Ekonomi 

NOT 28 aVTaL OM TryGGHETSErSäTTNING 

Förbundsledningen omfattas av ett trygghetsavtal, vilket kom till 

i samband med att kongressen beslutade att införa valperioder 

för ledningen, för närvarande tre år. Trygghetsersättning kan utgå 

under förutsättning att personen varit kongressvald i minst 10 år. 

Ersättningen uppgår till 83 procent av pensionsgrundande lönen och 

skall minskas med andra förvärvsinkomster. Förutsättningen för att 

Stockholm den 26 mars 2008 

trygghetsavtalet ska kunna tillämpas är antingen att kongressen 

beslutar att omval inte ska ske eller att förbundsstyrelsen medger att 

personen avgår under valperioden. kongressvald är skyldig att lämna 

sin anställning senast vid kongressen/förbundsmötet det 

år personen fyller 60 år. 

Ylva Thörn (Förbundsordförande) Birgitta Andersson mariann Andersson 

Tobias Baudin kristina Björk Ewa-Britt Dahl 

Annica Enbom marianne Giheden Elisabeth Hammarstedt 

maj karlsson Siw karlsson Lars Randerz 

Elisabeth Svedestad 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 3 april 2008 

Annica Blomgren Rolf olsson Stefan Carlsson 

Lena Svensson 

Auktoriserad revisor 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Revisionsberättelse 

Till förbundsmötet 

i Svenska Kommunalarbetareförbundet 

Org nr 802001-7888 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och 

bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska kommunalarbetareförbundet 

för år 2007. Det är styrelsen som har ansvaret 

för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att 

årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om 

årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval 

av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. 

Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med 

hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen 

och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En 

revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och 

annan information i räkenskapshandlingarna. i en revision ingår också 

att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem 

samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen 

Stockholm den 3 april 2008 

gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen 

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder 

och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon 

styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller 

förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för 

våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i 

enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av 

förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i 

Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och 

koncernredovisningens övriga delar. 

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat 

i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsmötet 

fastställer resultaträkningen och balansräkningen för förbundet och 

för koncernen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 

räkenskapsåret. 

