RP 61/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med ... - Finlex

296015 

RP 61/2012 rd 

proposition till riksdagen med förslag till 

Regeringens 

om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terro- 

lag 

och till lagar om ändring av 46 kap. 1 § i strafflagen 

rism 

av 35 och 36 § i lagen om förhindrande och utredning 

och 

av penningtvätt och av finansiering av terrorism 

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 

denna proposition föreslås att det stiftas 

I 

lag om frysning av tillgångar i syfte att 

en 

terrorism. Den föreslagna lagen 

bekämpa 

till att i enlighet med en resolution som 

syftar 

av Förenta nationernas säkerhetsråd 

antogs 

bygga upp en mekanism för frysning i 

2001 

av sådana personers, enheters och 

Finland 

tillgångar som deltar i eller under- 

gruppers 

terroristhandlingar. 

lättar 

den föreslagna lagen finns det bestäm- 

I 

om frysning av sådana fysiska och jumelser 

personers tillgångar som skäligen kan 

ridiska 

för, som är föremål för straffan- 

misstänkas 

för eller som har dömts för terroristspråk 

Frysas får dessutom inom unionens 

brott. 

agerande och i bilagan till Europeis- 

område 

unionens gemensamma ståndpunkt uppka 

terroristers tillgångar som inte är 

räknade 

genom förordning av Europeiska unio- 

frysta 

råd. Den föreslagna lagen möjliggör 

nens 

frysning av tillgångar på begäran från 

också 

annan stat. Dessutom möjliggör lagen 

en 

av tillgångarna för sådana juridiska snart som möjligt. 

frysning 

————— 

som ägs eller där bestämmande in- 

personer 

utövas av ovan avsedda personer, 

flytande 

eller grupper. Det föreslås att be- 

enheter 

om de nya uppgifter som frysstämmelser 

av tillgångar medför för centralen för 

ning 

av penningtvätt fogas till lagen om 

utredning 

och utredning av penningtvätt 

förhindrande 

av finansiering av terrorism. 

och 

den föreslagna lagen är det förbjudet 

Enligt 

använda frysta tillgångar och att överlåta 

att 

till sådana personer, enheter och 

tillgångar 

vars tillgångar enligt beslut ska fry- 

grupper 

Syftet med förbuden är att förhindra att 

sas. 

i slutändan används till genomfö- 


eller finansiering av terroristiska handrande 

Enligt den föreslagna lagen ska den 

lingar. 

bryter mot dessa förbud dömas för re- 

som 

i enlighet med strafflagen. 

gleringsbrott 

föreslås också i det kapitel i 

Ändringar 

som gäller brott som har samband 

strafflagen 

införsel och utförsel. 

med 

föreslagna lagarna avses träda i kraft så 

De

2 


INNEHÅLL 

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ............................................................ 1 

PROPOSITIONENS 

MOTIVERING......................................................................................................... 3 

ALLMÄN 

INLEDNING .................................................................................................................... 3 

1 

NULÄGE..........................................................................................................................3 

2 

Lagstiftning och praxis ..................................................................................................... 3 

2.1 

Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i utlandet....................................... 6 

2.2 

Länder som har infört administrativ frysning av tillgångar............................................... 6 

2.2.1 

Länder som inte har någon separat administrativ mekanism för frysning av tillgångar.... 8 

2.2.2 

Bedömning av nuläget.................................................................................................... 10 

2.3 

MÅLSÄTTNING OCH DE VIKTIGASTE FÖRSLAGEN .......................................... 11 

3 

PROPOSITIONENS KONSEKVENSER...................................................................... 14 

4 

Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna ................................. 14 

4.1 

Samhälleliga konsekvenser............................................................................................. 15 

4.2 

BEREDNINGEN AV PROPOSITIONEN..................................................................... 16 

5 

Beredningsskeden och beredningsmaterial..................................................................... 16 

5.1 

Remissyttranden och hur de har beaktats ....................................................................... 17 

5.2 

SAMBAND MED ANDRA PROPOSITIONER ........................................................... 18 

6 

19 

DETALJMOTIVERING.......................................................................................................... 

Lagförslag....................................................................................................................... 19 

1 

Lag om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism.......................................... 19 

1.1 

Strafflagen ...................................................................................................................... 41 

1.2 

kap. Brott som har samband med införsel och utförsel ....................................................... 41 

46 

Lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.. 

1.3 

41 

........................................................................................................................................ 

Ikraftträdande..................................................................................................................42 

2 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning................................................... 42 

3 

44 

LAGFÖRSLAG........................................................................................................................ 

frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism................................................. 44 

om 

ändring av 46 kap. 1 § i strafflagen .......................................................................... 48 

om 

ändring av 35 och 36 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och 

om 

finansiering av terrorism............................................................................................ 49 

av 

50 

BILAGA................................................................................................................................... 

50 

PARALLELLTEXTER............................................................................................................ 


om 

av finansiering av terrorism............................................................................................ 50

1 Inledning 

sanktioner mot terrorism har 

Finansiella 

2001 blivit en vedertagen del av det in- 

sedan 

verktygssortimentet för beternationella 

av terrorism och finansiering av 

kämpning 

De viktigaste internationella för- 

terrorism. 

om frysning av tillgångar i syfte 

pliktelserna 

bekämpa terrorism utgår från Förenta na- 

att 

(FN) säkerhetsråds resolution 1373 

tionernas 

enligt vilken medlemsstaterna ska 

(2001), 

alla tillgångar för personer och enheter 

frysa 

begår eller underlättar terroristhandling- 

som 

Likaledes förutsätts det i resolutionen att 

ar. 

ska vara förbjudet att överlåta tillgångar 

det 

sådana personer eller enheter. Resolutio- 

till 

anger emellertid inte vilka personer eller 

nen 

som kan bli föremål för sanktionerna, 

enheter 

har överlåtits till FN:s med- 

preciseringen 

lemsstater. 

har genomförts i 

Resolutionsförpliktelserna 

unionen med en gemensam 

Europeiska 

och en förordning i syfte att tryg- 

ståndpunkt 

en enhetlig tolkning och ett enhetligt gega 

i EU-länderna. Före Lissabonnomförande 

gick det emellertid inte att genom 

fördraget 

utfärda för medlemsstaterna bin- 

förordning 

bestämmelser om frysning av tillgångdande 

för personer eller grupper som agerar inom 

ar 

territorium. Trots behörighetsgrun- 

unionens 

som uppstod genom Lissabonfördraget 

den 

trädde i kraft i december 2009 har det 

som 

inte utfärdats någon reglering på 

fortfarande 

För att förpliktelserna om frysning 

EU-nivå. 

tillgångar ska kunna genomföras fullt ut 

av 

det därför ansetts att det ytterligare be- 

har 

nationella åtgärder. 

hövs 

lagstiftning tillåter endast genomfö- 

Finsk 

av FN:s säkerhetsråds sanktioner och 

rande 

enligt förordning av EU:s minis- 

sanktioner 

Expertorganet för finansiella åtgärder 

terråd. 

penningtvätt och terrorism (Financial 

mot 

Task Force, FATF) som verkar i an- 

Action 

till OECD ansåg i sin slutrapport till 

slutning 

av Finland 2007 att detta 

ländergranskningen 

en brist i Finlands beredskap i bekämp- 

är 

av terrorism och rekommenderade att 

ningen 

inrättar en nationell administrativ 

Finland 

mekanism för frysning av tillgångar i syfte 


ALLMÄN MOTIVERING 

bekämpa terrorism. Eftersom regleringen 

att 

EU-nivå inte heller efter ikraftträdandet av 

på 

täcker tomrummet i verk- 

Lissabonfördraget 

har FATF följt läget i Finland 

ställigheten 

upprepade gånger fäst uppmärksamheten 

och 

bristerna i det finska systemet. Även 

vid 

säkerhetsråds kommitté mot terrorism 

FN:s 

Committee, CTC) har in- 

(Counter-Terrorism 

ståndpunkten att Finland inte har fulltagit 

sina förpliktelser om frysning av tillföljt 

enligt resolution 1373 (2001) korrekt, 

gångar 

Finland inte har någon mekanism 

eftersom 

frysning av tillgångar. I CTC:s utvärde- 

för 

från 2008 av hur Finland har genomfört 

ring 

hänvisas det till bristen på en 

resolutionen 

mekanism som en allvarlig brist i 

nationell 

genomförandet. 

förvaltningsutskott har i sitt ut- 

Riksdagens 

23/2007 rd konstaterat att utskottet 

låtande 

det viktigt att en nationell administrativ 

anser 

för frysning av tillgångar inrättas i 

mekanism 

att förhindra finansiering av terrorism. 

syfte 

har för sin del i sitt utlåtande 

Lagutskottet 

rd ansett det viktigt att statsrådet 

16/2007 

framöver konsekvent strävar efter att 

även 

rättsskyddet i förfaranden där sank- 

främja 

mot terrorism genom Europeiska unitioner 

beslut riktas mot enskilda personer och 

onens 

enheter. 

2 Nuläge 

2.1 Lagstiftning och praxis 

1 punkt c i FN:s säkerhetsråds reso- 

Kläm 

1373 (2001) förpliktar medlemsstaterlution 

att utan dröjsmål frysa tillgångarna och de 

na 

resurserna för personer som be- 

ekonomiska 

försöker begå, deltar i eller underlättar 

går, 

av terroristhandlingar, enhe- 

genomförandet 

som direkt eller indirekt ägs eller kontrolter 

av sådana personer och av personer elleras 

enheter som verkar på sådana personers 

ler 

enheters vägnar eller under deras led- 

och 

inklusive kapital som härrör från eller 

ning, 

genom egendom som direkt eller in- 

uppstår 

ägs eller där bestämmande inflytande 

direkt 

av sådana personer och av associerade 

utövas 

personer och enheter. Enligt kläm 1 punkt d i 

3

4 

ska medlemsstaterna förbjuda 

resolutionen 

medborgare samt personer och andra 

sina 

inom sitt territorium att göra till- 

enheter 

och ekonomiska resurser eller därtill 

gångar 

tjänster direkt eller indirekt till- 

anknytande 

till förmån för ovan uppräknade 

gängliga 

och grupper. Till skillnad från andra 

personer 

anges i denna resolu- 

sanktionsresolutioner 

eller dess bilagor inte de personer, enhetion 

eller grupper, som säkerhetsrådet anser att 

ter 

av sanktionerna. Av den orsaken 

omfattas 

det varje enskild medlemsstat att söka 

åligger 

och fastställa de personer, enheter och 

fram 

som bör anses uppfylla resolutionens 

grupper 

och att frysa deras tillgångar inom 

definition, 

eget territorium. 

sitt 

Finland har det inte reglerats nationellt 

I 

genomförande av kläm 1 punkt c och d i 

om 

i stället har man när det gäller 

resolutionen, 

av tillgångar förlitat sig på EU- 

frysning 

och kompletterande nationella kriregleringminaliseringar. 

att genomföra resolution 1373 (2001) 

För 

ministerrådet den 27 december 2001 

antog 

gemensamma ståndpunkter samt en råds- 

två 

1) gemensam ståndpunkt 

förordning: 

övergripande om resolu- 

(2001/930/GUSP) 

1373 (2001), 2) gemensam ståndpunkt 

tion 

om resolutionens sank- 

(2001/931/GUSP) 

förpliktelser (frysning av tilltionsartade 

och förbud mot överföring av tillgångar 

liksom även 3) rådets förordning 

gångar) 

nr 2580/2001 om frysning av tillgångar 

(EG) 

förbud mot överföring av tillgångar. 

och 

ståndpunkt 2001/931/GUSP 

Gemensam 

rådets förordning 2580/2001 om särskil- 

och 

restriktiva åtgärder mot vissa personer och 

da 

i syfte att bekämpa terrorism syftar 

enheter 

att säkerställa en enhetlig tolkning och ett 


genomförande i EU-länderna av re- 

enhetligt 

sanktionsartade förpliktelser. 

solutionens 

gäller frysning av tillgångar för 

Förordningen 

som gjort sig skyldiga till terrorist- 

personer 

definierade i den gemensamma 

handlingar 

liksom även förbud mot över- 

ståndpunkten, 

av tillgångar till sådana personer eller 

låtelse 

enheter som ägs av dem eller som agerar 


deras vägnar. Rådets förordning är till alla 

på 

förpliktande och direkt tillämplig i 

delar 

medlemsstaterna. 

1.3 i gemensam ståndpunkt 

Artikel 

innehåller en definition av 

2001/931/GUSP 


som motsvarar definitionen 

terroristhandling 

terroristhandling i EU:s rambeslut om be- 

av 

av terrorism. Terroristbrotten som 

kämpande 

i rambeslutet är straffbara även i Fin- 

avses 

(SL 34 a kap.). Enligt artikel 2 i rådets 

land 

2580/2001 får finansiella sanktio- 


mot terrorism tillämpas på 

ner 

fysiska personer som begår eller försöker 

i) 

deltar i eller underlättar genomförandet 

begå, 

terroristhandlingar, 

av 

juridiska personer, grupper eller enheter 

ii) 

begår eller försöker begå, deltar i eller 

som 

genomförandet av terroristhand- 

underlättar 

lingar, 

juridiska personer, grupper eller enheter 

iii) 

ägs eller kontrolleras av en eller flera 

som 

fysiska eller juridiska personer, grup- 

sådana 

eller enheter som avses i leden i och ii, 

per 

eller 

fysiska eller juridiska personer, grupper 

iv) 

enheter som agerar för eller under led- 

eller 

av en eller flera sådana fysiska eller juning 

personer, grupper eller enheter som 

ridiska 

i leden i och ii ovan. 

avses 

artikel 1.4 i den gemensamma 

Enligt 

ska förteckningen över perso- 

ståndpunkten 

grupper och enheter som deltar i terroner, 

upprättas på grundval av exakristhandlingar 

uppgifter eller fakta i det relevanta ärendet 

ta 

visar att beslutet om inledande av under- 

som 

eller rättsliga åtgärder eller om en 

sökningar 

har fattats av en behörig nationell myn- 

dom 

beträffande de personer, grupper eller 

dighet 

som avses. Till stöd för en listning 

enheter 

alltså ett sådant beslut av en behörig 

bör 

(i princip en rättslig myndighet) 

myndighet 

uppvisas i EU. Uppfyllda kriterier le- 

kunna 

dock inte nödvändigtvis till listning, en 

der 

är nämligen enhällighet mellan 

förutsättning 

i rådet. Det kan därför ock- 

medlemsländerna 

hända att ett listningsbeslut av skäl som 

så 

att göra med politiska ändamålsenlig- 

har 

inte blir fattat. 

hetsaspekter 

artikel 1 i förordning 2580/2001 definie- 

I 

penningmedel, andra finansiella tillgångras 

eller ekonomiska resurser som är föremål 

ar 

frysning. Definitionen är kongruent med 

för 

definition i FN-konventionen 

motsvarande 

bekämpande av finansiering av terrorism 

för 

enligt artikeln avses tillgångar av alla 

och 

både materiella och immateriella, lösa 

slag, 

fasta, oberoende av hur de anskaffats, 

och

ättsliga handlingar och instrument av 

samt 

slag, även i elektronisk eller digital form, 

alla 

utgör bevis på äganderätt till eller intres- 

som 

i sådana tillgångar, däribland bankkrediter, 

se 

bankcheckar, postanvisningar, 

resecheckar, 

värdepapper, obligationer, växlar 

andelar, 

remburser. 

och 

artikel 5 i förordningen föreskrivs det om 

I 

från förpliktelsen om frysning av 

undantag 

Artikeln tillåter kreditering av 

tillgångar. 

ränta till frysta konton. Medlems- 

upplupen 

behöriga myndigheter får, på villkor 

staternas 

de anser ändamålsenliga, bevilja särskil- 

som 

tillstånd för användning av frysta penda 

för att tillgodose grundläggande 

ningmedel 

behov. Tillstånden bör dock vara 

mänskliga 

med hänsyn till syftet att för- 

ändamålsenliga 

finansiering av terroristhandlingar. 

hindra 

behöriga myndigheterna får på nämnda 

De 

även bevilja särskilda tillstånd för be- 

villkor 

i samband med avtal, överenskomtalningar 

eller förpliktelser som ingåtts eller 

melser 

innan förordningen trädde i kraft. 

uppkommit 

dock förutsatt att betalningarna görs till 

Detta 

fryst konto inom gemenskapen. Frysning 

ett 

tillgångar inverkar inte på ägandet. Enligt 

av 

praxis behöver inte heller personer som 

EU:s 

eller förvaltar en listad persons eller 

innehar 

tillgångar (t.ex. om tillgångarna har 

enhets 

som säkerhet till ett finansinstitut) 

överlåtits 

från innehavet eller förvaltningen. Det 

avstå 

förhandsbemyndigande av en behörig 

krävs 

för all användning eller hantering 

myndighet 

tillgångarna, däribland överföring av 

av 

flyttning och förändring av till- 

äganderätt, 

(t.ex. aktieförvaltning). De ekonogångar 

resurserna får användas för privat bruk 

miska 

normal livsföring. Definitionen av eko- 

för 

resurser omfattar inte egendom som 

nomiska 

kan användas för privat bruk och kon- 

endast 

sumtion. 

så kallade humanitära undantagen i an- 

De 

till finansiella sanktioner blev aktuknytning 

i samband med att riktade sanktionsinella 

infördes och särskilt i samband med 

strument 

mot terrorism. Med humanitära 

sanktionerna 

avses frigörande av frysta tillgång- 

undantag 

med särskilt tillstånd av behöriga myndigar 

för grundläggande behov, bland annat 

heter 

livsmedel, boendekostnader, läkemedel, 

för 

skatter, försäkringspremier, all- 

sjukvård, 

tjänster, rättsliga tjänster, kontomännyttiga 


för frysta tillgångar eller andra exavgifter 

utgifter. EU:s riktlinjer för sankceptionella 

(17464/09) innehåller standardformutioner 

för humanitära undantag i EU:s 

leringen 

I standardformuleringen 

sanktionsinstrument. 

också de av sanktionskommittén rörande 

har 

som inrättades genom FN:s säker- 

al-Qaida 

resolution 1267 (1999) godkända 

hetsråds 

för frigörelse av tillgångar beak- 

grunderna 

(resolution 1452 (2002) och resolution 

tats 

(2006)). Utöver de humanitära undan- 

1735 

får frysta tillgångar på vissa villkor fritagen 

för ändamål i anslutning till panträtt. 

göras 

vissa villkor får även ränta och andra in- 

På 

krediteras till frysta konton. 

täkter 

ska upprätta en förteckning över per- 

Rådet 

grupper och enheter, på vilka restriktisoner, 

åtgärder mot terrorism ska tillämpas. Beva 

som gäller förteckningen ska fattas enslut 

och i enlighet med listningskriterierna 

hälligt 

gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP. 

i 

om att lägga till personer, grupper el- 

Förslag 

enheter till listan får ställas av EU:s medler 

och av länder utanför EU. Om förlemsstater 

ställs av ett land utanför EU, bör det 

slaget 

säkerställas att de grundläggande och 

särskilt 

rättigheterna har respekterats i fal- 

mänskliga 

så som rätten till rättvis rättegång. Artikel 

let, 

i gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP 

1.6 

att namnen på personer och enhe- 

förutsätter 

som finns i förteckningen ska ses över 

ter 

jämna mellanrum för att man ska för- 


sig om att det är berättigat att hålla dem 

säkra 

i förteckningen. Enligt den gemensam- 

kvar 

ståndpunkten ska förteckningen ses över 

ma 

en gång var sjätte månad. Beslut om 

minst 

från förteckningen får fattas även 

avförande 

halvårsöversynen. Strykning från för- 

utanför 

är motiverad, om kriterierna enteckningen 

den gemensamma ståndpunkten inte 

ligt 

uppfylls eller om den listade personen 

längre 

avlidit. har 

artikel 9 i förordning 2580/2001 ska 

Enligt 

avgöra vilka påföljder som 

medlemsstaterna 

föreskrivas för överträdelse av bestäm- 

ska 

i förordningen. Påföljderna ska vara 

melserna 

proportionella och avskräckande. 

effektiva, 

brott eller försök till brott mot förord- 

För 

om kapitalrörelser, betalningar eller 

ningar 

eller begränsning av andra eko- 

avbrytande 

förbindelser som utfärdas med stöd 

nomiska 

artiklarna 60, 301 eller 308 i Fördraget om 

av 

5

6 

av Europeiska gemenskapen 

upprättandet 

som hör till Europeiska unionens gemen- 

och 

utrikes- och säkerhetspolitik ska ensamma 

4 § i lagen om uppfyllande av vissa förligt 

som grundar sig på Finlands medpliktelser 

i Förenta Nationerna och Europeislemskap 

unionen (659/1967, sanktionslagen) döka 

för regleringsbrott enligt 46 kap. 1–3 § i 

mas 

Förordning 2580/2001 är en så- 

strafflagen. 

rådsförordning som avses i sanktionsladan 

som har utfärdats med stöd av behöriggen 

enligt artiklarna 60, 301 eller 

hetsgrunden 

i EG-fördraget och överträdelse av för- 

308 

blir således straffbar enligt nämnordningen 

paragrafer i strafflagen. Därutöver kan fida 

av terrorism enligt 34 a kap. 5 § i 

nansiering 

komma i fråga vid överlåtelse av 

strafflagen 

till listade personer, grupper eller 


enheter. 

Lissabonfördragets ikraftträdande an- 

Före 

det inte möjligt att rikta finansiella sanksågs 

som utfärdas med stöd av GUSPtioner 

mot EU-interna terroristgrupper 

instrumentet 

terrorister, därför gäller förpliktelsen en- 

eller 

förordning 2580/2001 om att frysa tillligt 

endast terrorister utanför EU. I bilagångar 

till gemensam åtgärd 2001/931/GUSP 

gan 

även EU:s ”interna terrorister”, men 

listas 

av frysningsförpliktelsen en- 

genomförandet 

resolution 1373 (2001) har till den delen 

ligt 

avhängigt av medlemsstaternas natio- 

varit 

lagstiftningsåtgärder. 

nella 

år 2001, hade 21 personer 

Ursprungligen, 

11 grupper eller enheter som agerar inom 

och 

förtecknats i bilagan till gemensam åt- 

EU 

2001/931/GUSP. Sedermera har förgärd 

uppdaterats och i bilagan till 

teckningen 

ståndpunkt 2009/468/GUSP som 

gemensam 

vid utgången av 2011 och som hade 

gällde 

för att uppdatera gemensam stånd- 

utarbetats 

2001/931/GUSP räknas det upp 31 

punkt 

och 18 grupper eller enheter som 

personer 

inom EU. Sedan 2009 har det inte 

agerar 

till några EU-interna terrorister till lis- 

lagts 

Alla 31 personer på listan är spanska 

tan. 

ETA-aktivister. 

enligt artikel 2.3 i förord- 

Förteckningen 

2580/2001 har senast uppdaterats gening 

rådets genomförandeförordning 

nom 

I slutet av 2011 fanns det 26 per- 

1375/2011. 

och 25 grupper eller enheter upptagna i 

soner 

När det gäller dessa personer, 

förteckningen. 


och enheter gäller frysningen av till- 

grupper 

i enlighet med det som nämnts ovan i 

gångar 

EU:s medlemsstater. Det bör ytterligare 

alla 

att FN:s säkerhetsråds särskilda be- 

noteras 

och EU:s förordningar rörande organisaslut 

al-Qaida och Taliban är direkt förtionerna 

pliktande för EU:s medlemsstater. 

Den internationella utvecklingen 

2.2 

lagstiftningen i utlandet 

samt 

Länder som har infört administrativ 

2.2.1 

av tillgångar 

frysning 

staterna och Storbritannien har 

Förenta 

länge fört nationella förteckningar över 

redan 

Gällande terroristlag i Storbritan- 

terrorister. 

Terrorist Asset-Freezing Act, är från 

nien, 

Andra ur finländsk synvinkel centrala 

2010. 

med lagstiftning som tillåter frysning 

länder 

tillgångar är Nederländerna, Australien, 

av 

Italien, Österrike, Kanada, Frankri- 

Belgien, 

Tyskland, Schweiz och Tjeckien. 

ke, 

Nederländerna tillåter ändringar som 

I 

i sanktionslagen från 1977 nationell 

gjorts 

frysning av tillgångar i syfte att 

administrativ 

internationell fred och säkerhet, 

återställa 

den internationella rättsordningen el- 

främja 

motarbeta terrorism. Med stöd av den laler 

får alltså även EU:s interna terroristers 

gen 

frysas. Den terrorismrelaterade 


(Sanctions Order) 

sanktionsbestämmelsen 

2007 avser genomförandet av resolution 

från 

(2001). Beslut om frysning fattas av ut- 

1373 

på basis av relevant material. 

rikesministern 

får överklagas i enlighet med 

Frysningsbeslut 

om förvaltningsförfarande och även ef- 

lagen 

besvärsförfarandet får den som är föremål 

ter 

frysningen begära att beslutet tas till ny 

för 

på den grunden att nya uppgifter 

prövning 

att tillgå i ärendet. 

finns 

Australien får utrikesministern med stöd 

I 

en lag som gäller FN besluta lägga till en 

av 

eller en enhet till en nationell lista 

person 

tillåter frysning av tillgångar, om minis- 

som 

är övertygad om att personen eller enhetern 

som ska listas uppfyller kriterierna enligt 

ten 

1 stycke c i säkerhetsrådets resolution 

kläm 

(2001). Om de australiensiska myndig- 

1373 

får kännedom om ett annat lands listheterna 

undersöks det i snabb takt för att 

ningsbeslut, 

huruvida personen eller enheten borde 

utreda

också med stöd av lagstiftningen i Au- 

listas 

I praktiken innebär detta ett utbyte 

stralien. 

information mellan underrättelsetjänsten i 

av 

och det berörda landet. 

