My library in PDF format/SPRÅKFILOSOFIN OCH ... - Kristoffersen

Det är den senare tolkningsmodellen som används inom filosofi.
Den motsvarar sannolikhetstolkningen inom naturvetenskapen.
Om vi undersöker egenskaper hos ord och satser finner vi tre
karakteristiska, som är det normala :
• De kan vara entydiga.
• De kan vara mångtydiga.
• De kan vara vaga.
Vi finner att i kemins formelsystem, i geometrin och i logiken
förekommer det som är entydigt. Låt oss ta som exempel:
KVADRAT = en rätvinklig, liksidig, fyrsidig figur i planet.
Denna definition förväxlas aldrig. Termen är entydig. Frågan är
emellertid hur höga krav vi kan ställa på det som skall vara entydigt i
dagligt tal. Vi kan diskutera hur många ord i ett naturligt språk som är
entydiga?
Ordet “ KVADRAT “ är ett vagt ord i vardagsspråket.
------
⏐ ⏐ Vad har jag ritat? Är det en kvadrat? Hur ser en kvadrat ut?
------ En kvadrat ser inte ut!
(En kvadrat ser inte ut, det
gör däremot människor.)
Denna figur är snarare en kvadrat än det är en cirkel eller en
rektangel. Detta är ingen sanningsfråga, och därför är noggrannheten inte
så viktigt som i vetenskapliga sammanhang. Vi kan nu slå fast att
subjektiv och adjektiv är i vanlighet vaga enheter. Vi har tidigare i detta
arbetet fastslagit att egen namn har ingen betydelse, endast referens.
Kolla med egen namnet ANDERS här ovan.
En beskrivning är ingen tolkning, men den kan göras entydig.
Preliminärt kan vi säga att de flesta svenska ord är vaga och mångtydiga.
Detta gäller också i andra språk.
Vi kan ta flera ord för oss och visa olika egenskaper hos dem.
• O R D
⇓
Kan ha betydelse, sträng entydighet,
en betydelse och vara utan vaghet.
Vi kan presentera en modell som visar att ordet i flera betydelser är vagt:
25