Annica Blomgren Rolf olsson Stefan Carlsson 

Lena Svensson 

Auktoriserad revisor 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

Ekonomi 87

88 BiLAGoR Ekonomi 

Bilagor 

LOs representantskap 

den 31 december 2007 

Ordinarie ledamöter Suppleanter 

Birgitta Andersson, kommunal Jönköpings län Lenita Granlund, förbundskontoret 

marianne Andersson, kommunal kronoberg Lena-Birgitta Andersson kommunal Sörmland 

Tobias Baudin, kommunal norrbotten marianne Lindberg, kommunal norrbotten 

kristina Björk, kommunal Västerbotten kjell Sjödin, kommunal Västernorrland 

Ewa-Britt Dahl, kommunal Skaraborg Anders Hagberg kommunal Väst 

Annica Enbom, kommunal Västmanland Sten Elofson, kommunal Sörmland 

maj karlsson, kommunal Östergötland Eva Fornefors, kommunal Östergötland 

marianne Giheden, kommunal Skåne Gull-Britt Adolfsson, kommunal Skåne 

Elisabeth Hammarstedt, Christina Schelin Eriksson, 

kommunal Stockholms län kommunal Uppsala län 

Siw karlsson, kommunal Z-Jämtlands län Brage Öberg, kommunal norrbotten 

Lars Randerz, kommunal Stockholms län Lena Retzius, förbundskontoret 

Elisabeth Svedestad, kommunal Väst kerstin Billmark, kommunal Väst 

Lars-Åke Almqvist kenneth Jönsson, förbundskontoret 

Håkan Pettersson Per Holmström, förbundskontoret 

Elisabeth Brolin Åke Lundström, förbundskontoret 

Annelie Hellander Leif nordin, förbundskontoret 

Ewa Wetterström Anders Pettersson, förbundskontoret 

Lasse Thörn Annica Jansson, förbundskontoret 

Annika Örn Anders Jonsson, förbundskontoret 

Birgitta Asklöf Tommy Johansson, förbundskontoret 

Eva nilsson Birthe Josephson, förbundskontoret 

Christer Thilen Jonny Jakobsson, förbundskontoret 

Camilla Andersson kommunal Örebro län Christina Bondelid, förbundskontoret 

Lena ottosson, kommunal Halland Lars Fischer, förbundskontoret 

Christina Dahlström, kommunal Älvsborg Göran Harring, förbundskontoret 

kerstin Jonson, kommunal Värmland Gunnar Fridolfsson, förbundskontoret 

magnus Pettersson, kommunal Blekinge nils Lampa, förbundskontoret 

magnus Jonsson, kommunalGotland Anne-marit Överby, förbundskontoret 

Hans Unander, kommunal Dalarna Bo Sandholm, förbundskontoret 

Ulf nilsson, kommunal kalmar län Annika Falk, förbundskontoret 

maria Hansson, förbundskontoret 

Liza di Paolo-Sandberg, förbundskontoret 

Erna Axelsson, förbundskontoret 

Håkan Lundstedt, förbundskontoret 

Agneta Hägglund, förbundskontoret 

Astrid könig, förbundskontoret 

Lage Hallerup, förbundskontoret 

inger Hjärtström, förbundskontoret 

Branschråden 

den 31 december 2007 

Örjrolinkenneth Jönsson, ordförande, förbundskontoret 

Funktionshinder 

Eva Pettersson, Dalarna 

Jennie Berg, Gävleborg 

Carin Söderberg, Halland 

ing-Gun Lindgren, kalmar län 

Eva Flygel-Schönqvist, kronoberg 

Sofia Eriksson, norrbotten 

martin Jacov, Skaraborg 

ingegerd isaksson, Skåne 

ingelaLarsson, Skåne 

Anna Sjöberg, Stockholms län 

Yvonne Gräsman, Stockholms län 

Theresia kallin, Sörmland 

Emmelie Göransson, Uppsala län 

Gun-Brith Jansson, Värmland 

margret Carlund, Väst 

Helen Lindberg, Västerbotten 

marina Fasth, Västernorrland 

kerstin Boqvist, Västmanland 

Leif Alfredsson, Z.-Jämlands län 

Anders nilsson, Älvsborg 

niclas Schönberg, Östergötland 

Ewa-Britt Dahl, förbundsstyrelsen 

oscar Erneroth, ordförande, förbundskontoret 

Förskola – skola 

Linda Andersson, Blekinge 

Yvonne Soneson, Dalarna 

Helena Lind, Gotland 

Anette Ekfeldt, Jönköpings län 

Andrew Almqvist, kalmar län 

Hanna Haraldsen, kronoberg 