Australien 

listad person eller enhet får begära upp- 

En 

av listningsbeslutet av ministern. 

hävande 

detta får personen eller enheten söka 

Utöver 

i beslutet hos federala domstolen i 

ändring 

med lagen om förvaltningsförfaran- 

enlighet 

Om domstolen anser att listningsbeslutet 

de. 

av ett procedurfel, ska domstolen 

belastas 

beslutet till ministern. Domsto- 

återremittera 

har inte befogenhet att undersöka listlen 

Ministern får frigöra tillningsgrunderna. 

av humanitära skäl i enlighet med de 

gångar 

som tillämpas av FN:s säkerhets- 

principer 

I lagen finns bestämmelser om ansvarsråd. 

för innehavarna av tillgångarna (t.ex. 

frihet 

mot krav från ägarna. 

finansinstitut) 

Belgien är det behöriga organet för att fat- 

I 

frysningsbeslut ministeriekommittén för 

ta 

och säkerhet. Frysningsbeslu- 

underrättelser 

grundar sig på en bedömning av samordten 

för analys av hotbilder. För beningsorganet 

krävs det ytterligare konsultation av en 

slut 

rättslig myndighet och förordande av 

behörig 

råd som består av ministrar. 

ett 

ska ses över med jämna 

Frysningsbeslut 

dock minst två gånger om året 

mellanrum, 

att säkerställa att frysningen av fysiska 

för 

gruppers och enheters tillgångar 

personers, 

är motiverad. Förslag till änd- 

fortfarande 

i listan ska lämnas till finansministeriringar 

som också beslutar om frigörande av tillet, 

för att tillgodose en grundläggande 

gångar 

Frysningsbeslut får överklagas hos 

utkomst. 

domstol. 

Italien är det åklagarämbetet och polis- 

I 

som är behöriga att frysa terrorismchefen 

personers bankkonton. Behörigmisstänkta 

grundar sig på antimaffialagen från 

heten 

som sedermera har ändrats till att om- 

1965 

också terrorister och fall som inte har 

fatta 

med någon brottsutredning. År 

samband 

ändrades lagen så att den är tillämplig 

2001 

på internationella terrorister. Tillgång- 

också 

kan hållas frysta i högst ett år. Därefter 

arna 

tillgångarna tillfalla staten, om 

konstateras 

inte kan framläggas bevismaterial om de- 

det 

lagliga ursprung. Ett samarbetsorgan för 

ras 

får besluta om frigörande av 

myndigheterna 

för humanitära ändamål. 



Österrike får centralbanken inom ramen 

I 

valutalagen på eget initiativ med för- 

för 

bifall eller på förslag av förbundsstatens 

frysa tillgångar för att fullbundsregeringen 

internationella förpliktelser eller för att 

följa 

österrikiska intressen utomlands. 

trygga 

ramen för förfarandet får bl.a. tillgång- 

Inom 

frysas som tillhör EU-interna terrorister 

ar 

i bilagan till gemensam stånd- 

förtecknade 

2001/931/GUSP. Beslutet meddelas 

punkt 

ett offentligt tillkännagivande som kan 

som 

antingen hos konstitutionsdom- 

överklagas 

eller hos förvaltningsdomstolen. 

stolen 

Kanada får generalguvernören med stöd 

I 

en lag som gäller FN besluta om nationell 

av 

förutsatt att det finns motiverade 

listning, 

att anta att den berörda personen eller 

skäl 

har kopplingar till terroristisk verk- 

enheten 

Vidare får generalguvernören besluta 

samhet. 

listning av en person eller enhet med stöd 

om 

strafflagen. Förfarandena skiljer sig från 

av 

i att beviskravet i strafflagen är 

varandra 

än i FN-lagen. Enligt strafflagen ska 

högre 

vara övertygad om att den 

generalguvernören 

personen eller enheten medvetet del- 

berörda 

i terroristisk verksamhet. Frysningsförfatar 

enligt strafflagen är avsett för listning 

randet 

personer och enheter som utgör ett hot 

av 

den inre säkerheten i Kanada. 

mot 

ett annat lands listningsbeslut kommer 

Om 

myndigheternas kännedom, bedömer sä- 


och/eller polisen 

kerhetsunderrättelsetjänsten 

i uppgifterna. I praktiken in- 

tillförlitligheten 

detta att Kanadas och det aktuella lannebär 

underrättelsetjänster utbyter information. 

dets 

fattar beslutet om listning 

Generalguvernören 

föredragning av ministern för allmän sä- 

på 

och nödlägesberedskap. Listningen 

kerhet 

i den federala regeringens officiella 

meddelas 

och genom ett pressmeddelande av 

tidning 

för allmän säkerhet och/eller av ut- 

ministern 

rikesministern. 

medborgare eller personer 

Kanadensiska 

vistas i Kanada får kräva att bli avförda 

som 

listan. Den berörda personen får skriftli- 

från 

begära avförande från listan av det behögen 

ministeriet och/eller hos domare söka 

riga 

rättslig ändring av ministerbeslutet. Do- 

om 

ska utan dröjsmål undersöka ansökan. 

maren 

sökande ska beredas rimlig möjlighet att 

Den 

hörd. Ministern för allmän säkerhet ska 

bli 

två års mellanrum se över listningar som 


7

8 

med stöd av strafflagen. Ministern får 

gjorts 

tillgångar för humanitära ändamål. 

frigöra 

regeringen får genom förordning 

Franska 

utfärdas med stöd av lagen om pengar 

som 

ekonomi utifrån vad som framförts i fi- 

och 

rapport förhindra överföring 

nansministeriets 

utlandet av tillgångar som tillhör personer 


bor någon annanstans än i Frankrike. 

som 

som tillhör personer som bor i 

Tillgångar 

får frysas när den berörda personen 

Frankrike 

för kopplingar till terrorism. 

misstänks 

Tyskland får myndigheten som ansvarar 

I 

tillsynen över finanssektorn med stöd av 

för 

om kreditinstitut utfärda påbud till fi- 

lagen 

om frysning av konton eller 

nansinstituten 

samt för att förbjuda finansiella 

depositioner 

om det föreligger uppgifter om 

transaktioner, 

depositionerna, annan egendom som an- 

att 

finansinstituten eller en genomförd 

förtrotts 

transaktion gagnar en sådan terro- 

finansiell 

som avses i strafflagen. I 

rismgruppering 

konstateras det separat att 

kreditinstitutslagen 

föreligger i synnerhet när inne- 

kopplingen 

till kontot eller depositionen, förhavaren 

eller kunden hos finansinstitutet 

månstagaren 

en fysisk eller juridisk person listad i bila- 

är 

till rådets gemensamma ståndpunkt 

gan 

931/2001/GUSP. 

får från fall till fall 

Tillsynsmyndigheten 

tillgångar för humanitära ändamål. De 

frigöra 

berörs av listningen får överklaga beslu- 

som 

tet. 

Schweiz grundar sig förfarandet vid frys- 

I 

av tillgångar i huvudsak på lagstiftningning 

om penningtvätt. Med stöd av den kan 

en 

som tillhör personer som misstänks 


finansiering av terrorism med myndig- 

för 

frysas för fem dagar. Därefter kan 

hetsbeslut 

med beslut av åklagaren förlängas 

frysningen 

den tid straffprocessen pågår. Schweiz 

för 

emellertid på grund av kritiken mot bris- 

har 

i systemet också byggt upp ett seterna 

förfarande för frysning av tillgångar: 

kundärt 

grundlagen får förbundsrådet utan att 

enligt 

parlamentet fatta beslut om frysning av 

höra 

om rådet anser att landets säkerhet 

tillgångar, 

något annat nationellt intresse kräver 

eller 

Hittills har dock inga frysningsbeslut fat- 

det. 

utifrån sekundärsystemet. Enligt FATF:s 

tats 

är frysningsförfarandet i Schweiz 

bedömning 

i överensstämmelse med” organisa- 

”delvis 

standard. 

tionens 


Tjeckien får finansministeriet med stöd av 

I 

om verkställighet av internationella 

lagen 

besluta om frysning av tillgångar 

sanktioner 

att ha fastställt att de tillhör en fysisk el- 

efter 

juridisk person som är föremål för sankler 

av FN eller EU. Lagens definition omtioner 

också de så kallade EU-interna terrorisfattar 

som finns förtecknade i bilagan till 

terna 

gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP. 

Länder som inte har någon separat 

2.2.2 

mekanism för frysning av 

administrativ 


EU-länder har inte lagstiftning som 

Alla 

administrativ frysning av tillgångar. 

tillåter 

heller i de nordiska länderna är det möj- 

Inte 

att frysa tillgångar i syfte att bekämpa 

ligt 

utom i samband med en brottsut- 

terrorism, 

redning. 

Island får tillgångar frysas med stöd av 

I 

som godkändes sommaren 

sanktionslagen 

för att verkställa sanktioner som har 

2008 

av FN:s säkerhetsråd, andra inter- 

godkänts 

organisationer eller statsgruppenationella 

Sanktionerna verkställs genom förringar. 

Personlistor eller andra förteckordningar. 

bl.a. om produkter som omfattas av 

ningar, 

offentliggörs i regeringens of- 

sanktionerna, 

tidning, om det anses nödvändigt för 

ficiella 

säkerställa effektiva sanktioner. En utred- 

att 

enligt straffprocesslagen inleds när en 

ning 

som omfattas av isländsk jurisdik- 

sakägare 

blivit föremål för sanktioner, oavsett om 

tion 

misstänks för ett brott eller inte. 

personen 

med utredningen är att samla in så 

Syftet 

information som möjligt om dens 

mycket 

och tillgångar som är föremål för 

verksamhet 

Utrikesministern får besluta om 

sanktioner. 

av tillgångar av grundad anled- 

frigörande 

Om en person tror sig ha blivit listad på 

ning. 

grunder, kan han eller hon lämna utri- 

orätta 

en motiverad begäran om att bli 

kesministern 

från listan, varefter utrikesministern 

avförd 

den berörda om till buds stående 

informerar 

Vidare kan ministern med stöd av 

rättsmedel. 

om förvaltningsförfarande be de behö- 

lagen 

myndigheterna avföra en person från lisriga 

tan. 

Norge får åklagaren och polisens säker- 

I 

med stöd av straffprocesslagen i 

hetstjänst 

sju dagar frysa tillgångar som tillhör 

högst

som misstänks för terroristbrott. 

personer 

beslutar domstolen om fortsatt frys- 

Därefter 

av tillgångarna för en tid som bestäms 

ning 

Innan domstolen fattar beslut ska 

särskilt. 

bereda misstänkta tillfälle att bli hörda, 

den 

av utredningstekniska skäl får domsto- 

men 

för högst fyra veckor åt gången besluta 

len 

inte informera den misstänkte. 

att 

som är avsedda för grundläg- 

Tillgångar 

utkomst får inte frysas. Frysta tillgande 

ska frigöras omedelbart efter att 

gångar 

för frysningen har upphört att gälla, 

grunden 

senast efter att domstolen har meddelat 

men 

slutlig och bindande dom i ärendet. 

en 

Sverige färdigställdes i mars 2006 en na- 

I 

utredning över genomförande av 

tionell 

(SOU 2006:41) som också inne- 

sanktioner 

ett förslag till lag om nationell frysning 

håller 

tillgångar. Än så länge har det dock inte 

av 

något politiskt beslut om ärendets fort- 

fattats 

beredning, och Sverige har således inget 

satta 

administrativt frysningsförfarande. 

separat 

till den svenska utredningen 

Bakgrunden 

ett behov att modernisera den befintliga 

var 

sanktionslagen. Å andra sidan 

nationella 

man efter att identifiera eventuella 

strävade 

i verkställandet av bindande interna- 

luckor 

förpliktelser. Avseende det sisttionella 

syftet hänvisades också till FATF:s 

nämnda 

med anledning av Sveri- 

rekommendationer 

ländergranskning. Syftet med lagförslages 

om frysning av tillgångar var att bestämget 

om frysning av tillgångar enligt FN:s säma 

resolution 1373 (2001) till den 

kerhetsråds 

det inte finns en bindande förordning på 

del 

EU-nivå. 

praktiken skulle det system som Sverige 

I 

skisserat upp främst ha gällt frysning av 

hade 

terroristers tillgångar. I lagförsla- 

EU-interna 

ingick en skäligen misstänkt-tröskel för 

get 

av tillgångar. Frysning av tillgångar 

frysning 

på motsvarande sätt som i EU:s 

definierades 

ståndpunkt 2001/931/GUSP. 

gemensamma 

omfattade frysning både av in- 

Lagförslaget 

och av gruppers tillgångar. Enligt 

dividers 

skulle beslut om frysning av till- 

förslaget 

fattas av åklagaren och beslutet kunna 

gångar 

hos Stockholms tingsrätt. Frys- 

överklagas 

med stöd av den lagen skulle inte ha 

ning 

samband med straffrättsliga tvångsåtgär- 

haft 

det handlade om två parallella system. 

der, 

frysningsbeslut skulle hävas när det inte 

Ett 


fanns grund för frysningen av till- 

längre 

med andra ord när det inte längre 

gångarna, 

skäl att misstänka den berörda för 

fanns 

i terroristiskt syfte eller för plane- 

handlingar 

av sådana eller när den berörda var listad 

ring 

en annan förteckning som är direkt förplik- 

i 

för medlemsländerna, såsom i en EUtande 

Lagen skulle i princip ha omfatförordning. 

också personer eller enheter som inte 

tat 

alls har några tillgångar eller 

nödvändigtvis 

verksamhet i Sverige. 

någon 

Danmark får tillgångar med domstolens 

I 

frysas på begäran från en annan 

samtycke 

eller utifrån andra upplysningar med stöd 

stat 

strafflagen och lagen om straffprocessför- 

av 

Frysning av tillgångar förutsätter att 

farande. 

brottsutredning inleds. Strafflagen och 

en 

ändrades genom antiterrorism- 

processlagen 

från 2002 så att det är möjligt att ta i 

lagen 

och i beslag även annan egendom 

besittning 

föremål. För att ta egendom i besittning 

än 

det att den berörda personen skäligen 

krävs 

misstänkas för terroristbrott och att be- 

kan 

är nödvändigt för att säkra 

sittningstagandet 

Danmark tolkar därmed defi- 

bevismaterial. 

i kläm 1 stycke c i resolution 1373 

nitionen 

om tillgångar som ska frysas i ljuset 

(2001) 

den internationella konventionen för be- 

av 

av finansiering av terrorism. Tillkämpande 

kan frysas på kort varsel på beslut av 

gångar 

Godkännande av domstol söks i ef- 

polisen. 

terhand. 

har ingen separat nationell meka- 

Portugal 

för administrativ frysning av tillgångar. 

nism 

kan frysas medan brottsutredning 

Tillgångar 

eventuella rättegångsförhandlingar på- 

och 

om den berörda personen undersöks för 

går, 

i Portugal. EU-interna terroris- 

terrorismbrott 

tillgångar får inom ramen för rättsligt 

ters 

frysas med stöd av gemensam 

samarbete 

2001/931/GUSP. 

ståndpunkt 

har ingen separat nationell me- 

Slovenien 

för administrativ frysning av tillkanism 

Tillgångar får frysas med stöd av 

gångar. 

om den berörda personen 

straffprocesslagen, 

för terroristbrott. Terroristmiss- 

misstänks 

tillgångar får frysas i högst tre dagar 

tänktas 

med stöd av lagen om penningtvätt. 

även 

har inget självständigt nationellt 

Ungern 

utifrån EU-förordningarna för 

förfarande 

av tillgångar i syfte att bekämpa ter- 

frysning 

Enligt en lag som trädde i kraft 2008 

rorism. 

9

10 

myndigheterna inom 30 dagar från att en 

ska 

om sanktioner har trätt i kraft 

EU-förordning 

om en listad fysisk eller juridisk 

undersöka 

har tillgångar i Ungern. Om sådana 

person 

påträffas, ska myndigheterna an- 


om frysning hos domstolen som kan 

hålla 

om frysning. Lagen från 2008 

bestämma 

emellertid inte så kallade EU-interna 

gäller 

Frysning utifrån en begäran från 

terrorister. 

annan stat är i Ungern möjlig endast ge- 

en 

ett straffprocessuellt förfarande. 

nom 

FATF:s ländergranskningar (eller i Euro- 

I 

Moneyvalförfarande som har samparådets 

med FATF) har frånvaron av administband 

förfarande för frysning av tillgångar 

rativt 

förutom för Finland, även för Por- 

påpekats 

Sverige, Norge, Schweiz, Danmark, Istugal, 

Tjeckien och Ungern. 

land, 

2.3 Bedömning av nuläget 

tydligaste bristen i fullföljandet av 

Den 

att frysa tillgångar enligt resolu- 

förpliktelsen 

1373 (2001) i EU är att frysningen av 

tion 

ursprungligen av behörighetsskäl 


riktade sig mot personer och enheter 

endast 

agerar utanför EU. Före Lissabonfördra- 

som 

ikraftträdande ansågs det inte möjligt att 

gets 

finansiella sanktioner som utfärdas med 

rikta 

av GUSP-instrumentet mot EU-interna 

stöd 

eller terrorister och därför 

terroristgrupper 

också förpliktelsen enligt förordning 

gäller 

om frysning av tillgångar endast 

2580/2001 

och terroristgrupper utanför EU. 

terrorister 

så kallade interna terrorister förstås per- 

Med 

grupper eller enheter, som på det sätt 

soner, 

avses i resolution 1373 (2001) och 

som 

ståndpunkt 2001/931/GUSP är 

gemensam 

i terroristisk verksamhet och vars 

delaktiga 

huvudsakliga aktiviteter och mål 

bakgrund, 

inom EU. Även om ministerrådet på 

finns 

initiativ i den så kallade 

medlemsländernas 

931-arbetsgruppen (Working Party on 

CP 

of Common Position 

implementation 

on the application of specific 

2001/931/CFSP 

to combat terrorism CP 931 Wor- 

measures 

Party) också listar personer, grupper 

king 

enheter som ska betraktas som ”interna 

och 

finns det avseende dem endast 

terrorister”, 

om skyldighet till polissamar- 

bestämmelser 

och rättsligt samarbete. Med anledning 

bete 

av reformerna som Lissabonfördraget med- 


ger artikel 75 i fördraget om Europeisförde 

unionens funktionssätt unionen behörighet 

ka 

också reglera frysning av interna terroris- 

att 

tillgångar. Sådan reglering på EU-nivå 

ters 

emellertid än så länge inte utfärdats. 

har 

ger ett eventuellt lagförslag i 

Kommissionen 

tidigast i slutet av 2012. 

frågan 

resolution 1373 (2001) förutsätter 

Eftersom 

FN:s medlemsstater ska frysa terroristers 

att 

tillgångar som påträffas inom deras terri- 

alla 

finns det alltså en lucka i EUtorier 

av resolutionen, vilket innegenomförandet 

att förpliktelserna enligt resolutionen inte 

bär 

genomförts fullt ut på EU-nivå. Frys- 

har 

av interna terroristers tillgångar och 

ningen 

av bristerna i genomförandet är 

korrigeringen 

avhängigt av medlemsländernas nationella 

nu 

Finland har ingen na- 

lagstiftningsåtgärder. 

mekanism som tillåter frysning av såtionell 

personers, gruppers eller enheters tilldana 

som inte har frysts genom en genomgångar 

på EU-nivå. Frysning av tillförandeåtgärd 

som tillhör interna terrorister förteckgångar 

i bilagan till gemensam ståndpunkt 

nade 

är således inte möjlig, även 

2001/931/GUSP 

kläm 1 punkt c i resolution 1373 (2001) 

om 

staterna att frysa alla sådana perso- 

förpliktar 

tillgångar som gör sig skyldiga till terroners 

eller försök till sådana, medristhandlingar 

i eller underlättar sådana handlingar. I 

verkar 

av 2011 hade 31 ETA-aktivister och 18 

slutet 

eller enheter upptagits som interna 

grupper 

i bilagan till den gemensamma 

EU-terrorister 

ståndpunkten. 

1 stycke d i resolution 1373 (2001) 

Kläm 

staterna att förhindra överlåtelse av 

förpliktar 

till nämnda personer eller till enhe- 


som de äger eller som agerar på deras 

ter 

Denna förpliktelse ska hållas i sär 

vägnar. 

stycke a i samma kläm som förpliktar 

från 

att kriminalisera medveten 


av terrorism. Sådan verksamhet 

finansiering 

kriminaliserats i Finland som finansiering 

har 

terrorism enligt 34 a kap. 5 §. För att 

av 

ska uppfyllas krävs det att 

brottsrekvisitet 

direkt eller indirekt ger eller 

gärningsmannen 

in medel för att finansiera, eller är 

samlar 

om att medlen ska användas för att 

medveten 

terroristbrott som räknas upp i pa- 

finansiera 

Förpliktelsen enligt stycke d i 

ragrafen. 

förutsätter emellertid ytterligare att 

klämmen 

av tillgångar till terroristiska per- 

överlåtelse

grupper eller enheter förbjuds, oavsett 

soner, 

överlåtaren har för avsikt att finansiera 

om 

eller överlåtaren är medveten om 

terrorism 

pengarna används för sådana ändamål. 

att 

har i genomförandet av kläm 1 

Finland 

c och d i resolution 1373 (2001) så 

stycke 

framhållits förlitat sig på EU-reglering 

som 

kompletterande nationella straffbestäm- 

och 

Enligt 46 kap. 1 § i strafflagen ska 

melser. 

dömas för regleringsbrott som bryter mot 

den 

försöker bryta mot en regleringsföre- 

eller 

i sanktionslagen eller en föreskrift som 

skrift 

med stöd av den lagen. Enligt 4 § i 

meddelats 

bestäms om straff för brott el- 

sanktionslagen 

försök till brott mot en regleringsföreler 

som en myndighet har meddelat med 

skrift 

av den lagen samt för brott eller försök 

stöd 

brott mot förordningar om kapitalrörelser, 


eller avbrytande eller begräns- 

betalningar 

av andra ekonomiska förbindelser som 

ning 

med stöd av artiklarna 60, 301 eller 

utfärdas 

i Fördraget om upprättandet av Europe- 

308 

gemenskapen och som hör till Europeisiska 

unionens gemensamma utrikes- och säka 

i 46 kap. 1–3 § i strafflagen. 

kerhetspolitik 

mot en sanktionsförordning av minis- 

Brott 

såsom mot förordning 2580/2001, är 

terrådet, 

direkt straffbara som regleringsbrott. 

därmed 

4 § gäller emellertid inte rå- 

Sanktionslagens 

gemensamma ståndpunkter eller resoludets 

av FN:s säkerhetsråd, så straffbarheten 

tioner 

överträdelser av dessa med stöd av 

för 

förutsätter att en särskild re- 

strafflagen 

utfärdas. 

gleringsbestämmelse 

Finland tillträdde Europeiska unio- 

Innan 

genomfördes säkerhetsrådets sanktioner 

nen 

finansiell karaktär i regel i Finland med 

av 

av sanktionslagen genom en förordning, 

stöd 

det utfärdades närmare bestämmelser om 

där 

av förpliktelsen och reglerades 

verkställandet 

påföljderna för överträdelse av bestäm- 

om 

med hänvisning till 4 § i sanktionsmelserna 

och därmed indirekt till 46 kap. 1 § i 

lagen 

Efter tillträdet till Europeiska 

strafflagen. 

har sådana förordningar inte längre 

unionen 

med stöd av sanktionslagen, utan 

utfärdats 

sanktionsresolutioner har ge- 

säkerhetsrådets 

enhetligt inom hela EU genom rånomförts 

förordning. Gemensam ståndpunkt 

dets 

som antogs för att genomfö- 

2001/931/GUSP 

resolution 1373 (2001) omfattar både EUra 

och EU-interna terrorister, men efterexterna 


11 

det inte är en unionsförordning enligt 4 

som 

i sanktionslagen, kan överlåtelse av till- 

§ 

till personer, grupper eller enheter 

gångar 

räknas upp i bilagan till den gemen- 

som 

åtgärden inte i Finland bedömas som 

samma 

Däremot är förordning 

regleringsbrott. 

en sådan förordning som avses i 4 

2580/2001 

i sanktionslagen, men förbuden i den för- 

§ 

omfattar endast unionsexterna terordningen 

Överlåtelse av tillgångar till EUrorister. 

terrorister är således inte i dagsläget 

interna 

som regleringsbrott eller annars för- 

straffbar 

såvida det inte är fråga om finansiebjudet, 

av terrorism som är straffbar enligt 34 a 

ring 

5 § i strafflagen, även om resolution 

kap. 

