år 2009, nr.3 - Birka samfällighetsförening

Bulletinen
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3• 2009
Välkommen till
-årsfirande
med förändringens vindar
Tyck till om närtidssatsningen, ledningsavtal och forskning för bättre vägunderhåll
• Vägföreningen mot markägaren – vem har rätt till grönområde? • Enskilda
väghållare lever på marginalen • Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad
Bulletinen Nr 3 • 2009

Låt REV veta hur er
förening ser på saken
Jag blickar tillbaka på den gångna sommaren där det tidvis myckna
regnandet har ställt till problem för enskilda väghållare. Rapporter
har inkommit från bl a Dalarna och Värmland om översvämmade och
bortspolade vägar. REV påbörjar nu tillsammans med VTI (Väg och
transportforskningsinstitutet) ett samarbete angående vad som bäst
och billigast kan göras för att förbättra framkomligheten vid översvämningar.
Läs vidare i Bulletinen (sid 26) om detta, och hjälp oss
att rangordna orsakerna till kostnader på ert vägnät.
Artikelserie om närtidssatsningar. Vi har glatt oss åt närtidssatsningen
för enskilda vägar. 200 miljoner i medfinansiering till objekt
för broar, beläggningar och förstärkningar av våra vägar. Vad blev
det av det hela? Vad blev bra? Vad blev dåligt? Har pengarna landat
på de mest angelägna objekten? Alla väghållare som har erfarenheter
är välkomna att höra av sig till REV, så att vi kan låta andra föreningar
ta del av dem i en kommande artikelserie i Bulletinen. Vi hoppas
också att infrastrukturminister Åsa Torstensson ställer ytterligare
medel till förfogande för 2010, för alla de objekt som inte fick vara
med i år.
Under 2008 tecknade REV och Svensk Energi en överenskommelse
om ett avtalsförslag att användas för att få bibehålla och anlägga
elektriska ledningar i enskilda vägar. Vi efterlyser synpunkter
från er som använt mallen. Hur har det fungerat avtals- och utförandemässigt?
Dubbelt så många medlemmar på tio år
REV har på 10 år gått från 5 000 till snart 10 000 medlemsorganisationer.
Mot bakgrund av denna glädjande medlemstillströmning anpassar vi
våra resurser och förändrar under hösten REVs organisation. Vi kommer
att anställa en lantmätare på heltid till kansliet i Stockholm, vidare
kommer jag att fortsättningsvis koncentrera mig på vägfrågor och allt
vad som hör till. Detta med förhoppning om att kunna knyta till oss ett
antal vägtekniker ute i landet som kan stå till ert förfogande.
Ny VD för REV Förändringen får till följd att REV kommer att
rekrytera en ny VD som ska fokusera på omvärldsbevakningen och
utöka den, delta i samhällsdebatten och påverka beslutsfattare.
Allt detta med förhoppning om bättre service till er medlemmar och
att enskild väghållning synliggörs ännu mer i framtiden.
REV Bulletinen utges av
Riksförbundet Enskilda Vägar
Adress: Riddargatan 35-37
4 57 STOCKHOLM
Telefon: 08-20 27 50
Fax: 08-20 74 78
E-post: kansliet@revriks.se
www.revriks.se
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09
REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år.
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.
Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson
Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab
Form och original:
Misse Nygård Josefsson
Annonser: Kansliet 08-20 27 50
REV tar inget ansvar för annonsörernas
utlovade förpliktelser m m.
Kansliet har telefontid:
Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00
Torsdagar 09.00 - 2.00
Lunchstängt 2.00 - 3.00
På kansliet f inns
Leif Kronkvist, vd 08-20 27 62, 070-396 95 59
Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9
Solweig Hultén 08-20 27 50
Bengt Allfors, it-och hemsideansv. tisdagar 08-20 27 64
Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50
Valda funktionärer
Ordinarie:
Sven Ivarsson, ordförande 08-20 27 50
Bengt Nydahl, vice ordf, advokat 08-723 5 00
Bengt Allfors, sekreterare, ingenjör 070-595 98 30
Bengt-Åke Andersson, miljörevisor 0303-22 04 89
Sture Källgården, lantmätare 08-20 27 50
Margareta Vikgren, ekonom 08-77 44 4
Mikael Näslund, företagare 070-347 59 9
Suppleanter:
Jan Ellström, ingenjör 073-42552 89
Lotta Thisell, företagare 0 3-6 2 2
Helge Johansson, vägtekniker 070-645 95 89
Uno Jakobsson, advokat
Revisorer:
08-723 5 00
Åke T Carlestam 08-5 748 95
Ulf Crona 08-7 5 85 40
Revisorssuppleanter:
Claes Norman 08-7 5 47 70
Berndt Wiklander 060-32 36
Valberedning:
Curt Carleteg, sammankallande 08-77 44 4
Inger Strömberg 0303-892 80
Bengt Larsson 08-560 307 45
Omslagsfoto: Alf Linderheim/N–Naturfotograferna
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har som
uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.
Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och
anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska
frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar
utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med
medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare
heltäckande försäkringspaket.
2 Bulletinen Nr 3 • 2009

Innehåll
REV-100 ÅR
4 Välkommen till 100-årsfirande med
förändringens vindar
6 Raka rör – så ska REV påverka politiken
8 Våra enskilda vägar går till historien
11 Jordnära 100-årsjubileum hyllar våra medlemmar
12 Jubileumsprogrammet
14 Seminarier på REV stämman
15 Anmälningsblankett
REV-NYTT
17 Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad
i samråd med REV
26 Var med och påverka –gå in på REVs hemsida
och fyll i enkäten om forskning för bättre vägunderhåll
27 Översvämningsbara vägar – angeläget väghållarproblem
28 Fototävlingen avgjord
29 Passar flygaska i vägkroppar? REV deltar i projekt
JURIDIK
18 När leken blir allvar
19 Fråga advokaten
20 Vägföreningen mot markägaren
– vem har rätt till förvaltat grönområde?
ÖVRIGA ARTIKLAR
24 Vägföreningen lever på marginalen
18
26
Bulletinen Nr 3 • 2009 3
FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG
FOTO: MARIA SUNDSTRÖM
FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Arne Edlerth, Rune Wärmark och Sten Ahlberg var med vid bildandet av
REV, vilket förevigades med denna illustration av Thorén.
4 Bulletinen Nr 3 • 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Välkommen till
100-årsfirande med
förändringens vindar
Förbundsstämman i samband med REVs 100årsjubileum
markerar att pionjärtiden definitivt
är förbi. Nu sveper starka förändringens vindar
in över svensk väghållning. Den pigga 100åringen
går till offensiven för att möta dem och
slå vakt om våra medlemmars intressen i föreningar
och samfälligheter. Stämman och jubileet
angår i hög grad er alla, som sliter med
landets enskilda vägar.
REVs 100-årsjubileum innebär en brytpunkt
för vår unika enskilda väghållning. Den statliga
trafikverksutredningen vill att alla statens trafikverk
slås samman till ett superinfrastrukturverk.
På samma gång ska kommuner, län och
regioner få större inflytande över väghållningen.
De enskilda vägarna tas inte upp i utredningen.
Vår folkrörelse, som ibland kallas ”den tredje
väghållaren”, ska förstås smidigt anpassa kompetens,
struktur, organisation och finansiering
efter samhällsförändringarna. Utan att ge upp
vårt hävdvunna sätt att driva väg.
Vägverket har presenterat en ödestyngd utredning
om de enskilda vägarna i framtiden.
Ytterst kunde den upplevas som ett hot mot
landsbygdens utveckling och just vår frihet och
självständiga roll i föreningar och samfälligheter.
Vi underkände delar av utredningen och verket
lyssnade på oss. Vi arbetar nu vidare.
Detta bidrar nu bl a till att vi vässar och förändrar
REVs arbetssätt. Vi går nu på offensiven
med en räcka åtgärder gentemot politikerna,
verken och myndigheterna. På stämman presenterar
förbundsordföranden en handlingsplan
med 14 punkter.
REV står väl rustat
Historiker Pär Blomkvist skriver på REVs uppdrag
Sveriges historia om de enskilda vägarna.
Han pekar på att den enskilda väghållningen
ännu idag vilar på urgammalt och hävdvunnet
sätt att driva vägar. Våra starkaste vapen har alltid
varit det personliga engagemanget, närheten
och lokalkännedomen. Dessutom visar statens
egna utredningar att den tjänar grova pengar
på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar
till lägre kostnader. REV står alltså väl rustat
att möta förändringarnas vindar och byråkratisk
klåfingrighet i samhället.
Läs mera i de följande artiklarna och anmäl
dig nu till stämman och jubileet.
Välkommen!
Bulletinen Nr 3 • 2009 5

