ÅNGE tidning 1_04 - Ånge kommun

MARS 2004 

Global Classroom skapar 

världsmedborgare 

sid 6 

Gott om plats 

i Bullerbyn 

sid 12 

INFORMATIONSTIDNING TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I ÅNGE KOMMUN 

FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 1

NOTERAT 

Beslut i korthet 

Sammanfattning av beslut tagna vid de två 

senaste kommunfullmäktigemötena 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 NOV 2003 

• Kommunfullmäktige får ytterligare en vice ordförande. Under en 

period har kommunfullmäktige haft en ordförande och endast en 

vice ordförande. 

• Ordförande är Lage Nyhlén (s), nyvald förste vice ordförande är Alf 

Hallén (s) och andre vice ordförande är Berith Bergman (m). 

• Mona Mattsson (s), Kölsillre, väljs till ny ersättare i valberedningen 

efter att en tidigare ersättare avsagt sig uppdraget. 

• Kristdemokraterna genom Kjell Grip har lämnat en motion om att nyfödda 

och nyinflyttade ska uppmuntras. Förslaget om en penninggåva 

till nyfödda avslås eftersom det saknar stöd i lagen. Framtid Ånge får i 

uppdrag att utforma välkomstpaket till nyinflyttade. 

• Miljöpartiet genom Kicki Jeschke och Annmari Lööf-Rimbe föreslår 

i en motion att alla kommuninvånare får möjlighet att lämna skriftliga 

förslag/motioner till kommunfullmäktige. Motionen avslås med 

hänvisning att det redan finns bra möjligheter för allmänheten att 

framföra synpunkter och idéer. 

• Kommunfullmäktige godkände ändringar i socialnämndens reglemente 

till följd av omorganisation. 

• Kultur- och fritidsverksamheterna har utvärderats och den nuvarande 

organisationen med en fritidsenhet och en kulturenhet fastställdes. 

• Kommunfullmäktige antog en policy för det interna säkerhetsarbetet i 

Ånge kommun bland annat till följd av ny lagstiftning på området. 

• Kommunfullmäktige fastställde ny maxtaxa inom barnomsorgen. 

• Ånge Energi beviljades kommunal borgen om 1,5 miljoner kronor 

för investeringar i fjärrvärme och bredband. 

• Kommunfullmäktige fastställde budget för 2004, plan för 2005 och 

2006 samt kommunens målformuleringar för 2004-2006. 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 15 DEC 2003 

• Kommunfullmäktige beslutade godkänna förslag om vilka resemöjligheter 

som ska finnas när kollektivtrafik upphandlas inför 2005. 

Förslaget har arbetas fram i en arbetsgrupp och sedan kompletterats 

i kommunstyrelsen. 

• Beslutade anta reglemente för systematisk styrning och ledning av 

kommunal verksamhet - intern kontroll, samt tillämpningsanvisningar 

för reglementet. 

• Socialnämndens förslag till ändring i avgiftsreglementet* för vård 

och omsorg godkändes. 

• Investeringsbudget för Ånge kommun 2004 fastställdes till 9,7 

miljoner kronor. 

• Tekniska nämndens förslag till höjning av renhållningsavgifterna från 

och med 2004-02-01 godkändes. 

• En ny motion om att kommunmedborgare ska få lämna in motioner till 

fullmäktige lämnades in av Jan-Owe Dvärby, Kicki Jeschke och Ann- 

Mari Lööf Rimbe, miljöpartiet. En motion med samma krav avvisades 

av fullmäktige i november. Kommunfullmäktige beslutade överlämna 

den nya motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

• Anställda och förtroendevalda som uppnått 25 tjänsteår eller som 

gått i pension uppvaktades med gåvor och blommor. 

• Fullständiga protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 

och nämnderna finns på www.ange.se 

*reglemente = arbetsordning, stadga 

2 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 

Dags för sommarjobb 

Årets sommarjobb kommer i första hand att erbjudas ungdomar 

som är födda 1986-1987. I andra hand till de som är födda 1988. 

Ungdomar som har möjlighet att söka feriearbete kommer att få 

ett utskick hem om detta. 

Feriearbetet pågår under tre veckor och i tre perioder. 

Period 1 är 14 juni - 2 juli, 

period 2 är 5 juli - 23 juli och 

period 3 är 26 juli - 13 aug. 

Arbetstiden är maximalt 75 timmar under tre veckor. Normalt arbetar 

man 5 timmar per dag. Ersättningen är 30 kronor/timme. De som väljer 

att arbeta inom äldreomsorgen får en ersättning på 40 kronor/timme. 

Företag, föreningar och arbetsplatser som kan erbjuda feriearbete 

är välkomna att höra av sig till: 

Olle Lind tfn 0690-153 08, Ulrika Lindblom tfn 0690-151 02 eller 

Ronny Olsson tfn 0690-15341 

Töm bilen själv och lås dörren! 

Trots att vi är relativt förskonade mot brottslighet i vår kommun så 

ökade antalet bilrelaterade brott förra året. Under juli - december 

begicks 97 bilrelaterade brott, inbrott i bilar och stöld ut bilar. Enligt 

en prognos som brottsförebyggande rådet gjorde i början av 2003 

räknade man med ca 70 bilrelaterade brott under samma period. Ett 

ställe som varit utsatt för bilinbrott flera gånger under hösten och 

vintern är parkeringen strax bakom Konsum i centrala Ånge. 

Lås bilen, töm den på varor om den ska stå parkerad ett tag och 

tänk efter var du parkerar din bil. På en väl synlig plats är det svårare 

att göra ett bilinbrott Polisen påpekar också att några lägenhetsinbrott 

har förekommit den senaste tiden. De uppmanar alla att inte 

gå ut tillfälligt, till exempel till tvättstugan, utan att låsa dörren. 

Ånge spelet 

MINERVASKOLAN GER 

Premiär: 1 juni 2004. 

Föreställningar under vecka 23. 

FRAMTID ÅNGE är en informationstidning från Ånge kommun. 

Adress: Ånge kommun, 841 81 ÅNGE, Tel: 0690-151 00 

Ansvarig utgivare: Göran Fjellström 

Redaktion: Kristina Kamsten, Tel. 0690-152 78. 

Anna Johansson, Tel. 0690-151 61 

Produktion: Matsson Reklam & Information 

Tryck: Prinfo-Accidenstryckeriet 

Omslagsfoto: Anna Gullmark 

Upplaga: 10.000 ex 

Tidningen är delvis finansierad av EU:s strukturfond 

Regionala fonden samt Länsstyrelsen i Västernorrlands län

”Callans sågverk säljer 80-85 % av sin produk- produk- produktion 

till utlandet. Biljettbokningen i Fränsta drivs av 

franskägda Connex, när Albyfabrikerna ska göra 

stora investeringar tas besluten i Holland.” 

STEN-OVE DANIELSSON, KOMMUNALRÅD 

Den internationella kommunen 

Ja, vad menar jag med denna rubrik? 

Jo faktiskt att vi blir allt mer beroende 

av vår omvärld. 

Callans sågverk säljer 80-85 % av 

sin produktion till utlandet. Biljettbokningen 

i Fränsta drivs av franskägda 

Connex, när Albyfabrikerna ska 

göra stora investeringar tas besluten 

i Holland, när Fuji fotolabb började 

med fotopåsar måste man först få 

klartecken från Japan. Permascand i 

Ljungaverk tillhör en världskoncern 

och deras marknad är världsomspännande. 