Sirpa Lundkvist, norrbotten 

Anette Lindqvist, Skaraborg 

Anne-Catherine Dahl, Skåne 

Birgitta Håkansson, Skåne 

Bengt-olof olsson, Stockholms län 

Eva Falk, Stockholms län 

Christina Andersson, Sörmland 

Elisabeth Severinsson, Uppsala län 

Ann-marie nilsson olsson, Värmland 

Camilla Fermfelt-Gatchalian, Väst 

marita Ekeroth, Väst 

Anne-marie Råberg, Västerbotten

Christina Ling, Västernorrland 

Ann-Britt Ekman, Västmanland 

Carina Sund, Z.-Jämlands län 

Gunilla nilsson, Älvsborg 

Helen Andersson, Örebro län 

Tony Persson, Östergötland 

AnneCatrine Fornedal, förbundsstyrelsen 

Annelie karlgren, ordförande, förbundskontoret 

Hälso- och sjukvård 

Heléne Ahlin, Blekinge 

Roger Svensson, Blekinge 

Anders Johansson, Gotland 

Lena Jonsson, Gävleborg 

Yvonne Sjögren, Gävleborg 

Eva A nilsson, Halland 

Alena Gentoft, Jönköpings län 

mikael ivansson, kalmar län 

Ylva Bengtsson, kronoberg 

Robert norberg, norrbotten 

Susanne Brandt, Skåne 

Anki von Essen Walldén, Stockholms län 

inger Holm, Stockholms län 

Britt-inger Sjölund, Uppsala län 

Lena Severin, Värmland 

Eva kärrman, Väst 

ingela Pettersson, Väst 

nils Alexandersson, Väst 

Anette Östensson, Västerbotten 

Gun-inger Fröberg, Västernorrland 

krister Hedlund, Västmanland 

maria Jacobson, Z.-Jämlands län 

Tomas Ålander, Z.-Jämlands län 

Örjan Byström, Älvsborg 

kristina Berg, Örebro län 

monica Todosijevic, Östergötland 

Birgitta Andersson, förbundsstyrelsen 

Leif nordin, ordförande, förbundskontoret 

Jordbruk 

Lars Göransson, Blekinge 

krister Östman, Dalarna 

kenneth Berg, Gotland 

Julia Svenker, Halland 

Carl-Axel Blom, kalmar län 

Barbro Winge, kronoberg 

Peter karlsson, Skaraborg 

Eskil nilsson, Skåne 

Ulf Hansson, Skåne 

Jörgen Gustafson, Sörmland 

Ann-Charlotte Andersson, Uppsala län 

Pernilla Sjöstam, Värmland 

Birgitta Rahmstedt-oderståhl, Västerbotten 

Johan melin, Västernorrland 

Ewa Björck, Örebro län 

Rickard Andersson, Östergötland 

karin näsmark, förbundsstyrelsen 

Erna Axelsson, ordförande, förbundskontoret 

Kök och städ 

Linda Landström, Blekinge 

magnus Pettersson, Blekinge 

Christer Blomqvist, Dalarna 

Gun-Britt modigh, Gotland 

Anneli Ellebo, Gävleborg 

Lena näslund, Halland 

Berit Helgesson, Jönköpings län 

Pia Johansson Wiberg, kalmar län 

Helene Svensson, kronoberg 

mikael Sundström, norrbotten 

Anita olausson, Skaraborg 

Gunilla Svensson, Skåne 

Ylva mattsson, Skåne 

Elisabeth karlstedt, Stockholms län 

Liselott nyström, Stockholms län 

kjell Pettersson, Sörmland 

Anna Billqvist Andersson, Uppsala län 

katarina Lindblom, Värmland 

Harri ikonen, Väst 

maria olsson, Väst 

kristine Vaneryd, Västerbotten 

marianne Lundin, Västernorrland 

Åsa Skruve Eklund, Västmanland 

Pia Lindberg, Älvsborg 

Gun-Britt nyström, Örebro län 

Anna Larsson, Östergötland 

Björn Danielsson, Östergötland 

kristina Björk, förbundsstyrelsen 

Lena Jonasson, ordförande, förbundskontoret 

Räddningstjänsten 

Lars-Håkan Svensson, Blekinge 

Håkan Graaf, Dalarna 

Henrik Johansson, Gotland 

Anders Bergström, Gävleborg 

Eberth Gustafsson, Jönköpings län 

Caroline Åberg, kalmar län 

Ulf Sinnerström, kalmar län 

Anders Altberg, kronoberg 

Lars Broström, norrbotten 

Thomas Haage, Skaraborg 

martin Lundquist, Skåne 

Anneli Hadelöv, Stockholms län 

matts Jangerstad, Stockholms län 

nils Zetterberg, Stockholms län 

Torbjörn Erström, Sörmland 

Lennart norén, Uppsala län 

Johan Feldt, Värmland 

Anders Eriksson, Väst 