(2001) förutsätter kriminalisering. 

1373 

samma orsak har Finland under rådande 

Av 

inte heller metoder för att 

omständigheter 

tillgångar som tillhör personer eller en- 

frysa 

som i Finland gjort sig skyldiga till terheter 

eller att förbjuda överlåtelse av tillrorism 

till sådana personer eller enheter i engångar 

med resolution 1373 (2001). Finland 

lighet 

föreslå att en person eller enhet som är 

kan 

för förundersökning eller som har 

föremål 

för terroristbrott läggs till säkerhetsrå- 

dömts 

och ministerrådets sanktionslistor. En 

dets 

med aktiviteter i Finland blir emel- 

terrorist 

då listad på beskrivet sätt som EUlertid 

terrorist endast i bilagan till gemensam 

intern 

2001/931/GUSP, varvid förplik- 

ståndpunkt 

enligt förordning 2580/2001 inte är 

telserna 

tillämpliga. 

stöd av lagen om penningtvätt får 

Med 

(CKP) central för ut- 

Centralkriminalpolisens 

av penningtvätt meddela ett förordredning 

om avstående från affärstransaktioner 

nande 

under högst fem vardagar, om en 

(frysning) 

åtgärd behövs för att förhindra eller ut- 

sådan 

penningtvätt eller finansiering av terroreda 

Frysning av tillgångar med stöd av larism. 

om penningtvätt uppfyller inte förpliktelgen 

om frysning av tillgångar som avses i resen 

1373 (2001). 

solution 

Målsättning och de viktigaste 

3 

förslagen 

med propositionen är att i 

Målsättningen 

genomföra förpliktelserna enligt 

Finland 

1 stycke c och d i FN:s säkerhetsråds 

kläm 

1373 (2001) till den del genomfö- 

resolution

12 

på EU-nivå bör betraktas som bristfäl- 

randet 

I resolutionen anges inte de personer, 

ligt. 

eller grupper som säkerhetsrådet an- 

enheter 

att uppfyller resolutionens kriterier för 

ser 

av tillgångar. Förpliktelsen är all- 

frysning 

och gäller alla tillgångar som påträffas 

män 

respektive medlemsstats territorium, 

inom 

vilken person, enhet eller grupp 

tillhörande 

helst som deltar i eller främjar terrorism. 

som 

är således varje enskild medlemsstats 

Det 

att inom sin behörighet fastställa vem 

uppgift 

vilka som berörs, att leta reda på deras 

eller 

och frysa dem. Finland har emel- 


inte medel att på beskrivet sätt frysa 

lertid 

som påträffas i Finland tillhörande 


som är misstänkt för, åtalad för eller 

någon 

för terrorism. Det finns inte heller me- 

dömd 

att frysa tillgångar som påträffas i Findel 

tillhörande andra EU-länders så kallade 

land 

terrorister, även om detta förutsätts i 

interna 

1373 (2001). 

resolution 

att rätta till dessa brister föreslås att det 

För 

Finland inrättas en administrativ mekanism 

i 

frysning av tillgångar i syfte att bekämpa 

för 

Mekanismen ska täcka tillämp- 

terrorism. 

som avses i resolution 1373 

ningsområdet 

men inte utsträcka frysningsåtgärder- 

(2001), 

längre än så. Enligt den föreslagna lagen 

na 

genom det nationella förfarandet sådana 

ska 

och juridiska personers tillgångar fry- 

fysiska 

som skäligen kan misstänkas för, som är 

sas 

för straffyrkande för eller som har 

föremål 

för terroristbrott enligt 34 a kap. i 

dömts 

Genom det föreslagna förfaran- 

strafflagen. 

ska ytterligare sådana personers, gruppers 

det 

enheters tillgångar frysas som räknas upp 

och 

bilagan till gemensam ståndpunkt 

i 

och vars tillgångar enligt 

2001/931/GUSP 

gemensamma ståndpunkten bör frysas, 

den 

beträffande vilka rådet inte har genom- 

men 

frysning genom förordning. Förslaget 

fört 

också frysning av tillgångar på begä- 

tillåter 

från en annan stat. Dessutom möjliggör 

ran 

frysning av juridiska personers till- 

förslaget 

som ägs eller där bestämmande inflygångar 

utövas av de fysiska eller juridiska pertande 

som avses ovan. 

soner 

är att ett nationellt beslut om 

Avsikten 

ska kunna genomföras på ett sätt 

frysning 

så långt som möjligt motsvarar genom- 

som 

av frysning av tillgångar utifrån råförandet 

förordning. På motsvarande sätt föreslås 

dets 


konsekvensens namn att överträdelse av ett 

i 

frysningsbeslut kriminaliseras med 

nationellt 

i samma bestämmelser i strafflagen som 

stöd 

av rådets förordning. 

överträdelse 

Frysning av tillgångar 

med att frysa tillgångar är att för- 

Syftet 

att den som är föremål för ett beslut 

hindra 

sina tillgångar för att utföra, under- 

använder 

eller finansiera terroristiska handlingar. 

stöda 

tillgångar avses i bred mening all slags 

Med 

som har ekonomiskt värde. En 

egendom 

hänför sig i princip till alla tillgång- 

frysning 

för den som är föremål för beslutet, dock 

ar 

de undantag som anges nedan. En frys- 


inverkar inte på ägandet av tillgångarna, 

ning 

till all egendom som ska frysas 

äganderätten 

hos den som är föremål för beslutet. 

kvarstår 

föreslås att lagen ska förbjuda att till- 

Det 

som omfattas av frysningsbeslut flytgångar 

överförs, förändras, används eller hantetas, 

på ett sätt som skulle leda till en förändras 

av mängd, belägenhet, ägandeförhållanring 

innehav, art eller användningssyfte. 

den, 

med frysningen är dock inte att 

Avsikten 

att den som är föremål för beslutet 

förhindra 

tillgångarna till normal livsföring 

använder 

normal konsumtion och till att tillgodose 

och 

behov. Därmed ska ett frys- 

grundläggande 

inte omfatta tillgångar som beningsbeslut 

till exempel för att täcka mat-, boende- 

hövs 

hälsovårdskostnader och andra motsva- 

och 

nödvändiga kostnader. En frysning ska 

rande 

heller omfatta tillgångar som behövs för 

inte 

betala skatter, avgifter av skattenatur, 

att 

eller obligatoriska för- 

myndighetsavgifter 

kostnader till kredit- eller 

säkringsavgifter, 

för skötseln av tillgångarna el- 

finansinstitut 

skadeersättningar. En frysning ska inte 

ler 

omfatta tillgångar som behövs för att 

heller 

en förpliktelse där betalningsskyl- 

uppfylla 

har uppkommit före frysningsbesludigheten 

Centralkriminalpolisen ska också få betet. 

om tillgångar som inte omfattas av 

stämma 

till exempel för nödvändiga åt- 

frysningen 

i syfte att bevara tillgångarnas värde 

gärder 

av andra vägande skäl. 

eller 

åtgärd påminner frysning om sking- 

Som 

och kvarstad enligt gällande 

ringsförbud 

(450/1987) där verkställig- 

tvångsmedelslag 

heten sköts av utsökningsmyndigheterna.

aspekt gäller även verkställigheten 

Samma 

den enda straffprocessuella säkringsåtgär- 

av 

enligt den nya tvångsmedelslagen 

den 

som träder i kraft vid ingången av 

(806/2011) 

dvs. av kvarstad. I den nya tvångsme- 

2014, 

har regleringen på grund av änddelslagen 

i utsökningslagstiftningen preciserats 

ringar 

att i fråga om verkställighet av kvarstad i 

så 

delar gäller vad som i 8 kap. i ut- 

tillämpliga 

bestäms om verkställighet av 

sökningsbalken 

om säkringsåtgärder. Den enda straff- 

beslut 

säkringsåtgärden enligt den nya 

processuella 

är kvarstad, vilken dock 

tvångsmedelslagen 

följd av ändringarna i utsökningslagstift- 


tillåter åtgärder som i dagsläget omningen 

av skingringsförbud. Även när det 

fattas 

verkställighet av ett frysningsbeslut 

gäller 

man på motsvarande sätt hänvisa till 8 

kunde 

i utsökningsbalken. 

kap. 

den del tillgångar som tillhör den som 

Till 

föremål för ett beslut innehas av andra än 

är 

berörda personen själv ska innehavaren 

den 

tillgångarna förhindra den som är föremål 

av 

beslutet att använda sådana tillgångar. I 

för 

är det främst kredit- och finansin- 

praktiken 

som kan råka i den situationen att den 

stitut 

är föremål för ett beslut har ett bankkon- 

som 

eller andra tillgångar hos dem. Kredit- och 

to 

ska till följd av ett frysningsbe- 


förhindra att tillgångar som tillhör den 

slut 

är föremål för beslutet används utan 

som 

Myndigheter som för 

myndighetstillstånd. 

register över äganderätt ska genom 

offentliga 

som de anser nödvändiga förhindra 

åtgärder 

eller överlåtelse av registrerad 

överföring 

egendom, exempelvis genom att föra in 

fryst 

anteckningar om egen- 

utmätningsmannens 

i sina register. Tullen ska förhindra 

domen 

av egendom som tillhör den som 

överföring 

föremål för ett frysningsbeslut. Utöver de 

är 

typiska fallen omfattar förpliktelsen att 

här 

överföra tillgångar som tillhör en person 

inte 

är föremål för ett frysningsbeslut i sista 

som 

dock alla rättssubjekt, också enskilda 

hand 

Om egendom som är till för pri- 

medborgare. 

bruk och konsumtion lämnas utanför ett 

vat 

innebär det likväl att skyl- 

frysningsbeslut, 

mera sällan blir tillämplig utom i 

digheten 

närings- och myndighetsverksamhet. 


Överlåtelseförbud 

13 

frysning förhindras användning, 

Genom 

förändring, hantering och andra 

överföring, 

av tillgångar som tillhör den som är 


för ett frysningsbeslut på ett sätt som 

föremål 

att de används i strid med kläm 1 

möjliggör 

c i resolution 1373 (2001). Frysningen 

punkt 

sig således mot tillgångar som ägs av 

riktar 

som är föremål för beslutet. Genomfö- 

den 

av kläm 1 punkt d i resolutionen förutrandet 

dessutom att medlemsstaterna förhindsätter 

direkt eller indirekt överlåtelse eller tillrar 

av all slags tillgångar till den 

gängliggörande 

är föremål för ett frysningsbeslut. 

som 

är att denna skyldighet genom- 

Förslaget 

så att ett förbud med motsvarande inneförs 

skrivs in i den föreslagna lagen. Det 

håll 

om ett allmänt förbud som därmed 

handlar 

förutom näringsidkare och myndig- 

omfattar 

även fysiska personer och i princip all 

heter 

egendom med ekonomiskt värde. Över- 

slags 

avses inte omfatta sådan 

låtelseförbudet 

som endast lämpar sig för privat 

egendom 

och konsumtion av en fysisk person och 

bruk 

familj. Förbudet ska inte heller hindra 

dennes 

av tillgångar när överlåtelsen med 

överlåtelse 

av myndigheter eller exempelvis 

medverkan 

kan ordnas så att tillgångarna 

kreditinstitut 

i slutändan kan disponeras av den som är 

inte 

för beslutet, utan att de i enlighet 

föremål 

den föreslagna lagen omfattas av frys- 


ningen. 

Beslutsförfarande och rättsskyddsmedel 

är att Centralkriminalpolisen be- 

Avsikten 

om frysning av tillgångar. En förutslutar 

för beslut om frysning är enligt försättning 

att 1) den berörda fysiska eller juridisslaget 

personen är en ”EU-intern terrorist” förka 

i bilagan till gemensam ståndpunkt 

tecknad 

med därpå följande änd- 

2001/931/GUSP, 

2) den berörda fysiska eller juridiska 

ringar, 

skäligen kan misstänkas för, är fö- 

personen 

för straffanspråk för eller i Finland är 

remål 

för terroristbrott, 3) en annan stat har 

dömd 

en begäran om frysning som uppfyl- 

framfört 

de formella och materiella förutsättningar, 

ler 

4) den berörda juridiska personen ägs 

eller 

där utövas bestämmande inflytande av 

eller 

fysisk eller juridisk person som räk- 

någon

14 

upp ovan. På beslutet ska bestämmelser- 

nats 

om förvaltningsbeslut i förvaltningslagen 

na 

tillämpas, däribland 44 § om be- 

(434/2003) 

innehåll och skyldigheten att motivera 

slutets 

Den som är föremål för ett beslut 

beslutet. 

ha rätt att begära omprövning av Cen- 

ska 

enligt förvaltningslagen 

tralkriminalpolisen 

att söka ändring i ett beslut avseende be- 

och 

om omprövning hos Helsingfors förgäranvaltningsdomstol. 

ska med sex måna- 

Centralkriminalpolisen 

mellanrum, och även annars alltid vid 

ders 

anledning, pröva om det fortfarande 

grundad 

grunder för frysning. Den som är före- 

finns 

för beslutet bör höras innan ärendet avmål 

Centralkriminalpolisen ska utan dröjsgörs. 

upphäva ett frysningsbeslut, om det 

mål 

att grunderna för frysningen inte 

framgår 

uppfylls eller om det enligt lag finns 

längre 

annan grund för upphävande av beslu- 

någon 

tet. 

Straffbestämmelser 

1373 (2001) förutsätter inte 

Resolution 

att handlingar som är i strid 


kläm 1 stycke c och d uttryckligen sank- 


med strafflagens medel. Överträdeltioneras 

av rådets förordning 2580/2001 har dock, 

se 

som anförts, i Finland kriminaliserats som 

så 

enligt hänvisningsbestämmel- 

regleringsbrott 

i sanktionslagen. I den meningen finns 

sen 

ingen grund för olik behandling av EU- 

det 

och EU-interna terrorister, och det 

externa 

därför i konsekvensens namn att 

föreslås 

överföring, förändring, användning 

flyttning, 

hantering av frysta tillgångar samt över- 

eller 

av tillgångar till den som är föremål 

föring 

ett nationellt frysningsbeslut likaså ska 

för 

straffbart som regleringsbrott enligt 46 

vara 

1–3 §. Av denna orsak föreslås att det 

kap. 

en bestämmelse om detta till 46 kap. 

fogas 

1 § i strafflagen. 

Andra föreslagna ändringar i lagstiftningen 

propositionen föreslås ytterligare att lagen 

I 

penningtvätt ändras för att möjliggöra 

om 

Centralkriminalpolisens nya uppgifter. 


4 Propositionens konsekvenser 

Ekonomiska konsekvenser och kon- 

4.1 

för myndigheterna 

sekvenser 

föreslagna lagen syftar till att skapa ett 

Den 

som i enlighet med säkerhetsrå- 

förfarande 

resolution 1373 (2001) tillåter frysning i 

dets 

av tillgångar som tillhör fysiska eller 

Finland 

personer som deltar i eller underlät- 

juridiska 

terrorhandlingar. Enligt 3 § 2 mom. i förtar 

blir ett frysningsärende anhängigt när 

slaget 

anhållningsberättigad polis eller åklagare 

en 

en anmälan till den i 35 § i lagen om 

gör 

avsedda centralen för utredning 

penningtvätt 

penningtvätt som finns vid Centralkrimi- 

av 

Ett ärende kan också bli anhängnalpolisen. 

på begäran från behöriga myndigheter i 

igt 

annan stat. Avsikten är att beslutet om 

en 

ska fattas Centralkriminalpolisen 

frysning 

vid behov senare också ska kunna ändra 

som 

beslut. sitt 

förslaget ska Centralkriminalpolisen 

Enligt 

ansvara för registerföring och of- 

dessutom 

av beslut. Centralkriminalpofentliggörande 

bör också på eget initiativ ta frysningslisen 

till ny prövning med sex månaders 

beslutet 

eller om det annars framkommer 

mellanrum, 

som talar för att beslutet bör 


upphävas. 

innebär förslaget en ny krävan- 

Genomförd 

uppgift för Centralkriminalpolisen. För att 

de 

ska kunna följas krävs det 

bestämmelserna 

personalen får utbildning och instruktio- 

att 

eftersom det i Finland inte finns tidigare 

ner 

av denna typ av frysningsbeslut. 

erfarenheter 

dagsläget finns det inga uppskattningar att 

I 

om hur många frysningsbeslut det kun- 

tillgå 

bli frågan om på årsbasis. Sannolikt skulle 

de 

relativt sällan förekomma inhemska initi- 

det 

till frysning av tillgångar. Initiativ bör 

ativ 

alltid tas när en fysisk eller juridisk per- 

dock 

har dömts för finansiering av terrorism. 

son 

kan det antas att flera utländska 

Däremot 

kommer att göra en sådan begä- 

myndigheter 

om frysning. I synnerhet kan en begäran 

ran 

frysning komma från länder där det före- 

om 

terroristisk verksamhet. 

kommer 

det ser ut i dagsläget innebär den före- 

Som 

lagen att frysningsbeslut bör fattas beslagna 

de på EU-nivå redan listade 31 perträffande 

sonerna och 18 grupperna och enheterna. Det

ätt sannolikt att de berörda personerna, 

är 

eller enheterna åtminstone inte har 

grupperna 

större tillgångar i Finland. I bilagorna 

dess 

gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP, 


därpå följande ändringar, har det sedan 


ikraftträdande inte längre 

Lissabonfördragets 

några tillägg, det har alltså under de 

gjorts 

två åren inte gjorts nya listningar av 

senaste 

terrorister. Om det trots allt görs 

EU-interna 

listningar, bör frysningsbeslut fattas 

sådana 

beträffande dessa fysiska och juridiska 

också 

personer. 

det i Finland till dags dato endast 

Eftersom 

inletts två förundersökningar som hänför 

har 

till terroristbrott, är det sannolikt att det 

sig 

sällan blir aktuellt med frysningsbe- 

relativt 

beträffande personer som misstänks för 

slut 

som har dömts för terroristbrott i Fin- 

eller 

Eftersom den som är föremål för besluland. 

i dessa fall dock sannolikt också bor eller 

tet 

hemvist i Finland, blir den behöriga 

har 

dock tvungen att granska detal- 

myndigheten 

i frysningsbeslutet och till exempel bejerna 

om tillgångar som ska lämnas utanför 

sluta 

frysningen. 

har det några gånger om året kom- 

Hittills 

en begäran om frysning till Finland från 

mit 

länder, främst från Förenta staterna. 

tredje 

EU-länder har kommit in med någon 

Inga 

utan listningen av EU-ländernas in- 

begäran, 

terrorister har behandlats i EU:s CP 

terna 

så som beskrevs i avsnitt 

931-arbetsgrupp 

När det i Finland inrättas en nationell 

2.3. 

som tillåter frysning av tillgångar, 

mekanism 

det möjligt att begäran från andra länder 

är 

ansenligt fler i antal. 

blir 

den behöriga myndigheten i Finland 

Om 

den föreslagna lagen, dvs. Centralkri- 

enligt 

anser att en begäran från ett 

minalpolisen, 

land uppfyller lagens kriterier om att 

annat 

ska handla om en tillräckligt väl motive- 

det 

och specificerad begäran som grundar sig 

rad 

trovärdiga bevis, ska tillgångarna frysas 

på 

den som är föremål för begäran. 

för 

hänsyn till de nya uppgifter som en- 

Med 

den föreslagna lagen åligger Centralkriligt 

kommer den att behöva ett tillminalpolisen, 

på tre årsverken för att uppfylla den föskott 

lagens förpliktelser. 

reslagna 

av frysningsbesluten ökar i 

Verkställandet 

någon mån de uppgifter som anknyter till ut- 


15 

och till egendomsförvaltsökningsväsendetning. 

stöd för sitt beslutsfattande kommer 

Till 

att begära utlåtanden 


Skyddspolisen om sådana fysiska och ju- 

av 

personer som föreslås bli föremål för 

ridiska 

Likaså torde det begäras ut- 

frysningsbeslut. 

om fysiska eller juridiska personer, 

låtanden 

vilka hävning av beslut är under 

beträffande 

För att uppgiften att lämna utlåtan- 

prövning. 

ska uppfyllas krävs det att det allokeras 

den 

ytterligare årsverke till Skyddspolisen. 

ett 

genomförs inom in- 

Personalverkningarna 

ramar. 

rikesministeriets 

ökar också förpliktelserna 

Propositionen 

anmälningsskyldiga enligt lagen om pen- 

för 

Det innebär en ökande arbetsbörda 

ningtvätt. 

dessa aktörer att följa regleringen och att 

för 

och instruera personalen. 

utbilda 

lagen föreslås inga dess noggrannare be- 

I 

om hur de anmälningsskyldiga 

stämmelser 

ordna frysningen. Den föreslagna nya re- 

ska 

medför dock inte nödvändigtvis 

gleringen 

större förändringar för anmälningsplik- 

några 

inom finans- och försäkringssektorn betiga 

deras förfaringssätt för identifiering 

träffande 

kunder eller riskförsäljningen när det gäll- 

av 

finansiering av terrorism, eftersom dessa 

er 

redan i dagsläget omfattas av skyl- 

aktörer 

att frysa tillgångar som tillhör perdigheten 

grupper eller enheter som har sanksoner, 

av EU eller FN. 

tionslistats 

som skyldigheten att frysa 

Kostnaderna 

föranleder företag är däremot svå- 


rare att uppskatta. 

4.2 Samhälleliga konsekvenser 

resolution 1373 (2001) syf- 

Säkerhetsrådets 

till att förhindra terrorism och finansiering 

tar 

terrorism. Finland har till största delen ge- 

av 

resolutionens förpliktelser om frysnomfört 

av tillgångar redan genom gällande EUning 

Tillgångar som tillhör personer, 

förordningar. 

eller enheter på EU:s sanktionslistor 

grupper 

aktiviteter utanför EU som misstänks för 


som har dömts för terrorism har redan i 

eller 

frysts på ett sätt som är bindande 

dagsläget 

Finland och finländska aktörer. Hittills 

för 

det dock inte hittats sådana tillgångar i 

har 

Det är inte heller troligt att det på 

Finland. 

av bristen på nationell mekanism för 

grund

16 

av tillgångar skulle ha uppkommit 

frysning 

läge med betydande tillgångar i Finland 

ett 

tillhör personer, grupper eller enheter 

som 

deltar i eller underlättar terroristhand- 

som 

Det är emellertid viktigt med tanke på 

lingar. 

och internationell bekämpning av 

nationell 

att FN-resolutionernas förpliktelser 

terrorism 

fullt ut och effektivt. Terrorist- 

genomförs 

är en allvarlig risk för samhällshandlingar 

och allmänhetens säkerhet. 

funktionerna 

med tanke på den inre säkerheten i Fin- 

Även 

är det viktigt att förhindra att det uppland 

en situation där Finland inte har 

kommer 

att utan dröjsmål frysa tillgångar som 

medel 

misstänkta för eller skyldiga till terro- 

tillhör 

också när det gäller terrorister med aktirism 

inom EU. Effektiv terrorismbekämpviteter 

bör eftersträvas och en nationell mekaning 

för frysning av tillgångar kan också annism 

ha förebyggande effekt. 

ses 

åtgärder gäller fysiska och juridiska 

När 

tillgångar bör det dock särskilt ses 

personers 

att rättsskyddsaspekterna beaktas fullt ut. 


bör säkerställas att de grundläggande och 

Det 

rättigheterna respekteras och ett 

mänskliga 

rättsskydd förverkligas. Det före- 

tillräckligt 

lagprojektet skapar ett administrativt 

slagna 

som garanterar den som är föremål 

system 

ett frysningsbeslut en möjlighet att begära 

för 

av beslutet och att vid behov 

omprövning 

upphävande av beslutet i enlighet med 

kräva 

förvaltningsprocesslagen. 

förslaget ingår också en paragraf som 

I 

sekretess tillåter överlåtelse av do- 

oavsett 

till FN:s sanktionsombudsperson. 

kument 

kan härigenom befästa sanktionsom- 

Finland 

ställning och möjligheter att 

budspersonens 

sköta sitt uppdrag. Uppdraget har 

effektivt 

för att på FN-nivå stärka rätts- 

inrättats 

för sanktionslistade perskyddsmekanismen 

eller enheter som hör till eller är assosoner 

med al Qaida. Genom informationscierade 

går det därmed också att 

utbytesmekanismen 

främja de finländska målen 

internationellt 

att terroristlistningar ska grunda sig på 

om 

utredningar och att listningsbeslu- 

tillräckliga 

ska underställas handläggning i ett organ 

ten 

trovärdigt kan anses vara oberoende. De 

som 

har upptecknats på listan ska ha en reell 

som 

att få grunderna för sin listning under- 

chans 

och komma bort från listan. Genom 

sökta 

har detta mål 

sanktionsombudspersonen 


ansenligt, även om det fortsättnings- 

främjats 

finns behov av tilläggsförbättringar i 

vis 

rättsskydd. 

sanktionslistades 

internationella trycket för att upprätta 

Det 

nationell mekanism för frysning av till- 

en 

har också blivit hårdare genom att 

gångar 

redan i samband med sin länder- 

FATF 

2007 ansåg att det handlade om 

granskning 

brist i Finlands beredskap att bekämpa ter- 

en 

och då rekommenderade att Finland 

rorism 

inrätta ett nationellt administrativt system 

ska 


för 

För att Finland i OECD- 

terrorism. 

ska behålla sin ställning som 

referensgruppen 

problemfritt land när det gäller övervak- 

ett 

av penningtvätt och bekämpning av 

ningen 

är det viktigt att Fin- 

terrorismfinansiering 

kan rapportera om framsteg avseende 

land 

för frysning av tillgångar och 

mekanismen 

en s.k. utträdesrapport ansöka om att bli 


från reguljär FATF-uppföljning. I 

avförd 

är Finland tvungen att med jämna 

dagsläget 

vid FATF:s plenarsammanträden 

mellanrum 

om sina framsteg. I värsta fall kan 

rapportera 

framsteg i genomförandet av 

bristande 

leda till påfölj- 

FATF-rekommendationerna 

inom finanssektorn. Inrättandet av en nader 

administrativ mekanism för frysning 

tionell 

tillgångar visar på en konkret förbättrad 

av 

vilket är ägnat att stärka förtroen- 

beredskap, 

det för det finländska systemet. 