Det fi nns fl er företag med 

internationell prägel i kommunen och 

några av dem kan du läsa om längre 

fram i denna tidning. Vet ni att postterminalen 

i Ånge ägs av en oljeshejk? 

Jo det är faktiskt så, men det är 

samtidigt en Ånge bo, Björn Olsson, 

som basar över verksamheten på alla 

Evenemangstips… 

11 mars 

Teater. ”En smäll till” Show av Lisa Hummel 

och Gertrud Stenung. Riksdrama. 

Folkets Hus, Ånge, kl 19.00. 

14 mars 

Medlemmar och sympatisörer inbjuds till 

Jazzklubbens årsmöte, kl 17.15. 

Årsmötesförhandlingar enl stadgarna och 

beslut om klubbens fortsatta verksamhet. 

Kl 18.00 (i direkt anslutning till årsmötet) blir 

det konsert med Härjedalens Storband och 

Harmoni Ladies. 

Förtäring. Träporten, Borgsjö. 

postterminaler i Norrland. 

Tage P, oppositionsrådet ni vet, 

tjatar ofta om att vi måste lära oss 

mer om EU och han har förmodligen 

rätt. Vi är mycket beroende av vår 

omvärld och då krävs det också kunskaper 

om denna. Vem trodde för 

några år sedan att det skulle dyka 

upp ett företag med säte i Canada 

och köpa Hallsta skola och att detta 

i sin tur skulle resultera i den positiva 

utveckling som sedan skett med 

den internationella gymnasieutbildning 

som startade i Torpshammar. 

Vi får väl snart en debatt om 

kommunen ska heta Ange eller något 

annat internationellt säljande, länets 

kontor i Bryssel heter i alla fall Mid 

Sweden och själv kommer jag nog 

alltid att heta... 

20 mars 

Buskis, auktion mm i Forum Ljungaverk 

PRO Ljungaverk. 

... STEN-OVE. 

20 mars 

Utställning. Yrjö Edelmann från Stockholm, 

visar grafi ska blad under tiden 20/3-17/4. 

Biblioteket, Centralhuset, Ånge. 

5 april 

Teater. ”Mannen från Malmberget återkommer”. 

Riksteatern. Folkets Hus, Ljungaverk, 

kl 19.00. 

19 april 

Riksteatern, föreställning, Folkets hus, Ånge. 

LEDARE 

22 april 

Teater. ”Hårda bud”. Teater Västernorrland. 

Folkets Hus, Ånge, kl 19.00. 

Bio. Folkets hus bio i Ånge visar fi lm 

söndagar och tisdagar. Aktuellt program se 

www.angefolketshus.se. 

Folkets hus Forums bio i Ljungaverk visar 

fi lm fredagar och söndagar. Aktuellt program 

www.bioprogrammet.nu klicka på Ljungaverk. 

Meddela era evenemang till Ånge naturum 

& turistbyrå så kommer de med i händelsekalendern 

på www.ange.se eller registrera 

evenemangen själv direkt i händelsekalendern 

på kommunens hemsida. 


FRITID 

Skoteråkning – 

För många av oss är skoteråkning en av vinterns favoritsysselsättningar. 

Med skotern tar vi oss ut i naturen till raststugor och fiskesjöar som är svåra 

att nå vintertid. Trots att vi har stora ytor att röra oss på så är det viktigt att vi 

tar hänsyn till alla andra som har intresse av naturen. Skogsägare, skidåkare 

eller vinterfiskare till exempel. 

Genom kommunen löper mer 

än 60 mil skoterleder som 

tar oss fram till raststugor 

och fiskesjöar. Skoterlederna ingår i 

ett större spårsystem som sträcker sig 

långt utanför kommunens gränser. 

Skoterleder finns för att det ska vara 

lätt att hitta från en plats till en annan, 

men också för att undvika de 

skador i naturen som fri skoterkörning 

kan ställa till med, till exempel 

på nyplanteringar eller jordbruksmark. 

På skoterlederna är alla överens 

om tagen, markägarna har gett 

tillstånd till att delar av deras mark 

används som skoterled på vintern. 

Skotervett och etikett 

När vi rör oss på skoterlederna är det 

några saker vi ska tänka på. Högsta 

tillåtna hastighet är 70 km i timmen. 

På allmän väg är skoteråkning inte 

tillåtet annat än korta sträckor, till 

exempel för att korsa en väg. Då 

får inga passagerare sitta på skotern 

eller i pulkan och högsta tillåtna 

hastighet är 20 km/timmen. Skoterkörning 

är förbjuden på jordbruksmark. 

På hyggen får man inte köra 

innan skogen nått 2 meter ovanför 

snötäcket. På oplogade skogsvägar 

är det inte heller lämpligt att köra, 

det gör det svårt att ploga vägen. Åk 

på sidan eller i diket i stället. För att 

köra skoter måste man ha förarbevis 

eller körkort taget före 1/1 2000. 


Kom ihåg! 

Allt som du orkar ta med dig ut i naturen 

orkar du ta med dig hem igen. 

Tomburkar och andra förpackningar 

väger ju ingenting när de är tömda! 

Sjöar och vattendrag 

Formellt slutar alltid skoterleden vid 

stranden. Ger man sig ut på en sjö 

eller ett vattendrag sker det på egen 

risk. Du måste alltid förvissa dig 

om att isen håller. I sjöar finns det 

områden där man ska vara speciellt 

vaksam, till exempel vid inflöden 

och utlopp, vid broar och sund, 

om avlopp rinner ut i sjön eller vid 

uddar och vassar. I vår kommun 

finns en del reglerade vattendrag 

där isförhållandena kan förändras 

mycket snabbt. 

Väjningsplikt och 

högertrafik på leden 

Skoterlederna används också av andra 

än skoterförare. Många går, åker 

skidor eller spark längs skoterlederna. 

Då gäller att fordonsförare alltid har 

väjningsplikt mot gående i terräng 

och på snöskoterleder. Även i terrängen 

gäller högertrafik d v s man ska 

hålla till höger när man får möte. 

Ta alltid med: 

Hjälm, karta, kompass, varma 

kläder, solglasögon, reservproviant, 

yxa, rep, spade, kniv, ficklampa, 

tändstickor, reservstartsnöre, tändstift, 

extra variatorrem, verktyg, 

instruktionsbok, bensinslang, 

ev reservbränsle, första förband och 

registreringsbevis.

FRITID 

vinterns favorit 

Mer information... 

... om skoteråkning i vår kommun 

får du via skoterklubbarna och Ånge 

kommuns fritidsenhet. Kontaktuppgifter 

till klubbarna finns på Ånge 

kommuns hemsida www.ange.se/fritid 

Ny skoterkarta 

Ny skoterkarta finns att köpa 

hos kommuninformationen i Ånge, 

Samservice i Fränsta, Ånge naturum 

& turistbyrå i Borgsjö och via skoterklubbarna. 

Pris: 50 kr 

KK 

”Här finns det lagom mycket att göra 

– i Stockholm var alla så upptagna” 

Namn Kebba 

Uppväxt Gambia och Stockholm 

Bor Ånge 

Här gick jag nian Kista 

Årskurs 1:an 

Program Omvårdnadsprogrammet 

Varför Bobergsskolan? 