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
RAKA RÖR
– så ska REV påverka politiken
Tillsätt en ny utredning om framtidens enskilda vägar, infrastrukturminister
Åsa Torstensson. Det är första önskemålet
i REVs nya handlingsplan för kontakterna med politiker,
departement, verk och myndigheter fram till valet. Vid
Förbundsstämman den 10 oktober, i samband med 100-årsjubileet
2009, presenterar REVs förbundsordförande Sven
Ivarsson handlingsplanen.
Tydliga spelregler
Handlingsplanen har titeln Raka Rör. Enkelt uttryckt handlar
det om att försöka påverka landets politiker i en gynnsam
riktning för den enskilda väghållningen. Makthavarna måste
lyssna på våra medlemmars önskemål och behov, och självklart
ta hänsyn till dem. I de offensiva kontakterna med politikerna
ska REV hela tiden eftersträva raka rör och tydliga
spelregler för våra föreningar och samfälligheter.
Ny framtidsutredning
Handlingsplanen innehåller en lista
på 14 punkter med olika mål, som
REV aktivt ska verka för att uppnå
fram till valet. Överst på listan står
alltså att förmå infrastrukturministern
att starta en ny framtidsutredning av
det småskaliga vägnätet.
REV underkände, som bekant, Vägverkets utredning om
de enskilda vägarna i framtiden. Problemet med Vägverkets
översyn var fokuseringen på den fysiska hanteringen
av bidrag. Väghållningens mål, syften, behov, finansiering,
prioriteringar etc berördes inte. En riktig utredning om den
enskilda väghållningen i framtiden bör fokusera på mer strategiska
frågor. Den måste ge en helhetsbild av vägtransportsystemet
med det lågtrafikerade vägnätet i sitt sammanhang.
REV har därför redan skrivit till infrastrukturministern och
föreslagit att en visionär person, som t ex den tidigare tra-
”Tillsätt en ny utredning
om framtidens enskilda
vägar, infrastrukturminister
Åsa Torstensson”
fikverksutredningens ordförande Nils Gunnar Billinger, ska
få uppdraget med framtidsutredningen.
Transportstyrelsen tar över
En annan tung fråga för REV är att hitta en modell, som
innebär raka rör vid utbetalningarna av det årliga statsbidraget
från Regering/Riksdag till enskilda vägar. Medlen
från staten ska vara klart öronmärkta för enskild väghållning
med en ur samhällsekonomisk synvinkel ”rätt” mottagare
och ”rätt” verksamhet. En möjlig lösning är att låta Transportstyrelsen
utbetala anslagen och i samråd med REV
specificera användningen.
Krav på kvalitet
Inom Transportstyrelsen arbetar man just nu med frågan
om vilka normer och kvalitetskrav som kan ställas på enskilda
vägar. REV deltar naturligtvis i detta arbete och ger
synpunkter. En intressant fråga är
om inte den myndighet som ställer
kraven också bör ansvara för den
statliga med finansieringen som behövs
för att uppfylla kraven. Återigen
bör inte statens finansiering av
de enskilda vägarna formellt gå över
till Transportstyrelsen, som i sin tur
nyttjar REV ute på fältet?
Betala ut pengarna
I enlighet med handlingsplanen kräver REV vidare att
Vägverket skyndsamt stöttar de enskilda väghållarna i arbetenas
genomförande och betalar ut beslutade anslag från
Regeringens närtidssatsning och infrastrukturpropositionen.
REV begär också en prioriterad lista över de projekt
som Vägverket förmedlar pengar till. Medlen avser 2009,
som snart är till ända.
6 Bulletinen Nr 3 • 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Broarna undersöks
REV önskar att ansvaret för så kallade
konstbyggnader, huvudsakligen broar,
på de enskilda vägarna överförs till
Transportstyrelsen. Detta är en orimlig
uppgift för en vägsamfällighet att ansvara
för. REV vill att samfälligheten
behåller den fysiska anläggningen, men
Staten/Transportstyrelsen går in med
ansvar för besiktningar, trafikklassning
och finansiering av betungande underhållsåtgärder.
Beslut måste komma i
denna gamla fråga.
REV vill låta göra en inventering
av broarna på de enskilda vägarna.
Härvid görs också en ekonomisk be-
dömning av det aktuella renoveringsbehovet.
Ny organisation
I handlingsplanen konstateras också
att utökade arbetsuppgifter för REV
signalerats från staten. Det innebär att
arbetet med att förändra REVs organisation
måste fortsätta och intensifieras.
REV måste även finna nya finansieringsformer
från staten för att täcka
t ex utbildnings- och konsultinsatser
gentemot medlemmarna.
Många toppmöten
I handlingsplanen planeras också en
rad betydelsefulla överläggningar och
toppmöten. Dessa ska arrangeras med
Närings-, Jordbruks- och Finansdepartementen,
samtliga riksdagspartier,
Vägverket, Banverket, Jordbruksverket,
Sveriges Kommuner och Landsting,
SKL, m fl.
Inför samtalen med staten genomför
REV en enkät till alla landshövdingar
om aktuellt läge för enskilda vägar inom
deras län, såväl landsbygd som alla tätorter.
Det gäller även att få en inventering
av antalet enskilda vägar och deras
betydelse i respektive län.
Mera om förbundets handlingsplan
kommer på förbundsstämman.
Bulletinen Nr 3 • 2009 7

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Våra enskilda vägar
går till historien
Nu skrivs äntligen Sveriges historia om de enskilda vägarna. I samband med Riksförbundet
Enskilda Vägars 100-årsjubileum har REV gett historiker Pär Blomkvist i
uppdrag att forska och författa om det engagerade och oftast oavlönade arbete som
genom århundradena lagts ned på det småskaliga vägnätet. Pär Blomkvist, som
med stor entusiasm gripit sig an uppgiften, konstaterar:
– Väldigt lite har forskats och skrivits om de enskilda vägarna. De enskilda vägarnas
styrka är idag samtidigt deras svaghet.
Historiken – eller historieboken – beräknas bli klar mot slutet av året.
Pär Blomkvist, som har stor kompetens som
historiker och även arbetar som lärare och forskare
på avdelningen för industriell dynamik vid
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm,
berättar:
– I begynnelsen var alla vägar enskilda. Vägar
byggdes och underhölls av den lokalbefolkning
som hade omedelbar nytta av dem. Det var först
i och med statens ökade intresse som vissa vägar
blev allmänna och så småningom helt överförda i
samhällelig ägo.
Några historiska hållpunkter:
Forntidens svenska vägar var upptrampade stigar.
Först från vikingatiden vittnar runstenar om
att en rudimentär form av organiserat vägbyggande
uppstått. Påfallande ofta var det kvinnor
som var ansvariga och lät röja väg – ”braut rydia”
som det kallades.
I de medeltida landskaps- och landslagarna
fick Sverige sina första vägnormer. Kungsväg
skulle hålla minst 10 alnar (6 m), byväg 6 alnar
(3,6 m) och kvarnväg 5 alnar (3 m). Gustav Vasa
arbetade för att få ett sammanhängande nät av
vägar anpassade för vagnar, men lyckades inte
så bra. Vägarna var i första hand en lokal angelägenhet
i Sverige ända fram till 1800-talets
industrialisering.
* Vägarna reglerades först med lagen från 1734
och sedan i den nya lagstiftningen från 1891.
Uppdelningen i allmän respektive enskild väg
återupprepades i bägge dessa lagar. Med enskild
väg menades inte en strikt privat väg att brukas
endast av fastighetsägaren (utfartsvägar, vägar
mellan ägorna) utan lokala vägar inom en by.
De enskilda vägarna kallades också ”vägar i by”
(1734) eller bygdevägar (1891). Enskild väg eller
bygdeväg skulle enligt 1891 års väglag ha en minimibredd
på 3,6 meter.
* De enskilda vägarna var helt och hållet byns
eller bygdens angelägenhet. För dem gällde att
jordägarna själva fick bekosta och utföra både
nybyggnation och underhåll. Förutom vad gällde
regler för vägbredd blandade sig inte staten i.
Denna princip gällde långt in på 1900-talet.
* 1944 förstatligades de allmänna vägarna i
Sverige och intresseprincipen flyttades upp till
en samhällelig nivå. Nu var det hela rikets ansvar
att hålla väg i laggillt skick. Men det fanns
en inte obetydlig restpost där intresset från de
närmast berörda fortfarande fick gälla – nämligen
de enskilda vägarna.
forts på sid 10
8 Bulletinen Nr 3 • 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Hultfredstrakten på 1940-talet.
FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG
Bulletinen Nr 3 • 2009 9