5 Beredningen av propositionen 

Beredningsskeden och berednings- 

5.1 

material 

29 februari 2008 tillsatte utrikesmini- 

Den 

en arbetsgrupp med uppdrag att utreda 

steriet 

av och förutsättningarna för inrät- 

behovet 

av en nationell mekanism för frysning 

tandet 

tillgångar. Arbetsgruppens betänkande 

av 

färdigt den 24 februari 2009 (Utrikes- 

blev 

publikationer 2/2009). Arbetsministeriets 

konstaterade att det finns ett behov 

gruppen 

en administrativ mekanism primärt för 

av 

av internationella förpliktelser 

genomförande 

är bindande för Finland och ansåg att 

som 

särskilt gällde frysningsförpliktelsen 

detta 

FN:s säkerhetsråds resolution 1373 

enligt 

till den del EU:s åtgärder inte kan an- 

(2001)

vara tillräckliga. Arbetsgruppen föreslog 

ses 

behovet av ett nationellt administrativt 

att 

för frysning av tillgångar ses över 

förfarande 

nytt efter Lissabonfördragets ikraftträdan- 

på 

de. 

3 februari 2011 tillsatte utrikesmini- 

Den 

en arbetsgrupp med uppdrag att i det 

steriet 

skedet bereda ett förslag till lagstift- 

första 

som tillåter administrativ frysning av 

ning 

i syfte att bekämpa terrorism. I det 


skedet är det arbetsgruppens uppgift 

följande 

täckande utreda myndighetsansvaret i an- 

att 

till sanktioner. I utredningen bör det 

knytning 

sättet för den behöriga myndigheten 

korrekta 

sköta uppgifterna i anknytning till sank- 

att 

utvärderas. Arbetsgruptionsbestämmelser 

har också i uppdrag att utreda eventuella 

pen 

av att förnya sanktionslagstiftningen 

behov 

i förekommande fall, vidta åtgärder för 

och, 

bereda reformerna. 

att 

1 februari 2012 överlämnade arbets- 

Den 

sitt betänkande om det första skedet 

gruppen 

utrikesministeriet samt det i betänkandet 


utkastet till regeringens proposi- 

inkluderade 

till riksdagen med förslag till lag om 

tion 

av tillgångar i syfte att bekämpa ter- 

frysning 

och till lagar om ändring av vissa larorism 

i samband med den. 

gar 

Remissyttranden och hur de har be- 

5.2 

aktats 

fick remissyttranden om 

Utrikesministeriet 

betänkande från arbets- och 

arbetsgruppens 

Centralkriminalpolisen, 

näringsministeriet, 

Finansbran- 

Dataskyddsombudsmannen, 

Centralförbund rf, Finansinspektioschens 

finansministeriet, Finlands advokatförnen, 

r.f., försvarsministeriet, Gränsbevakbund 

Helsingfors förvaltningsdomningsväsendet, 

inrikesministeriet, justitiekanslersämbestol, 

justitieministeriet, kommunikationsminitet, 

Polisstyrelsen, riksdagens justitieomsteriet, 

Riksfogdeämbetet, Riksåklagarbudsman, 

Skyddspolisen, Trafiksäkerhetsverämbetet, 

Trafikverket, Tullstyrelsen, Utsökningsket, 

i Helsingfors och Åbo förvaltningsverket 

I huvudsak förhöll man sig i yttrandomstol. 

positivt till inrättandet av en mekanism 

dena 

frysning av tillgångar i föreslagen form. 

för 

och Finlands advokat- 

Riksåklagarämbetet 

ansåg i sina yttranden att behörigheförbund 


17 

att fatta beslut om frysning borde hänföten 

till domstolarna i stället för till Centralras 

Ett frysningsbeslut kan inkriminalpolisen. 

ett mycket märkbart ingrepp i den ennebära 

grundläggande fri- och rättigheter, 

skildes 

i skyddet av egendom, och därmed är 

särskilt 

av det här slaget till karaktären sådana 

beslut 

de i allmänhet bör hänföras till domsto- 

att 

Det föreslås dock inte att den föreslaglarna. 

mekanismen ändras till denna del, efterna 

det bör beaktas att terrorism är ett allvarsom 

hot mot liv och samhälle. Beslutsfattanligt 

måste gå snabbt för att tillgångarna inte 

det 

användas för främjande av terrorism och 

ska 

gömmas eller till exempel överföras till 

inte 

sådan stat där de inte blir frysta. Dessutom 

en 

den som fattar beslut ha så noggranna 

måste 

som möjligt till förfogande om den 

uppgifter 

är föremål för åtgärden samt ha snabba 

som 

direkta internationella kontakter. Av des- 

och 

orsaker föreslås, avvikande från yttrandesa 

i fråga, att Centralkriminalpolisen ska fatna 

besluten. De grundläggande fri- och rättigta 

för den som är föremål för beslutet 

heterna 

tillgodoses genom ett effektivt rätts- 

ska 

skyddssystem. 

det gäller rättsskyddsförfarandena fäste 

När 

och Helsingfors utmät- 

Riksfogdeämbetet 

uppmärksamheten vid att Centralningsverk 

frysningsbeslut efter omkriminalpolisens 

ska överklagas hos förvaltprövningsskedet 

medan ett verkställighetsbeningsdomstolen, 

av en utmätningsman ska överklagas hos 

slut 

domstol. Statsåklagarämbetet och 

allmän 

advokatförbund ansåg ytterligare att 

Finlands 

besvären över frysningsbeslut bör hän- 

också 

till allmänna domstolar. Vid besvär 

visas 

beslut om frysning handlar det om un- 

över 

av förutsättningarna för ett beslut 

dersökning 

Centralkriminalpolisen har fattat i admi- 

som 

förfarande, vilket bör anses höra till 

nistrativt 

behörighet. Å 

förvaltningsdomstolarnas 

sidan handlar besvär över verkställig- 

andra 

av en utmätningsman om en fryshetsbeslut 

som vidtas utifrån ett frysningsningsåtgärd 

och som exempelvis gäller en enskild 

beslut 

Till sin karaktär påminner det 

egendomspost. 

nära om verkställighetsbesluten i 

beslutet 

enligt utsökningsbalken, där be- 

förfaranden 

också i dagsläget hänförs till allmänna 

svären 

domstolar. Av dessa orsaker föreslås yttran-

18 

till trots inga ändringar i förslaget till 

dena 

del. denna 

Samband med andra propositio- 

6 

ner 

grund av att frågorna är brådskande är 

På 

den att åtgärderna för att utveckla ge- 

planen 

av internationella sanktioner 

nomförandet 

i två skeden. I denna proposition ingår 

vidtas 


lagförslag om frysning av tillgångar i syf- 

ett 

att bekämpa terrorism samt förslag till 

te 

av lagen om penningtvätt och av 

ändring 

I följande skede görs en omfat- 

strafflagen. 

utredning av myndighetsansvaret i 

tande 

med de sanktioner som inte omfat- 

samband 

av detta första skede. Om utredningen ger 

tas 

handen att det finns behov av ändringar i 

vid 

lämnar regeringen en separat 

lagstiftningen, 

till riksdagen om de ändringarna. 

proposition

1 Lagförslag 

Lag om frysning av tillgångar i syfte 

1.1 

bekämpa terrorism 

att 

§. Lagens syfte och tillämpningsområde. 

1 

avses innehålla bestämmelser om 

Paragrafen 

syfte och tillämpningsområde. Enligt 

lagens 

mom. är lagens syfte att nationellt genom- 

1 

förpliktelserna enligt kläm 1 punkterna c 

föra 

d i säkerhetsrådets resolution 1373 

och 

mot terrorism av den 28 september 

(2001) 

om frysning av vissa personers, grup- 

2001 

och enheters tillgångar och om förbud 

pers 

överlåta tillgångar till dem. Enligt 2 mom. 

att 

lagen dock inte gälla fysiska eller juri- 

ska 

personers sådana tillgångar som redan 

diska 

av frysningsåtgärder enligt rådets 

omfattas 

2580/2001. Frysning av så kallade 


terroristers tillgångar och förbud 

EU-externa 

överlåta tillgångar till dessa ska alltså 

att 

framöver grunda sig direkt på den till- 

även 

EU-förordningen och därmed samlämpliga 

nationella kriminaliseringar. 

manhängande 

3 mom. är beslag, skingringsförbud 

Enligt 

kvarstad primära i förhållande till frys- 

och 

oavsett för vilket brott beslag, skingning 

eller kvarstad har beslutats eller 

ringsförbud 

det beslutet tidsmässigt har fattats i för- 

när 

till frysningsbeslutet. Grunden för 

hållande 

skingringsförbud och kvarstad behö- 

beslag, 

alltså inte vara ett terroristbrott eller nåver 

därmed sammanhängande brott. Om åtgot 

bestäms efter att ett frysningsbeslut 

gärden 

fattats, ska den undantränga frysningen 

har 

den tid åtgärden är i kraft. Regleringen i 

för 

betyder att man med en frysning 

momentet 

kan ingripa i en målsägandes ska- 

inte 

eller i fullföljd av statens krav 

deståndskrav 

förverkandepåföljd i en straffprocess. Med 

på 

skingringsförbud och kvarstad kan 

beslag, 

förhindra överlåtelse, förändring, över- 

man 

och andra åtgärder som en frysning 

föring 

förhindra avseende tillgångarna. 

ska 

ett beslut om beslag, skingringsförbud 

Om 

kvarstad upphävs eller annars upphör att 

och 

blir tillgångarna som är föremål för 

gälla, 

åtgärder utifrån det redan fattade frys- 

dessa 

föremål för frysning. Detta till 

ningsbeslutet 

följd av att frysningsbeslutet omfattar alla 


DETALJMOTIVERING 

19 

tillgångar än de som enligt 5 § ska åt- 

andra 

från dem som beslutet omfattar. I det 

skiljas 

sammanhanget bör det i nödvändig ut- 

här 

ses till att informationen om det 

sträckning 

läget når den verkställande myn- 

förändrade 

Eftersom utsökningsmyndigheterna 

digheten. 

tar hand om verkställande av beslag, för- 

inte 

ersättandet av beslag med frysning 

utsätter 

särskilda verkställandeåtgärder. 

också 

föreläggande om beslag, skingringsför- 

Ett 

och kvarstad kan också utfärdas utifrån 

bud 

begäran om rättshjälp från en främmande 

en 

För sådana fall finns det särskilda be- 

stat. 

i 3 kap. 6 a § (skingringsförbud 

stämmelser 

kvarstad) och i 4 kap. 15 a § (beslag) i 

och 

Detta gäller såväl kriteri- 

tvångsmedelslagen. 

för åtgärdsbeslutet som själva förfaranerna 

I dessa fall kan det anses att tillgångarna 

det. 

det sätt som avses i det föreliggande mo- 

på 

har tagits i beslag eller belagts med 

mentet 

eller kvarstad med stöd av 

skingringsförbud 

I de nämnda paragrafer- 

tvångsmedelslagen. 

i tvångsmedelslagen konstateras det emelna 

att bestämmelserna i lagen om verkställertid 

i Europeiska unionen av frysningsbelighet 

av egendom eller bevismaterial 

slut 

ska följas i fråga om en begäran 

(540/2005) 

frysning som inkommit från en medlems- 

om 

i Europeiska unionen. Även annars är det 

stat 

att beslut om beslag eller säkringsåt- 

möjligt 

i fall som har internationella kopplingar 

gärd 

så att föreläggandet inte kan anses 

fattas 

sig på tvångsmedelslagen. Även i 

grunda 

fall kan det anses motiverat att egen- 

dessa 

som åtskiljts från bestämmande inflydom 

av den som är föremål för åtgärden 

tande 

utanför frysningen. På grund av des- 

kvarstår 

sakförhållanden anges i momentet särskilt 

sa 

med en begäran om internationell rätts- 

fallet 

hjälp. 

§. Definitioner. Det föreslås att den ur la- 

2 

synpunkt centrala termen ”frysning av 

gens 

definieras i paragrafen. 

tillgångar” 

”frysning av tillgångar” avses enligt 

Med 

alla åtgärder för förhindrande av 

paragrafen 

flyttning, överföring, förändring, an- 

varje 

eller hantering av tillgångar på ett 

vändning 

som skulle leda till en förändring av 

sätt 

mängd, belägenhet, ägandeförhållanden, in-

20 

art eller användningssyfte eller för 

nehav, 

av någon annan förändring som 

förhindrande 

det möjligt att utnyttja tillgångarna. De- 

gör 

omfattar för det första överföringfinitionen 

av äganderätt eller innehav genom försäljen 

uthyrning, donation eller på något annat 

ning, 

samt användningen av frysta tillgångar 

sätt 

anskaffning av nya tillgångar. Med för- 

för 

avses åtgärder varmed en slags 

ändring 

omvandlas i annan slags egendom. 

egendom 

överföring och flyttning avses konkret, 

Med 

också till exempel elektronisk överfö- 

men 

av tillgångar. Med hantering avses sådaring 

andra åtgärder, såsom finansförvaltning, 

na 

ändrar tillgångarnas mängd, belägenhet, 

som 

innehav, art eller an- 

ägandeförhållanden, 

vändningssyfte. 

”spärrande av penningmedel, andra 

Med 

tillgångar eller ekonomiska resur- 

finansiella 

avses i förordning 2580/2001 ”förhindser” 

av varje flyttning, överföring, förändrande 

användning eller hantering av tillgångar 

ring, 

ett sätt som skulle leda till en förändring 

på 

volym, belopp, belägenhet, ägandeförhål- 

av 

innehav, art, bestämmelse eller annan 

landen, 

som skulle göra det möjligt att ut- 

förändring 

tillgångarna, inbegripet aktieförvaltnyttja 

I den finska språkversionen av förordning”. 

2580/2001 hänvisas till försäljning av 

ning 

där termen i andra språkversioner 


bredare, såsom den svenska termen hanter- 

är 

och den engelska dealing with. Den i laing 

föreslagna definitionen av ”frysning av 

gen 

motsvarar följaktligen till omfatt- 

tillgångar” 

definitionen enligt rådets förordning 

ningen 

2580/2001. 

inverkar inte på ägandeförhållan- 

Frysning 

utan äganderätten till all egendom som 

dena, 

frysas kvarstår hos den som är föremål 

ska 

beslutet. Det är alltså till exempel inte 

för 

att döma egendom som tillhör en 

meningen 

som är föremål för ett frysningsbeslut 

person 

utan att säkerställa att egendomen 

förverkad, 

kan användas till finansiering av terro- 

inte 

Följaktligen ska den verkställande 

rism. 

förhindra att de berörda till- 

myndigheten 

överförs, förändras, används eller 

gångarna 

Utöver de verkställande åtgärderna 

hanteras. 

att det i 6 § i lagen föreskrivs om en 

föreslås 

skyldighet att inte överföra, förändra, 

allmän 

eller hantera tillgångar som tillhör 

använda 

fysisk eller juridisk person som är föremål 

en 


ett frysningsbeslut. Skyldigheten att för- 

för 

att frysta tillgångar överförs eller förhindra 

bör hållas i sär från förpliktelsen att 

ändras 

överlåta tillgångar till fysiska eller juri- 

inte 

personer som är föremål för ett frysdiskaningsbeslut. 

föreslås det inte att termen ”till- 

Däremot 

definieras. I enlighet med den linje 

gångar” 

omfattas i regeringens proposition om 

som 

av internationella konventionen 

godkännande 

bekämpande av finansiering av terrorism 

om 

43/2002 rd, s.29) bör uttrycket ”tillgång- 

(RP 

anses vara så pass etablerat att någon dear” 

inte behövs. Med tillgångar avses all 

finition 

egendom av ekonomiskt värde. Egen- 

slags 

kan vara materiell eller immateriell, 

domen 

eller fast. En frysning skulle i princip om- 

lös 

alla tillgångar som tillhör en fysisk eller 

fatta 

person som är föremål för ett frys- 

juridisk 

utom de tillgångar som frysningsbeslut, 

enligt 5 § 1 mom. inte gäller eller som 

ningen 

stöd av 5 § 2 mom. har lämnats utanför 


Frysningen gäller således också 

frysningen. 

som efter ett frysningsbeslut förs in 


Finland från utlandet. 

i 

resolution 1373 (2001) definieras inte hel- 

I 

vad som avses med ”tillgångar och ekoler 

resurser”. Enligt artikel 1.1 i rådets 

nomiska 

2580/2001 avses med ”penning- 


andra finansiella tillgångar eller ekomedel, 

resurser” som omfattas av överlåtelnomiska 

”tillgångar av alla slag, både maseförbudet 

och immateriella, lösa och fasta, obeteriella 

av hur de anskaffats, samt rättsliga 

roende 

och instrument av alla slag, även i 

handlingar 

eller digital form, som utgör be- 

elektronisk 

på äganderätt till eller intresse i sådana 

vis 

inbegripet men inte begränsat till 


resecheckar, bankcheckar, 

bankkrediter, 

andelar, värdepapper, obli- 

postanvisningar, 

växlar och remburser.” Den definigationer, 

som är etablerad i Finland motsvarar till 

tion 

definitionen enligt rådets för- 

omfattningen 

2580/2001. 

ordning 

§. Frysning av tillgångar. Enligt 3 § i den 

3 

lagen ska ett beslut grunda sig på 

föreslagna 

ett av följande sex kriterier:

EU:s ”interna terrorister” 

1 mom. 1 punkten ska tillgångar fry- 

Enligt 

som tillhör fysiska eller juridiska persosas 

som räknas upp i bilagan till gemensam 

ner 

2001/931/GUSP och inte omfat- 

ståndpunkt 

av rådets förordning nr 2580/2001. Paratas 

hänvisar till EU:s så kallade interna 

grafen 

Det handlar om personer, enheter 

terrorister. 

grupper, vilka så som avses i resolution 

och 

(2001) och gemensam ståndpunkt 

1373 

är delaktiga i terroristisk 

2001/931/GUSP 

och vars bakgrund, huvudsakliga 

verksamhet 

och mål finns inom EU. För att 

aktiviteter 

ett frysningsbeslut med stöd av 1 punk- 

fatta 

räcker således en listning enligt gementen 

ståndpunkt 2001/931/GUSP. Förtecksam 

i bilagan till den gemensamma ståndningen 

har uppdaterats sedan den godkänpunkten 

och den förteckning som är aktuell i jades 

2012 ingår i bilagan till gemensam 

nuari 

2009/67/GUSP. Paragrafens 1 

ståndpunkt 

ska alltid anses hänvisa till senast upp- 

mom. 

förteckning. 

daterade 

som i Finland misstänks för, har 

Personer 

eller dömts för terrorismbrott 

åtalats 

1 mom. 2 punkten ska ett frysnings- 

Enligt 

fattas avseende fysiska eller juridiska 

beslut 

som skäligen kan misstänkas för, är 

personer 

för straffanspråk för eller som har 

föremål 

för en gärning som är straffbar enligt 

dömts 

a kap. i strafflagen. För juridiska personer 

34 

det om att straffansvaret för ett terro- 

handlar 

verkställs med stöd av 8 § i 34 a kap. 

ristbrott 

9 kap. i strafflagen. I 34 a kap. i 

eller 

straffbeläggs brott som begåtts i 

strafflagen 

syfte (1 §), förberedelse till brott 

terroristiskt 

begås i terroristiskt syfte (2 §), ledande 

som 

terroristgrupp (3 §), främjande av en terro- 

av 

verksamhet (4 §), meddelande av 

ristgrupps 

för ett terroristbrott (4 a §), rekry- 

utbildning 

för ett terroristbrott (4 b §) och finantering 

av terrorism (5 §). Försök till gärsiering 

enligt 1 och 5 § i kapitlet är också 

ningar 

Tröskeln för ett frysningsbeslut 

straffbara. 

enligt paragrafen vara bunden till skyl- 

ska 

att göra förundersökning enligt 2 § i 

digheten 

(449/1987). 

förundersökningslagen 


Begäran från en annan stat 

21 

säkerhetsrådets resolution 1373 

Enligt 

ska alla sådana personers, enheters 

(2001) 

gruppers tillgångar frysas som uppfyller 

och 

kriterier. Systemet i Finland 

resolutionens 

bland annat i kritiken från FATF av den 

har 

ansetts vara bristfälligt också i det 

orsaken 

att Finland inom ramen för gällan- 

avseendet 

lagstiftning inte har haft något sätt att efde 

reagera på en begäran från en annan 

fektivt 

om att frysa tillgångar som påträffas i 

stat 

och som tillhör en fysisk eller juri- 

Finland 

person som i den staten har konstaterats 

disk 

i terrorism. Det föreslås därför att 

delaktig 

i 1 mom. 3 punkten i paragrafen skrivs in 

det 

bestämmelse med stöd av vilken ett beslut 

en 

frysning av tillgångar kan fattas också ut- 

om 

en specificerad och grundad begäran 

ifrån 

frysning från en annan stat. 

om 

praktiken skulle frysningsärenden i såda- 

I 

fall som avses i punkt 3 inledas utifrån en 

na 

om rättshjälp från myndigheterna i 

begäran 

främmande stat. I konsekvensens namn 

en 

det förutsättas att begäran uppfyller krite- 

bör 

för ett frysningsbeslut enligt artikel 1.4 

rierna 

gemensam ståndpunkt 931/2001/GUSP. En 

i 

för ett frysningsbeslut är alltså 

förutsättning 

staten som begär frysning ska ha fattat be- 

att 

utifrån trovärdigt bevismaterial om inleslut 

av förundersökning eller om lagföring 

dande 

den som begäran gäller eller att denne ska 

av 

dömd för ett terroristiskt brott. Dessa 

vara 

bör framgå av begäran om frys- 

uppgifter 

Av begäran ska den begärande mynning. 

behörighet att ställa begäran i fråga 

dighetens 

grunderna för frysningen klart framgå. 

samt 

dessa sakförhållanden inte framgår av 

Om 

på ett tillfredsställande sätt, får Cen- 

begäran 

be om tilläggsinformation 


den som lämnat begäran. Det ska vara en 

av 

för myndigheterna i den främmande 

uppgift 

som ställer begäran att påvisa behörig- 

staten 

och grunderna för frysningen och ett 

heten, 

enligt 4 § i den föreslagna la- 

frysningsbeslut 

ska inte kunna fattas utan tillförlitliga utgen 

om att den som ställer begäran har 

redningar 

nationell behörighet. När det gäll- 

nödvändig 

grunderna för frysningen ska begäran upper 

kriterierna enligt föreliggande punkt 3. 

fylla 

begäran från en främmande stat ska följ- 

En 

avböjas, om det inte är uppenbart att 

aktligen

22 

eller aktiviteterna som ligger till 

gärningen 

för begäran uppfyller straffrekvisitet 

grund 

ett brott enligt 34 a kap. i strafflagen, om 

för 

hade utförts i Finland, eller om förunder- 

de 

inte har inletts, straffanspråk lagts 

sökning 

eller en dom meddelats avseende den 

fram 

eller juridiska person som är föremål 

fysiska 

begäran. Vidare ska förundersökningen, 

för 

eller domen grunda sig på 

straffanspråket 

bevismaterial. Ett frysningsbeslut 

trovärdigt 

alltså inte fattas, om bevismaterialet till 

bör 

är påhittat, klart otillräckligt eller 

exempel 

förvrängt. 

personer som ägs eller där be- 

Juridiska 

inflytande utövas av den som är 

stämmande 

föremål för ett frysningsbeslut 

förutsätts i resolution 1373 (2001) att 

Det 

också fryser de juridiska 


tillgångar som direkt eller indirekt 

personers 

eller där bestämmande inflytande utövas 

ägs 

personer eller enheter som är delaktiga i 

av 

verksamhet. 