Jag fick nys om Bobergsskolan via Doctus i Stockholm 

– jag började på Gustavsbergs gymnasium men har nu efter 

en termin bytt till Bobergsskolan. I Gustavsberg tog det 

lång tid att få hjälp av lärarna – här märks det direkt att det 

är färre elever och att lärarna har tid att hjälpa alla. Här träffar 

man kompisar på ett annat sätt – jag kommer trivas här. 

FOTO: MICHAEL BERGGREN 


FOTO: ANNA GULLMARK 

UTBILDNING 

Det som är bra med Global Classroom är att man träffar andra elever och 

att man får möjlighet att diskutera olika teman över nätet för att lära sig 

hur andra ser på saker, säger Maria Andersson som under hösten har varit 

tre månader som utbytesstudent på Shetlandsöarna. 

Tom Wills kommer från Island of Bressay på Shetlandsöarna. Han kom hit 

som utbytesstudent i januari och ska stanna i 6 veckor. 

– Det är kallt och mycket snö. Hemma kom det ca 1 decimeter snö häromdagen. 

Då var skolorna tvungna att stänga i tre dagar, berättar Tom. Han 

tycker också att miljön är väldigt avslappnad. Tom återkommer till Ånge i 

juni för konferensen Global Classroom. 


FAKTA GLOBAL CLASSROOM 

Global Classroom omfattar skolor på gymnasienivå från sex olika länder, Japan, Sydafrika, Shetland, Tyskland, Tjeckien och 

Sverige. Mellan 4 och 13 juni 2004 hålls nätverkets årliga konferens i Sverige och Ånge. Omkring tio studenter från var och en 

av skolorna som deltar i nätverket kommer till Ånge. Senast konferensen hölls i Ånge var 1998. Samarbetet i Global Classroom 

har pågått sedan 1996 med årliga konferenser i deltagarländerna. Under läsåret arbetar deltagarna med olika projekt och kommunicerar 

via e-post och webben.

UTBILDNING 

Global Classroom i Ånge 

skapar världsmedborgare 

I juni blir Ånge mötesplats för 60 studenter från sex olika länder. 

På Global Classroms program står en dag på AWPE-utbildningen och 

aktiviteter i regi av Lions och kommunen. Det allra viktigaste är dock 

att eleverna ska lära av varandra. 

Vad händer just nu inför konferensen? 

Redan nu pågår arbetet med att 

förbereda konferensen. I dagarna 

hade man en videokonferens mellan 

länderna där ungdomarna som deltar 

på årets Global Classroom för första 

gången pratar med varandra. Ämnet 

för videokonferensen var Jämlikhet. 

Jämlikhet är ett av tre olika teman 

och tar avstamp i tanken hur jämlika 

vi är nu. Nils Olov Hagman som är 

en av eldsjälarna bakom konferensen 

menar att målsättningen är att 

eleverna ska lära sig förstå och lära 

av varandra och bli sk ”Världsmedborgare”. 

En viktig faktor under videokonferensen 

är tekniken – man håller tummarna 

att den fungerar. Viss hänsyn 

måste även tas till tidsskillnaden. 

– Konferensen äger rum kl. 15.00 

lokal svensk tid. Eftersom Japan ligger 

ca åtta timmar före så får japanerna 

köra kvällspass, säger Nils Olov. 

Kan man hjälpa till? 

Global Classrom är ett intressant 

projekt och förhoppningsvis finns 

det många i Ånge kommun som 

är intresserade av att hjälpa till. Vi 

frågade Anders Stenwall, Bobergsskolan, 

vad man som intresserad kan 

göra för konferensen. 

– Man kan vara värdfamilj och ta 

hand om en eller två ungdomar som 

deltar i konferensen. 

– Att vara föräldrastöd till de 

som har några inneboende är också 

möjligt. Då kan det bli aktuellt att 

skjutsa ungdomarna vid någon 

kvällsaktivitet. På så vis kan man 

samordna så att arbetet inte blir så 

betungande för några få, fortsätter 

Anders. 

– Ekonomiskt stöd är alltid 

välkommet. Alla bidrag tas emot 

med öppna armar. Ekonomin är hårt 

ansträngd, menar Anders. 

Mat och resor för gästerna är det 

som kostar mest och vill man bidra 

till Global Classrooms kassa som 

företag eller privatperson så hälsar 

Bobergsskolan att bidrag tacksamt tas 

emot på pg 12 48 51-7, ange projektnummer 

465103, Global Classroom. 

”Här kan jag vara nära 

mina hästar och kompisar” 

Namn Emmelie 

Uppväxt Ånge och Lidköping 

Bor Ånge 

Här gick jag nian Minerva 

Årskurs 3:an 

Program Samhällsprogrammet 


Det som man ibland kan sakna är utbudet av aktiviteter 

och saker att göra som finns i städer. Men fördelarna 

väger över – Bobergsskolan är en liten skola där man får 

bra kontakt med lärarna. Dessutom jobbar jag aktivt med 

ungdomskaféet Gruvan och så har jag hästar – något jag 

skulle ha svårt att kombinera om jag gick någon annanstans. 

AJ 


NÄRINGSLIV 


Anders Warg, 

Östavallsågen 

Vad har SAEF AB/Östavallsågen 

gemensamt med OS i Aten? 

I Aten pågår ett intensivt förberedelsearbete 

inför årets olympiska 

spel. På SAEF AB/Östavallsågen 

är det också högtryck. Försäljningen 

av kvalitetsträ och trävaror till 

Grekland har ökat det senaste året 

– tack vare OS. 

Sedan 1985 har man exporterat kvalitetsträ 

och trävaror i olika former till Grekland. 

Anders Warg berättar 

– Samarbetet är unikt. Vi har utvecklat 

det så långt att vi levererar produkterna 

paketerade med kundens egna märkningar 

och logotyper. 

I branschen finns det olika certifieringar 

som bekräftar för mottagaren vad det är 

för produkt och vilken kvalitet den håller. 

Östavall samarbetar med kunder som är 

ledande på sina marknader. Där är ofta ”private 

labeling” viktigt – att man kan märka 

produkterna med kundens egna märken och 

Visste du att... 

... åtta av kommunens största 

tillverkande företag tillsammans 

exporterade för 720 miljoner kronor 

under förra året? 

certifieringar. Och man har kunnat se en 

ökad försäljning på Greklandsmarknaden 

det senaste året – kanske som ett led i att 

arbetet med OS har tågat in på arenan. 

– Största delen av vår verksamhet går på 

export. Närmare 70% - de övriga 30% levereras 

bl a till snickerikunder i södra Sverige, 

berättar Anders. 

Han bedömer vidare att deras utländska 

kunder har god insikt och uppfattning om 

Sverige och våra breddgrader. Viktigt för 

köparna är givetvis den produktkvalitet och 

service som kan erbjudas, och man fäster 

också stor vikt vid de personliga relationerna 

för att bygga långsiktiga affärer. Exportmarknaderna 

för furu och gran är flera och 

SAEF AB/Östavallsågen levererar sedan 

flera år till drygt tjugo olika länder i såväl 

Europa som Asien, Afrika och Nordamerika. 

Det som kan vara lite krångligt ibland vid 

leveranser är logistik och befraktningar. Det 

handlar om ett skrymmande gods vilket 

Flooré 

Varma golv vid heta källor 

Företaget Flooré i Ånge har en 

egen lösning på hur man får varma 

sköna golv. 

Företaget startade sin verksamhet i 

Ånge 2002, efter flera års utveckling av 

företagets produkter i samarbete med bland 

annat KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i 

Stockholm). Företaget tillverkar golvskivor 

för både vattenburen- och elgolvvärme. 