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
forts från föregående sida
Våra enskilda vägar ...
REV bildas
Efter förstatligandet av de allmänna vägarna uppmärksammade
Länsstyrelsen i Stockholm problemen
med administrationen av de enskilda vägarna
i tätort och tog 1949 initiativ till bildandet av REV,
som blev riksförbund 1968. Av staten (Vägverket)
och länsstyrelserna har REV betraktats som ”den
tredje väghållaren”.
Vad man skulle kunna kalla närhetsnyttoprincipen,
dvs intresseprincipen tolkat på det gamla sättet
– att brukaren ska bygga och underhålla – finns den
idag kvar enbart för de enskilda vägarna. I någon
mening finns också naturaunderhållet kvar, även om
det idag är få som använder egna redskap, dragdjur
och maskiner. De enskilda vägarna administreras
alltså enligt sekelgammalt och hävdvunnet sätt.
Frågan är om detta är effektivt.
Enskild väghållning lönsam för staten
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är frågan om effektiviteten
lätt att besvara. Enligt REVs ordförande
Sven Ivarsson är det mycket lönsamt för staten att
användarna tar hand om de enskilda vägarna. Anläggning
och underhåll kostar mindre än hälften så
mycket i enskild regi. Sven Ivarsson får medhåll av
Statens offentliga utredningar 2001:67: ”Analyser
visar att drift och underhåll av enskilda vägar kostar
mindre än drift och underhåll av motsvarande
lågtrafikerade allmänna vägar, även om hänsyn
tas till fastighetsägarnas obetalda arbete och egna
Boge på Gotland 2008.
foto
ekonomiska insatser. Denna skillnad i kostnader
kan förklaras av att väghållningsstandarden lättare
anpassas till de lokala behoven vid enskild väghållning”.
Styrka och svaghet
– Närhetsnyttoprincipen innebär samtidigt en
paradox, menar Pär Blomkvist. Den övriga delen
av systemet, de allmänna vägarna, har förändrats
mot en väghållning baserad på avancerad sakkunskap
och expertis inom teknik för byggande och
underhåll respektive ekonomi och juridik. Inom
de enskilda vägarna saknas ofta denna specialkompetens.
Av uppenbara skäl kan inte styrelsen för
en vägförening eller samfällighet förväntas ha sakkunskap
i nivå med den statliga väghållaren. Det är
mödosamt för amatörer att hålla reda på alla regler
och ekonomiska kalkyler. För att inte tala om att
professionell väghållning kräver ingenjörsmässiga
kunskaper som inte alla besitter.
Paradoxen är således den att de enskilda vägarnas
styrka samtidigt är deras svaghet. Styrkan
som kommer av närheten och lokalkännedomen
innebär samtidigt att man inte kan förvänta sig att
väghållarna har kompetens för rationell väghållning.
Närhetsnyttoprincipen är en verklig tillgång
och på samma gång en brist.
Mer om Pär Blomkvists forskning kommer
senare när historiken blir färdig.
0 Bulletinen Nr 3 • 2009
FOTO: MISSE N JOSEFSSON

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Regeringen representeras av vår högste
väghållare – infrastrukturminister
Åsa Torstensson – vid Riksförbundet
Enskilda Vägars 100-årsfirande den
10-11 oktober i Södertälje. Du och alla
andra som är med i REVs föreningar
och samfälligheter runt om i Sverige är
hjärtligt och varmt välkomna. Det är ni
medlemmar som är huvudpersonerna
och hela jubileumsprogrammet är upplagt
för er. Skynda och anmäl dig. Nu!
Att Åsa Torstensson kommer vill
vi gärna se som ett uttryck för verklig
uppskattning av det vardagsslit som
läggs ned i REVs föreningar och samfälligheter.
Infrastrukturministern är
väl förtrogen med det jordnära arbetet
och de växande kraven på kunskaper
i teknik, juridik och ekonomi, som
dagligdags ställs på våra medlemmar.
Åsa Torstensson är på väg att bli något
av ett skyddshelgon för den enskilda
väghållningen, bl a genom sina positiva
uttalanden (exempelvis: ”ovärderligt
arbete i samfälligheterna”) och konkreta
anslagshöjningar.
Bulletinen Nr 3 • Bulletinen Nr 3 2009
• 2009
Jordnära
100-årsjubileum
hyllar våra medlemmar
Åsa Torstensson,
infrastrukturminister
invigningstalar.
Högtidstalare Chris
Heister, landshövding i
Västerbotten.
Även vår högtidstalare vid jubileet,
landshövdingen i Västerbotten Chris
Heister, känner vår vardag. Chris
Heister är styrelseordförande i den
nya myndigheten Tillväxtverket, som
bl a ersätter Glesbygdsverket. Goda
enskilda vägar är, som vi alla vet,
grundbulten för stärkt utvecklingskraft
på landsbygden.
Ett 100-årsjubileum bör
förstås också krönas med lite
kunglig glans. Vi jobbar på det, men
kan ännu inte avslöja något.
Hjärtligt och varmt välkomna!
Från arrangören REVs sida vill vi
med Jubileumshelgen framförallt
hylla våra medlemmars engagemang
och tuffa arbete. Vi sätter strålkastarljuset
på den jordnära vardagen genom
de nio seminarierna, debatterna
och anförandena. Vi önskar också att
alla våra gäster och deltagare ska få
en trevlig och rolig helg.
Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2009
REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i samband med 100-årsjubileet i Södertälje.
Stämman hålls på Hotell Skogshöjd den 10 oktober 2009 kl 16.00. Dagordning enligt stadgarna.
Stämmohandlingar medföljer detta nummer av Bulletinen.

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Jubileumsprogrammet 1
Du är hjärtligt välkommen till vår jubileumshelg!
Lördagen den 10 oktober kl 11.30 – söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00 på
hotell Skogshöjd i Södertälje.
Lördagens program är fullmatat med allt från högstämda högtidstal till nyttiga och
jordnära seminarier om den enskilde väghållarens vardag.
Räkna med spännande samtal om förbundets jubileumsönskningar. Var själv med
och diskutera högaktuella frågor på förbundets årsstämma. På kvällen gläds vi tillsammans
på Jubileumsmiddagen med trevlig underhållning.
Vi hoppas också få sprida kunglig glans över 100-årsjubileet!
Lördagen den 10 oktober
Programledare: Lars Gunnar Tannerfors
kl 11.30 Välkomstlunch
Värdar: Maria Sundström och Leif Kronkvist, REV
kl 12.30 100 år för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Kunglig glans
Invigningstalare: Åsa Torstensson, infrastrukturminister
Högtidstalare: Chris Heister, styrelseordförande i nya
Tillväxtverket och Landshövding i Västerbotten
”Drömmar om gyllene enskilda vägar till framtiden”
Sven Ivarsson, förbundsordförande i REV
”Jag älskar enskilda vägar!”
Uruppförande av The Diamonds
kl 13.30 REVs Jubileumsönskningar
Debatt/samtal med Mats Persson, generaldirektör i Jordbruksverket
Kenneth Kvist, styrelseordförande i Vägverket,
Chris Heister, styrelseordförande i Tillväxtverket
Anders Ygeman, riksdagsledamot (S), ledamot av Trafikutskottet
Sven Ivarsson, REV, m fl
kl 14.30 Kaffetår med jubileumskaka samt presentation av
utställare
kl 15.00 Seminarier Block 1
(se särskilt program)
kl 16.00 Förbundsstämma
kl 19.00 Jubileumsmiddag med underhållning av The Diamonds.
Jubileumstal.
The Diamonds underhåller.
2 Bulletinen Nr 3 • 2 Bulletinen Nr 3 2009
• 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
0-11 oktober 2009
Söndagens program domineras av Jubileumsdebatten: ”Med nya krafter för en stärkt
utveckling av Sverige”. Representanter för REV möter bland andra företrädare för
departement, verk och myndigheter som berörs av föreningarnas och samfälligheternas
framtidsfrågor.
Det gäller att vara pigg och alert redan kl. 8.30 på morgonen då våra vägseminarier
fortsätter. Det blir också tillfälle att besöka utställarna på vårt 100-årsjubileum.
Först efter lunch avslutas vår Jubileumshelg. Vi hoppas den ska kännas angelägen
och värdefull för alla deltagare.
Söndagen den 11 oktober
Programledare: Lars Gunnar Tannerfors
kl 08.30 Seminarier Block 2
(se särskilt program)
kl 09.30 Seminarier Block 3
(se särskilt program)
Kaffetår och tid för besök bland utställare
kl 10.45 Nya enskilda vägar i full färd mot 2070
Enskilda vägars framtidsutveckling;
Janeric Reyer, tidigare regionchef i Vägverket
kl 11.00 Med nya krafter för en stärkt utveckling av Sverige
Stordebatt: REV möter bl a Maria Wingård, politiskt sakkunnig,
Jordbruksdepartementet, Per Wenner, direktör, Vägverket,
Gunilla Glasare, direktör, SKL, Staffan Widlert, generaldirektör, Transportstyrelsen,
Håkan Norén, ordförande, Maskinentreprenörerna, ME,
samt representant för Näringsdepartementet, m fl.
Personliga funderingar i 100-årsjubileets sista minuter
Lena Erixon, generaldirektör, Vägverket
Summering av Jubileumshelgen
Sven Ivarsson, ordförande REV
kl 12.30 Avslutande lunch.
Enskild bro över Klarälven, 111 meter lång. En fråga som
togs upp på förra årets stämma. Vad blir det i år?
Bulletinen Nr 3 • Bulletinen Nr 3 2009 3
• 2009 3