terroristisk 

enlighet med 1 mom. 4 punkten ska det 

I 

beslutas om frysning av sådana juri- 

också 

personers tillgångar som ägs av en fydiska 

eller juridisk person som avses i punksisk 

1–3. Med ägande avses en ägarandel på 

terna 

50 % i den juridiska personen, vilket 

minst 

definitionen i artikel 1.5 i förord- 

motsvarar 

2580/2001. Frysningsbeslut ska fattas 

ning 

beträffande juridiska personer som ägs 

också 

av flera som är föremål för frys- 

gemensamt 

Om en juridisk person trots sina 

ningsbeslut. 

eller förhållanden avse- 

ägandeförhållanden 

bestämmande inflytande, som behandende 

nedan, inte har några kopplingar till terrolas 

verksamhet, och det inte föreligger 

ristisk 

för att dess tillgångar används för sådan 

risk 

kan den juridiska personen läm- 

verksamhet, 

in sin argumentation i frågan till Centralna 

i enlighet med 11 § 2 mom. 

kriminalpolisen 

punkten i den föreslagna lagen. Beslutet 

8 

i så fall tas till ny prövning, varefter det i 

bör 

fall ska upphävas i enlighet 

förekommande 

12 §. med 

1 mom. 5 punkten ska det beslutas 

Enligt 

frysning av sådana juridiska personers 

om 

där bestämmande inflytande ut- 


av en i punkterna 1–3 avsedd fysisk elövas 

juridisk person ensam eller tillsammans 

ler 


andra sådana fysiska eller juridiska per- 


Bestämmande inflytande definieras 

soner. 

en hänvisning till 1 kap. 5 § i bokfö- 

genom 

(1336/1997). 

ringslagen 

artikel 6.1 i den svenska versionen av för- 

I 

2580/2001 definieras begreppet 


över en juridisk person, en grupp 

”kontroll 

en enhet”, för att hänvisa till utövande 

eller 

bestämmande inflytande hos en juridisk 

av 

Förslaget är dock att det i lagen i stäl- 

person. 

för termen ”kontroll” införs den i finlet 

bolagsrätt etablerade och i bokföländsk 

använda termen ”bestämmande 

ringslagen 

Innehållsmässigt bör definitio- 

inflytande”. 

anses vara så gott som identiska, vilket 

nerna 

nedan. 

framgår 

”kontroll över en juridisk person, en 

Med 

eller en enhet” avses i artikel 1.6 i för- 

grupp 

2580/2001 något av följande: 


Rätt att utse eller entlediga en majoritet 

a) 

ledamöterna i en juridisk persons, en 

av 

eller en enhets förvaltnings-, led- 

grupps 

eller tillsynsorgan. 

nings- 

Att enbart genom utövandet av sin röst- 

b) 

ha utsett en majoritet av de ledamöter i 

rätt 

juridisk persons, grupps eller enhets för- 

en 

lednings eller tillsynsorgan som 

valtnings-, 

innehaft sina poster under innevarande 

har 

föregående räkenskapsår. 

och 

Att till följd av ett avtal med andra aktie- 

c) 

eller medlemmar i en juridisk person, 

ägare 

grupp eller en enhet ensam kontrollera en 

en 

av aktieägarnas eller medlemmar- 

majoritet 

rösträtter i den juridiska personen eller 

nas 

eller organet. 

enheten 

Rätt att utöva ett bestämmande inflytan- 

d) 

över en juridisk person, en grupp eller en 

de 

enligt ett avtal med den juridiska per- 

enhet 

gruppen eller enheten, eller enligt en 

sonen, 

i dess stadgar, om den lagstift- 

bestämmelse 

som den juridiska personen, gruppen elning 

enheten lyder under tillåter sådana avtal 

ler 

bestämmelser. 

eller 

Befogenhet att utöva rätten att utöva ett 

e) 

inflytande i enlighet med d, 

bestämmande 

att vara innehavare av den rätten. 

utan 

Rätt att använda alla eller delar av en fy- 

f) 

persons, en grupps eller en enhets tillsisk 

gångar. 

Att leda en juridisk person, en grupp el- 

g) 

en enhet på en gemensam grund och ofler 

en sammanställd redovisning. 

fentliggöra

Att solidariskt dela en fysisk persons, en 

h) 

eller en enhets ekonomiska förpliktel- 

grupps 

eller garantera dessa. 

ser 

1 kap. 5 § i bokföringslagen definieras 

I 

”bestämmande inflytande” som följer: 

”5 § 

Bestämmande inflytande 

bokföringsskyldig anses ha bestäm- 

En 

inflytande i en annan bokföringsskylmande 

eller i ett motsvarande utländskt företag 

dig 

då den bokföringsskyldige 

(målföretag) 

innehar mer än hälften av rösterna för 

1) 

aktier eller andelar i målföretaget 

samtliga 

denna röstmajoritet grundar sig på ägan- 

och 

medlemskap, bolagsordningen, bolagsavde, 

eller därmed jämförbara stadgar eller 

talet 

annat avtal, eller 

något 

innehar rätt att utse eller avsätta flertalet 

2) 

ledamöterna i målföretagets styrelse eller 

av 

organ eller i ett organ som har 

motsvarande 

rätt, och rätten grundar sig på samma 

denna 

som den röstmajoritet som 


i 1 punkten. 

avses 

den röstandel som avses i 1 mom. räk- 

När 

ut, beaktas inte en röstningsbegränsning 

nas 

följer av lag eller av målföretagets bo- 

som 

bolagsavtal eller därmed jämlagsordning, 

stadgar. 

förbara 

det som föreskrivs i 1 och 2 mom. 

Utöver 

den bokföringsskyldige ha bestäm- 

anses 

inflytande i målföretaget, om den 

mande 

och målföretaget står un- 

bokföringsskyldige 

gemensam ledning eller den bokföringsder 

på annat sätt faktiskt utövar beskyldige 

inflytande i målföretaget. 

stämmande 

beräknandet av det sammanlagda rös- 

Vid 

i ett målföretag beaktas inte de röster 

tetalet 

hänför sig till aktier eller andelar som 

som 

av målföretaget eller av ett dotterfö- 

innehas 

som avses i 6 §. Röstetalen för en perretag 

som handlar i eget namn men för någon 

son 

räkning anses tillhöra den för vars 

annans 

personen handlar. 

räkning 

en bokföringsskyldigs röstetal och rätt 

Till 

1 mom. räknas inte de röster eller den 

enligt 

som hör samman med 

rätt 

de aktier eller andelar i målföretaget som 

1) 

bokföringsskyldige besitter för någon 

den 

persons räkning än sig själv eller för 

annan 


23 

annan sammanslutnings räkning i vilken 

en 

bokföringsskyldige har bestämmande in- 

den 

än målföretaget, 

flytande 

de aktier eller andelar i målföretaget som 

2) 

bokföringsskyldige fått som säkerhet, om 

den 

bokföringsskyldige måste utöva därmed 

den 

rättigheter i enlighet med säkerhets- 

förenade 

anvisningar, eller 

ställarens 

aktier eller andelar i målföretaget vilka 

3) 

bokföringsskyldige besitter med stöd av 

den 

som hör till sedvanlig affärsverk- 

långivning 

om den bokföringsskyldige måste 

samhet, 

den rösträtt som är förenad med ak- 

använda 

eller andelarna i enlighet med säkertierna 

intressen.” 

hetsställarens 

kap. 5 § 1 mom. 2 punkten i bokförings- 

1 

omfattar rätten enligt artikel 1.6 a i 

lagen 

2580/2001 att utse en majoritet av 


i en enhets förvaltnings-, led- 

ledamöterna 

eller tillsynsorgan och att enligt punkt 

nings- 

till följd av avtal kontrollera en majoritet av 

c 

i enheten. 

rösträtterna 

artikel 1.6 b avses i förordningen 

Enligt 

kontroll också ”att enbart genom ut- 


av sin rösträtt ha utsett en majoritet 

övandet 

de ledamöter i en juridisk persons, grupps 

av 

enhets förvaltnings-, lednings eller till- 

eller 

som har innehaft sina poster under 

synsorgan 

och föregående räkenskapsår”. 

innevarande 

definition av ”bestämmande inflytande” 

Den 

ingår i lagen föreslås emellertid inte om- 

som 

sådana fall. Den sedvanliga betydelsen 

fatta 

”bestämmande inflytande” är såtillvida 

av 

att i princip endast en fysisk el- 

uteslutande, 

juridisk person under en bestämd tidpunkt 

ler 

utöva bestämmande inflytande i en en- 

kan 

Bestämmande inflytande hänvisar till 

het. 

att ensidigt besluta om en enhets 

kompetens 

och sådan kompetens kan i allmän- 

ärenden, 

inte innehas av flera fysiska eller juridishet 

personer samtidigt. I de fall som avses i 

ka 

b bör det anses att bestämmande infly- 

punkt 

i en enhet inte utövas av den som har 

tande 

en majoritet av de ledamöter i en juri- 

utsett 

persons, grupps eller enhets förvaltdisk 

lednings eller tillsynsorgan som har 

nings-, 

sina poster under innevarande och 

innehaft 

räkenskapsår, utan av den som, 

föregående 

den så önskar, kan utse eller entlediga en 

om 

av ledamöterna. Det bör anses att 

majoritet 

ansvarar för sina åtgärder uttryck- 

ledningen 

inför en sådan innehavare av bestäm-ligen

24 

inflytande och inte inför den tidigare 

mande 

av bestämmande inflytande som 

innehavaren 

dem. I ett sådant exceptionellt fall att 

utsåg 

skulle anses att det faktiska bestämmande 

det 

trots allt innehas till exempel av 

inflytandet 

fysiska eller juridiska person som utsåg 

den 

för den föregående räkenskapspe- 

ledningen 

blir bestämmelsen enligt 1 kap. 5 § 3 

rioden, 

i bokföringslagen tillämplig, enligt 

mom. 

”den bokföringsskyldige anses ha be- 

vilken 

inflytande i målföretaget, om - - - 

stämmande 

bokföringsskyldige på annat sätt faktiskt 

den 

bestämmande inflytande i målföreta- 

utövar 

get”. 

artikel 1.6 d i förordningen upp- 

Enligt 

bestämmande inflytande också om 

kommer 

har rätt att utöva bestämmande infly- 

någon 

i en enhet enligt ett avtal med enheten, 

tande 

enligt en bestämmelse i dess stadgar. 1 

eller 

5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i bokfö- 

kap. 

omfattar fall, där röstmajoriteten 

ringslagen 

rätten att utse enhetens ledning grundar 

eller 

på ”bolagsordningen, bolagsavtalet eller 

sig 

jämförbara stadgar eller något annat 

därmed 

Till den del möjligheten att utöva be- 

avtal”. 

inflytande grundar sig på andra 

stämmande 

blir återigen bestämmelsen 

omständigheter, 

1 kap. 5 § 3 mom. i bokföringslagen 

enligt 

att den bokföringsskyldige ”faktiskt ut- 

om 

bestämmande inflytande” tillämplig. 

övar 

bestämmelse blir tillämplig i sådana 

Samma 

där en fysisk eller juridisk person, så som 

fall 

i artikel 1.6 e, faktiskt utövar bestäm- 

avses 

inflytande enligt avtal trots att den bemande 

fysiska eller juridiska personen enligt 

rörda 

inte har formell rätt att utöva be- 

avtalet 

inflytande. Den föreslagna defistämmande 

ska också i ett vidare perspektiv annitionen 

omfatta de fall, där ingen av de uttrycklises 

rekvisiten för utövande av bestämmande 

ga 

uppfylls, men där den fysiska eller 

inflytande 

personen trots det till exempel via 

juridiska 

så kallat bulvanföretag eller annars utövar 

ett 

bestämmande inflytande i den juri- 

faktiskt 

personen. Den föreslagna definitionen 

diska 

till denna del anses omfatta även defini- 

bör 

enligt förordning 2580/2001. 

tionen 

artikel 1.6 f i förordning 2580/2001 

Enligt 

med kontroll också ”rätt att använda 

avses 

eller delar av en fysisk persons, en 

alla 

eller en enhets tillgångar”. Förord- 

grupps 

definition är delvis oklar. Med beningens 


inflytande torde inte sådana fall 

stämmande 

avses där någon annan än ägaren eller 

kunna 

av bestämmande inflytande en- 

innehavaren 

bokföringslagen har rätt att utnyttja en 

ligt 

del av enhetens tillgångar, till exempel 

ringa 

att använda ett företags tjänstebil. Å 

rätt 

sidan är det svårt att komma på exem- 

andra 

där en fysisk eller juridisk person har 

pelfall 

omfattande dispositionsrätt till ex- 

mycket 

till all enhetens egendom, men ändå 

empel 

bestämmande inflytande i enheten med 

inte 

av röstmajoritet, ägande, bolagsordning 

stöd 

avtalsarrangemang. När ett sådant ar- 

eller 

ordnas på ett konstgjort sätt, till 

rangemang 

för att kringgå den föreslagna lagens 

exempel 

kunde bestämmelsen enligt 1 

bestämmelser, 

5 § 3 mom. i bokföringslagen om fak- 

kap. 

utövande av bestämmande inflytande bli 

tiskt 

tillämplig. 

artikel 1.6 g avses med kontroll ock- 

Enligt 

”att leda en juridisk person, en grupp eller 

så 

enhet på en gemensam grund och offent- 

en 

en sammanställd redovisning”. För 

liggöra 

redovisning” används i bok- 

”sammanställd 

termen ”koncernbokslut”. Om 

föringslagen 

att upprätta koncernbokslut före- 

skyldighet 

i 6 kap. 1 § i bokföringslagen. Enligt 

skrivs 

är huvudregeln att koncernbokslut ska 

den 

om koncernens moderföretag är ”1) 

upprättas 

aktiebolag, 2) ett öppet bolag eller kom- 

ett 

som har ett aktiebolag som anmanditbolag 

bolagsman, eller 3) ett öppet bolag elsvarig 

kommanditbolag som har ett öppet bolag 

ler 

kommanditbolag som avses i 2 punkten 

eller 

ansvarig bolagsman”. Med ”moderföre- 

som 

avses enligt 1 kap. 6 § i bokföringslagen 

tag” 

bokföringsskyldig som har bestämmande 

en 

i ett målföretag enligt 1 kap. 5 § i 

inflytande 

lagen. Därmed kan det anses att moder- 

den 

i alla de fall, där koncernbokslut 

företaget 

upprättas, utövar bestämmande inflytan- 

ska 

i målföretaget. I punkt g talas det emellerde 

om ”att leda” en sådan juridisk person, 

tid 

eller enhet. Icke desto mindre bör det 

grupp 

att moderföretaget utövar bestämman- 

anses 

inflytande i dotterföretaget och därigenom 

de 

sista hand moderföretagets aktieägare eller 

i 

ägare, och inte cheferna i moderföreta- 

andra 

Cheferna i koncernens moderföretag ska 

get. 

enligt den föreslagna paragrafen inte 

alltså 

utöva bestämmande inflytande i dotter- 

anses 

företaget.

den inledande delen i artikel 1.6 h 

Enligt 

med kontroll även ”att solidariskt dela 

avses 

juridisk persons, en grupps eller en enhets 

en 

förpliktelser - - -”. Med ”att so- 

ekonomiska 

dela” avses särskilt enheter av typen 

lidariskt 

bolag och kommanditbolag i Finland, 

öppet 

varje (ansvarig) bolagsman personligen 

där 

för bolagets alla skulder och andra 

ansvarar 

Syftet med definitionen av ”be- 

förpliktelser. 

inflytande” i bokföringslagen är 

stämmande 

att göra det möjligt att definiera ”kon- 

endast 

och därmed associerade becernföretag” 

och i lagen har det därför inte reglegrepp, 

om att till exempel en fysisk person som 

rats 

ansvarig bolagsman utövar bestämmande 

är 

i ett öppet bolag. Av denna orsak 

inflytande 

till paragrafens 1 mom. en 6 punkt 

föreslås 

frysning av personbolags tillgångar med 

om 

som kompletterar bestämmelserna i 

reglering 

punkten. 1–5 

bolagsman i ett öppet bolag och en an- 

En 

bolagsman i ett kommanditbolag svasvarig 

för ”ett sådant bolags förpliktelser till derar 

fulla belopp såsom för egen skuld” (1 

ras 

1 § 1 mom. i lagen om öppna bolag och 

kap. 

(389/1988)), bolagsmannen 

kommanditbolag 

”rätt att sköta bolagets angelägenheter 

har 

medverkan av någon annan bolagsman” 

utan 

kap. 2 § 1 mom.) och ”rätt att företräda 

(2 

och teckna dess firma i angelägenhe- 

bolaget 

som hör till bolagets verksamhetsområde 

ter 

kap. 1 § 1 mom.). En bolagsman kan alltså 

(3 

fritt, oavsett andra bolagsmän och utan 

rätt 

höra dem, verka i bolagets namn och an- 

att 

bolagets tillgångar för önskat ändamål, 

vända 

om ”en åtgärd som inte hör till bolagets 

även 

eller överensstämmer 

verksamhetsområde 

dess syfte inte får vidtas utan samtycke 


samtliga bolagsmän” (2 kap. 2 § 2 mom.). 

av 

bolagsman kan också fritt ”överföra” 

En 

till exempel mellan bolagets konto 

egendom 

sitt personliga konto, eftersom bolags- 

och 

direkt härlett från lagen svarar för 

mannen 

förpliktelser till deras fulla belopp 

bolagets 

för egen skuld. Enligt den föreslagna 1 

såsom 

6 punkten ska det följaktligen anses att 

mom. 

i ett öppet bolag och den an- 

bolagsmannen 

bolagsmannen i ett kommanditbolag 

svariga 

bestämmande inflytande i personbola- 

utövar 

Det vore samtidigt fråga om ett undantag 

get. 

huvudregeln som det redogjorts för tidi- 


enligt vilken endast en fysisk eller jurigare, 


25 

person åt gången kan utöva bestämmandisk 

inflytande i en juridisk person. 

de 

den senare delen i artikel 1.6 g i för- 

Enligt 

utövas kontroll också av en fysisk 

ordningen 

juridisk person som garanterar en juri- 

eller 

persons, grupps eller enhets ekonomiska 

disk 

I bokföringslagen finns det ing- 

förpliktelser. 

uttrycklig bestämmelse om hur bestämen 

inflytande uppkommer utifrån borgen. 

mande 

de ekonomiska arrangemangen är för- 

Om 

med utövande av bestämmande inflyenade 

i enheten enligt avtal, tillämpas till den 

tande 

de bestämmelser i bokföringslagen 

delen 

tidigare har behandlats. Finns det inte 

som 

sådant avtal, men borgensmannen un- 

något 

icke desto mindre faktiskt utövar 

dantagsvis 

inflytande i bolaget, kunde be- 

bestämmande 

enligt 1 kap. 5 § 3 mom. i bokföstämmelsen 

om faktiskt utövande av bestämringslagen 

inflytande bli tillämplig. 

mande 

som föreslås ovan avviker 

Betraktelsesättet 

lagen om penningtvätt, där begreppet 

från 

förmånstagare” används i stället för 

”verklig 

inflytande”. Begreppet verk- 

”bestämmande 

förmånstagare enligt lagen om penninglig 

och bestämmande inflytande enligt boktvätt 

skiljer sig huvudsakligen åt på 

föringslagen 

olika sätt. För det första avses med för- 

tre 

alltid en fysisk person, medan 

månstagare 

inflytande också kan utövas av 

bestämmande 

juridisk person. För det andra uppkommer 

en 

inflytande enligt bokföringsla- 

bestämmande 

först när en fysisk eller juridisk person 

gen 

rätt att använda mer än hälften av röster- 

har 

för samtliga aktier eller andelar i företana 

för en verklig förmånstagare är tröskeln 

get, 

25 procent. För det tredje kompletteras 

lägre, 

bestämmande inflytande enligt 

begreppet 

av bestämmelsen i 1 kap. 5 

bokföringslagen 

3 mom. i den lagen, enligt vilken ”den bok- 

§ 

[anses] ha bestämmande införingsskyldige 

i målföretaget, om ... den bokföflytande 

på annat sätt faktiskt utövar beringsskyldige 

inflytande i målföretaget.” Som 

stämmande 

förmånstagare ska dock oavsett det 

verklig 

bestämmande inflytandet alltid an- 

formella 

”den person för vilken en affärstransakses 

utförs”. tion 

den föreslagna lagen ska en sådan 

Enligt 

persons tillgångar frysas, som ägs el- 

juridisk 

där bestämmande inflytande utövas av 

ler 

sådan fysisk eller juridisk person, som 

någon

26 

föremål för ett frysningsbeslut av Central- 

är 

Definitionen enligt bokfökriminalpolisen. 

verkar alltså till denna del vara 

ringslagen 

lämpad än definitionen i lagen om 

bättre 

Dessutom är gränsen för be- 

penningtvätt. 

inflytande 50 procent enligt bestämmande 

i EU:s terrorismsanktioner, 

stämmelserna 

bör anses motiverat i enlighet med vad 

vilket 

beskrivits ovan och vilket uttryckligen 

som 

bokföringslagens definition. Vida- 

motsvarar 

ska den föreslagna lagen flexibelt omfatta 

re 

de fall, där någon utövar bestämmande 

alla 

i ett företag och försöker dölja det 

inflytande 

exempel med bulvanartade arrangemang. 


definition är också till 

Bokföringslagens 

del tillräckligt flexibel. Av dessa or- 

denna 

föreslås att begreppet bestämmande insaker 

enligt bokföringslagen omfattas i 

flytande 

föreslagna lagen, trots att lagens syfte 

den 

nära samband just med lagen om pen- 

har 

ningtvätt. 

2 mom. i paragrafen ska en anhåll- 

Enligt 

polis eller åklagare vid missningsberättigad 

eller vid en dom som avses i 1 mom. 2 

tanke 

göra en anmälan till Centralkrimi- 

punkten 

I praktiken ska frysningsanmälan 

nalpolisen. 

till den i 35 § i lagen om penningtvätt 

lämnas 

centralen för utredning av penning- 

avsedda 

som finns vid Centralkriminalpolisen. 

tvätt 

hör enligt 9 § i polisförvaltningslagen 

Det 

till Centralkriminalpolisens upp- 

(110/1992) 

att bekämpa internationell, organiserad, 

gifter 

ekonomisk och annan allvarlig 

yrkesmässig, 

samt att i sådana fall göra under- 

brottslighet 

Enligt paragrafen ska Polisstyrelsökningar. 

vid behov utfärda närmare föreskrifter 

sen 

Centralkriminalpolisens uppgifter. Polis- 

om 

får vid behov också bestämma om 

styrelsen 

i förhållandet 

undersökningsarrangemangen 

Centralkriminalpolisen och polisens 

mellan 

enheter. Undersökningar om terrorism 

övriga 

finansiering av terrorism hör i regel till 

och 

i samarbete med 


Till uppgifterna för centralen 

Skyddspolisen. 

utredning av penningtvätt hör bland annat 

för 

förhindra och utreda finansiering av terro- 

att 

Det vore därmed naturligt att ett frysrism. 

enligt denna lag inleds genom 

ningsärende 

till centralen för utredning av pen- 

anmälan 

ningtvätt. 

en anhållningsberättigad polis eller 

Med 

avses de tjänstemän som definieras i 

åklagare 


kap. 6 § 1 punkten i tvångsmedelslagen 

1 

Behörigheten för en anhåll- 

(450/1987). 

polis och allmänna åklagaren 

ningsberättigad 

göra anmälan är delvis parallell. Eftersom 

att 

enligt bestämmelserna i förundersök- 

polisen 

i allmänhet ansvarar för förunderningslagen 

av brott, ska regeln trots en viss 

sökningen 

av behörighet vara att den polis 

överlappning 

befälet som är undersökningsledare an- 

inom 

för att anmälan görs i förundersöksvarar 

av ett terroristbrott. Under förningsskedet 

är det alltså den som utundersökningsskedet 

till undersökningsledare i ärendet som 

setts 

att anmälan ska göras och när den 

beslutar 

göras, medan åklagaren ansvarar för an- 

ska 

främst i de fall där ett brottmål som 

mälan 

den fysiska eller juridiska person som 

gäller 

föremål för anmälan har hunnit föras till 

är 

åtal har väckts, ärendet be- 

åtalsprövning, 

i domstol eller den som är föremål 

handlas 

anmälan redan har dömts till straff för ter- 

för 

Inom åklagarväsendet har alltså 

roristbrott. 