Skivorna är lätta att lägga, tunna och ger en 

god värmeekonomi. 

Företaget säljer i första hand i Sverige, 

via återförsäljare, VVS-företag, byggvaruhuset 

SILVAN och ett antal husfabrikanter. 

Nyligen har man tagit sig in på den isländska 

marknaden där man bland annat utrustar 

hotell med golvvärme. 

– Vi har levererat en golvlösning till ett 

nybyggt hotell i närheten av Reykjavik. Nu 

har vi fått klartecken att leverera till ytterligare 

ett hotellbygge på Island, vid den kända ”Blå 

lagunen” (varma källan) utanför Reykjavik, 

berättar Floorés vd Lars Edfeldt. 

Golvskivorna består av hårdkomprimerad 

EPS-plast (cellplast, frigolit) täckta med 

kraftig aluminiumfolie. I skivorna finns färdiga 

spår för vattenrör eller elkabel. Skivorna är 

tunna och bygger inte särskilt mycket på 

höjden. Därför passar de bra både vid nypro- 

medför höga transportkostnader. 

Kunden i Grekland drar nytta av att OS 

äger rum i Aten. Det i sin tur gynnar Östavall 

här i Ånge. De senaste tio åren har varit 

gynnsamma för företaget – de har fyrdubblat 

produktionen och hamnat på en som Anders 

bedömer idag lämplig volym. Vid en blick framåt 

ser Anders – förutom förhoppningar om 

många OS-medaljer till Sverige – att framtiden 

handlar än mer om ytterligare kundanpassning 

och förädling av företagets produkter. 

FAKTA SAEF AB/ÖSTAVALLSÅGEN 

A J 

Omsättning:................................ 340 MSEK 

Produktionskapacitet: ............ 200.000 m 3 

Antal anställda: ......................................... 90 

SAEF AB är ett sågverk i Östavall som 

ägs till 100% av skogsägarföreningen 

Norrskog. 

www.saef.se 

duktion av golv och vid renovering. Eftersom 

värmeslingorna ligger nära golvytan och aluminiumfolien 

fördelar värmen bra så reagerar 

systemet snabbt på temperaturförändringar. 

Golven är lätta att hantera och montera och 

ofta kan ytmaterial som klinkers eller parkett- 

och laminatskivor läggas direkt på plattorna. 

Flooré erbjuder också egna innovativa 

lösningar anpassade till olika objekt. 

Lösningar som bygger på den kunskap 

företaget har. På den internationella marknaden 

finns kontakter och agenter i Spanien, 

Island, Ryssland och USA. 

Företaget har 3 anställda i Ånge och ett 

par arbetande delägare i Stockholm. Efterfrågan 

på företagets produkter ökar och under 

våren kommer företaget att nyanställa i Ånge. 

KK

Företaget Daikichi i Ljungaverk producerar nästan uteslutande limträ för export till den japanska marknaden. 

I Ljungaverk blir barrträd från vårt 

område starkt och säkert byggmaterial 

i japanska hus. 

Limträföretaget Daikichi startades 1998. 

Företagsetableringen kom till stånd i samband 

med att Kema Nords fabriker i Ljungaverk 

upphörde under 1990-talet. Råvaran 

gran och furu finns i stora mängder i vårt område 

och hos Daikichi förädlas den ett steg till 

efter sågverkens behandling. Ägarna var från 

början skogsföretaget SAEF/Norrskog, ett 

japanskägt företag och några privatpersoner. 

Sedan årsskiftet 2003/2004 ägs merparten 

av aktierna i företaget av svenska SAEF AB. 

Företaget producerar nästan uteslutande 

för den japanska marknaden, i de dimensioner 

som efterfrågas där. Jordbävningar är ganska 

vanliga i Japan och husen behöver vara rejält 

byggda. Trä är ett material som klarar påfrestningar 

bra. Limträbalkarna är ca 3 meter långa 

och görs i några olika tjocklekar. 

NÄRINGSLIV 

Träd från Ljungaverk blir hus i Japan 

Lokalerna i Folkets hus i Ljungaverk 

fylldes en kväll i februari med älgskit. 

Det var skit från början till slut 

men inte vilket skit som helst. Sune 

Häggmark som sedan 1997 framgångsrikt 

drivit företaget Moose 

Garden delade med sig av sina 

erfarenheter. Resan som en gång 

startade med att han tog hand om 

två övergivna älgkalvar. 

Under kvällen växte bilden fram om vilka 

möjligheter det finns och vilka faktorer som 

Sune har tagit fasta på som ett led i framgången. 

En viktig del har varit att våga. Våga 

prova olika saker utan att vara rädd för att 

misslyckas. Att våga, att haka på när tidningar 

– Det är mycket intressant att kommunicera 

med Japan, en helt annan affärskultur än 

här, berättar Ulf Svensson (vd) och Monica 

Johansson som är företagets enda administrativa 

personal. 

De visar en nyligen inkommen order, till 

stora delar med japanska skrivtecken. Tack 

och lov är siffrorna lika och så har företaget 

en svenskspråkig kontaktperson som hjälper 

till och reder ut begreppen. 

Efterfrågan på företagets produkter ökar 

just nu och sedan några veckor arbetar man 

åter två skift på företaget för att hinna med att 

producera det som efterfrågas. 

– Vi producerar 400 000 limträbalkar per 

år, eller ca två långtradarlass per dag, försöker 

Ulf åskådliggöra produktionens storlek. 

Förpackningarna med träbalkar går till 

Gävle för lastning i containrar, som går med 

sjöfrakt via Suezkanalen till Japan. I Japan 

plockas sedan en del av träbalkarna från 

En kväll full av inspiration och älgskit! 

ringer och vill göra reportage med olika vinklingar 

och att ha en stor dos humor med på 

resan – det är de saker som Sune återkommer 

till under kvällens lopp. 

Sune berättade bl a hur en tysk tidning 

ringt och frågat om de fick adoptera en av 

älgarna. Självklart svarade Sune ja, vilket resulterat 

i ett följetongsreportage i tysk tidning 

där man får följa den adopterade älgens liv. 

Vi som var där fick även tillfälle att känna 

på några av produkterna – bland annat 

älgpapper som tillverkas av älgspillning. 

Papperet bygger på ett kretsloppstänkande 

– älgarna äter sly som sedan omvandlas till 

pappersråvara. Under kvällens gång uppenbarade 

det sig en annan entreprenör i samlingen. 

Det var lokala entreprenören Gunilla 

Ljungaverk ihop med balkar och trävirke av 

andra dimensioner till kompletta byggsatser 

för hus. 

Limträbalkarna från Daikichi används till 

traditionella japanska hus, men intresset för 

trähus i svensk stil ökar. Företaget levererar 

också limträbalkar till ett trähusföretag i 

Dalarna som exporterar byggfärdiga hus till 

Japan. Kvalitetskraven på produkten är höga 

och företaget har fått certifieringar enligt 

en japansk mycket sträng standard, JAS. I 

fabriken i Ljungaverk finns en liten testavdelning 

där hållbarheten hos produkterna 

provas noga. 

En mindre del av företagets produktion 

säljs i Sverige som till exempel byggdelar i 

carports, staket och andra mindre byggnader. 

Det är ett glatt och sammansvetsat gäng 

på 19 anställda man möter på Daikichi i 

Ljungaverk. 

Sune Häggmark, älgfarmare, med sedlar 

skapade av älgskit. 