1
2
3
4
5
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Seminarier REV stämma 10-11 oktober 2009
10 oktober 15.00 -15.45
Seminarie nr 1
Förvaltning och lagar,
Upphandling
Vilka lagar har vi att rätta oss efter när vi ska
förvalta vår samfällighet? Hur går en förenklad
upphandling till och vilka regler gäller?
Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokat-
byrå AB, suppleant i REVs styrelse
Seminarie nr 2
Försäkringsfrågor
Vad ingår i REVs försäkring? Olika försäkringsärenden
tas upp.
Hans-Otto Nilsson, försäkringsjurist, If
Seminarie nr 3
Momsfrågor. Frågor i
samband med byte av
föreningsfunktionärer
Hur gör vi med momsen? Vad gäller vid byte
av föreningens funktionärer?
Bengt Nydahl, advokat Lindhes advokatbyrå AB,
ledamot och vice ordförande i REVs styrelse
11 oktober 8.30-9.15
Seminarie nr 4
Indrivning av vägavgift
Har vi någon möjlighet att kräva in obetalda
vägavgifter? Hur gör man, vad ska föreningen
tänka på?
Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs
styrelse
Seminarie nr 5
Vägmärken och farthinder
Vilka vägmärken får vi som väghållare sätta
upp längs vår väg? Vilka farthinder kan vi användas
oss utav och vilka beslut krävs?
Leif Kronkvist, VD REV, vägtekniker
6
7
8
9
Seminarie nr 6
Röjning, dikning,
löpande underhåll och
vattenproblematik
Måste vi röja och dika längs vår väg?
Vilken standard ska vår väg ha?
Vems ansvar är vattnet?
Sven Ivarsson, ordförande i REVs styrelse,
vägtekniker
11 oktober 09.30-10.15
Seminarie nr 7
Ledningsrätt, planfrågor,
skadestånd
Hur ska föreningen agera när någon vill lägga
ledning i vägen? Hur agerar vi när kommunen
vill detaljplanera? Vad händer om någon kör
sönder vägen?
Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokatbyrå AB,
suppleant i REVs styrelse
Seminarie nr 8
Andelstal, förrättning och
omförrättning
Vad händer om andelstalen är inaktuella?
Vad är nyttan med uppdaterade andelstal?
Kan föreningen själv ändra andelstal?
Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs
styrelse
Seminarie nr 9
Statsbidrag
Kan vi få statsbidrag till vår enskilda väg, och
i så fall hur mycket? Hur går ansökan till?
Vem beslutar om föreningen får bidrag?
Råger Palm, Vägverket Region Väst
4 Bulletinen Nr 3 • 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige
Anmälningsblankett till
förbundsstämma, seminarier och logi
På REVs hemsida finns en anmälningsblankett som kan sändas som e-post.
Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 30 september 2009.
Förening Medlemsnummer
Endast förbundssammanträdet för medlemmar (ingen kostnad), antal personer:
Logi/ konferens enl Seminarieanmälningar enl
Ombud För- och efternamn nedan ange A, B eller C föreg sida, ange 1, 2, 3 osv
Ev allergi/veg önskemål:
Behöver transfer från tågstation. Ankomsttid:
Konferensdeltagare Medlem Icke medlem
A. Helpension i enkelrum, lör-sön 1 600:-/person 2 500:-/person
B. Helpension i dubbelrum, lör-sön 1 200:-/person 2 100:-/person
C. Dagkonferensgäst 800:-/person 1 500:-/person
(allt utom logi), lör- sön
Postadress, tel nr och e-postadress dit REV skickar bekräftelse
på anmälan och faktura:
Underskrift
Namnförtydligande
15.00-15.45 8.30-9.15 9.30-10.15
I helpension ingår:
• Lördagens lunch
• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe
• Förbundsstämman
(för medlemmar)
• Välkomstdrink
• Trerätters supé inklusive dryck
och underhållning
• Logi med frukostbuffé
• Söndagens seminarier inkl kaffe
• Lunch.
Anmälan skickas till
OBS!!
Sista chansen
för anmälan!
Riksförbundet Enskilda Vägar
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
Tfn: 08-20 27 50
Fax: 08-20 74 78
E-post: kansliet@revriks.se
Bulletinen Nr 3 • 2009 5

Förbundsstämman 2009
Vik här och tejpa ihop
REV. Riksförbundet Enskilda Vägar
SVARSPOST
Kundnummer 110724900
110 05 STOCKHOLM
Avsändare:
Frankeras ej
REV
betalar portot
6 Bulletinen Nr 3 • 2009

Vägverkets regelverksöversyn
slutrapporterad i samråd
med REV
I föregående nummer av Bulletinen meddelade vi att den sedan
länge emotsedda översynen av regelverket för statlig medfinansiering
av det enskilda vägnätet i flera avseenden inte uppfyllde våra
önskemål eller förväntningar. Strax innan tidningen gick till tryck
återupptog dock Vägverket och REV samtalen.
Därefter har vi under Vägverkets Per
Wenners (vilken inte deltog i den tidigare
utförda översynen) ledning i positiv anda
gått igenom REVs synpunkter gentemot
rapportutkastet. Vi kan konstatera
att Vägverket och REV egentligen vill
samma sak, dvs ha effektiv och rationell
hantering av de statliga medlen och god
väghållning. Under samtalens gång enades
vi om att materialet i flera avseenden
behövde kompletteras eller modifieras.
Till exempel:
• Momsfrågan liksom ansvaret för
broar måste klarläggas. Samarbetet
mellan Vägverket och REVs
jurister fortsätter härvidlag.
• Finns det vägar som i dag faller
utanför regelverket som samhällsekonomiskt
borde vara berättigade
till stöd?
• Frågan om tätortsvägar får lösas i
ett större sammanhang.
Den schablonmodell som REV i och för
sig varit positiv till får nu inte de dramatiska
konsekvenser som det ursprungliga
förslagets. Vi ser fram emot fortsatt
god nytta av de ytterligare medel som
regeringen och riksdagen anvisat under
senare år.
REV och Vägverket
besöker väghållare
En effekt av samtalen som kommer att
märkas för några av våra medlemmar
är en överenskommelse om gemensam
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM
uppföljning av väghållarnas situation.
Under hösten/vintern kommer vi att gemensamt
besöka ett antal slumpmässigt
utvalda väghållare (bland de som svarat
på vår enkät) och göra ingående studier
av deras förhållanden, möjligheter och
svårigheter.
Tack Vägverket för att ni lyssnade
Nu fortsätter Vägverket och REV med
gemensamma krafter arbeta för de enskilda
väghållarnas bästa. Som statsrådet
Åsa Torstensson brukar säga: ”Utan våra
enskilda vägar skulle Sverige inte fungera.
Det ideella engagemang som läggs
ner i våra samfälligheter är ovärderligt”.
Text Sven Ivarsson
REV NYTT
REV vill låta göra en
inventering av broarna
på det enskilda vägnätet
och göra en ekonomisk
bedömning av renoveringsbehoven.
Bulletinen Nr 3 • 2009 7

JURIDIK
När leke
En lekplats för barnen vill
många familjer ha nära till.
Gärna på föreningens grönområde
om knuten. Vad kan
egentligen vara enklare än att
bygga en sandlåda, sätta upp
några gungställningar och en
rutschkana?
Riktigt så enkelt är det inte
anser Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL, som uppskattar
antalet olyckor på skolgårdar
och lekplatser i Sverige till i
genomsnitt 50 per dag. I SKLs
bok ”Säkra lekplatsen” kan
man lära mer om hur lekplatser
ska utformas för att minska
olycksrisken.
Många samfällighetsföreningar och
vägföreningar har förutom ansvaret
för de enskilda vägarna också ansvar
för grönområden. Där finns ibland en
anlagd lekplats, eller kanske någon
på en stämma väcker frågan om att
anlägga en lekplats.
– I båda fallen gäller det för styrelsen
att kontrollera vad som står i stadgarna
och lantmäteriförrättningen, berättar
REVs lantmätare Sture Källgården.
8 Bulletinen Nr 3 • 2009
FOTO: MARIA SUNDSTRÖM

n blir allvar
I anläggningsbeslutet står vad som
ingår i gemensamhetsanläggningen,
dvs vad samfälligheten har ansvar
för.
Om det inte står något om ansvar
för lekplats och en sådan finns anlagd
inom föreningens område och sköts
av föreningen kan styrelsemedlemmarna
personligen ställas till svars för
olyckor som inträffar där. Föreningsmedlemmar
kan också ifrågasätta
varför styrelsen lägger de gemensamma
pengarna på lekredskap till
en lekplats som enligt förrättningen
inte ingår i samfälligheten.
Bok om lekplatser
För föreningar som enligt förrättningen
har ansvar för lekplatser
Beställ från Sveriges
Kommuner och Landsting,
tel: 08-709 59 90.
Boken kostar 245 kr +
moms och frakt.
är SKLs nyligen omarbetade bok
”Säkra lekplatsen – olycksförebyggande
utformning av lekplatser och
lekredskap” en källa till inspiration.
I boken kan man läsa om vikten av
att sätta sig in i hur en lekplats ska
konstrueras för att barn i olika åldrar
ska få stimulans. Dessutom finns
information om hur man ska bygga
för att minska olycksrisken, och hur
man ser till att år efter år hålla god
standard. Med många tänkvärda illustrationer
visas bl a hur barn brukar
lekredskap, staket och soffor på annat
sätt än vuxna. Det gäller t ex att
tänka på att barnhuvuden kan fastna
mellan spjälorna i ett staket och att
små fingrar kan fastna i kedjor.
Text Gunilla Hellström
Fråga advokaten
FRÅGA: Kan en vägförening ställas till svars för
en olycka som inträffar på områdets lekplats?
Hur ska man göra när vägföreningens förrättning
visar att en lekplats inte ingår i det man är
satt att ansvara för och det finns medlemmar
som ändå vill anlägga en sådan?
SVAR: Om ett barn skadar sig på den av
vägföreningen förvaltade lekplatsen kan
föreningen komma att ställas till svars för
olyckan. Precis som vägarna ska en lekplats
som omfattas av vägföreningens ansvar skötas
på ett sådant sätt att vägföreningen inte
kan anses ha agerat vårdslöst i det fall en
olycka inträffar. Annars kan föreningen bli
skadeståndsskyldig. Exempelvis kan vårdslöshet
vara att en lekplats har fått förfalla
så att lekredskapen inte längre är säkra att
använda.
Vad gäller frågan om att anlägga en lekplats
när en sådan inte finns med i anläggningsbeslutet
så finns det flera aspekter att
tänka på. Om det inte står något om ansvar
för lekplats kan styrelsemedlemmarna
personligen ställas till svars för exempelvis
olyckor som inträffar på en sådan som finns
anlagd inom föreningens område. Föreningsmedlemmar
kan också ifrågasätta varför
styrelsen otillåtet lägger föreningens pengar
på lekredskap till en lekplats som enligt förrättningen
inte ingår i gemensamhetsanläggningen.
Enkelt kan svaret sammanfattas till
att om det inte står något där om en lekplats
så ska föreningen heller inte ha ansvar för
någon sådan.
Det finns ett sätt att ändå tillmötesgå en
grupp föräldrar som vill skapa en lekplats för
sina barn. Vägföreningen kan låta dem att i
form av en oberoende ideell förening ta en
bit av ett grönområde och själva se till att
lekplatsen utformas ändamålsenligt. Det blir
då den ideella föreningens ansvar att se till
att lekplatsen hålls i gott skick och som även
ansvarar för eventuella olyckor. En sådan
ideell förening kan även exempelvis söka
egna bidrag hos kommunen och sponsring
från företag för sin verksamhet.
Under rubriken Fråga
advokaten besvaras juridiska
frågor som kommer in till
förbundet. Frågorna besvaras
av advokaterna Bengt Nydahl
och Uno Jakobsson på Lindhés
Advokatbyrå AB. Välkommen
att maila dina frågor
till kansliet@revriks.se
Uno Jakobsson
Bulletinen Nr 3 • 2009 9
9