åklagare ansvaret för att en anmälan görs 

den 

riksåklagaren med stöd av 34 a kap. 7 § 

som 

strafflagen har bestämt att ska utföra åtalet. 

i 

till centralen för utredning av 

Anmälan 

ska i allmänhet göras så snart 

penningtvätt 

har inletts. Regeln är 

förundersökningen 

inte utan undantag. Efter att förunder- 

dock 

har inletts kan det nämligen bli nödsökning 

att till exempel rikta tvångsmedel envändigt 

5 a kap. i tvångsmedelslagen eller medel 

ligt 

inhämtande av information enligt 3 kap. i 

för 

mot den misstänkte. Dessa 

polislagen 

är till sin natur hemliga och för- 

tvångsmedel 

för att de ska ha effekt är att den 

utsättningen 

inte är medveten om den mot sig 

misstänkte 

brottsmisstanken. För att säkra under- 

riktade 

krävs det i dessa fall att anmälan 

sökningen 

centralen för utredning av penningtvätt 


Centralkriminalpolisens frysningsbeslut 

och 

denna anmälan skjuts upp till en tid- 

utifrån 

då undersökningen inte längre kan 

punkt 

Utöver användningen av hemliga 

äventyras. 

kan en anmälan skjutas upp till 

tvångsmedel 

för att det kan leda till risk för att 

exempel 

förstörs, om det avslöjas att en brotts- 

bevis 

är på gång. En anhållningsbeundersökning 

tjänsteman ska göra anmälan för att 

rättigad 

en frysning genast när det är möjligt 

inleda 

att undersökningen av terroristbrottet 

utan 

äventyras.

ehörighet att göra anmälan 

Åklagarens 

också de fall där en dom redan har för- 

gäller 

Därmed omfattar åklagarens skylkunnats. 

att se till att ett frysningsärende inleds 

dighet 

ärenden som har behandlats innan den 

även 

lagen har trätt i kraft. 

föreslagna 

§. Beslut om frysning av tillgångar. En- 

4 

1 mom. är det Centralkriminalpolisen 

ligt 

fattar beslut om frysning av tillgångar i 

som 

de fall som avses i 3 § 1 mom. Enligt po- 

alla 

och polisstyrelsens upplisförvaltningslagen 

för polisenheterna som 

giftsförordnanden 

lagen hör undersökning av terro- 

preciserar 

i regel till Centralkriminalpolisens 

ristbrott 

Det är konsekvent att 

verksamhetsområde. 

om frysning fattas av den som har 

beslutet 

information om frysningens grunder 

mest 

om de inblandade personerna. 

och 

de fall som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten 

I 

ett frysningsärende genom anmälan till 

inleds 

för utredning av penningtvätt. I de 

centralen 

som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i den 

fall 

lagen ska Centralkriminalpolisen 

föreslagna 

frysningsärendet till behandling utan före- 

ta 

anmälan och utan onödigt dröjsmål 

gående 

att ministerrådet i enlighet med gemen- 

efter 

ståndpunkt 931/2001/GUSP har beslutat 

sam 

en viss persons, enhets eller grupps till- 

att 

ska frysas, om de inte blir frysta gegångar 

förordning av rådet. Ett ärende enligt 3 

nom 

1 mom. 3 punkten i den föreslagna lagen 

§ 

utifrån en begäran om rättshjälp till 

inleds 

från en främmande 


Ett beslut enligt 3 § 1 mom. 4 punkten i 

stat. 

föreslagna lagen inleds samtidigt som ett 

den 

enligt 1–3 punkten eller senare, när 

ärende 

får kännedom om 


som ger skäl att misstänka att krite- 

uppgifter 

enligt 4 punkten uppfylls för en viss 

rierna 

person. 

juridisk 

2 mom. ska ett frysningsbeslut in- 

Enligt 

grunder utan dröjsmål delges de fyklusive 

eller juridiska personer som är föremål 

siska 

åtgärden. Om ett beslut inte personligen 

för 

delges den som är föremål för beslutet, 

kan 

exempel för att personens adress eller vis- 


är okänd eller för att personen vistas 

telseort 

räcker det med att beslutet publi- 

utomlands, 

i Officiella tidningen. Genom publiceceras 

anses beslutet ha delgivits den fysiska 

ringen 

eller juridiska person det riktar sig till. Ett 


27 

ska publiceras i Officiella 


så snart det är möjligt efter att ett 

tidningen 

har fattats. 

beslut 

ett ärende avgörs ska en part ges till- 

Innan 

att framföra sin åsikt enligt huvudregeln 

fälle 

34 § 1 mom. i förvaltningslagen. Förutsätt- 

i 

för att syftet med ett frysningsbeslut 

ningen 

kunna förverkligas är dock att den som är 

ska 

för beslutet inte på förhand får veta 

föremål 

att tillgångarna ska frysas och därigenom 

om 

en chans att gömma undan eller flytta 

ges 

utom räckhåll för myndigheterna. 


måste ett beslut om frysning anses 

Därför 

ett sådant ärende som avses i 2 mom. 4 

vara 

i nämnda paragraf som får avgöras 

punkten 

att en part hörs för att hörandet kan 

utan 

syftet med beslutet och det dröjsmål 

äventyra 

hörandet medför i behandlingen av 

som 

orsakar betydande skada för männi- 

ärendet 

hälsa eller den allmänna säkerheten. 

skors 

föreslås därför att partens rätt att bli hörd 

Det 

tillgodoses genom 11 § 3 mom. om ny 

ska 

av grunderna för ett beslut och 17 § 

prövning 

begäran om omprövning och sökande av 

om 

ändring. 

3 mom. anses ett frysningsbeslut ha 

Enligt 

tredje parter till kännedom senast 

kommit 

dag det offentliggörs i Officiella tidning- 

den 

Fastläggandet av tidpunkten för när tredje 

en. 

har fått kännedom om ett beslut har 

parter 

med förbuden enligt 6 och 7 § och 

samband 

kriminalisering avseende dem som det 

den 

till i 18 §. Brott mot förbuden ska 

hänvisas 

straffbelagt senast från den dag beslutet 

vara 

offentliggjorts i Officiella tidningen. För 

har 

informationen ska vara effektiv bör Cen- 

att 

dessutom i enlighet med 


§ 2 mom. föra offentlig förteckning över 

8 


sina 

vissa fall är omedelbar frysning av till- 

I 

en absolut förutsättning för att syfgångarna 

med åtgärden ska kunna förverkligas, och 

tet 

är därför inte ändamålsenligt att binda 

det 

bindande verkan enbart till tidpunk- 

beslutets 

för publicering i Officiella tidningen. Eften 

att ha fattat ett frysningsbeslut får Center 

följaktligen omgående 


parter som veterligen förfogar över 

kontakta 

antas förfoga över förmögenhet som är 

eller 

för frysningen redan innan beslutet 

föremål 

och utmätningsmannen inleder 

publiceras 

Brott mot överförings-, för- 

verkställigheten.

28 

och överlåtelseförbuden enligt 6 

ändrings- 

7 § i den föreslagna lagen föreslås vara 

och 

från den tidpunkt, då den som för- 

straffbara 

över tillgångarna av Centralkriminalpofogar 

eller på något annat sätt i verkligheten 

lisen 

fått vetskap om frysningen. 

har 

fysisk eller juridisk person som förfogar 

En 

eller sköter tillgångar som tillhör den 

över 

är föremål för ett frysningsbeslut, till 

som 

ett kredit- eller finansinstitut, ska 

exempel 

senast när beslutet har publice- 

följaktligen 

i Officiella tidningen och i alla händelser 

rats 

att faktiskt ha fått vetskap om beslutet i 

efter 

med den föreslagna lagen förhindra 

enlighet 

tillgångarna överförs, förändras eller över- 

att 

Den fysiska eller juridiska personen ska 

låts. 

14 § 2 mom. i den föreslagna lagen 

enligt 

dröjsmål informera utmätningsmannen 

utan 

tillgångarna och vid behov be om för- 

om 

Frysta tillgångar ska till exhållningsorder. 

inte överlåtas till den som är föremål 

empel 

ett frysningsbeslut innan utmätningsman- 

för 

har verkställt frysningsbeslutet i enlighet 

nen 

14 § i den föreslagna lagen. På grund av 


osäkerhet angående tolkningen av 

eventuell 

och frysningsbeslutet samt kriminalise- 

lagen 

av brott mot förbuden i 6 och 7 § i den 

ringen 

lagen begränsas i 15 § i den före- 

föreslagna 

lagen ansvaret för den som vägrar 

slagna 

förändring eller överlåtelse av 

överföring, 

med avseende på den skada så- 

tillgångarna 

åtgärder kan medföra. 

dana 

§. Innehållet i frysningsbeslutet. I para- 

5 

föreskrivs om innehållet i ett frysgrafen 

Enligt den föreslagna paragrafen 

ningsbeslut. 

frysning i princip omfatta alla tillgångar 

ska 

tillhör den som är föremål för ett beslut. 

som 

med ett frysningsbeslut är dock inte 

Avsikten 

hindra den som är föremål för beslutet 

att 

att använda sina tillgångar för normal 

från 

och verksamhet, utan att förhindra 

livsföring 

tillgångarna kanaliseras till terrorismun- 

att 

ändamål. De tillgångar som avderstödande 

i 1 mom. 1–3 punkten bör därför lämnas 

ses 

frysningen. Dessutom bör Central- 

utanför 

besluta om tillgångar som 


utanför frysningen i de fall som avses 

lämnas 

2 mom. i 

1 mom. 1 punkten i paragrafen ska 

Enligt 

frysning inte omfatta tillgångarna, till ex- 

en 

empel löne- eller näringsinkomster, till den 


de behövs för att täcka grundläggande ut- 

del 

och andra motsvarande nödvändiga 

gifter 

för en fysisk person som är före- 

kostnader 

för ett beslut. Som exempel på sådana 

mål 

för den fysiska person som är före- 

utgifter 

för frysningsbeslutet och personer som 

mål 

försörjer räknas det i punkten upp mat- 

denne 

boende- och hälsovårdskostnader. Förteck- 

, 

lämnas dock öppen, vilket det hänviningen 

till med den föreslagna formuleringen 

sas 

[för att täcka] andra motsvarande nöd- 

”eller 

kostnader”. Tillgångarna ska följaktvändiga 

också kunna användas för alla andra 

ligen 

som ingår i normal livsföring, så- 

kostnader 

bilreparationer eller barnens fritidsinsom 

Till sådana kostnader bör också räktressen. 

till exempel betalning av sjuk-, liv- och 

nas 

motsvarande sedvanliga försäkringar 

andra 

när det inte är fråga om obligatoriska 

också 

enligt 2 punkten i momentet. 

försäkringar 

1 mom. 2 punkten i paragrafen ska 

Enligt 

frysning för det första inte gälla tillgångar 

en 

behövs för att betala skatter, avgifter av 

som 

myndighetsavgifter eller obliga- 

skattenatur, 

försäkringsavgifter. Ett frysningsbetoriska 

ska inte hindra den som är föremål för ett 

slut 

från att sköta sina lagstadgade betal- 

beslut 

Enligt samma punkt ska 

ningsförpliktelser. 

frysning inte heller omfatta tillgångar som 

en 

för skötseln av tillgångarna. Därmed 

behövs 

till exempel kredit- eller finansinstitut 

ska 

frysningen kunna debitera kostnader 

trots 

behövs för skötseln av tillgångarna från 

som 

spärrat konto. Eftersom kredit- och fi- 

ett 

efter att ett frysningsbeslut har 

nansinstitut 

i kraft ska förvara tillgångarna för den 

trätt 

är föremål för beslutet och vägra att 

som 

dem till den som är föremålet för be- 

överlåta 

bör det genom lag säkerställas att sedslutet, 

kostnader för skötseln av tillgångarna 

vanliga 

debiteras oavsett frysningen. Som kost- 

kan 

för skötsel av tillgångar bör också ses 

nader 

normala kostnader som härrör från de 

sådana 

åtgärderna för verkställande av 

nödvändiga 

såsom att öppna ett konto för de 

beslutet, 

som ska frysas. Det kan tänkas att 


tillgångar också förvaltas exempelvis 

frysta 

andra juridiska personer som erbjuder 

av 

än kredit- och finansinsti- 

medelsförvaltning 

Också i sådana fall bör vid behov 1 mom. 

tut. 

2 punkten tillämpas.

1 mom. 3 punkten ska en frysning 

Enligt 

heller omfatta tillgångar som behövs för 

inte 

betalningar och överlåtelser av till- 

sådana 

där betalningsskyldigheten har uppgångar 

före frysningsbeslutet. Beslutet har 

kommit 

inte retroaktiva effekter, utan 

följaktligen 

som har uppkommit före beslu- 

förpliktelser 

kan skötas beslutet till trots. En förutsätttet 

för detta är emellertid att betalningsning 

har uppkommit på ett rättsligt 

skyldigheten 

sätt före beslutet. I klarhetens namn 

bindande 

i punkt 3 en bestämmelse, av vilken 

föreslås 

framgår att inte heller sådana tillgångar 

det 

överlåtas till en sådan annan fysisk eller 

får 

person vars tillgångar också är frys- 

juridisk 

Som exempel kan tas ett fall där det vid 

ta. 

för ett frysningsbeslut som gäller 

tidpunkten 

person som är misstänkt för terroristbrott 

en 

har beslutats att också tillgångarna 

samtidigt 

ett aktiebolag som denne äger ska frysas. 

för 

ska i det fallet kunna betala sina 

Aktiebolaget 

till exempel sådan utdelning som bo- 

ägare 

hade beslutat om innan fryslagsstämman 

fattades. Eftersom det dock enningsbeslutet 

7 § i lagen är förbjudet att överlåta tillligt 

till ägaren, kan utdelningen endast begångar 

på det sätt som avses i 7 § 2 mom., till 

talas 

genom att överföra tillgångarna till 

exempel 

konto som kredit- eller finansinstitutet har 

ett 

i regelrätt ordning. Överlåtelse av till- 

fryst 

kan också bli straffbar som finansiegångar 

av terrorism enligt 34 a kap. 5 § i 

ring 

oavsett om betalningsmottaga- 

strafflagen, 

tillgångar är frysta, om rekvisitet för detrens 

brott uppfylls. Å andra sidan bör även beta 

som har uppkommit eftalningsskyldigheter 

frysningsbeslutet lämnas utanför fryster 

om de grundar sig på ersättningsningen, 

enligt skadeståndslagen. Inte helskyldighet 

sådana tillgångar bör emellertid överlåtas 

ler 

en fysisk eller juridisk person vars till- 


också har frysts. 

gångar 

normalfall har Centralkriminalpolisen vid 

I 

för ett beslut inte exakt informa- 

tidpunkten 

om tillgångarna som tillhör den som är 

tion 

för beslutet. Egendomens omfattning 

föremål 

i allmänhet bli klarlagd i detalj först i 

torde 

med verkställigheten enligt 14 § i 

samband 

föreslagna lagen, då tillgångarna för- 

den 

med tillämpning i tillämpliga delar 

tecknas 

vad som föreskrivs om förteckning av 

av 

i 4 kap. 29 § i utsökningsbalken. I 

egendom 


29 

specificeras därför inte den 

frysningsbeslutet 

som beslutet med stöd av 1 mom. 

egendom 

punkten inte omfattar, utan det vore än- 

1–3 

att specificera sådana egendamålsenligt 

i samband med verkställigheten 

domsposter 

utsökningsbalken som avses i 14 § 1 

enligt 

mom. 

2 mom. får Centralkriminalpolisen 

Enligt 

vilken del av tillgångarna som ska 

bestämma 

utanför frysningen. Ett föreläggande 

lämnas 

först och främst utfärdas när det är nöd- 

ska 

i de fall som avses i 1 mom. Ett förevändigt 

ska även utfärdas när det är nödläggande 

för att förhindra att frysta egendomsvändigt 

förstörs eller för att bevara deras värposter 

Frysning är till sin natur en förebyggande 

de. 

och den som beslutet riktar sig till 

åtgärd 

fullt bestämmande inflytande över 

återfår 

när beslutet upphävs, och beslu- 


bör inte leda till att tillgångarnas värde 

tet 

eller att de förstörs. 

minskar 

kan enligt 2 mom. 


vilken del av tillgångarna som inte 

bestämma 

omfattas av frysningen även av andra vä- 

ska 

skäl. Definitionen av ”vägande skäl” 

gande 

förstås i vid bemärkelse. I sig ska inte ut- 

ska 

storlek ha någon betydelse, och 

giftspostens 

exempel användning av tillgångarna till 


av ny bostad eller någon annan motsva- 

köp 

större anskaffning för eget eller familrande 

bruk ska inte anses stå i strid med frysjens 

På det sätt som fastställs i deningsbeslutet. 

till 14 § om verkställighetaljmotiveringarna 

av frysningsbeslut kan motiveringen 

ten 

vägande skäl” tillämpas också när det 

”andra 

behov av att lämna en egendomspost 

finns 

beslutet, till exempel för att bevara 

utanför 

för en juridisk 

verksamhetsförutsättningarna 

som blivit föremål för ett beslut med 

person 

av 3 § 1 mom. 4–6 punkten. Centralkri- 

stöd 

ska då, vid behov i samråd med 

minalpolisen 

försöka försäkra sig om 

utmätningsmannen, 

tillgångarna som lämnas utanför frys- 

att 

inte går att styra till terroristisningsbeslutet 

ändamål. Som annat vägande skäl kunde 

ka 

anses till exempel ett åläggande av 

ytterligare 

att överlåta vissa tillgångar till en 

domstol 

part. tredje 

kan fatta beslut en- 


2 mom. på eget initiativ, om den får känligt 

om omständigheter utifrån vilka det 

nedom 

skäl att bestämma att vissa tillgångar ska 

är

30 

utanför beslutet. Beslutet om att läm- 

lämnas 

tillgångar utanför frysningen kan fattas i 

na 

med frysningsbeslutet, men Cen- 

samband 

kan på samma grunder 


i efterhand ändra ett redan fattat beslut. 

också 

dessa grunder föreslås Centralkriminal- 

På 

också få förena sitt frysningsbeslut 

polisen 

villkor. Bestämmelsen ska göra det möj- 


att lämna en bestämd egendomspost 

ligt 

frysningen till exempel för att den 

utanför 

är föremål för beslutet ska kunna sälja 

som 

till köparen leverera egendomsposter 

eller 

löper risk för att förfaras eller annars 

som 

sitt värde. Det kan då ställas som vill- 

förlora 

att de tillgångar som fås i stället för 

kor 

såsom köpesumman, ska 

egendomsposten, 

och affären skötas så att utmätnings- 

frysas 

kan övervaka att villkoren uppfylls. 

mannen 

§. Förbud mot överföring och förändring. 

6 

paragrafen föreskrivs om förbud att flytta, 

I 

förändra, använda eller hantera 

överföra, 

tillgångar på ett sätt som skulle leda till 

frysta 

förändring av mängd, belägenhet, ägande- 

en 

innehav, art eller användningsförhållanden, 

Förbudet gäller för det första själva fösyfte. 

för frysningsbeslutet, som för åtgärremålet 

av det här slaget ska söka ändring i frysder 

hos Centralkriminalpolisen i 

ningsbeslutet 

med 5 § 2 mom. i den föreslagna la- 

enlighet 

till den del tillgångarna enligt det urgen 

beslutet omfattas av frysning. Syfsprungliga 

med förbudet är att förhindra att tillgångar 

tet 

för att understöda terrorism, och 

används 

ska användning av tillgångarna 

följaktligen 

andra ändamål i princip inte förhindras. 

för 

det andra gäller förbudet fysiska eller 

För 

personer som innehar tillgångar 

juridiska 

tillhör den som frysningsbeslutet riktar 

som 

till. Som typexempel kan nämnas kredit- 

sig 

andra finansinstitut där den som är fö- 

eller 

för beslutet har konton eller tillgångar. 

remål 

andra juridiska personer, fysiska per- 

Även 

och myndigheter som när beslutet träsoner 

i kraft innehar eller som senare får tillder 

som tillhör den som är föremål för 

gångar 

kommer emellertid i fråga. Den som 

beslutet 

sådana tillgångar får inte överlåta av 

innehar 

till den som beslutet riktar sig till eller 

dem 

någon tredje part och ska vidta lämpliga 


för att säkerställa att tillgångar inte 


flyttas, överförs, förändras, används eller 


i strid med förbudet. Innehav av till- 

hanteras 

ska i enlighet med 14 § 2 mom. angångar 

till de verkställande myndigheterna. 

mälas 

mot överföring och förändring ska 

Förbudet 

oavsett om ett avtal mellan den som är 

följas 

för ett beslut och den juridiska per- 

föremål 

som innehar tillgångarna förutsätter samson 

av en tredje part, såsom en egendomstycke 

för överföring av tillgångarna. 

förvaltare, 

det tredje omfattar förbudet i paragra- 

För 

alla dem som inte innehar frysta tillgångfen 

men vars åtgärder möjliggör att tillgångar, 

flyttas, överförs, förändras, används elarna 

hanteras i strid med förbudet. Som exemler 

kan nämnas ett offentligt köpvittne som 

pel 

ska styrka ett fastighetsköp där den ena 

inte 

omfattas av ett frysningsbeslut. På 

parten 

sätt ska till exempel finansinsti- 

motsvarande 

vägra att förmedla överföringar av tilltut 

där den ena parten omfattas av ett 

gångar, 


ska dock inte avse sådan ur frys- 

Förbudet 

synpunkt irrelevant smärre flyttningssyftets 

av egendomen som av praktiska skäl 

ning 

vara nödvändig för den som innehar de 

kan 

tillgångarna. Smärre flyttning som 


komma i fråga utanför förbudet är till 

kan 

flyttning från ett lagerutrymme till 

exempel 

annat av varor som tullen har stoppat i 

ett 

terminalen. 

§. Förbud mot överlåtelse. I paragrafen 

7 

om förbud att överlåta tillgångar 

föreskrivs 

fysiska eller juridiska personer vars till- 


med stöd av den föreslagna lagen omgångar 

av frysning. 

fattas 

mot överlåtelse ska förstås i vid 

Förbudet 

Det inbegriper att tillgångar görs 

bemärkelse. 

för den som är föremål för frys- 

tillgängliga 

exempelvis som betalning för 

ningsbeslutet 

köp, genom uthyrning, utlåning eller do- 

ett 

eller genom att återbörda tidigare innation 

tillgångar genom avtalsreglering. 

nehavda 

inbegriper därmed överlåtelse av 

Förbudet 

som betalning för en produkt eller 


tjänst, även om betalningen till värdet 

en 

motsvara den erhållna produkten eller 

skulle 

och på motsvarande sätt överlåtelse 

tjänsten 

en produkt eller tjänst mot betalning. På 

av 

sätt som fastställs nedan gäller förbudet 

det 

inte egendom som endast lämpar sig för 

dock 

privat konsumtion eller överlåtelse av till-

när det på förhand kan säkerställas att 

gångar 

de överlåtna tillgångarna blir tillbörligt 

även 

frysta. 

1 mom. i paragrafen förbjuds också indi- 

I 

överlåtelse av tillgångar. Det är därmed 

rekt 

att till exempel överlåta tillgångar 

förbjudet 

någon annan än den som är föremål för 


i medvetenhet om att till- 


senare kommer att överlåtas vidare 

gångarna 

den som frysningsbeslutet riktar sig till. 


ska dock vara möjligt att överlåta till- 

Det 

när överlåtelsen ordnas så att de inte 

gångar 

tillgängliga för den som är föremål för 

blir 

utan att de i enlighet med den före- 

beslutet, 

lagen blir frysta. Frysningen kan i förslagna 

hand säkerställas med myndigheternas 

sta 

Det gäller i praktiken särskilt fall 

medverkan. 

den planerade överlåtelsen på förhand 

där 

utmätningsmannen som utifrån 

meddelas 

upplysningar kan se till att också den 

dessa 

som överlåts blir tillbörligen fryst. 

egendom 

med detta undantag är att för sin del 

Syftet 

möjliggöra att juridiska personer som 

också 

föremål för ett beslut kan fortsätta sin 

är 

även efter frysningen, på det sätt 

verksamhet 

beskrivs närmare nedan i detaljmotiver- 

som 

till 14 § om verkställighet. Överlåtelingen 

kan också ordnas med medverkan av ett 

sen 

eller finansieringsbolag. I det fallet 

kreditdet 

till exempel vara fråga om en konto- 

kan 

där den som överlåter tillgångaröverföring, 

på förhand har fått ett meddelande av det 

na 

som den som omfattas av beslu- 

kreditinstitut 

använder om att kontot som överföringen 

tet 

avsedd för har spärrats. Detta gör det ock- 

är 

möjligt att betala ut regelbundna avgifter, 

så 

löner, till den som är föremål för ett 

såsom 

så att utmätningsmannen all- 


blir underrättad och att medlen blir frysta 

tid 

det sätt som beslutet förutsätter. Den som 

på 

föremål för ett frysningsbeslut kan ge kre- 

är 

sitt samtycke till att sådana uppditinstitutet 

i enlighet med 141 § i kreditinstilysningar 

(121/2007) får lämnas ut oavsett 

tutslagen 

Överlåtelse av tillgångar kan i de 

sekretess. 

som avses i 2 mom. inte anses utgöra 

fall 

av tillgångar i strid med 

tillgängliggörande 

1373 (2001), eftersom föremålet 

resolution 

beslutet inte får tillgång till de överlåtna 

för 

tillgångarna. 