Rolf Petersson, Väst 

Bennie Pålsson, Västerbotten 

Stefan magnusson, Västerbotten 

Per normark, Västernorrland 

Sven-Åke Roos, Z.-Jämlands län 

Jan-E Andersson, Älvsborg 

Arne Gustavsson, Östergötland 

Tobias Baudin, förbundsstyrelsen 

owe Halvors, ordförande, förbundskontoret 

Teknik 

ove norlin, Blekinge 

Jörgen Hellström, Gotland 

Anders noreliusson, Gävleborg 

Tommy medved, Halland 

Leif karlsson, Jönköpings län 

Per Rindefors, Skaraborg 

kim Hansen, Skåne 

Sture Johansson, Stockholms län 

Johan karlsson, Sörmland 

Hans Lövling, Uppsala län 

Bo magnusson, Värmland 

Sandy Westergren, Väst 

Bertil Adamsson, Västerbotten 

kjell-Åke Ruona, Västernorrland 

kent Andersson, Z.-Jämlands län 

Hans Johansson, Älvsborg 

Erkki kataja, Östergötland 

Gerda Svendsen, förbundsstyrelsen 

Benita Westin, ordförande, förbundskontoret 

Ekonomi BiLAGoR 

89


Trafik 

Roger Romin, Blekinge 

ingrid Jonasson, Dalarna 

Lars-Gunnar Stenström, Gotland 

kenneth Wahlqvist, Gävleborg 

Bo Holm, Halland 

Jonas Englund, kalmar län 

inger nässert, kronoberg 

Dennis Åkesson, Skaraborg 

Bo-Göran olsson, Skåne 

Lars Hesselmark, Skåne 

Peter Wounsch, Skåne 

Anders Willgård, Stockholms län 

Gert Pedersen, Sörmland 

Ann-Christine Andersson, Uppsala län 

Henrik karlsson, Uppsala län 

mikael ivarsson, Värmland 

Patrik Graf, Väst 

Ralf Berntsson, Väst 

Peter Eriksson, Västerbotten 

Leif Åström, Västernorrland 

Göran oscarsson, Västmanland 

Alf Jörlind, Älvsborg 

Bo Lingestig, Östergötland 

Yvonne karlsson, Östergötland 

Lars Randerz, förbundsstyrelsen 

Peter Larsson, ordförande, förbundskontoret 

Äldreomsorg 

katarina Walter, Blekinge 

Eva-Lisa Hansson, Gotland 

Linda Seppälä, Halland 

Pia Schelin, Jönköpings län 

Birgitta Andersson, kalmar län 

Åse olsen, kronoberg 

Anneli Asplund, norrbotten 

Birgitta karlsson, Skaraborg 

Elisabeth Jönsson, Skåne 

monica Smidje, Skåne 

Jill Hansson, Stockholms län 

Justinian Rupia, Stockholms län 

mariette Carlsson, Stockholms län 

marie Svensson, Sörmland 

Yvonne mattsson, Uppsala län 

irene Runkvist Larsson, Värmland 

Elisabeth Grönholm, Väst 

Heléne Ekstrand, Väst 

Caroline Forsman, Västerbotten 

inger kristoffersson, Västernorrland 

Jane Ögren, Västmanland 

Renee Borgström Jernekrantz, Z.-Jämlands län 

Annelie medling, Östergötland 

marianne Giheden, förbundsstyrelsen 

kenneth Jönsson, ordförande, 

förbundskontoret

Förbundskontorets ombudsmän och tjänstemän, t o m juli 2007 

FöRbundSledning 

Förbundsordförande 

Ylva Thörn 

Förste vice förbundsordförande 

Lars-Åke Almqvist 

Andre vice ordförande 

Håkan Pettersson 

Tredje vice ordförande 

Anders Bergström 

Organisationssamordnare 

Lennart Johansson – t o m maj 

OMVÄRldSenHeTen 

enhetschef 

Ewa Wetterström 

Omvärldsanalytiker 

Ulrika Frykskog 

bibliotekarie 

Carin Schultz 

Ombudsmän 

Annki olsson 

Ronny olsson – t o m januari 

Roger Svalhede 

Åke Lundström 

MedleMSuTVeCKlingSenHeTen 

enhetschef 

Ann-kristin Sandberg 

Ombudsmän 

Anders Pettersson 

Birgitta Asklöf 

Eva nilsson 

Jonny Jakobsson 

Lena nilsson 

Tommy Eliasson - t o m juni 

informatörer 

madeleine Bengtson 

Therese Alriksson Wallén 

Annika klangeryd 

Webbutvecklare 

Lars Gustavson – t o m mars 

Dan Gunnarsson – fr o m maj 

Faktorer 

Anna Lundströmer 

Åke Hedenfeldt 

informationssekreterare 

Lasse Wallman 

Webbredaktörer 

Anna norrby 

Emma nilsson 

Thomas Johansson 

Journalister 

Annika Hultén 

Tünde Ujvari 