JURIDIK
Vägföreningen mot markägaren
– vem har rätt till
förvaltat grönområde?
Rätt ska vara rätt, tyckte Kållekärrs vägförening, när nu kommunen
beslutat att det ska vara enskilt väghållaransvar för deras
mark som ligger inom planområde. I så fall ska inte kommunen
använda marken och dessutom spärra av den med ett trafikfarligt
placerat staket.
Med hjälp av REVs advokat och kronofogden fick föreningen
rätt mot kommunen.
Tätorten Kållekärr ligger mitt på Tjörn
och fungerar som ett kommunikationsnav
för ön. I Kållekärr finns service
som apotek, bussterminal, sjukhem,
skola och vårdcentral m m insprängd
mellan villaområdena. Kållekärrs vägförening
ansvarar för samhällets 6,5
km vägar inom detaljplanerat område.
Föreningen ansvarar även för grönområden,
p-platser, belysningsanläggning,
lekplatser m m. Att vägföreningen ansvarar
för så mycket bygger på praxis
och lång tradition. Kommunen har vid
förrättningar framfört att vägföreningen
är bäst lämpad för skötseln och att det
för kommunen är den bästa lösningen
ur ekonomisk synvinkel.
Jan Johansson, sedan 32 år styrelseord-
förande i Kållekärrs vägförening, anser
att samarbetet med kommunen fungerade
bra fram till för tre år sedan. Då
tillträdde nya politiker och tjänstemän
i kommunledningen och de kommunala
bolagen, varefter samarbetet inte
fungerat på ett godtagbart sätt.
– Med en kommun som Tjörns lär
man sig mycket om de författningar
som styr både kommunens och vägföreningens
förvaltning. Det gäller
att hålla sig ordentligt informerad om
vad som pågår i kommunen och ligga
ett steg före kommunens politiker och
tjänstemän. Genom åren har det visat
sig att de ofta har mindre sakkunskap
än vi i vägföreningen. Exempelvis är
de senaste tvisterna resultatet av en
Källekärrs vägförening ansvarar för samhällets 6,5 km vägar inom detaljplanerat
område, grönområden, p-platser, belysningsanläggning, lekplatser mm.
olycklig kombination av politikernas
och tjänstemännens bristande vilja till
samråd och information, deras vilja att
bestämma över vägföreningens verksamhet
och okunskap om gällande
författningar.
Kommunen stämde vägföreningen
Ett irritationsmoment för de boende i
villaområdet Lilldal har varit trafiken
till och från kommunens verksamheter
och fastigheter i Lilldalsområdet. De
senaste 15 åren har trafiksituationen
i området varit oacceptabel vad gäller
utfarter, tillfarter etc. Istället för att,
som vägföreningen sedan 1995 vid
flera tillfällen föreslagit, rusta upp och
använda en ursprunglig huvudtillfart
till Lilldalsområdet har kommunen låtit
transporter ske genom villaområdet.
Vägföreningens påtryckningar via
hot om avstängning, utifrån ett beslut
på 2006 års föreningsstämma, ledde
till positiva samtal med kommunchefen
och -juristen. Upprustning av den
ursprungliga huvudtillfarten projekterades
och upphandlades varefter ar-
forts på nästa sida
FOTO: JAN JOHANSSON
20 Bulletinen Nr 3 • 2009

Vi förbereder.
Just nu utreds det om Sverige ska få nya höghastighetståg som kan köra i 350 km/h
mellan Göteborg, Malmö, Stockholm och upp till Sundsvall. De behöver nya banvallar.
Sådana bygger vi. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.
Alltid på väg
www.svevia.se
EHRENSTRÅHLE BBDO

JURIDIK
forts från föregående sida
Vem har rätt till ...
betena beställdes. Men detta stoppades i senare skede av
kommunens verkställande arbetsutskott. Kommunen stämde
vägföreningen i Fastighetsdomstolen, men backade vid
de förberedande förhandlingarna och skrev ett avtal med
vägföreningen att kommunen skulle genomföra trafikstyrningsåtgärder
för att lösa problemen med genomfartstrafiken.
Några åtgärder genomfördes dock aldrig.
Under tiden planerade kommunens bolag att påbörja bygget
av en panncentral och nedläggning av fjärrvärmeledningar
i föreningens vägar. Bygglovet för panncentralen smögs
igenom samhällsbyggnadsnämnden utan att vägföreningen
och berörda grannar fick yttra sig. Kommunen hoppade även
över att göra lantmäteriförrättning för att lägga ner ledningar
i vägar och grönområden. Kommunens företrädare hävdade
att ”man gör som man vill då man ändå äger marken”. Vägföreningen
krävde att en ledningsrättsförrättning skulle
genomföras innan arbetena fick påbörjas, och hotade med
att polisanmäla kommunen och det kommunala bolaget om
inte detta gjordes. Kommunen ordnade via Lantmäteriet en
ledningsförrättning. Då denna visade sig innehålla formella
fel till vägföreningens nackdel överklagade föreningen till
Fastighetsdomstolen. Med bistånd av REVs advokat Uno
Jakobsson föreslog vägföreningen kommunen att, istället för
att ta en rättsprocess, avtala om att reglera ledningsarbetenas
utförande samt ge slitageersättning. Ett avtal tecknades som
reglerade ledningsförläggningen,
ersatte vägföreningen för sina
kostnader samt gav en slitageersättning
på 145 000 kr.
Nästa steg för kommunen var
att påbörja arbetet med en tillbyggnad
till Valåsens ålderdomshem.
Till det tog man vägområde och grönområde som
förvaltas av Kållekärrs vägförening i anspråk. Utan att fråga
vägföreningen om lov satte kommunen upp byggbodar och
spärrade av området med ett staket, som på ett trafikfarligt
sätt även tog en del av vägområdet i anspråk. När vägföreningen
såg till att få ta del av bygglovet visade det sig att
det på det intilliggande grönområdet, som förvaltas av vägföreningen,
planerades både nya vägar och p-platser. Kommunchefen
lät meddela att man ansåg sig ha rätt att disponera
egen mark och att vägföreningens framställan att man
hade förvaltningsrätten över grönområde och vägar därför
var ”en ickefråga”.
”Kommunen har dålig kunskap
om vilka lagar och förordningar
som styr vägförvaltningen”
Kronofogden kopplades in
Kållekärrs vägförening bestämde sig för att låta pröva frågan
om medlemmarnas rätt till ett grönområde de satts att förvalta.
Med REVs advokat Uno Jakobssons hjälp kontaktade
vägföreningen Kronofogdemyndigheten och begärde hjälp
med en ”summarisk process och särskild handräckning”.
FOTO: JAN JOHANSSON
Kronofogdens särskilda handräckning ger möjlighet att
snabbt få rättelse om t ex någon har besittningsrätten till
ett område och får den kränkt av någon annan.
– I det här fallet var det kommunen som kränkte föreningens
besittningsrätt genom att utan lov ta över området,
säger Uno Jakobsson.
Enkel process:
Först skickade vägföreningen in en redogörelse för att det
fanns ett lagligt fattat beslut på att man hade besittnings-
rätt, och på vilket sätt rätten kränkts.
Kartor, foton och illustrationer på situationen
bifogades.
Kronofogdemyndighetens nästa steg
var att skicka ut informationen till motparten
och be dem att snabbt ge sin
syn på saken.
– I Kållekärrs fall gick kommunen i svaromål med att de
som ägare av marken också hade rätt att tillfälligt ta den
i anspråk för en ombyggnad på en intilliggande fastighet,
berättar Uno Jakobsson.
När båda parterna sagt sitt fattade Kronofogden sitt beslut.
– Kronofogdemyndigheten beslutade att kommunens rätt
inte gick före vägföreningens, fortsätter Uno Jakobsson.
Kommunens äganderätt är helt enkelt inskränkt genom anläggningsbeslutet
som har gett vägföreningen förvaltningsansvaret
för grön- och vägområdet. Det beslut som en gång
fattats att vägföreningen ska sköta grönområdet innebär inte
bara att man har rättighet att göra det. I själva verket innebär
det att man har skyldighet att sköta om det. Det är styrelsens
sak att se till att man uppfyller beslutet vid varje tillfälle.
Så snart ett sådant här beslut är fattat åker kronofogden
normalt ut för att verkställa det. Men Tjörns kommun överklagade
snabbt till tingsrätten varför verkställandet inte genomfördes.
Vägföreningen tog då upp förhandlingar med
Jan Johansson, styrelseordförande
i Kållekärrs vägförening.
22 Bulletinen Nr 3 • 2009