2 mom. i paragrafen omfattar överlå- 

Enligt 

dock inte tillgångar ”som entelseförbudet 


31 

är avsedda för privat bruk eller konsumdast 

av den person som är föremål för frystion 

eller dennes familj”. I linje med 

ningsbeslutet 

syfte är grunden för överlåtelseförbu- 

lagens 

att förhindra att tillgångar går till finansidet 

av terrorism. Det är däremot inte lagens 

ering 

att hindra den som är föremål för frys- 

syfte 

eller dennes familj från att leva 

ningsbeslutet 

normalt liv eller att begränsa vanliga an- 

ett 

Egendom som är avsedd för 

skaffningar. 

bruk eller konsumtion” definieras inte 

”privat 

lagen. Den omfattar dock all sådan egen- 

i 

som på grund av dess art med hänsyn 

dom 

lagens syfte inte på ett betydelsefullt sätt 


användas för att skaffa pengar, varor el- 

kan 

tjänster. Det är således inte förbjudet att 

ler 

vanliga konsumtionsvaror till den 

överlåta 

är föremål för ett frysningsbeslut. När 

som 

med stöd av 5 § i den 


lagen bestämmer att vissa till- 

föreslagna 

inte omfattas av frysningsbeslutet och 

gångar 

exempel tillåter att de frysta tillgångarna 


för någon anskaffning eller annan 

används 

ska inte heller överlåtelse av till- 

betalning 

till den som är föremål för frysningsgångar 

utifrån en sådan betalning ses som 

beslutet 

handling i strid med förbudet att överlåta 

en 

i 7 §. 


förordning 2580/2001 ingår det ingen ut- 

I 

bestämmelse som lämnar egendom 

trycklig 

för normal konsumtion utanför över- 

avsedd 

i förordningen. Den har dock 

låtelseförbudet 

tolkats på detta sätt, och denna 

konsekvent 

bekräftas bland annat i det icke- 

tolkning 

rådsdokumentet ”Restriktiva åtgärbindande 

(Sanktioner) – uppdatering av dokumender 

om EU:s bästa praxis för effektivt genomtet 

av restriktiva åtgärder” (8666/1/08 

förande 

Rev. 1, 24.4.2008). 

§. Handläggning av frysningsanmälning- 

8 

och förteckning över frysningsbeslut. I det 

ar 

systemet anvisas Centralkriminal- 

föreslagna 

nya myndighetsuppgifter. I föreslagpolisen 

1 mom. hänvisas avseende handläggningna 

av frysningsanmälningar som avses i 3 § 2 

en 

till lagen om penningtvätt. Innehållet i 

mom. 

nya uppgifterna redogörs nedan i avsnitt 

de 

1.3. 

2 mom. ska Centralkriminalpolisen 

Enligt 

offentlig förteckning över sina frys- 

föra 

Syftet med förteckningen är att 

ningsbeslut.

32 

att aktuell information om dem 

säkerställa 

omfattas av frysningsbeslut ska vara så 

som 

tillgänglig för alla som möjligt. Så som 

lätt 

i motiveringarna till 4 § 2 mom. är 

framförts 

tidpunkten för när ett beslut kommer till 

dock 

parters kännedom bunden till publice- 

tredje 

av beslutet i Officiella tidningen, syfringen 

med Centralkriminalpolisens förteckning 

tet 

alltså rent informativ. 

är 

över frysningsbeslut bildar 


personregister enligt 3 § i personuppgifts- 

ett 

(523/1999). Enligt 6 § 2 mom. i lagen 

lagen 

behandling av personuppgifter i polisens 

om 

(761/2003) kan Centralkriminal- 

verksamhet 

inrätta ett register för eget bruk, där 

polisen 

över frysningsbeslut kan de- 

förteckningen 

Därför krävs det ingen separat reponeras. 

om deponeringen av frysningsbeslut. 

glering 

§. Internationellt tillkännagivande om 

9 

Ett effektivt verkställande av 


finskt frysningsbeslut förutsätter att till- 

ett 

som tillhör föremålet för beslutet ockgångar 

blir frysta utanför Finland, om sådana påså 

där. Även förpliktelserna enligt resoträffas 

1373 (2001) bör anses förutsätta att 

lution 

som tillhör personer som deltar i 


ska frysas oavsett var de finns. I 

terrorism 

ska frysningen skötas så att Finland 

princip 

EU-rådets arbetsgrupp för terro- 

underrättar 

och Förenta nationernas säkerristlistningar 

listningskommitté om frysningsbehetsråds 

och föreslår att den som är föremål för 

slutet 

också tas upp på deras terroristlistor. 

beslutet 

EU:s del blir det fråga om arbetsgruppen 

För 

931 för genomförande av gemensam 

CP 

2001/931/GUSP. FN för sin del 

ståndpunkt 

listor över terrorister som har 

upprätthåller 

med al Qaida och med Talebanrörel- 

samröre 

När någon som är misstänkt i Finland elsen. 

som har dömts i Finland har samröre med 

ler 

här organisationerna ska Finland i list- 

de 

underrätta om frysningsbeslutet 

ningssyfte 

grunderna för beslutet till säkerhetsrådets 

och 

sanktionskommittéer. Det 

listningsansvariga 

tillkännagivandet om frys- 

internationella 

föreslås enligt 1 mom. skötas så 

ningsbeslut 

det Centralkriminalpolisen alltid när ett 

att 

har fattats underrättar utrikesministeri- 

beslut 

som kan anses vara den naturliga myndiget, 

för vidare underrättelse till EU:s arheten 

betsgrupp och FN:s sanktionskommitté. Ut- 


ska enligt 2 mom. informera 

rikesministeriet 

beslutet och dess grunder i den berörda 

om 

eller kommittén. Underrättel- 

arbetsgruppen 

ska ske i enlighet med procedurreglerna i 

sen 

tillvägagångssätt vid tidpunkten i 

organets 

fråga. 

ska lämna internationella 


endast avseende frys- 

tillkännagivanden 

som fattats med stöd av 3 § 1 

ningsbeslut 

2 eller 4–6 punkten. För de internatio- 

mom. 

tillkännagivandena om personer, grupnella 

och enheter som räknas upp i bilagan till 

per 

gemensamma ståndpunkt 

EU:s 

som avses i 1 mom. 1 punk- 

2001/931/GUSP 

ansvarar den stat på vars förslag rådet har 

ten 

dem. För de internationella tillkännagi- 

listat 

om frysningsbeslut som fattats på 

vandena 

från en annan stat, så som avses i 1 

begäran 

3 punkten ansvarar på motsvarande 

mom. 

i princip den staten själv. Om så undan- 

sätt 

dock inte sker, ska utrikesministeriet 

tagsvis 

i det fallet kunna föreslå att den fysiska 

också 

juridiska personen i fråga listas av den 

eller 

arbetsgruppen eller kommittén. Me- 


är att Centralkriminalpolisen ska unningen 

utrikesministeriet om alla sina frysderrätta 

oavsett på vilken grund de har 

ningsbeslut 

fattats. 

utrikesministeriet underrättar säker- 

När 

sanktionskommitté om frysningshetsrådets 

och dess grunder bör det också överbeslutet 

huruvida personuppgifter som ingår i 

vägas 

och dess grunder kan lämnas ut trots 

beslutet 

som sägs i 5 kap. i personuppgiftslagen. 

vad 

5 kap. 23 § 5 punkten i den lagen får 

Enligt 

översändas till stater utanför terri- 

uppgifter 

för EU eller EES bland annat om det 

toriet 

eller krävs i lag för att säkerställa ett 

behövs 

allmänt intresse. Det bör anses att 

viktigt 

av personuppgifter till säker- 

översändande 

behöriga kommitté behövs på det 

hetsrådets 

som avses i punkten för att säkerställa ett 

sätt 

allmänt intresse. Med stöd av 8 kap. 

viktig 

§ i personuppgiftslagen behöver överfö- 

36 

av uppgifter till kommittén således inte 

ring 

meddelas dataombudsmannen. 

heller 

som Centralkriminalpolisen 


stöd av 8 § i den föreslagna lagen ska 


bör anses bilda ett personregister enligt 

föra 

och följaktligen ska per- 

personuppgiftslagen 

tillämpas på registret i ensonuppgiftslagen 

med 2 § i den lagen. Enligt 22 § 1 

lighet

i personuppgiftslagen får personupp- 

mom. 

översändas till stater utanför Europeisgifter 

unionen eller Europeiska ekonomiska 

ka 

endast om staten i fråga 

samarbetsområdet 

en tillräcklig dataskyddsnivå. Enligt 

tryggar 

mom. i samma paragraf ska det vid be- 

2 

av huruvida dataskyddsnivån är 

dömningen 

tas hänsyn till uppgifternas art, den 

tillräcklig 

behandlingens ändamål och hur 

planerade 

den skall pågå, ursprungslandet och det 

länge 

målet, de allmänna och branschspeci- 

slutliga 

rättsregler och uppförandekodexar som 

fika 

gällande i landet i fråga samt de skyddsåt- 

är 

som ska iakttas. 

gärder 

Finland är det dataombudsmannen som 

I 

överlämnande av personuppgifter 

övervakar 

stater utanför EU eller EES. För att möj- 


en effektiv tillsyn föreskrivs det i 36 

liggöra 

2 mom. 1 punkten i personuppgiftslagen att 

§ 

som är ansvarig för ett register som in- 

den 

personuppgifter ska underrätta datanehåller 

om att personuppgifter överombudsmannen 

till stater utanför området för EU och 

sänds 

Som registeransvarig ska Centralkrimi- 

EES. 

underrätta dataombudsmannen om 

nalpolisen 

och grunderna för besluten 


som utrikesministeriet underrättas. 

samtidigt 

37 § 4 mom. i personuppgiftslagen ska 

Enligt 

till dataombudsmannen göras i till- 

anmälan 

god tid, dock senast 30 dagar innan 

räckligt 

uppgifterna lämnas ut. 

§. Underrättelse om att grunden för en 

10 

har upphört. För den som är föremål 

frysning 

ett frysningsbeslut inverkar beslutet i be- 

för 

utsträckning på möjligheterna att uttydande 

sin egendom. Den föreslagna bestämnyttja 

syftar till att säkerställa att förfaranmelsen 

för ny prövning av ett beslut inleds så 

det 

det sker ändringar i grunderna för en 

snart 

enligt 3 § 1 mom. 2 punkten. Av 

frysning 

orsak ska en anhållningsberättigad po- 

denna 

eller åklagare utan dröjsmål underrätta 

lis 

när det inte längre 


någon i 3 § 1 mom. 1 punkten avsedd 

finns 

för en frysning. I praktiken är det un- 

grund 

under förundersökningen 

dersökningsledaren 

därefter åklagaren som ska underrätta 

och 

Centralkriminalpolisen. 

§. Ny prövning av grunderna för en 

11 

Förslaget syftar till att säkerställa 

frysning. 


33 

en frysning alltid tas till ny prövning när 

att 

får upplysningar som 


betydelse för frysningsgrunderna, i alla 

har 

med regelbundna mellanrum. 

händelser 

1 mom. ska Centralkriminalpolisen i 

Enligt 

händelser med högst sex månaders mel- 

alla 

från beslutet räknat pröva om det 

lanrum 

finns grunder för frysningen. 

fortfarande 

till ny prövning är följaktligen 

Skyldigheten 

av om den som är föremål för be- 

oberoende 

har krävt det eller av någon annan orslutet 

har lämnat Centralkriminalpolisen uppsak 

som belägg för att det inte längre 

lysningar 

någon grund för frysningen. 

finns 

en ny prövning ger vid handen att det 

Om 

finns grunder för frysningen, förblir 

alltjämt 

i kraft och inget nytt beslut 


i ärendet. Den som är föremål beslutet 

fattas 

inte höras, såvida det inte finns nå- 

behöver 

särskild orsak till det, och inget nytt 

gon 

beslut fattas i det läget. 

överklagningsbart 

2 mom. räknas de fall upp, där Central- 

I 

oavsett den återkommande 


utan dröjsmål på nytt ska pröva 

prövningen 

grunderna för frysningen fortfarande 

om 

Enligt 1 punkten ska grunderna för en 

gäller. 

tas till ny prövning, om det nationel- 

frysning 

frysningsbeslutet har fattats på grundval av 

la 

den som är föremål för beslutet har listats 

att 

en så kallad EU-intern terrorist i bilagan 

som 

rådets gemensamma ståndpunkt 


och av rådet stryks från lis- 

2001/931/GUSP 

I sådana fall har den nationella frysningtan. 

i de flesta fall grundat sig enbart på denna 

en 

och därför bör grunderna för 

EU-listning, 

nationella frysningen utan dröjsmål tas 

den 

ny prövning. 


2 punkten ska grunderna för en frys- 

Enligt 

tas till ny prövning då grunden för frysning 

är en nationell förundersökning eller 

ningen 

brottsdom, och förundersökningen som 

en 

sig till en brottsmisstanke läggs ned, 

hänför 

beslutar att inte väcka åtal i ären- 

åklagaren 

eller åtalet förkastas och det beslutet vindet 

laga kraft. 

ner 


Enligt 

tas till ny prövning när den fysiska perning 

som är föremål för frysningsbeslutet har 

son 

straffet för det brott som beslutet 

avtjänat 

sig på. Frysningsskyldigheten en- 

grundade 

resolution 1373 (2001) gäller dock allligt 

alla som gör sig skyldiga till terroristis-mänt

34 

brott. Att straffet är avtjänat fullt ut räcker 

ka 

inte i sig för att upphäva beslutet. Vid 

således 

prövning ska beslutet dock upphävas, om 

ny 

på det sätt som avses i 8 punkten kan an- 

det 

att den berörda personen inte längre deltar 

tas 

terroristisk verksamhet. I situationer av det 

i 

slaget bör i helhetsbedömningen särskilt 

här 

att den berörda personen har avtjänat 

beaktas 

straff som den har dömts till för det brott 

det 

om frysning av tillgångarna ur- 

beslutet 

grundade sig på. Den berörda 

sprungligen 

beteende och uppförande under 

personens 

av straffet och eventuellt fortgå- 

avtjänandet 

kontakter till terroristiska organisationer 

ende 

till personer som deltar i terroristisk 

eller 

bör också beaktas. 

verksamhet 


Enligt 

utan dröjsmål tas till ny prövning, om 

ning 

för den nationella frysningen är en 

grunden 

från en annan stat och de behöriga 

begäran 

i den andra staten begär att 

myndigheterna 

upphävs eller meddelar om att 

frysningen 

för frysningen har upphört. 

grunderna 


Enligt 

tas till ny prövning, om det i ägarförhålning 

eller i det bestämmande inflytandet 

landen 

en juridisk person som är föremål för ett 

hos 

som har fattats med stöd av 3 § 1 

beslut 

4–6 punkten sker sådana ändringar att 

mom. 

inte längre bör anses att den ägs eller där 

det 

bestämmande inflytande av den som 

utövas 

föremål för beslutet. 

är 


Enligt 

tas till ny prövning, om tillgångarna 

ning 

tillhör den som är föremål för beslutet 

som 

frysta genom förordning av ministerrå- 

blir 

Ett nationellt frysningsbeslut blir då 

det. 

eftersom frysningen ska verk- 

överflödigt, 

direkt med stöd av rådets förordning. 

ställas 

ska underrätta rådets behö- 


arbetsgrupp om frysningsbeslut som fatriga 

på grundval av 3 § 1 mom. 2 eller 4 

tats 

och vid behov också på grundval av 

punkten 

punkten, eftersom man med en förordning 

3 

omfattar hela unionen bäst kan trygga 

som 

effektivt genomförda frysningsåtgärder. 

att 

rådet på Finlands initiativ beslutar att fö- 

Om 

för frysningsbeslutet ska fogas till 

remålet 

bilaga, ska den na- 

sanktionsförordningens 

frysningen därefter tas till ny prövtionella 

och, i förekommande fall, upphävas 

ning 

stöd av 12 §. 




Enligt 

till ny prövning också då den fysiska 

ning 

som är föremål för ett beslut avlider 

person 


eller 

har upplösts. Syftet med ny prövning 

beslut 

då att säkerställa att frysta tillgångar inte 

är 

tillgängliga för en fysisk eller juridisk 

görs 

som omfattas eller bör omfattas av ett 

person 

i enlighet med den föreslagna 


Särskilt kommer sådana fall i fråga där 

lagen. 

juridisk person som är föremål för ett 

en 

blir upplöst och tillgångarna 


till en annan juridisk person i syfte 

överförda 

kringgå frysningsbeslutet. Centralkrimi- 

att 

ska i det fallet fatta ett frysningsnalpolisen 

som omfattar den andra juridiska perbeslut 

om grunderna enligt den föreslagna 

sonen, 

uppfylls. 

lagen 


Enligt 

alltid tas till ny prövning, om det komning 

omständigheter till Centralkriminalpolimer 

kännedom enligt vilka det kan antas att 

sens 

som är föremål för ett beslut som grun- 

den 

sig på en nationell brottsmisstanke, ett 

dar 

eller en dom, ett frysningsbeslut som 

åtal 

sig på en begäran från en annan stat 

grundar 

ett beslut på grund av ägande eller be- 

eller 

inflytande inte längre är delaktig 

stämmande 

terroristisk verksamhet. Syftet med frysning 

i 

tillgångar enligt den föreslagna lagen är 

av 

förhindra att tillgångar leds till terroristis- 

att 

ändamål. Om den som är föremål för ett 

ka 

inte längre har kopplingar till 


verksamhet, ska frysningsbeslutet 

terroristisk 

stöd av 12 § utan dröjsmål upphävas. 


är meningen att bestämmelsen ska vara 

Det 

täckande att Centralkriminalpolisen 

såtillvida 

ta hänsyn till alla omständigheter som är 

ska 

betydelse för bedömningen. Särskilt ska 

av 

upphävande av beslutet på denna grund 

ett 

då den fysiska person som har 

övervägas 

i en nationell process har avtjänat sitt 

dömts 

Om det då inte föreligger lagenliga 

straff. 

för att fortsätta frysningen, ska be- 

grunder 

utan dröjsmål upphävas. Ett upphävanslutet 

ska emellertid inte automatiskt följa på ett 

de 

straff, för att förhindra att den som 

avtjänat 

upprätthållit terroristiska förbindelser ska 

har 

fortsätta understöda terrorism med 

kunna 


sina 

3 mom. ska den som är föremål för 

Enligt 

beslut beredas tillfälle att bli hörd när be- 

ett

tas till ny prövning i de fall som avses i 

slutet 

mom. Hörandeskyldigheten ska inte gälla 

2 

ny prövning enligt 1 mom. 

återkommande 

en fysisk person som är föremål för ett 

Om 

har avlidit eller en juridisk person som 

beslut 

föremål för ett beslut har upplösts, ska 

är 

konkursboet eller andra rättsinne- 

dödsboet, 

som saken gäller på motsvarande sätt 

havare 

hörda. Hörandeskyldighet föreligger inte, 

bli 

det är uppenbart att beslutet kommer att 

om 

upphävas. 

är enligt den föreslagna 

Frysningsbesluten 

till sin natur sådana att de inte får laga 

lagen 

i den meningen att den som är föremål 

kraft 

ett beslut inte skulle kunna kräva ny 

för 

och upphävande av beslutet. Där- 

prövning 

kan den som är föremål för ett beslut 

igenom 

princip upprepade gånger begära att beslutet 

i 

Myndigheterna är dock skyldiga att 

upphävs. 

ett ärende till undersökning endast om den 

ta 

för fram omständigheter enligt vilka 

sökande 

finns skäl att anta att frysningsbeslutet 

det 

bör upphävas. 

§. Upphävande av frysningsbeslut. En- 

12 

den föreslagna paragrafen ska ett frysligt 

utan dröjsmål upphävas först och 

ningsbeslut 

om grunderna för frysningen enligt 3 

främst 

1 mom. 1–6 punkten inte längre uppfylls. 

§ 

i motiven för 11 § har de fall beskrivits 

Ovan 

Centralkriminalpolisen ska ta sitt beslut 

där 

ny prövning, dvs. då 1) den som är före- 


för ett beslut avförs från bilagan till råmål 

gemensamma ståndpunkt, 2) förunderdets 

vid nationell misstanke om brott 

sökningen 

ned, åklagaren beslutar att inte väcka 

läggs 

i ärendet, eller åtalet förkastas och det 

åtal 

vinner laga kraft, 3) de behöriga 

beslutet 

i den stat vars begäran ligger 

myndigheterna 

grund för beslutet begär att beslutet ska 


eller meddelar att grunderna har 

upphävas 

eller 4–6) när en juridisk person inte 

upphört, 

ägs eller där inte längre utövas be- 

längre 

inflytande av någon som är föstämmande 

för ett annat frysningsbeslut. Slutresulremål 

av ny prövning torde sådana fall i regel 

tatet 

att det inte längre finns lagliga grunder 

vara 

frysning av den fysiska eller juridiska 

för 

tillgångar och att beslutet följakt- 

personens 

ska upphävas. 

ligen 

en sådan situation är emellertid möj- 

Även 

att grunderna för den ursprungliga fryslig 


35 

har upphört, men att Centralkriminalningen 

anser att en annan grund för ett fryspolisen 

är tillämpligt. Det kan till exemningsbeslut 

bli aktuellt att ett frysningsbeslut först har 

pel 

utifrån begäran av en främmande stat 

fattats 

att det sedermera har inletts en nationell 

och 

mot samma person om 

förundersökning 

terroristbrott. Även i det fallet ska 

misstänkt 

ny prövning ge slutresultatet att det ur- 

en 

frysningsbeslutet upphävs. Samtisprungliga 

bör dock i det här fallet ett nytt beslut 

digt 

på en annan grund. På det sättet kan det 

fattas 

att tillgångar inte av procedur- 

säkerställas 

frigörs för att användas till terroristiska 

skäl 

ändamål. 

frysningsbeslut ska upphävas också om 

Ett 

finns grund för det enligt 11 § 2 mom. 6 

det 

dvs. om den som är föremål för ett 

punkten, 

räknas upp i bilagan till EU:s sank- 

beslut 

EU-förordningarna är direkt 

tionsförordning. 

rätt i Finland och därmed finns det 

tillämplig 

längre något behov av ett nationellt frys- 

inte 

ningsbeslut. 

domen T‑348/07 (Stichting Al-Aqsa mot 

I 

9.9.2010; överklagat av rådet till EU- 

rådet, 

prövade tribunalen ett fall, där 

domstolen) 

hade listat en stiftelse vid namn Al- 

rådet 

på sin sanktionslista på grundval av ett 

Aqsa 

i Nederländerna och avgö- 


i det interimistiska förfarandet i målet. 

randet 

ansåg att avgörandet i det interi- 

Tribunalen 

förfarandet angående det nationella 

mistiska 

där det beslöts att frys- 

frysningsbeslutet, 

inte ska upphävas, i sig var en 

ningsbeslutet 

grund för rådets beslut om listning. 

tillräcklig 

nationella domstolen hade i sitt avgö- 

Den 

i det interimistiska förfarandet bedömt 

rande 

det riktades i den mån befogade misstan- 

att 

mot stiftelsen om delaktighet i terroristisk 

kar 

att det nationella frysningsbeslu- 

verksamhet, 

inte skulle upphävas. Det nationella frystet 

i Nederländerna hade emellerningsbeslutet 

fattats endast provisoriskt, och det upptid 

när rådets listningsbeslut trädde i 

hävdes 

Eftersom det nationella frysningsbeslu- 

kraft. 

som hade meddelats som grund för listtet 

hade upphävts, bedömde tribuningsbeslutet 

att avgörandet i målet i det interimisnalen 

förfarandet inte heller längre kunde uttiska 

grund för listningen på EU-nivå. Sankgöra 

tionerna mot klaganden upphävdes.