VÄlFÄRdSenHeTen 

enhetschef 

Rolf Andersson 

utredare 

Anna Spånt Enbuske 

Bodil Umegård 

Elisabeth Schantz 

Joa Bergold 

Peder Unander 

Sigmund Wiveson 

Sofia Berglund 

Thomas Berglund 

Yeshiwork Wondmeneh 

Viktoria Bergström – fr o m maj 

enHeTen FöR ARbeTSRÄTT OCH 

KOlleKTiVAVTAl 

enhetschef 

Lasse Thörn 

Ombudsmän 

Anne-maria Carlsgård – fr o m maj 

Anne-marit Överby 

Annica Jansson 

Annika Falk 

Bo Sandholm 

Christina Bondelid 

Göran Harring 

Hans Forsberg 

Håkan Lundstedt 

inger Hjärtström – fr o m mars 

Lage Hallerup 

Lena Retzius 

Lenita Granlund 

Liza Di Paolo-Sandberg 

maria Hansson 

Per Holmström 

Tord Almlöf 

ARbeTSliVSuTVeCKlingSenHeTen 

enhetschef 

Annelie Hellander 

Ombudsmän 

Benita Westin 

Birthe Josephson 

Erna Axelsson 

Gunnar Fridolfson 

kenneth Jönsson 

Lars Fischer 

Leif nordin 

Peter Larsson 

oscar Ernerot 

utredare 

Annelie karlgren 

KAnSlienHeTen 

enhetschef 

Annika Örn 

Talskrivare 

Jenny Jönsson 

Ombudsmän 

Agneta Hägglund 

Anders Jonsson 

Astrid könig 

Christer Thilén 

Gunnel Jänkänpää 

Tommy Johansson 

internationell sekreterare 

inga-Lena Wallin 


91


biträdande internationell sekreterare 

kristina olsson 

Press- och kommunikationschef 

David Samuelsson 

Pressekreterare 

Linnea Bergnéhr 

Serkan köse 

Kommunikationsstrateg 

karl-ola nilsson 

PeRSOnAlenHeTen 

Personalchef 

Elisabeth Brolin 

Friskvårdskonsulent 

Beatrice Ahlperby 

Personalhandläggare 

Anna Sunesson 

Birgitta Pettersson 

Lena Borén 

SeRViCeenHeTen 

enhetschef 

Patrick G Lundeberg 

eKOnOMienHeTen 

enhetschef 

niklas Rengen 

Redovisningsansvarig 

Anders Dyrberg 

Ombudsman 

Anette karlsson 

Förbundskontoret fr o m augusti 2007 

FöRbundSledning 

Förbundsordförande 

Ylva Thörn 

Förste vice förbundsordförande 

Lars-Åke Almqvist 

Andre vice ordförande 

Håkan Pettersson 

Tredje vice ordförande 

Anders Bergström 

ORgAniSATiOnSuTVeCKlingSenHeTen 

enhetschef 

Ewa Wetterström 

Omvärldsanalytiker 

Ulrika Frykskog 

bibliotekarie 

Carin Schultz 

informatör 

Therese Alriksson Wallén 

Ombudsmän 

Anders Pettersson 

Annki olsson 

Birgitta Asklöf 

Eva nilsson 

Jonny Jakobsson 

Lena nilsson 

Roger Svalhede 

Åke Lundström 

KOMMuniKATiOnSenHeTen 

enhetschef 

David Samuelsson 

Pressekreterare 

Linnea Bergnéhr 

Serkan köse 

informationssekreterare 

Lasse Wallman 

Webbutvecklare 

Dan Gunnarsson 


Anna norrby 

Emma nilsson 

Thomas Johansson 

Journalister 

Annika Hultén 

Tünde Ujvari 

Revisor/ekonom 

nils Lampa 

Rolf Vestman 

ekonom 

Lars-inge Larsson 

Systemadministratörer 

Elisabeth Zetterlund 

magnus kjell 

iT-projektledare 

Stig nydén 

iT-tekniker 

Jignasha Thakkar 

Teknisk projektledare 

Eva Bergstedt 

Controller 

martina marklund 


enhetschef 

Rolf Andersson 

utredare 

Anna Spånt Enbuske 

Bodil Umegård 

Elisabeth Schantz – t o m oktober 

Joa Bergold 

Peder Unander 

Sigmund Wiveson 

Sofia Berglund 

Thomas Berglund 

Yeshiwork Wondmeneh 

Viktoria Bergström 



enhetschef 

Lasse Thörn 

Ombudsmän 

Anne-maria Carlsgård 

Anne-marit Överby 

Annica Jansson 

Annika Falk 

Bo Sandholm

Christina Bondelid 

Göran Harring 

Hans Forsberg 

Håkan Lundstedt 

inger Hjärtström 

Lage Hallerup 

Lena Retzius 

Lenita Granlund 

Liza Di Paolo-Sandberg 

maria Hansson 

Per Holmström 

Tord Almlöf 


enhetschef 

Annelie Hellander 

Ombudsmän 

Benita Westin 

Birthe Josephson 

Erna Axelsson 

Gunnar Fridolfson 