Sjöblom Högfeldt som i sitt företag Syteknik 

fått ett uppsving i försäljningen av grytlappar 

– grytlappar tillverkade av Älgskinn. 

För mer info: www.moosegarden.com 

KK 

AJ 


NÄRINGSLIV 

Insiktsfullt hos våra nya företagare 

”Det kostar inget att köpa bananer” 

De blivande företagarna och deras handledare. Fr v: Jan Wahlstén, Håkan Strandell (arbetsförmedlingen), 

Peter Larsson, Sarah Holmlund (FöretagarCentrum), Annika Nygren, 

Raimo Parviainen, Susanne Norberg, Peter Mejding, Per Engman (Lernia). 

P 

å FöretagarCentrum har ytterligare 

en kull nya företagare 

sett dagens ljus. Stämningen 

är på topp inför dagens avslutning 

då man berättar om sina verksamheter. 

Alla inblandade aktörer är på 

plats: blivande företagare, Arbetsför- 

Nya företagare 

Annika Nygren 

– Tar över blomsteraffären 

i Ånge 

Den första mars tar Annika 

över affärsrörelsen 

i samma lokaler som 

tidigare på Järnvägsgatan. En röd tråd från 

hennes tidigare arbeten har varit att alla haft 

direkt kundkontakt – från Nordea, till bagerier 

och Mittlandia. Nu har hon tagit steget 

och startar eget med framtidstro och glädje. 

Jan Wahlstén – Rinkparts, 

Reservdelar & 

Sargtillbehör 

Jan har 12 års erfarenhet 

från branschen. Han 

kommer att fokusera på 

Sverige som marknad i första hand. Bara 


medlingens Håkan Strandell, Nyföretagarrådgivare 

Sarah Holmlund 

och lärare Pelle Engman från Lernia. 

Det här är tredje kursen sedan 

augusti förra hösten som under sex 

veckor har gått igenom nyföretagarprocessen 

i ledet att starta eget. 

här i Sverige finns det cirka 300 ishallar och 

500 utebanor. Rinkparts kör igång verksamheten 

under februari månad. Högsäsongen 

sommar och höst står för dörren då det 

är uppehållssäsong för aktiviteterna på 

banorna. 

Peter Larsson – Byggbranschen med 

inriktning på timring 

Peter har en gedigen 

erfarenhet från byggbranschen 

där han har 

arbetat med många olika 

saker till exempel med 

stensättning. Han håller i dagarna på att fundera 

på firmanamnet och på praktiska saker. 

Något Peter tar fasta på är att garantera att 

göra klart påbörjade arbeten. 

I rummet råder en avspänd atmosfär 

där man som utomstående 

snabbt får en känsla av att här har 

det stött och blötts en hel del på 

vägen hit. En av de viktigaste lärdomarna 

man fått med sig från processen 

har varit bredden. Att man som 

deltagare får vara med och påverka 

innehållet utifrån behovet som finns 

i just den gruppen. Det har varit allt 

från att prata igenom hur det kan 

påverka familjesituationen när man 

beslutar sig för att starta eget, att få 

en individuell studieplan, att få ta del 

av andra aktörers kunskap. Under 

just den här processen har länsstyrelsen, 

banken, redovisningsbyrån och 

försäkringsrepresentanter varit och 

gästat för att lämna tips och råd på 

vägen. 

Fler blivande företagare står och 

knackar på dörren – för till nästa nyföretagarprocess 

är redan tio stycken 

anmälda. Entreprenörandan växer så 

det knakar! 

AJ 

Fotnot: 

Att köpa bananer är ingen kostnad. Att köpa 

bananer är en utgift (och en utbetalning om man 

betalar vid köpet) Kostnaden för bananerna upp- 

kommer först när den inköpta varan konsumeras! 

Peter Mejding – Däckverkstad 

med Hobby 

och Hantverksbutik 

Peter håller i dagarna 

på att titta på lokaler för 

verksamheten. 

I lokalerna är det tänkt att samla upp en del 

av hantverksutbudet som finns i kommunen. 

Susanne Norberg 

– Butik för djurfoder 

I april så startar Susanne 

en djurfoderbutik centralt 

i Ånge. I denna butik 

kommer även ett visst 

utbud av djurartiklar att finnas. Susanne har 

tidigare stor erfarenhet av djur, främst hästar.

Wilma och Inga på äventyr 

FOTO: WILDLAND FIRE INTERNATIONAL 

Wilma och Inga är beresta. De bor i 

Ånge men har världen som arbetsfält. 

Vilka är då dessa damer? 

Wilma är en av företaget Wildlands 

dykrobotar. Senast dokumenterade 

hon DC 3:an som sköts ned av ett 

ryskt migflygplan 1952, uppdragsgivare 

var försvaret. Kollegan Inga 

är en infraröd kamera som bland 

annat bevakar och hjälper till med 

skogsbrandsbekämpning. 

Det här är unik utrustning som 

hanteras helhjärtat av personal 

från företaget Wildland 

Fire International med säte i Hallsta, 

Ånge kommun. Ett företag med 

internationell spetskompetens som 

fokuserar på bekämpning av skogsbränder, 

naturvårdsbränning och 

räddningsverksamhet. 

I mitten av februari presenterade 

Daniel Karlsson från Wildland Fire 

International unika bilder från DC-3an 

tagna av Wilma för eleverna som 

går på internatskolan AWPE i Ånge 

kommun. Det var resultatet från ett 

uppdrag man fått i samband med 

en mässa i Malmö. Daniel berättar 

hur fartygschefen från försvaret steg 

in i montern och såg dykroboten. 

Han försäkrade sig om att det var en 

fullskalig modell av roboten, den var 

så liten, och blev genast intresserad. 

Wilma är en av de minsta dykrobo- 

Wildland Fires personal har varit på uppdrag i Kanada och i Östersjöns djup. 

tar som finns på marknaden. Från 

bilderna som Daniel visar kan man se 

dels skotthålen från nerskjutningen, 

tre kronors logotype på utsidan 

av planet och en mycket avskalad 

insida. Tack vare dykrobotens storlek 

lyckades man ta sig in i mycket små 

utrymmen och dokumentera detaljer 

som annars varit mycket svåra att 

upptäcka. 

AWPE-eleverna fick även höra hur 

Daniels kollega Simon varit på 

uppdrag i USA och Kanada med Inga 

– IR-kameran som bland annat används 

vid skogsbrandsbekämpning. 

I norra Kanada nära Chilko Lake 

rörde det sig om ett ca 30 000 hektar 

stort område. Här var IR-kameran 

en kugge i ett stort räddningspådrag. 

Vid en så stor brandbekämpning 

byggs det upp ett s k basecamp med 

sambandscentral, logi, sjukvård 

och utrustning. Det 30 000 hektar 

stora området tog ca 4 veckor att 

släcka. IR-kameran fästs under en 

helikopter och kan läsa av området 

man flyger över och särskilja varmt 

från kallt. Användningsområdena är 

många – IR-kameror används för att 

t ex inventera viltbestånd, kartlägga 

oljeutsläpp, inspektera kraftledningar 

och leta efter försvunna människor. 

Inga är en av fem kameror av denna 

typ som finns i världen. 

– Vi har världen som arbetsfält. 

Det finns oändliga möjligheter och 

en efterfrågan på våra produkter 

och tjänster. Det svåra är många 

gånger att vi inte riktigt hinner med 

i kompetensutvecklingen av vår 

personal och ny personal vilket gör 

att vi tyvärr måste tacka nej till vissa 

förfrågningar, säger Cecilia Andersson 

företagets VD. 