kommunen och lät via advokaten meddela att man var
villig att tillfälligt låta kommunen använda marken.
Detta mot att de återställde den efter sig på ett sätt
som var till gagn för föreningens medlemmar. Dessutom
ville vägföreningen ha en ersättning på 48 000
kr för sina kostnader för processen. Kommunen gick
med på det.
Slutet gott för vägföreningen
– Tvisten slutade lyckligt för föreningens medlemmar,
säger Uno Jakobsson. Man fick rätt i sak och dessutom
ersättning för sina kostnader för att anlita advokat, experter,
lantmäteriet etc.
Jan Johansson berättar hur stämningen var på senaste
stämman:
– På ett offentligt möte man kallat till innan stämman
hade kommunalråden, kommunchefen och verkställande
direktören för kommunens bostadsbolag framfört
att vägföreningen inte förvaltades på ett demokratiskt
sätt och att man skulle skaffa sig bättre insyn
i vägföreningens verksamhet. Dessutom framfördes
osaklig kritik mot förvaltningen av verksamheten, samt
smutskastning av styrelsen och revisorerna. Till stämman
inkom kommunen med tre motioner. De ville få
bort en trafikreglering, upphäva ett styrelsebeslut och
få till ett beslut om att vägföreningen inte hade något
att erinra mot bygget av Valåsen.
Slutligen ville de att medlemmarna löpande skulle få
full insyn i vägföreningens samtliga handlingar. Något
som styrelsen inte är skyldig att ge tillgång till.
Mot bakgrund av alla händelser under verksamhetsåret
bad Jan Johansson REVs advokat Uno Jakobsson
att delta som oberoende ordförande vid stämman. Uno
kunde klubba igenom stämmobeslut med överväldigande
majoritet – att kommunens samtliga motioner
avslogs. Den ovanligt välbesökta stämman såg också
till att kommunen inte heller fick med några representanter
i styrelsen. Inte ens som revisorsuppleant. Avslutningsvis
kom ett förslag från stämman att styrelsearvodet
skulle höjas med 10 000 kr/år, vilket bifölls. En
överväldigande stämmomajoritet gav med sina beslut
styrelsen ett starkt stöd och mandat för förvaltningen
av vägföreningens verksamhet.
– Kommunens försök att diktera villkoren i vägföreningen
nedslogs. Lika lite som lantbrukare och andra
markägare kan ge sig på Vägverket kan kommunen som
markägare diktera villkoren vid enskild väghållning.
– Medlemskapet i REV och hjälpen från advokat
Uno Jakobsson har varit mycket viktiga tillgångar i
tvisterna med kommunen och de kommunala bolagen,
avslutar Jan Johansson. Text Gunilla Hellström
Intrång på
grönområden vanliga
Det som gällde i Kållekärrs vägförening i artikeln här
intill gäller alla intrång på grönområden. Exempelvis i bostadsområden
där vägföreningen även förvaltar ett grönområde.
Det är vanligt att ägare till fastigheter som ligger
i anslutning till grönområdet vill hålla snyggt på sin egen
tomt genom att förlägga allt från vedupplag och komposter
till vinterförvaring av båtar på allmänningen.
REVs advokat Uno Jakobsson uppmuntrar alla REVmedlemmar
att ta tag i saken:
– Det är inte svårt att med Kronofogdemyndighetens
hjälp snabbt få rätt när förvaltningsrätten kränks. Inte ens
Tjörns kommun kunde få rätt genom att hävda att äganderätten
går före förvaltningsrätten genom ett anläggningsbeslut,
avslutar Uno Jakobsson.
Så får ni snabb hjälp av
Kronofogdemyndigheten:
1 Grunden är att styrelsen har ordentlig kontroll på vad
föreningen har att förvalta. Grönområde, väg etc finns
punkt för punkt angivet i lantmäteriförrättningens anläggningsbeslut.
På en bilagd karta finns gränser för
förvaltningsområdet markerade.
2 Om någon gör intrång eller tar delar av föreningens område
i anspråk tar styrelsen reda på vem personen är.
3 Styrelsen skriver till personen i fråga och anmodar denne
att vidta rättelse, dvs omedelbart ta bort det hela.
Det går även att tala direkt med den berörda personen,
men då ska man även lämna en skriftlig dokumentation
på vad som sägs. Styrelsen meddelar att man kommer
att vidta rättsliga åtgärder om inte personen inom tex
en vecka åtgärdat saken.
4 Om så inte görs ansöker vägföreningen hos Kronofogdemyndigheten
om ”särskild handräckning” för att någon
olovligen har tagit föreningens område i besittning.
5 Kronofogdemyndigheten fattar sitt beslut.
6 Kronofogdemyndigheten tar på motpartens bekostnad
bort det som finns upplagt.
Text Gunilla Hellström
Bulletinen Nr 3 • 2009 23
JURIDIK
23

Vägföreningen lever på
Vägen mot Lunneviken riskerar att förlora det kommunala bidraget.
Kommunens årliga bidrag på
25 000-35 000 kr är en förutsättning
för att vägunderhållet ska
kunna leva upp till medlemmarnas
förväntningar. Det anser Kjell
Andersson, styrelseordförande i
Heden–Svalered vägsamfällighet
i Lilla Edets kommun, och tillägger
att med medlemsavgifter på
upp till 6 000 kr/år är taket nått
för vad man kan uttaxera.
Lilla Edets kommun har tidigare lämnat
bidrag på 20 procent av underhållskostnaden
till de vägar som uppbär statligt stöd
på 60 procent. När samhällsbyggnadsnämnden
i Lilla Edets kommun nu letar
besparingsåtgärder är bidraget till enskild
väghållning ett sätt att minska kommunens
kostnader.
I Heden-Svalered vägsamfällighet undrar
man över hur det blir med de 25 000–35000
kr som årligen i september brukar tilldelas
dem för deras 1,1 mil enskilda vägar. Det
här med kommunala bidrag har enligt Kjell
Andersson länge varit lite oklart:
– Av Vägverket erhåller vi stadsbidrag
på 100 000 kr per år och av medlemmarna
uttaxerar vi årligen 225 000 kr. Men vi har
aldrig vetat hur mycket vi ska få i kommunala
bidrag. Gissningen vi budgeterat med
har varit 20 000 kr. Men vi har alltid fått
mer. I år ryktas det att bidraget blir max
20 000 kr för 2009 och 0 kr för 2010.
Heden-Svalered vs ligger lantligt utanför
Lilla Edet. Vägsamfälligheten är en
sammanslagning från 1972 av två mindre
föreningar. Bland dagens 148 medlemsfastigheter
är 20 procent fritidsboende och
80 procent permanentboende. Endast ett
tiotal fastigheter är verksamma jordbruksfastigheter
med djurhållning. Dessutom
finns några skogsfastigheter. En förrättning
gjordes 1990 och trädde i kraft 1994. Därefter
har det skett stora förändringar då det
24 Bulletinen Nr 3 • 2009
FOTO CARIN JACOBSSON, TTELA