kenneth Jönsson 

Lars Fischer 

Leif nordin 

Peter Larsson 

oscar Ernerot 

utredare 

Annelie karlgren 

informatör 

madeleine Bengtson 

KAnSlienHeTen 

enhetschef 

Annika Örn 

Talskrivare 

Jenny Jönsson 

Ombudsmän 

Agneta Hägglund 

Anders Jonsson 

Astrid könig 

Christer Thilén 

Gunnel Jänkänpää 

Tommy Johansson 

internationell sekreterare 

inga-Lena Wallin 

biträdande internationell sekreterare 

kristina olsson 


Personalchef 

Elisabeth Brolin 

Friskvårdskonsulent 

Beatrice Ahlperby 

Personalhandläggare 

Anna Sunesson 

Birgitta Pettersson 

Lena Borén 

SeRViCeenHeTen 

enhetschef 

Patrick G Lundeberg 

Telekommunikationsansvarig 

Jennie Ekeström – fr o m oktober 

Faktorer 

Anna Lundströmer 

Åke Hedenfeldt 

informatör 

Annika klangeryd 


enhetschef 

niklas Rengen 

Redovisningsansvarig 

Anders Dyrberg 

Ombudsman 

Anette karlsson 

Revisorer/ekonomer 

nils Lampa 

Rolf Vestman 

Ekonom 

Lars-inge Larsson 

Systemadministratörer 

Elisabeth Zetterlund 

magnus kjell 

iT-projektledare 

Stig nydén 

iT-tekniker 

Jignasha Thakkar 

Teknisk projektledare 

Eva Bergstedt 

Controller 

martina marklund 


93


Ombudsmän på lokalavdelningarna 

bleKinge 

lokalkontorschef 

Peter Hammarin 

Ombudsman 

Roger Svensson 

Regionalt skyddsombud 

Annelie karlsson 

dAlARnA 


inger Wahlman 

Ombudsmän 

Anders Wennberg 

Annica Andersson 

Tony Skoog 


kristina Sturesdotter 

gOTlAnd 


Jan Rehn 

Ombudsman/Regionalt skyddsombud 

Annika olofsson 

gÄVlebORg 


Stig Persson 

Ombudsmän 

maria Hammarberg fr o m april 

mari Schönning 

mona Thoresson 


magnus nordenwall 

HAllAnd 


Tord Johansson 

Ombudsmän 

Lars-Arne Strivall – t o m oktober 

michael Svensson 

Bengt Åkerblom 


Ragnhild Vedenbrant 

JönKöPingS lÄn 


marita molin 

Ombudsmän 

Ameli Andersson 

Tony Andersson 


Göran Tollbo 

KAlMAR lÄn 


irene Johansson 

Ombudsmän 

Glenn Holmberg 

Paula Löfgren 

Thomas Jönsson 


nadja Lyberg 

KROnObeRg 


Lars ingvert 

Ombudsman 

Britt israelsson 


Helge Sandberg 

nORRbOTTen 


Brage Öberg 

Ombudsmän 

Barbro Öberg 

Gunnel Jänkänpää – tjänstledig 

inga-Britt Svensson 

Pertti Vainikainen 


ingela olsson 

SKARAbORg 


marie Boström 

Ombudsmän 

Conny Wilson 

John kleifert 

maricka Sikiö – t o m februari 

Sirpa Bergenstoff – fr o m maj 


kjell karlsson 

SKÅne 


Ulf kenheim 

Ombudsmän 

Anna Bexell 

Claes Bloch – t o m oktober 

Eva Fridh 

Hans Björkman 

Hans-olle Andersson 

Lars Friman 

Lars-Göran olsson 

Lena Andersson 

marie Persson 

nils Gunnar Helmerson 

Raul Holmgren 

Ulf Gustafsson – fr o m september 

Veronika Brcan 


Eva Pålsson 

STOCKHOlMS lÄn 


Ann-Charlott Lundén 

Ombudsmän 

Ann Georgsson 

Elisabeth Hamstedt 

Jenny norum Hammenstig 

Joakim oscarsson 

Lars Johansson 

Lena Johansson 

Lia Scheding 

margaretha Johansson 

marisa navarette

Susanne Gällhagen 

Tom Jansson 

Tommy Setzman 

Yvonne Chevallerau 


Catrin Hagman 

Kommunikationsstrateg 

karl-ola nilsson 

SöRMlAnd 


Lars Hedin 

Ombudsmän 

Arne Lundberg 

Sten Elofson 


Gunbritt Fransson 

uPPSAlA lÄn 


inger Strömblad 

Ombudsmän 

mats-ola Hjelm 

Therese kaas 


Anna Gelvås 

VÄRMlAnd 


Sven-olov Axelsson 

Ombudsmän 

Gun-Britt Arvholm 

Hans olsson 

Pia Embretsen 


margareta Axelsson 

VÄST 


Jan Törnström 

Ombudsmän 

Camilla Gustavsson 

Henrik Johansson 

Håkan Persson 

Jan-Erik Persson 

Lena Lauman 

Liselotte Petersson 

Liz Silke 


Björn Wallander – t o m november 