Både Daniel och Simon är uppvuxna 

i Fränsta och trivs bra i sina 

jobb. 

– Skulle det inte vara för mitt jobb 

så skulle jag nog inte trivas lika bra 

här – Tack vare jobbet har jag en 

otroligt spännande och omväxlande 

tillvaro, avslutar Daniel. 

AJ 


BARNOMSORG 

Gott om plats i Bullerbyn 

Efterfrågan på förskoleplatser har ökat de senaste åren. Både i Ånge och 

Fränsta har nya förskoleavdelningar öppnats. 

I 

Fränsta blev behovet av platser akut 

under förra våren och rektorn för 

barnomsorgen i Fränsta, Monica 

Gruvin, sökte med ljus och lykta efter 

lokaler för att öppna ytterligare en 

förskoleavdelning. Lösningen kom när 

man fick höra talas om att Vård- och 

omsorgsenhetens Dagcenter minskade 

sin verksamhet i Fränsta. I början av 

augusti flyttade de gamla förskolorna 

Trollebo och Torpsgården in i Bullerbyn. 

Dessutom kunde en ny avdelning, 

Kotten, öppnas. 

Både föräldrar och personal är 

mycket nöjda med lösningen. Lokalerna 

är fräscha och rymliga, bara små 

ombyggnader behövdes. 

– Omsorgen hade de här lokalerna 

i 20 års tid, berättar Monica. Lokalerna 

är fortfarande i riktigt bra 

skick och vi flyttade in precis som 

det var här i början av augusti, mitt i 

semestrar och pågående ombyggnad. 

Det enda vi behövde bygga om var 

groventréerna till de tre avdelningarna 

och smärre ombyggnationer på 

Torpsgården och Kotten. 

– Titta på utsikten, säger Monica 

när vi kommer ut på baksidan. 


Ute finns gott om plats och utsikten 

ner mot Torpssjön är otroligt 

vacker. Det finns två lekplatser, en 

med redskap för större barn och en 

för mindre barn. Äta ute är alltid 

roligt och i Bullerbyn gör man det 

ofta. I ena ändan av gårdsplanen står 

en stor kåta med grillplats. 

– Vi försöker laga mat och äta ute 

åtminstone en gång i veckan, berättar 

förskolläraren, Gunhild Timander- 

Johnsson. 

Bullerbyns förskola har plats för 

48 barn vid de tre avdelningarna. I 

Fränsta finns ytterligare två förskoleavdelningar 

och tre dagbarnvårdare. 

Totalt finns knappt 100 barn placerade 

i förskola i Fränsta. 

Efterfrågan på förskoleplatser har 

ökat i hela kommunen och Monica 

Gruvin berättar att det beror på att 

arbetslösa numera har möjlighet att 

låta sina barn gå i förskola 15 timmar 

per vecka, barn som fått småsyskon 

kan behålla sin plats 15 timmar 

per vecka och så har den allmänna 

förskolan införts som innebär att 4-5 

åringar har rätt till förskoleplats tre 

timmar per dag. 

– Jag märker också att det är flera 

familjer med barn som flyttat hit till 

Fränsta på senare tid och det är glädjande, 

säger Monica. 

FAKTA FÖRSKOLA/BARNOMSORG 

KK 

Antal barn i förskola (1-5 år):........... 361 st 

(februari 2004) 

Antal barn hos dagbarnvårdare: ........43 st 

Antal förskolor: .....................................15 st 

och antal förskoleavdelningar: ..........23 st 

Antal anställda inom barnomsorg: .... 72,1 

pedagogisk personal 

övrig personal (kök och städ):...........ca 15 

Personaltäthet i förskolorna: 

pedagogisk personal ...... 4,94 barn/vuxen 

Ambitionen är att alla som söker barnomsorg 

i förskola ska kunna erbjudas plats 

ganska omgående.

FÖRENINGSLIV 

Föreningslivets förutsättningar undersöks 

Ånge kommuns fritidsenhet undersöker 

tillsammans med Västernorrlands 

Idrottsförbund och SISU 

Idrottsutbildarna föreningslivets 

förutsättningar i kommunen. 

Undersökningen genomförs i ett 

EU-projekt för att klarlägga de 

förutsättningar idrotten har när det 

gäller ekonomi, tillgång på ledare, 

ideellt engagemang, åldersstruktur, 

Lagkaptenen Michaela Warg och assisterande 

kapten Malin Berglund är nöjda 

med F 16 IBK:s säsong och ser fram 

emot nästa. 

Vi blev bra! 

”Vi ska bli riktigt bra” sade tjejerna i 

F 16 Innebandyklubben i höstas när 

de anmälde sig till Jämtlandsserien i 

innebandy. Hur gick det? 

I mitten av februari i år hade tjejerna 

spelat sina tio matcher i turneringen 

och vunnit fyra av dem. En av de 

roligaste vinsterna var när de vann en 

hemmamatch mot IBC Östersunds tjejer, 

som gått igenom serien obesegrade 

tills de mötte ångetjejerna. Tränarna 

Britt-Marie Jonsson och Magnus 

Haraldsson är mycket nöjda med lagets 

insatser. 

– Det här ser vi som ett provår, säger 

lagkaptenen Michaela Warg. Nästa år 

kan vi satsa ännu mer, då har vi mera 

erfarenhet. 

Innebandylaget tränar 2 gånger per 

vecka och under seriespelet har man 

också spelat match nästan alla helger. 

KK 

anläggningar och utvecklingsidéer. 

I mars beräknas sammanställningen 

av svaren vara klar och undersökningen 

kommer att ligga till grund för 

idrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas 

utbud och service till idrotten 

i Ånge kommun. Undersökningen ska 

också ligga till grund för kommunens 

fortsatta arbete med föreningslivet i 

kommunen. 

Glacialen i Fränsta 

Ålsta folkhögskolas konst- och designelever 

visade vilka fantastiska skapelser 

man kan forma av is när Glacialen 

JOHANSSON 

arrangerades den 6-7 februari i Fränsta. 

ANNA 

Förutom vackra skulpturer hade en hel 

kyrka skapats av is. FOTO: 

– Vi ska använda resultaten av undersökningen 

till att stödja föreningslivet 

i kommunen på bästa sätt, säger 

fritidschefen Kjell Sundqvist. De 

insatser som föreningarna gör i kommunen 

är mycket värdefulla och det 

är viktigt för kommunen att kunna 

göra rätt insatser för att föreningarna 

ska ha bästa nyttan av dem. 

”Att plugga i mindre grupper gör att vi får 

mer tid av läraren – ett bra studiesätt” 

Namn Oskar 

Uppväxt Göteborg 

Bor Småbo, Torpshammar 

Här gick jag nian Vallhamraskolan i Partille 

Årskurs 1:an 

Program Samhällsprogrammet 


Jag sökte efter ett gymnasium där jag kunde köra snowboard 

på schemalagd tid hamnade då i Ånge på Bobergsskolan. 

Här är trevligt – lite långt hem ibland men det 

går bra. Det som är bra är sättet vi läser på – i mindre 

grupper med uppgifter kopplat till ett antal stormöten. Jag 

upplever att vi får mer tid av läraren på det sättet. 