marginalen
byggts och sålts ett antal fastigheter.
Bland medlemmarna märks ett stort
antal barnfamiljer med arbetspendling
4 mil till Trollhättan eller 4,5 mil till
Göteborg.
– Vi är en förening med engagerade
medlemmar. 30-55 personer kommer
på stämmorna och kraven på fungerande
väghållning är stora. 1997 rustade
vi vår huvudväg, därefter under
fyra år alla våra bivägar.
Om det kommunala bidraget upphör
tvingas föreningen leva på marginalen.
En sträng vinter kan tex medföra risk
för dåligt vintervägunderhåll.
– Att salta hela vårt vägnät kostar
bara det 35 000 kr per tillfälle. Vi anser
att det inte går att belasta medlemmarnas
ekonomi med ytterligare höjningar
av avgiften. Minskas det kommunala
bidraget måste vi alla acceptera sämre
vägunderhåll. Konsekvenserna av det
blir på sikt ökade kostnader. Och då
ska man ha klart för sig att mycket arbete
redan idag sker helt ideellt.
Bra samarbete med Banverket
Det är mer än kommunala beslut som
påverkar Heden-Svalered vs vägar
och budget. De senaste fem åren har
man haft samröre med Banverket
som byggt en 3,2 km lång tunnel för
den nya järnvägen mellan Göteborg
och Oslo. För att transportera bort
760 000 kubikmeter berg har Banverket
förstärkt och breddat 5,7 km av
föreningens huvudväg, samt byggt en
fem meter bred bro över det nya dubbelspåret.
– Samarbetet med Banverket har
fungerat otroligt bra. Banverket har
breddat, dikat etc. Vi har haft ett bra
avtal om underhåll av vägen och Banverket
behåller ansvaret för den bro de
byggt över de nya järnvägsspåren. Vår
väg ska nu återställas till den normala
smalare vägbredden, vilket är lite tråkigt
då vi självklart helst velat ha råd
att behålla vägbredden. Kanske även
bygga en separat gång- och cykelväg,
men till det finns det inte pengar.
I samband med att vägbredden återställs
passar föreningen på att belägga
vägen, och lånar därför 1-1,5 miljoner
kronor till finansieringen.
Vägverket oroar
Statsbidraget på 100 000 kr per år spelar
stor roll i Heden-Svalered vs ekonomi.
Föreningen har genom åren haft bra
kontakt med Vägverkets representant
i Vänersborg. Men då denne närmar sig
pensionering oroar sig Kjell Andersson
för det framtida samarbetet:
– Vi upplever att Vägverket ställer
allt större krav. Nu senast fick vi själva
låta besiktiga våra vägar och skicka in
våra uppgifter till Vägverket i Borlänge.
I sådana lägen är vi glada för vårt medlemskap
i REV och den hjälp vi kan
räkna med därifrån.
Text Gunilla Hellström
LILLA EdEt hALVERAR BIdRAgEn
Bulletinen har kontaktat Lilla Edets samhällsbyggnadsnämnds f d ordförande
Niclas Grönvall och fått besked:
– För 2009 och 20 0 kommer bidragen att halveras. Anledningen är att samhällsbyggnadsnämnden
i takt med tiden gått back och måste göra besparingsåtgärder.
Vad som händer efter 20 0 är inte beslutat. Jag vill också passa på
att poängtera att Lilla Edets kommun vill värna om de enskilda väghållarna och
ger därför, till skillnad från grannkommunen Trollhättan, ekonomiska bidrag.
REVs advokat
Uno Jakobsson
om kommunala
bidrag:
– I dessa tider av nedskärningar och
minskade skatteintäkter är det en
del kommuner som skär ner på sådana
kostnader som inte är lagstadgade.
Det är kommunens rätt att bestämma
om de kommunala bidragen.
Det enda villkor som gäller är att alla
behandlas lika. Om en vägförening
får bidrag för något specifikt så har
kommunens övriga vägföreningar
rätt till bidrag för motsvarande. Det
kan handla om att för alla föreningsmedlemmar
som bor permanent
inom ett vägföreningsområde
där det är enskild väghållning får
föreningen bidrag till väghållningskostnaden.
Andra ger bidrag utifrån
antalet längdmeter, dvs fyller upp
med några procent från det bidrag
Vägverket ger.
”Om en vägförening
får bidrag för
något specifikt så
har kommunens
övriga vägföreningar
rätt till bidrag för
motsvarande.”
Bulletinen Nr 3 • 2009 25

REV NYTT
Var med och påverka
– gå in på REVs hemsida
och fyll i enkäten om forskning
för bättre vägunderhåll
REV och VTI (Väg- och transportforskningsinstitutet) har
inlett ett samarbete som syftar till ökade kunskaper om enskilda
vägar och förbättrade metoder för väghållning av dessa.
VTI har en lång tradition inom forskning och utveckling
av byggande, drift och underhåll av vägar. REV organiserar
ca 10 000 enskilda väghållare som utgör en samhällsekonomiskt
betydande faktor i Sverige.
Enskilda vägar är i stor utsträckning lågtrafikerade och
vanligtvis försedda med slitlager av grus, men omsätter årligen
i storleksordningen en miljard kronor. För samhället
som helhet är det betydande summor som står på spel. Men
för enskilda människor är det avgörande att vägen fungerar
som den ska. Att vägen har god framkomlighet, är bekväm,
säker och inte dammar eller medför andra olägenheter.
Vad är viktigast för er förening?
För att kunna fokusera på de mest angelägna problemen
genomförs en enkät bland REVs medlemmar. Enkätstudien
är ett viktigt stöd vid gemensamma ansökningar om
medel för FoU-projekt. Resultatet av dessa FoU-projekt
kommer att föras in såväl i myndigheternas beslutsunderlag
som i handböcker och regelverk till hjälp för väghållare
av enskilda vägar. Inledningsvis är det en allmän fråga
om vilka orsaker som leder till de högsta kostnaderna
och de allvarligaste problemen för väghållare och användare
av vägen. Värderingen beror givetvis på vem
som tillfrågas. För den som bor nära en grusväg kanske
damm upplevs som ett stort problem medan tvättbrädor
är värre för den som tvingas köra längre sträckor. Här
efterfrågas ett sammanvägt svar för den aktuella vägen
du representerar.
Vidare finns ett antal specifika frågor kring problem i
samband med översvämningar (artikel nästa sida). Anledningen
är att VTI bedömer att området inte är väl
utforskat och att enkla förbättringar kan göras för att
minska problemen. Dessutom kommer förmodligen problemen
att öka med tanke på klimatförändringarna.
15 oktober = sista chansen att tycka till
Enkäten finns på REVs hemsida www.revriks.se/enkät/
Vti. Vi är tacksamma om ni kan fylla i den senast den 15
oktober 2009. Eventuella frågor om enkäten besvaras av
Leif Kronkvist, tel: 0703 96 95 59.
Text: Robert Karlsson och Leif Kronkvist
26 Bulletinen Nr 3 • 2009
FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

Översvämningsbara
vägar – angeläget
väghållarproblem
Idag översvämmas vägar på grund av bristande dränerings-
och avvattningskapacitet i samband med stora vattenflöden
vid extrema vädersituationer. Det finns anledning
att tro att förändringar i klimatet kan leda till ännu
större risker för ökade flöden och extrema vattennivåer
i både hav och sjöar. Även skogsbrukets avverkningar,
jordbrukets påverkan av landskapet samt ökningen av
andelen hårdgjorda ytor i städerna kan bidra till ökade
flöden. Bristande flödeskapacitet i avvattningssystem kan
orsakas av att flödet missbedömts från början. Det kan
bero på nyss nämnda flödesförändringar eller så hindras
flödet av blockerande material, rötter, förskjutna eller
skadade rör, osv.
Problemet med översvämningar kan till viss del lösas
genom att trummor med högre kapacitet installeras.
Detta är dock en dyr åtgärd som, med tanke på det fåtal
potentiella passager som påverkas under relativt kort tid,
oftast inte är försvarbar på det lågtrafikerade vägnätet
eller skogsvägar. Även om vägen påverkas negativt går
det ofta att passera det översvämmade området med reducerad
hastighet.
Frågan är om det finns åtgärder som i kostnad står i
rimligare proportion till konsekvenserna av översvämningar
och som kan mildra till en sådan nivå att de kan
accepteras?
Svaret på frågan är beroende av:
• Konsekvenser av översvämning
• Behov av användning av vägen
• Effekten av åtgärder och kostnaden
förknippad med dessa.
Det bör finnas åtgärder som i jämförelse med nya trummor
är avsevärt billigare och ändå mildrar effekterna
av översvämningar. Mindre åtgärder som ändå avsevärt
förbättrar villkoren för användning av vägen och sänker
kostnader för underhåll i samband med översvämningar.
REVs förhoppning är att samarbetet med VTI (se artikel
föregående sida) bl a ska kunna ge en lösning på översvämningsproblematiken.
Text: Robert Karlsson och Leif Kronkvist
Utbildning för
styrelseledamöter i
vägorganisation
Ta chansen och lär dig mer om lagar och förordningar,
förvaltningsfrågor, väg- och trafiktekniska frågor,
statsbidragsfrågor och mycket mer. Anmäl dig
till REVs, Vägverkets och Lantmäteriets populära
utbildningar. Kurserna hålls även denna höst runt om i
landet och brukar snabbt bli fullbokade. Så anmäl dig
fort till en plats nära dig.
Kursavgiften är 525 kr per deltagare
och inkluderar kursdokumentation samt
enklare förtäring.
Mer information finns på www.revriks.se.
Anmälan via e-post eller via telefon
08-20 2750 till REVs kansli.
OBS! Alla datum är preliminära.
Senaste uppdateringarna hittar du på REVs hemsida.
Kursort VV-reg Vecka/datum
Falkenberg Väst 6/9
Tranemo väst 17/9
Kristianstad Skåne 23/9
Åstorp Skåne 24/9
Sollefteå Mitt 28/9
Hudiksvall Mitt 29/10
Skellefteå Norr 30/9
Umeå Norr 1/10
Vetlanda Sydöst 7/ 0
Västerås Mälardalen 14/10
Katrineholm Mälardalen 5/ 0
Nynäshamn Stockholm 2/11
Södertälje Stockholm 3/
Arvika väst 3/11
Filipstad väst 4/
REV NYTT
Bulletinen Nr 3 • 2009 27