Jonas Ljungberg – fr o m oktober 

VÄSTeRbOTTen 


Thomas Hedman 

Ombudsmän 

Alf Granström – t o m juni 

Herbert Asplund – t o m mars 

kjell-ivan Eriksson – fr o m juni 

Lars-Eric Lidman 

Susanne melander 


Lena Ceder 

VÄSTeRnORRlAnd 


Helena Wågberg 

Ombudsmän 

Ann-Sofie Berglund 

nils Jisfält 

Thomas Funseth 


Anncatrin ivansen 

VÄSTMAnlAnd 


Eleonor Wikman 

Ombudsmän 

Britt-marie Höglund 

Annica nordström 


Pär Barklund 

Z-JÄMTlAndS lÄn 


orvar Dahlberg 

Ombudsmän 

Catrine Allansdotter 

Per Svensson 


ernst Åslund 

ÄlVSbORg 


Berit müllerström 

Ombudsmän 

Anita ingemarsson 

Annika Larsson-Lindlöf 

Jimmy Pettersson 

Renée Jeryd 


Anja Westberg 

öRebRO lÄn 


kristina Svalstedt 

Ombudsmän 

Erika Eriksson 

Jens Öhrn 


Ronny overgaard 

öSTeRgöTlAnd 


Yvonne Stolt 

Ombudsmän 

Eva Fornefors 

Fredric Jacobsson 

inger Hjärtström – t o m februari 

Tommy Larsson 

Yvonne karlsson 


mats nilsson 


95


Tjänstlediga 

ombudsmän 

Ann-kristin Sandberg – tjänstledig 

Christina Zedell – politiskt uppdrag 

Claes Bloch – deltid för politiskt uppdrag 

margreth Johnsson – politiskt uppdrag 

Agneta Hägglund – deltid för politiskt uppdrag 

Tommy Eliasson – deltid för politiskt uppdrag 

Tommy Johansson – deltid för politiskt 

uppdrag 

Ombudsmän under 

utbildning 

Anna Bexell, Skåne 

Anna-maria Carlsgård, förbundskontoret 

Annika nordström, Västmanland 

Annika olofsson, Gotland 

Fredric Jacobsson, Östergötland 

Joakim oscarsson, Stockholms län 

Lars Johansson, Stockholms län 

Lena nilsson, förbundskontoret 

Liz Silke, Väst 

mari Schöning, Gävleborg 

maria Hammarberg, Gävleborg 

marie Persson, Skåne 

oscar Erneroth, förbundskontoret 

Roger Svalhede, förbundskontoret 

Sirpa Bergenstoff, Skaraborg 

Yvonne Chevallerau, Stockholms län 

Vikarier och 

projektansställda på 

förbundskontoret 

MedleMSuTVeCKlingSenHeTen 


Jenny Stiernstrand – vikarie t o m januari 

Suzanne Vikström – vikarie t o m oktober 

Projektledare 

mats Griph – t o m augusti, projektanställning 


utredare 

Anna Weigelt – t o m januari, 

projektanställning 

Viktoria Bergström – vikarie t o m april 



Ombudsman 

Bo Paulsson – t o m februari, 

projektanställning 


Ombudsmän 

Lena Jonasson - vikarie 

owe Halvors – projektanställning 

ORgAniSATiOnSuTVeCKlingSenHTen 

Ombudsman 

mats Griph – fr o m september 

KAnSlienHeTen 

Ombudsman 

Gunnel Jänkänpää – projektanställning 


iT-tekniker 

Sara Gnospelius – vikarie 


Ombudsman 

Ewa Östlund-Henschen – vikarie t o m 

februari, projektanställd 50 procent fr o m 

september 

Vikarier på 

lokalavdelningar 

bleKinge 

Ombudsman 

martina Fagerström – vikarie fr o m april 

gOTlAnd 

Ombudsman/regionalt skyddsombud 

Arne Bingström – vikarie fr o m oktober 

gÄVlebORg 

Ombudsmän 

Lars Johansson – vikarie fr o m september 

magnus nordenwall – vikarie fr o m oktober 

Regionalt skydsombud 

Christer Ersson – vikarie fr o m november 

HAllAnd 

Ombudsman 

Anne Sjölind-Stark – vikarie fr o m 

september 

JönKöPingS lÄn 

Ombudsman 

Anncharlotte Sidvall – vikarie fr o m 

september 


Ameli Andersson – vikarie fr o m oktober 

KROnObeRg 

Ombudsman 

Per Rudensjö – vikarie fr o m april 

nORRbOTTen 

Ombudsmän 

Lena Utterström – vikarie t o m juni 

Vanja nyberg – vikarie 

SKARAbORg 

Ombudsman 

Annsofie Hermansson – vikarie fr o m 

oktober 

SKÅne 

Ombudsmän 

Ann-Cathrin Petersson – vikarie januari-juni, 

september-december 

Ulf Gustafsson – vikarie 

STOCKHOlMS lÄn 

Ombudsmän 