KK 


FOTO: STEFAN BOSTRÖM 

RESA 

Syrsor var en läckerhet som ofta serverades i Thailand, Det är tungt med tio timmars arbetsdag med böjd rygg på risfältet. 

En Falang på resa i Thailand 

Så satt jag där. Under en halmhydda med en hop främmande 

människor. Så många. Jag tror halva byn samlat 

för att se ”Falangen”(=vitingen) som kommit till 

byn. Jag hade redan avverkat mina väl inövade meningar 

på Thai som ”Jag heter Lina, trevligt att träffas, hur mår ni, 

fint hus” osv. Vad skulle jag säga nu? Lätt stressad… Alla 

pratade till mig samtidigt. Förstod inte ett ord. De fnissade 

och alla ville känna på min vita hud och på mitt ljusa hår. 

Nu började jag få panik. 

”Vad har jag gett mig in på egentligen???” 

Jag hade rest till Soksai, en by på 

450 personer i nordöstra, dvs. den 

fattigare delen av Thailand för att 

leva i tre månader. Långt ifrån det 

turistthailand många känner till och 

till en verklighet jag inte kunnat föreställa 

mig. Så gott som ingen pratade 

engelska och de flesta hade aldrig sett 

en ”Falang” förut. Här var alla bönder. De flesta odlade ris, 

tapioka, frukt eller sockerrör och min familj var inget undantag 

varken gällande risfält och kunskaper i engelska … 

Då den värsta paniken lagt sig blev allt med ens precis så 

häftigt som jag föreställt mig innan utbytets start. Allt var 

så annorlunda och spännande. 

De visade mig var jag skulle sova. På en fem centimeters 

tjock madrass som kan liknas med underlagen vi använder 

oss av i tält och liknande. Jag sneglade på min nyfunna 

brors ”säng” som bestod av en halmmatta och visade därför 

stor uppskattning över den ”lyxsäng” jag fått. I taket 

hängde spindelnät av största slag och många ödlor samt någon 

råtta tassade gärna förbi på nätterna som i början hade 

många inslag av insektsmardrömmar. Vi hade ståtoalett och 

ingen vattenkran utan stora tunnor som samlade regnvatten 

vi sedan använde till disk, ”dusch”- och dricksvatten. 

Maten tillagades över öppen eld och åts på en halmmatta 

på golvet. Jag hade förberett mig på att äta mycket ris men 

jag visste nog inte vad det innebar att äta det till frukost, 

lunch och middag utan undantag! Till riset åt man vad man 


”De dagar jag var 

ute på risfälten var 

de dagar jag fick 

störst kontakt med 

människorna.” 

hittat under dagen. Det kunde vara svamp, musslor eller 

fisk vi själva fiskat, bambu vi hittat i bergen, groda från 

min thaimosters grodfarm och ibland även skalbaggar och 

andra insekter. Och självklart också chilin som präglade vår 

matupplevelse under hela resan. Det enda jag hade svårt för 

var kycklingfötter där man endast hade huggit av klorna, 

vilket för dem var en favorit, men annars gillar jag deras 

sätt att ta vara på så mycket som möjligt istället för att 

slänga bort hälften, som vi gör i Sverige. 

Det visade sig bli väldigt svårt att jobba. 

De såg oss som gäster och ”inte kan man 

sätta en gäst i arbete heller” även om det var 

det programmet gick ut på och anledningen 

till att vi var där. 

Jag hjälpte till med hushållsarbetet, att röja 

upp i några buskage, rensa ogräs mm. Efter 

halva tiden då regnperioden satt igång fick jag 

äntligen hjälpa till att plantera ris som jag sett 

fram emot. 

Det kan tänkas tungt att i den hettan stå i cirka tio 

timmars arbetsdag med böjd rygg. Dessutom var vi fullt 

påklädda med långbyxor och skjorta. Så fort jag tog av mig 

hatten eller skjortan jag hade över min T-shirt så var de på 

mig direkt. I Thailand anses vit hud finare så de vaktade 

mig noga så jag inte skulle bli lika brun i hyn som de. 

Men de dagar jag var ute på risfälten var de dagar jag 

fick störst kontakt med människorna. 

Först sneglade de på mig, fnissade lite åt min taktik och 

oförmåga att hålla mig ren från leran vi stod i, men snart 

accepterade de mig. Jag var en av dem och jag gjorde nytta! 

En otrolig känsla! 

Två dagar i veckan hade jag och min thailändske parkamrat 

Toei (som sedan skulle med mig till Sverige för att ta del av 

vår kultur) engelska i mellanstadieskolan i byn. I Thailand 

börjar man nuförtiden läsa engelska tidigt, redan i första 

klass, men den är på en låg nivå. Jag förstod inte mycket 

av vad den ordinarie engelskläraren försökte säga till mig. 

Besöken var därför behövliga liksom uppskattade. Barnen 

var blyga. De bugade sig för mig, pratade till mig i tredje

Det gäller att träna hårt för en karriär som Thaiboxare 

person och var väldigt artiga. Tack och lov släppte det snart 

och innan mina lektioner så hade de förberett tusen frågor 

om mig och Sverige på engelska. Väldigt givande! 

Trots alla skillnader mellan deras och mitt liv och trots 

alla gånger jag lyckats göra bort mig så behandlade alla mig 

så väl och fick mig att känna mig som deras riktiga dotter, 

syster och granne. Och trots språkbristen hos båda parter 

lyckades vi lära oss ett ”eget” språk, bestående av svenska, 

thai, engelska men framförallt ljudeffekter och kroppsrörelser. 

Jag hade aldrig trott att de skulle vara så förstående 

med alla mina konstiga frågor och alla gånger jag inte 

förstått hur man ska göra, på risfälten, i templet och bara i 

det vardagliga livet. 

Så kom den dagen jag så länge väntat på och det konstiga är 

att jag knappt höll på att märka det. 

Jag vaknade fem på morgonen som vanligt, gick och 

tvättade av mig med skopan ur vattentunnan, satte på 

mig lite finare kläder eftersom vi skulle till templet. Självklart 

tänkte jag på att täcka knän, axlar och mage. Åt min 

frukost bestående av ris och något starkt kryddat tillbehör. 

Trängde ihop mig med de många andra på flaket på bilen 

som vi fått lov att åka med idag. Begav oss till templet där 

jag bugade och hängde med i ceremonin så mycket jag hunnit 

börja förstå av den, för att sedan äta en maffig måltid 

tillsammans på halmmattan på golvet. Just då insåg jag det: 

Jag hade, som ensam svensk, tillbringat hela dagen med 

tjugofem andra thailändare, som inte ens talar ett ord engelska, 

och inte under ett ögonblick känt mig annorlunda eller 

utanför! Vad jag tidigare ansett vara ett annorlunda, simpelt 

och till och med konstigt liv hade nu blivit min vardag. En 

vardag jag för tillfället inte hade en önskan att byta ut, en 

vardag jag trivdes i och som jag i det ögonblicket insåg att 

jag skulle komma att sakna… 

FAKTA 

LINA SÄLLSTRÖM 

Lina Sällström fick smak för internationellt utbyte under tiden på 

Bobergsskolan då hon bland annat deltog i Global Classroom 

och skolans internationella samarbete. Till Thailand reste hon med 

organisationen Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, CIU, 

som arbetar med att ge inspiration, hjälp, tips och råd till unga 

som vill studera eller arbeta utomlands. CIU driver utbytesprogram 

där deltagarna lär genom upplevelser och möten med andra människor 

och kulturer. Läs mer om CIU på www.ciu.org 

MILJÖRUTAN 

BYGG- OCH MILJÖKONTORET INFORMERAR 

Nu ska cisterner utomhus 

kontrolleras 

MILJÖ 

Nya föreskrifter för lagring av brandfarliga vätskor (t ex eldningsolja, 

dieselbrännolja eller spillolja) trädde i kraft den 1 juli 2000. Enligt övergångsbestämmelser 

för de nya reglera ska utomhuscisterner genomgå 

kontroll senast 1 juli 2004. Inomhuscisterner ska genomgå kontroll 

senast 1 juli 2006. 