REV NYTT
Lena Erixon
– ny generaldirektör för Vägverket
Under våren har, som framgått
i media, Vägverket bytt chef.
Ingemar Skogö som senast lett
verket är numera landshövding över
Västmanland. REV tackar Ingemar
Skogö för gott samarbete och önskar
lycka till. Vi välkomnar hans
efterträdare Lena Erixon och ser
fram emot fortsatt goda relationer.
Ingemar Skogö har varit en stor tillgång för de
enskilda väghållarna. Han har förenat lyhördhet
med ett genuint intresse. När REV och Vägverket
haft olika uppfattningar har Ingemar Skogö
alltid varit intresserad och haft tid för att sätta
sig ner och prata igenom problemen.
Ny generaldirektör för Vägverket är Lena
Erixon, som sedan 1982 arbetat i offentliga
myndigheter. Budgetchef i Täby kommun, de-
Vinnare av fototävlingen
”Sveriges vackraste väg”
Lena Erixon.
Bland de fina bidragen till REVs fototävling har juryn slutligen
enats om Koppartorpsvägen i Djupvik-Österhagens
förening inskickat och fotograferat av Jan Moberg.
Då första priset är deltagande för två personer på REVs
jubileumsstämma den 0- oktober ser vi fram emot att
träffa vinnaren med sällskap. På stämman kommer den andra
delen av förstapriset – en nytryckt utgåva av EVA-REVhandboken
– att personligen överlämnas.
Stort tack till alla som sänt in bidrag till REVs fototävling!
Ingemar Skogö.
Nyuppdaterat!
Här finns det mesta du behöver veta
om enskild väghållning samlat.
65 sidor om förvaltning av samfällighetsförening:
• lagar och förordningar
• förvaltning
• vägteknik.
Informationsmaterial för studiecirkel
eller självstudier,
fram-taget i samarbete mellan
Skogsstyrelsen och REV.
Pris: 795 kr inkl moms
(ej medlemmar 595 kr inkl
moms)
Ytterligare exemplar: 235 kr
inkl moms (ej medlemmar
470 kr inkl moms).
Beställ från kansliet
på tel: 08-20 27 50.
28 Bulletinen Nr 3 • 2009
FOTO: RUNE BORGSTRÖM
FOTO: KERSTIN ALVINGE
partementssekreterare vid finansdepartementet
och ekonomidirektör vid Södertälje kommun,
tidigare ledamot i Väg- och Baninvest och sedan
2007 ledamot i Länsstyrelsen Dalarnas insynsråd.
År 2000 kom Lena Erixon som ekonomidirektör
till Vägverket. Närmast har hon varit chef
för verksamhetsområde Samhälle.
Lena Erixon har ett stort engagemang för
Vägverkets drift- och underhållsverksamhet.
Hennes ekonomiska sinne gör att särskilda
förväntningar kan ställas vad avser våra hjärtefrågor,
som är statlig medfinansiering till:
• Rätt vägar
• Med rätt belopp
• Och rätt användning!
En annan viktig dimension för Lena Erixon är
miljö- och klimatfrågor, att säkerställa att miljöhänsyn
är en naturlig del i all verksamhet.
Vi önskar Lena välkommen till ett av Sveriges
viktigaste jobb. Lycka till!
Text Sven Ivarsson

Kan restprodukten flygaska användas i enskilda
vägar? Hur fungerar det? Är det miljöfarligt? För
att få svar på frågorna deltar REV i VTIs projekt:
kontroll och uppföljning av askvägar – kommunikation
och acceptans.
Bakgrunden till REVs engagemang är att flertalet enskilda
vägar som bekant har dålig bärighet. Ett sätt att komma tillrätta
med detta problem kan vara att stabilisera de obundna
lagren i vägkonstruktionen med flygaska. Det finns i dag
ett antal projekt där flygaska har använts som konstruktionsmaterial.
Dessutom finns ett antal dokumentationer
framtagna som beskriver handhavandet av materialet. Vad
som inte finns verifierat är flygaskans beständighet, dvs
dess långtidsegenskaper, vilket får till följd att erfarenhetsuppbyggnaden
blir begränsad och långsam.
Uppföljning och kontroll
För att få acceptans bland väghållare, entreprenörer, konsulter
och miljömyndigheter för användande av flygaska
REV NYTT
Passar flygaska i vägkroppar?
REV deltar i projekt
krävs det dels uppföljningskontroll av redan ut-
förda projekt, dels att resultaten kommuniceras.
Det är särskilt viktigt att visa hur de gjorda tekniska
egenskaperna och miljöbedömningarna
överensstämmer med de prognostiserade. Därmed
finns ett behov av att kontrollera hur askvägarna
fungerar på lång sikt.
REV kommer att ingå i projektet som leds av
företaget Ecoloop och dess projektledare Josef
Mácsik. I kommande nummer av Bulletinen återkommer
REV med reportage.
Text Leif Kronkvist
VAd äR FLygASKA?
Flygaska genereras i samband med förbränning
för energiproduktion t ex för fjärrvärme och
elproduktion. Utmärkande för flygaska är dess
härdande egenskaper. (Källa: SGI, Information
8:4)
Bulletinen Nr 3 • 2009 29
FOTO: BO WALLIN

Gropig väg? Den hyvlar jag!
Vägarbeten utföres, i Storstockholm
med omnejd:
• Hyvling, kameraövervakad
• Bombering (väglutning för vattenavrinning)
• Reparation av vägtrummor
• Dikesrensning
• Borttagning av stenar i väg
eller vägkanter med gripskopa
• Spridning av väggrus
Medlem i
Ring: 070 651 90 71 Låg
F-skattsedel finns.
Ansvarsförsäkring finns via if.
HYLTEBRUKS
SKYLT AB
Lättmonterat farthinder
av gummimoduler
Begär vår broschyr!
Tel. 0345-109 70
Fax. 0345-172 70
info@winterquist.com
SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM
– Det ni behöver finns hos
www.skogma.se
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87
framkörningsavgift!
Kostnadsfri rådgivning
i vägjuridik till
REVs medlemmar
Vi har särskild inriktning mot:
fastighetsrätt, vägjuridik,
miljöskador, boutredningar
och arvsrätt.
Bengt Nydahl,
Uno Jakobsson och
Line Zandén Gren
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
Tel 08-723 15 00
info@lindhes.se
www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968
30 Bulletinen Nr 3 • 2009

HYLTEBRUKS SKYLT AB
Din totalleverantör av trafiktekniska produkter
Visslebo
M
Begär vår broschyr!
VÄGMÄRKEN
VÄGGRINDAR
TRAFIKSPEGLAR
REKLAMSKYLTAR
FORDONSSKYLTAR
RÅGÅNGSSTOLPAR
AVSTÄNGNINGSMATERIAL
SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR
Kör sakta
lekande
barn
Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com
Hemsida
från
enskildvag.se
Endast
1625:-/år*
Specialisterna på beläggning av
Enskilda Vägar
Beläggning av grusvägar.
Nya slitlager p å beläggningar.
Hållagning med maskin.
Förstärkning med
indränkt makadam.
Kontakta oss för rådgivning!
MASAB ASFALT AB
Wiboms v äg 8, 171 60 Solna
Tel 08-730 31 20
Arbetschefer:
Tel 070-690 53 70, -71, -72
www.masabasfalt.com
Skaffa hemsida till
vägföreningen!
En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att
veta vad som händer i området och kommunicera
med medlemmar och styrelse. Dessutom
spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är
mycket enkel att använda; hanterar du Word
kan du administrera sidan.
För mer information gå in på
www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på
tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se
* Startavgift på 1 000:-
tillkommer första året.
FÖR VÄGEN
Förhindrar imbildning
Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0
grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid
temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket
bättre bild jämfört med traditionella speglar.
Underhållsfri
Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.
Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild
under lång tid.
Vattendroppar
Spegelyta
Diffus reflektion orsakad av
vattendroppar
Tel 054-51 21 30
Fax 054-51 21 39
Komplett sortiment för väg och
skyltning besök vår hemsida
www.provia.net
Konventionella speglar HYDRO speglar
Box 9,
663 21 Skoghall
Skikt av Super-Hydrophillic
Jämn vattenfilm
Spegelyta
Normal reflektion tack vare
Super-hydrophilic skiktet
Besök: Vidövägen 1
www.provia.net
Bulletinen
Annonsera i
REV Bulletinen!
Ring kansliet
08-20 27 50
Utgivningsplan 2009
Bulletinen Nr 3 • 2009 3
Vattenfilm
nr4/09
Sista bokningsdag 3 nov
Annonsoriginal 0 nov
Utgivning 8 dec

Prenumerera
på REV Bulletinen
för bara 80 kr/år
Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i
brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar av
Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år
för medlemmar och 0 kr/år för övriga.
Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ
din prenumeration.
B POSTTIDNING:
Returadress:
REV, Riksförbundet Enskilda Vägar
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
1 1 1 0 1 3 4 0 0
Vägen framåt!
Använd VägFas för administration av er vägförening
•
•
•
•
32 Bulletinen Nr 3 • 2009
Slipp Excel arken! – Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh
Du får ett komplett medlemsregister
Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter
baserat på bl.a andelstal och ägarandelar
Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna
medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser
Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning
Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier
•
Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se
VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista.
VägNu AB
Flintvägen 91
141 34 Huddinge
Fax: 0176-799 59
E-post: info@vagnu.se
ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i REV får 20% rabatt. Testa helt gratis.
Bulletinen
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009
REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i framtiden” • Alle-
mansrättens möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet
Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet
1 Bulletinen Nr 2
Bullen nr2–09.indd 1 09-05-07 00.23.05
www.vagnu.se
• 2009