Robert Skoglund – vikarie t o m januari 

Daniel minton – vikarie fr o m augusti 

marita molin – vikarie fr o m oktober 

markus Andersson – vikarie fr o m mars 


ingegerd Spiik – vikarie 

VÄST 

Ombudsman 

Annelie Björkedahl 

VÄSTMAnlAnd 


Jimmie Willefors – vikarie fr o m november 

Ombudsman 

Pär Barklund – vikarie fr o m september 

ÄlVSbORg 

Ombudsman 

Catarina Eng – vikarie fr o m september 

mikael Claesson Eriksson – vikarie januarijuni, 

september-december

Yttranden 

Jordbruksdepartementet 

– EU-kommissionen strategi om bekämpningsmedel 

– förslag till förordning om växtskyddsmedel. 

a06-1522 

– Se över landsbygden! Myter, sanningar och 

framtidsstrategier. Slutbetänkandet (SOU 2006:101) 

a07-2419 

LO 

– Promemorian ”Nedsättning av sociala avgifter.” 

Finansdepartementet. a06-2431 

– Promemorian ”Skattelättnader för hushållstjänster”. 

Finansdepartementet. a06-2432 

– Förslag till föreskrifter om rök och kemdykning. 

Arbetsmiljöverket. a06-2382 

– Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Gravida och 

ammande arbetstagare”. a06-2381 

Näringsdepartementet 

– Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning. 

a06-2406 

– Ändring i förordning (2004:865) om kör- och vilotider 

samt färdskrivare m m. a06-2405 

– Parkeringsutredningen (SOU 2006:109) – Ett 

enhetligt sanktionssystem för felparkering. a07-0177 

– Genomförandet av Europaparlamentets och 

rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 

om arbetstidens förläggning för personer som utför 

mobilt arbete avseende vägtransporter. a07-2046 

Skolverket 

Förslag till allmänna råd om fritidshem. a07-0735 

Socialdepartementet 

– Promemorian ”Driftsformer för sjukhus”. a06-2279 

– Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande, 

(S0U 2006:100). a07-0568 

– Friskare tänder – till rimliga kostnader (SOU 

2007:19). a07-1114 

– Delbetänkande – Kostnader för personlig assistans 

(SOU 2007:73). a07-1839 

Socialstyrelsen 

Socialstyrelsens föreskrift 2007:00, Samordning av 

insatser för habilitering och rehabilitering med andra 

åtgärder eller insatser . a06-2281 

Svenska kyrkan 

Att bli kyrkoherde – Behörighetsgivande utbildning 

för blivande kyrkoherdar. a06-2148 

Utbildnings- och 

kulturdepartementet 

Jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska 

arbete (SOU 2006:75). a06-2191 


97


GUNNAR HALLSTRÖMS FOND 

Bokslut för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2007 

resultaträkning 2007 2006 

Intäkter 

Tusental kronor Tusental kronor 

Räntor 267 241 

Avsättning 175 506 

Summa intäkter 442 747 

Kostnader 

Stipendier 92 67 

Övriga kostnader 36 2 

Summa kostnader 128 69 

redovisat resultat 314 678 

Balansräkning 31 dec 2007 31 dec 2006 

Tillgångar 

Bank 2 887 2 228 

Fordran kommunal 370 715 

Summa tillgångar 3 257 2 943 

Skulder och eget kapital 

kapitalbehållning den 1/1 2 943 

Redovisat resultat 314 

kapitalbehållning den 31/12 3 257 3 257 2 943 

Summa skulder och eget kapital 3 257 2 943 

Stockholm den 17 mars 2008 

Lars-Åke Almqvist Birgitta Asklöf kristina olsson 

Birgitta Andersson Tobias Baudin

Produktion: Kommunals kommunikationsenhet, 

Starck Design AB och Hemma. 

Foto: Samir Soudah (omslag), Kari Kohvakka (sid 14, 24, 40, 62), 

Kristian Pohl (sid 54) m fl. 

Art.nr 7141 778 7. April 2008 


99


www.kommunal.se Art nr 7141778 7. April 2008 

Art nr 7141 616 1

2007 års verksamhetsberättelse - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?