Den som förvarar kemiska produkter är skyldig att ordna en säker 

förvaring och kontrollera tankar och ledningar regelbundet. Detta gäller 

både privatpersoner och företag. 

Miljönämnden ska informeras i god tid innan installation av cistern 

på minst 1 m 3 och uppåt under jord. För cisterner ovan jord gäller 

informationsplikten mellan 1-10 m 3 . Om installation av cistern sker inom 

vattenskyddsområde gäller informationsplikten för mängder över 250 

liter. Cisterner inomhus utanför vattenskyddsområde omfattas inte av 

informationsplikten. 

Cisternerna ska genomgå kontroll (av godkänt företag) vart 6:e eller 

12:e år beroende på korrosionsskydd. Inom vattenskyddsområden ska 

besiktningen ske oftare. 

Mer information kan lämnas av bygg- och miljökontoret eller naturvårdsverkets 

hemsida www.naturvardsverket.se 

Vad har ni i kylen? 

…då tänker vi inte på mat utan typ av köldmedie. 

Utrustning som innehåller CFC (freoner) får nämligen 

inte användas efter den 31 december 2004. 

Har ni i ert företag utrustning som innehåller 

köldmedium – t ex kyl/frys, luftkonditioneringsaggregat, 

torkaggregat till kompressor – bör ni 

kontrollera typen av köldmedium. Det kan finnas en 

skylt på aggregatet som talar om vilket köldmedium 

det innehåller. De vanligaste CFC-typerna heter R 12 och R 502. Fråga 

ett kylserviceföretag om ni är osäker. 

Freoner (CFC) bryter ner ozonskiktet och därför har en stor del av 

dessa ämnen redan bytts ut. Användningen av CFC i större aggregat 

förbjöds redan 1 januari 2000. Nu kommer användningsförbud också för 

anläggningar med mindre än 900 gram CFC som köldmedium i yrkesmässig 

verksamhet. 

Om ni fortsätter att använda utrustning med CFC efter den 1 januari 

2005 så riskerar ni att få betala en avgift på minst 10 000 kronor. 

Frågor: Kontakta Bygg- och miljökontoret, 0690-15100 

Lär dig mer om egenkontroll 

enligt miljöbalken 

Samtliga företag som bedriver miljöfarlig verksamhet kommer 

under år 2004 att bli erbjudna att delta i ett länsprojekt för bättre 

egenkontroll enligt miljöbalken. Projektet omfattar både stora och 

små företag i Västernorrlands län. De företag som deltar kommer att 

erbjudas seminarier, tillfällen till erfarenhetsutbyte och diskussioner med 

andra företag. Målet är att företagen ska upprätta eller förbättra ett väl 

fungerande egenkontrollprogram för den egna verksamheten. Projektet är 

ett samarbete mellan kommunförbundet Västernorrland, länets kommuner 

samt Länsstyrelsen i Västernorrland. Inbjudan och information om projektet 

kommer att skickas ut till berörda företag när det närmar sig. 

Ni är välkomna med frågor. Kontakta Gunbritt Nilsson, vid kommunens 

Bygg- och miljökontor på tel 0690-151 47. 


FAMILJEN ANETTE PERMAN OCH 

MIKAEL NILSSON OCH BARNEN 

ALEXANDER 2 ÅR OCH LINNEA 6 

MÅNADER, BYBERGET 

Längst upp i Byberget, strax in nan 

skylten som upplyser om att ”Här 

upphör allmän väg” bor Familjen 

Perman – Nilsson sedan i oktober 

förra hösten. Utsikten över nejden 

är fantastisk. 

Var bodde ni innan fl ytten till 

B yberget? 

– Vi bodde i Höör i Skåne. 

Varför fl yttade ni till Byberget? 

– Jag är uppväxt här, säger Anette. 

Tankarna på att återvända har väl 

alltid funnits. När barnen kom så 

kändes det plötsligt mera aktuellt. 

Hur trivs ni? 

– Vi trivs bra, säger Mikael som 

är skåning. Beslutet var inte svårt 

när vi väl bestämde oss och när ett 

lämpligt hus att köpa dök upp. 

Visst är det andra avstånd här än 

i tätare befolkade delar av landet, 

men säger han: 

– Det tar tid att åka från en del av 

Malmö till en annan också, här 

kommer vi till Ånge och jobbet på 

en halvtimme. 

Har ni hittat jobb? 

– Jag sökte tre jobb och fi ck två av 

dem, berättar Mikael som jobbar 

på Samtrans i Ånge. 

Anette är hemma med barnen 

och skulle önska att det fanns någon 

form av förlängd föräldrapenning, 

till exempel att kommuner 

kunde erbjuda föräldrar ersättning 

om man inte väljer att ha barnen 

på kommunal förskola. 


BROR FAGERSTRÖM, 

SILLRE SÖDRA 

Varifrån fl yttade du? 

– Jag bodde i Härnösand innan jag 

fl yttade hit i december och så har 

jag bott i Sundsvall också under mitt 

yrkesverksamma liv, berättar Bror 

Fagerström som nu är pensionär. 

LISA SÖDERMAN OCH 

JENS SVENSSON, ÖSTAVALL 

Mellan jul och nyår fl yttade Lisa 

Söderman och Jens Svensson från 

Norrköping till Östavall. 

Vad var det som gjorde att ni valde 

Östavall? 

– Vi ville fl ytta norrut och under 

hösten dök det upp två jobb som 

passade oss och som vi fi ck, berättar 

Jens och Lisa. 

Lisa har släkt i Östavall och de har 

stuga i Råsjö, så området är inte obekant. 

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE 

Nyinfl yttade i Ånge kommun 

FAKTA IN- OCH UTFLYTTNING 2003 

Infl yttning : 

430 personer, 218 män och 212 kvinnor 

Utfl yttning: 

378 personer, 189 män och 189 kvinnor 

Varför fl yttade du hit? 

– Jag träffade en kvinna som bor här. 

Hur trivs du? 

– Jag trivs bra, här är lugnt och 

en hel del småpyssel att ta sig för, 

säger Bror som inte saknar stadens 

utbud. Med bilen klarar vi alla 

olika vardagsärenden. 

Vad jobbar ni med? 

– Jag fi ck en tjänst som skolpsykolog 

och jobbar i alla skolorna i 

kommunen, säger Lisa. 

– Och jag arbetar som områdesansvarig 

inom kommunens 

vård och omsorgsenhet, berättar 

Jens. 

Båda tycker att jobben är intressanta 

och stimulerande, även 

om det är mycket att sätta sig in 

i nu i början. Att det är en liten 

kommun med nära kontaktvägar 

underlättar. 

Vad är det bästa med att bo här? 

– Det är närheten till naturen och 

möjligheterna till fritidsaktiviteter. 

Och att det är fyra årstider här. 

KK

ÅNGE tidning 1_04 - Ånge kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?