36 

motsvarande situation kan dock inte 

En 

i Finland inom ramen för den fö- 

uppkomma 

mekanismen. Avsikten är att grunreslagna 

för ett frysningsbeslut i Finland alltid ska 

den 

”ett beslut som har fattats av en behörig 

vara 

så som avses i artikel 1.4 i 

myndighet”, 

ståndpunkt 2001/931/GUSP, med 

gemensam 

av vilket listning kan föreslås för rådet 

stöd 

frysningsbeslutet. I rent nationella 

oavsett 

blir det fråga om beslutet att inleda för- 

fall 

eller att väcka åtal eller om en 

undersökning 

av en domstol. När det gäller en begäran 

dom 

en främmande stat ska förutsättningen 

från 

vara att den staten har fattat ett motsva- 

alltid 

beslut om inledande av förundersökrande 

eller väckande av åtal eller meddelat en 

ning 

i målet. När det nationella beslutet har 

dom 

utifrån 3 § 1 mom. 4–6 punkten och 

fattats 

som är föremål för beslutet inte själv 

den 

är föremål för förundersök- 


bör det betraktas att den nationella 

ningen, 

som ett beslut av rådet kräver är be- 

grunden 

om inledande av förundersökning, 

slutet 

av åtal eller om en dom som hänför 

väckande 

till den som äger eller utövar bestämman- 

sig 

inflytande i den berörda juridiska persode 

Därmed kan det alltid visas fram ett sånen. 

beslut av en nationell myndighet som 

dant 

för rådets listning, även om det finska 

krävs 

upphävs efter att den som 


föremål för beslutet har listats i bilagan till 

är 

direkt tillämplig EU-förordning. 

en 

frysningsbeslut ska upphävas också när 

Ett 

föreligger en grund för upphävande enligt 

det 

§ 2 mom. 7 punkten, alltså om en fysisk 

11 

som är föremål för ett beslut avlider 

person 


eller 

har upplösts. Även i det fallet ska Cen- 

beslut 

innan beslutet upphävs, 

tralkriminalpolisen, 

sig om att tillgångarna inte blir till- 

försäkra 

för terroristiska ändamål till exemgängliga 

genom att de överförs på en ny för detta 

pel 

upprättad juridisk person. Om denna 

ändamål 

juridiska person uppfyller grunderna för 

nya 

frysningsbeslut, ska Centralkriminalpoli- 

ett 

fatta ett frysningsbeslut som omfattar 

sen 

person senast samtidigt som det tidiga- 

denna 

beslutet upphävs. 

re 

ska ett frysningsbeslut upphävas, 

Vidare 

det finns en grund för det enligt 11 § 2 

om 

8 punkten, dvs. att Centralkriminalpo- 

mom. 

på basis av upplysningar av den som är 

lisen 


för beslutet eller från något annat 

föremål 

kan anta att den berörda fysiska eller ju- 

håll 

personen inte längre deltar i terrorisridiska 

verksamhet. Det kan särskilt handla om 

tisk 

där frysningsbeslutet har fattats med 

fall, 

av 3 § 1 mom. 2 punkten och den som 

stöd 

dömts för terroristbrott under avtjänandet 

har 

straffet eller efter det avstår från terroris- 

av 

verksamhet. 

tisk 

ska upphäva ett be- 


utan dröjsmål efter att ha konstaterat att 

slut 

för beslutet inte längre uppfylls el- 

grunderna 

att det föreligger grund för upphävande 

ler 

vad som anförts ovan. Förslaget är att 

enligt 

i lagen eller dess motiveringar inte anges 

det 

riktgivande eller annan tidsfrist för be- 

någon 

men avgörandet om ett upphäslutsfattandet, 

bör fällas inom rimlig tid från det att 

vande 

har inletts. 

ärendet 

2 mom. bör ett beslut om upphävan- 

Enligt 

av ett frysningsbeslut delges nationellt och 

de 

på motsvarande sätt som frys- 

internationellt 

ningsbeslutet. 

§. Överlämnande av uppgifter till FN:s 

13 

för sanktioner. Ombudsperso- 

ombudsperson 

byrå i Förenta nationernas kommitté 

nens 

(The Office of the Ombudsperson of the 

1267 

Council’s 1267 Committee) inrätta- 

Security 

genom säkerhetsrådets resolution 1940 

des 

och byråns mandat förlängdes och ut- 

(2009) 

genom resolution 1989 (2011). 

vidgades 

uppdrag är att undersöka 

Ombudspersonens 

om att bli avförda från sank- 

ansökningar 

av personer och enheter som hör 

tionslistan 

eller är associerade med al Qaida och som 


listats med stöd av resolution 1267 

har 

och resolutionerna efter det. Ombuds- 

(1999) 

uppdrag är en väsentlig förbättring 

personens 

rättsskyddet för personer, enheter och grup- 

i 

som har listats genom säkerhetsrådets reper 

och Finland agerade starkt för att 

solutioner 

skulle inrättas, dess behörighe- 

ombudsbyrån 

utvidgas och tillräckliga resurser tryggas 

ter 

verksamheten. 

för 

resolution 1267 (1999) och efterföl- 

Enligt 

resolutioner ska tillgångar frysas som 

jande 

sådana som hör till eller är associerade 


al Qaida och överlåtelse av tillgångar till 


förhindras. Säkerhetsrådet upprätthåller 

dem 

lista över personer och enheter som alla 

en 

ska rikta frysningsåtgärder 

medlemsstater

De som listats genom säkerhetsrådets 

mot. 

kan lämna listningsbeslutet till 

resolution 

för undersökning och kräva 

ombudspersonen 

bli avförda från listan. För att ombudsper- 

att 

ska kunna undersöka grunderna för avsonen 

från listan bör ombudspersonen ockförande 

kunna bekanta sig med de uppgifter som 

så 

till grund för listningsbeslutet. Den 

ligger 

informationen om grunderna för beslu- 

bästa 

har typiskt den medlemsstat som urtet 

föreslog listningen. 

sprungligen 

kläm 25 till resolution 1989 (2011) upp- 

I 

följaktligen medlemsstaterna att lämmanas 

ombudspersonen alla uppgifter i ett fall, 

na 

sekretessbelagda. I samma kläm 

däribland 

ombudspersonen att följa de be- 

förpliktigas 

medlemsstaten som lämnar uppgränsningar 

ställer på hur sekretessbelagd inforgifterna 

används och överlåts. 

mation 

att den föreslagna administrativa me- 

Efter 

för frysning av tillgångar har inrätkanismen 

kan man föreställa sig ett fall där Finland 

tats 

undersöka eller väcka åtal för terrorist- 

börja 

mot en person eller enhet som omfattas 

brott 

tillämpningsområdet för resolution 1267 

av 

I det fallet bör Finland underrätta 

(1999). 

sanktionskommitté 1267 om sitt natio- 

FN:s 

frysningsbeslut. Om sanktionskommitnella 

beslutar om listning enligt förslaget, är 

tén 

möjligt att ombudspersonen också får ett 

det 

på avförande från listan för undersök- 

krav 

I det läget ska Finland kunna överlämning. 

de uppgifter som använts som grund för 

na 

till ombudspersonen, oav- 


sekretess. 

sett 

av att lämna ut sekretessbelagd in- 

Behovet 

till ombudspersonen kan bli aktuformation 

också i ett fall där ett krav på avförande 

ellt 

FN-listan undersöks på förslag av en an- 

från 

medlemsstat än Finland. Det blir möjligt 

nan 

de fall där Centralkriminalpolisen innehar 

i 

information om en listad person, grupp 

sådan 

enhet som är av betydelse för beslutet 

eller 

avförande från listan och som den föres- 

om 

medlemsstaten eller någon annan 

lagande 

inte har. Uppgifterna bör också i 

medlemsstat 

fall kunna lämnas ut till ombudsper- 

sådana 

oavsett sekretess. 

sonen 

föreslagna paragrafen tillåter alltså att 

Den 

överlämnar all den 


som är av betydelse för besluts- 

information 

till ombudspersonen, oavsett sekrefattandet 


37 

Vid överlåtelse av uppgifter är det möjtess. 

att fastslå villkor om hur de får användas, 

ligt 

ombudspersonen ska följa. I enskilda 

som 

ska det också vara möjligt att helt vägra 

fall 

ut uppgifter, om det föreligger vägan- 

lämna 

skäl. Uppgifter ska dock lämnas ut i den 

de 

det är möjligt med hänsyn till 

omfattning 

vägande skäl. Villkoren för att lämna 

dessa 

uppgifter ska säkerställa bibehållen sekre- 

ut 

dock så att villkoren inte i onödan hindtess, 

ombudspersonen från att utnyttja dem för 

rar 

enligt uppdraget. 

ändamål 

2 mom. föreskrivs för tydlighetens skull 

I 

Centralkriminalpolisen inte kan överläm- 

att 

sådana upplysningar till sanktionsomna 

som Finland har fått från en 

budspersonen 

stat eller en internationell organisation 

annan 

villkor att de inte lämnas vidare. Det är 

på 

att det ingår bestämmelser om in- 

vanligt 

i användningen av utlämnad inskränkningar 

i överenskommelser om utlämnanformation 

av information mellan stater eller internade 

organ. Utlämningsbegränsningarna 

tionella 

också ofta en förutsättning för att ett ut- 

är 

över huvud taget ska vara möjlämningsavtal 

och sådana utlämningsbegränsningar 

ligt, 

som ingår i avtal är bindande för Finland. 

§. Verkställighet av frysningsbeslut. En- 

14 

1 mom. är det utmätningsmannen som 

ligt 

frysningsbeslut med iakttagande 

verkställer 

bestämmelserna om verkställighet av be- 

av 

om säkringsåtgärder i 1, 2, 5–10 och 12– 

slut 

§ i 8 kap. i utsökningsbalken (705/2007). 

15 

innebär i praktiken att ett frysningsbe- 

Detta 

under alla omständigheter lämnas till 

slut 

för verkställighet, varef- 

utmätningsmannen 

utmätningsmannen ska utreda vilken del 

ter 

de tillgångar som tillhör den som är före- 

av 

för beslutet som kan frysas och kontakta 

mål 

som innehar frysta tillgångar i syfte att 

dem 

verkställighetsåtgärder. Verkställighe- 

vidta 

bör ske så snart som möjligt efter att beten 

har fattats för att förhindra att tillgångslutet 

överförs eller göms före verkställandet. 

ar 

ska Centralkriminalpolisen utan 

Därför 

söka verkställighet så snart ett frys- 

dröjsmål 

har fattats. 

ningsbeslut 

av lös eller fast egendom enligt 8 

Kvarstad 

7 § 1 mom. i utsökningsbalken verk- 

kap. 

med iakttagande i tillämpliga delar av 

ställs 

om utmätning i 4 kap. Enligt 

bestämmelserna

38 

kap. 31 § 1 mom. i utsökningsbalken tar 

4 

hand om utmätta saker. 


det inte medför avsevärd olägenhet för 

Om 

kan föremålen lämnas i ett låst ut- 

gäldenären 

hos honom. Om ingen uppenbar 

rymme 

föreligger, kan föremålen 

skingringsrisk 

hos gäldenären efter att ha märkts 

lämnas 

utmätta eller utan märkning. I momentet 

som 

det vidare att, om den utmätta 

fastställs 

finns hos en utomstående, ska 

egendomen 

ta hand om egendomen 


förbjuda utomstående att överlämna den 

eller 

någon annan än utmätningsmannen. I ka- 


finns härutöver bestämmelser till expitlet 

om registeranmälningar (exempelvis 

empel 

av fastigheter eller registrerade 

utmätning 

rättigheter). Gäldenären får inte 

immateriella 

utmätningen förstöra eller utan utmät- 

efter 

tillstånd överlåta eller pantsätningsmannens 

utmätt egendom eller på annat sätt förfoga 

ta 

den (4 kap. 37 §). 

över 

med ett frysningsbeslut är inte att 

Syftet 

juridiska person som är föremål för be- 

den 

slutgiltigt ska förlora sitt värde eller 

slutet 

i konkurs. Frysningen av en juridisk 

råka 

tillgångar kan dock medföra avse- 

persons 

skada för affärsverksamheten. Av denna 

värd 

bör Centralkriminalpolisen när den fat- 

orsak 

ett beslut och utmätningsmannen när den 

tar 

beslutet sträva efter att se till att 

verkställer 

juridiska personens livsduglighet tryg- 

den 

I beslutsfattandet bör det särskilt övergas. 

till vilken del företagets egendom med 

vägas 

av 5 § 2 mom. i den föreslagna lagen 

stöd 

lämnas utanför frysningen utan att det- 

kunde 

leder till någon större risk för att tillgångta 

går till terroristiska ändamål. När ett föarna 

verksamhetsförutsättningar inte kan 

retags 

på detta sätt bör sådana verkställan- 

tryggas 

övervägas att företagsverksamdelösningar 

kan fortgå utan motsvarande risker. 

heten 

överlåtelseförbudet i 7 § 1 mom. ska 

Enligt 

alltid vara möjligt att överlåta tillgångar 

det 



när det med medverkan av 


kan ordnas så att de över- 


tillgångarna blir tillbörligt frysta. Till 

låtna 

i ett fall där ett småföretags till- 

exempel 

har frysts med stöd av föreslagna 3 § 

gångar 

mom. 4 punkten, bör utmätningsmannen i 

1 

med företagaren sträva efter att ordna 

samråd 

av frysningsbeslutet så att fö- 

verkställandet 


verksamhetsförutsättningar kvarstår, 

retagets 

den myndighetskontroll som är nödvän- 

men 

för att syftet med frysningen ska uppfyldig 

riktas mot företagets tillgångar. Framför 

las 

när det gäller större företag kan också 

allt 

av en syssloman enligt 3 kap. 110 

tillsättande 

i utsökningsbalken bli tillämpligt. Sysslo- 

§ 

kunde anförtros ordnandet av företamannen 

verksamhet så att den skada som frysgets 

medför för företaget kan mininingsbeslutet 

och det samtidigt ändå kan säkerställas 

meras 

dess tillgångar och inkomster inte går till 

att 

som står i strid med frysningsbeslu- 


syfte. tets 

verkställigheten av ett frysningsbeslut 

På 

enligt den föreslagna lagen inte 8 

tillämpas 

3, 4 eller 11 § i utsökningsbalken. Av 

kap. 

med en frysning och av att den omfat- 

syftet 

hela förmögenheten följer att den som är 

tar 

för ett beslut för det första inte kan 

föremål 

förebyggande säkerhet enligt 8 kap. 3 § 

ställa 

att förhindra verkställighet av beslutet. 

för 

ett frysningsbeslut inte är subsidiärt 

Eftersom 

förhållande till behandlingen av en huvud- 

i 

på samma sätt som ett beslut om säksak 

blir inte heller skyldigheten 

ringsåtgärder, 

4 § att inleda huvudsaken inom före- 

enligt 

tid tillämplig på verkställigheten av 

skriven 

Avvikelse från utsök- 

frysningsbeslutet. 

bestämmelser föreslås också 

ningsbalkens 

8 kap. 11 § om verkställighetskost- 

avseende 

I den paragrafen finns en hänvisning 

nader. 

7 kap. 10 § i rättegångsbalken, enligt vil- 


i första hand den som har ansökt om åtken 

svarar för kostnaderna för verkstälgärden 

av en säkringsåtgärd och det i samband 

lighet 

behandlingen av huvudsaken avgörs 


som i sista hand ska stå för kostnaderna. 

vem 

skillnad från en säkringsåtgärd bestäms 

Till 

om frysningsbeslut för att den sökande 

inte 

en sannolik fordran som beslutet ska 

har 

på det sätt som avses i 7 kap. 1 § i rät- 

trygga 

Ett frysningsbeslut omfattar 

tegångsbalken. 

egendom som tillhör den som beslutet rik- 

all 

sig till och syftar till att på förhand förtar 

att tillgångarna går till stöd för terrohindra 

Eftersom Centralkriminalpolisen i 

rism. 

av sökande inte har någon sådan 

egenskap 

i ärendet som den själv vill trygga, 

”fordran” 

det inte motiverat att Centralkriminalpoli- 

är 

påläggs kostnaderna. Ytterligare bör det 

sen 

att verkställandet av ett frys- 

observeras

inte handlar om en process där 

ningsbeslut 

som tillhör den som är föremål 


beslutet i sista hand kan realiseras till 

för 

för en annan eller där den som är fö- 

förmån 

för beslutet kan förlora sin egendom på 

remål 

sätt som vid lösöreskonfiskation ex- 

samma 

till staten. Hela förmögenheten 

empelvis 

i den berörda personens ägo och 

kvarstår 

till dennes exklusiva förvaltning när 

återgår 

för beslutet upphör och beslutet 

grunderna 

Kostnaderna för verkställandet un- 

upphävs. 

beslutstiden är därmed till sin karaktär 

der 

sådana kostnader för förvaltningen av 

främst 

som den som är föremål för be- 


i vilket fall som helst hade fått stå för 

slutet 

På den grunden har det ansetts motive- 

själv. 

att föreslå att den som är föremål för ett 

rat 

själv ska stå för verkställighetskostna- 

beslut 

såsom för utgifterna för egendomsförderna, 

och egendomsförvaltning. 

varing 

2 mom. föreskrivs att ett frysningsbeslut 

I 

verkställas utan laga kraft på det sätt som 

ska 

i 6 kap. 31 § i förvaltningslagen. Det är 

avses 

att tillgångarna blir frysta ome- 

nödvändigt 

efter att beslutet har fattats, för att de 

delbart 

ska hinna gömmas eller flyttas utom 

inte 

för myndigheterna. Av samma orsak 

räckhåll 

förbuden enligt 6 och 7 §, så som beskrivs 

är 

motiveringarna för 4 §, oberoende av ut- 

i 

åtgärder förpliktande för 

mätningsmannens 

genast när dessa har fått vet- 

rättssubjekten 

om frysningsbeslutet, dock senast när 

skap 

har offentliggjorts i Officiella tid- 

beslutet 

Därmed ska till exempel kredit- och 

ningen. 

samt andra ekonomiska aktörer 


med stöd av frysningsbeslutet förhind- 

direkt 

att tillgångar som hör till en fysisk eller jura 

person som är föremål för ett beslut 

ridisk 

även utan separat förordnande om 

flyttas, 

så som det redan i dagsläget 

verkställighet, 

nationellt med stöd av de direkt tillämp- 

görs 

EU-sanktionsförordningarna. 

liga 

3 mom. ska uppgifter som behövs 

Enligt 

verkställandet av ett frysningsbeslut om 

för 

som tillhör den som är föremål för 


beslut utan dröjsmål lämnas till utmät- 

ett 

Uppgifter som avses i paragraningsmannen. 

är till exempel uppgifter om konton och 

fen 

förvaltade tillgångar som hör till den 

andra 

är föremål för ett frysningsbeslut, deras 

som 

samt försök att överföra eller 

omfattning 

sådana tillgångar i strid med frys- 

överlämna 


39 

Den som rapporterar om uppningsbeslutet. 

ska lämna ut dem i så vid utsträckning 

gifter 

möjligt och vid behov samråda med ut- 

som 

om vilka uppgifter som bör 

mätningsmannen 

ut. I sista hand kan utmätningsman- 

lämnas 

själv med stöd av 3 kap. 64–68 § i utnen 

kräva att få de uppgifter som 

sökningsbalken 

nödvändiga för verkställandet av frys- 

är 

Sammanställandet och utlämningsbeslutet. 

av uppgifterna kan i vissa fall förutnandet 

automatisk behandling av personuppgifsätta 

hos kredit- och finansinstitut som har omter 

kundkretsar. Behandling av personfattande 

är i ett sådant fall möjlig med stöd 

uppgifter 

8 § 1 mom. 4 punkten i personuppgiftsla- 

av 

gen. 

exempel nämns i paragrafen kreditin- 

Som 

finansinstitut och försäkringsbolag, 

stitut, 

typiskt kan antas ha sådana uppgifter. 

som 

att lämna ut uppgifter som av- 

Förpliktelsen 

i 2 mom. är dock allmän och gäller följses 

alla fysiska och juridiska personer 

aktligen 

har kännedom om sådana omständighe- 

som 

när ett frysningsbeslut träder i kraft eller 

ter 

får sådana uppgifter efter att det har trätt 

som 

kraft. i 

3 mom. föreskrivs att uppgifter ska kunna 

I 

till utmätningsmannen oavsett 

överlämnas 

Bestämmelsen täcker därmed till 

sekretess. 

uppgifter som omfattas av banksek- 

exempel 

angående förmögenhet som tillhör den 

retess 

är föremål för ett frysningsbeslut. För- 

som 

att lämna ut uppgifter motsvarar 

pliktelsen 

innehållet artikel 4.1 om informations- 


skyldighet i rådets förordning 2580/2001. 

§. Skadeståndsskyldighet i vissa fall. Pa- 

15 

syftar till att begränsa tredje persoragrafen 

ansvar för skador de förorsakar medan 

ners 

i god tro försöker följa frysningsbeslut. 

de 

reglering ingår i 39 § i lagen 

Motsvarande 

penningtvätt där rapporteringsskyldigas 

om 

begränsas. Den som är föremål för ett 

ansvar 

kan förorsakas skada till ex- 


när kredit- eller finansinstitutet som 

empel 

tillgångarna vägrar att föra över till- 

förvaltar 

från ett konto och den som är föremål 

gångar 

beslutet därför blir skadeståndsskyldig 

för 

en tredje part. 

gentemot 

som bryter mot ett överförings-, för- 

Den 

eller överlåtelseförbud enligt 6 och 

ändrings- 

§ i den föreslagna lagen ska enligt hänvis- 

7

40 

i 18 § i den föreslagna 

ningsbestämmelsen 

dömas för regleringsbrott. Eftersom 

lagen 

som strider mot förbuden, såsom 

verksamhet 

av tillgångar från ett konto till ett 

överföring 

har kriminaliserats på det här viset, 

annat, 

ingen ställas skadeståndsskyldig för en 

bör 

den har orsakat, om den har iakttagit 

skada 

noggrannhet som kan krävas. Man kan 

sådan 

exempel föreställa sig ett fall där frys- 


enligt 5 § i den föreslagna lagen inte 

ningen 

de berörda tillgångarna, men att 

omfattar 

eller finansinstitutet eller motsvarande 

kredit- 

förvaltar tillgångarna under utrednings- 

som 

vägrar att överföra tillgångarna 

processen 

därigenom orsakar föremålet för frys- 

och 

skada. 

ningsbeslutet 

§. Statens skadeståndsansvar. Frys- 

16 

kan innebära en mycket påningsförfarandet 

inblandning i de grundläggande fri- 

taglig 

rättigheterna för den som berörs av ett 

och 

särskilt när det gäller skyddet av 

beslut, 

och ett beslut kan föranleda bety- 

egendom, 

ekonomisk skada för den som berörs. 

dande 

den föreslagna lagen ska frysningen 

Enligt 

i administrativt förfarande utan 

genomföras 

på förhand samråda med den som beslutet 

att 

Det är följaktligen nödvändigt att ge- 

avser. 

en uttrycklig bestämmelse effektivt sänom 

att den som har blivit föremål för ett 

kerställa 

frysningsbeslut har möjlighet att få 

ogrundat 

för liden skada och orsakade kost- 

ersättning 

I paragrafens 1 mom. föreskrivs därför 

nader. 

statens skadeståndsansvar. Bestämmelsen 

om 

i sak den sökandes skadeståndsan- 

motsvarar 

enligt 7 kap. 11 § för skada och kostnasvar 

som orsakats genom en säkringsåtgärd 

der 

har utverkats i onödan. 

som 

paragrafens 2 mom. föreskrivs om tiden 

I 

att väcka talan avseende skadestånd som 

för 

i 1 mom. Kravet på skadestånd ska en- 

avses 

momentet ställas inom ett år från det att 

ligt 

upphävdes. När det gäller 


beslut som har överklagats ska tidsfristen 

ett 

från det att beslutet som fattats med 

räknas 

av besvären vinner laga kraft. Be- 

anledning 

motsvarar i sak 7 kap. 12 § 2 

stämmelsen 

i rättegångsbalken. Avvikande från 

mom. 

bestämmelsen behöver utmätningsman- 

den 

dock inte underrättas om att talan har 

nen 

väckts. 


skadeståndsansvar ska också gälla 

Statens 

där ett ogrundat frysningsbeslut har fat- 

fall 

utifrån en begäran från en främmande 

tats 

i enlighet med 3 § 1 mom. 3 punkten i 

stat 

föreslagna lagen. Finska staten kan i det 

den 

kräva skadestånd av den stat som fram- 

fallet 

begäran för det skadestånd som staten 

fört 

betalat ut med stöd av 16 §, till den del 

har 

inte har uppkommit på grund av fins- 

skadan 

myndigheters åtgärder. 

ka 

§. Begäran om omprövning. Paragrafen 

17 

om en möjlighet att söka ändring 

föreskriver 

ett beslut som Centralkriminalpolisen har 

i 

med stöd av den föreslagna lagen. Möj- 

fattat 

att söka ändring gäller beslut om 

ligheten 

av tillgångar som har fattats med 

frysning 

av 3 § 1 mom. i lagen och beslut om ny 

stöd 

av grunderna för frysning med stöd 

prövning 

11 § 2 mom. 

av 

av ett beslut som Centralkri- 

Omprövning 

har fattat med stöd av den föreminalpolisen 

lagen får enligt förslaget begäras i enslagna 

med bestämmelserna i förvaltningslalighet 

Bestämmelser om förfarandet för begägen. 

om omprövning finns i 7 a kap. i förvaltranningslagen. 

49 b § i förvaltningslagen kan det i 

Enligt 

bestämmas särskilt när det är möjligt att 

lag 

omprövning av ett myndighetsbeslut. 

begära 

sådana fall får beslutet inte överklagas ge- 

I 

besvär, utan endast det beslut som ges 

nom 

anledning av begäran om omprövning 


överklagas genom besvär. Besvär anförs 

får 

på det sätt som föreskrivs i förvaltnings- 

då 

(586/1996). Med beslut som får 

processlagen 

avses enligt 5 § i förvaltningspro- 

överklagas 

en åtgärd varigenom ett ärende har 

cesslagen 

eller lämnats utan prövning. 

avgjorts 

6 a § i förvaltningsprocesslagen före- 

I 

att ett beslut med anledning av en beskrivs 

om omprövning får överklagas genom 

gäran 

endast av den som har begärt om- 

besvär 

Om ett förvaltningsbeslut har ändprövning. 

eller upphävts vid omprövning, får omrats 

överklagas genom besvär 

prövningsbeslutet 

av den som har besvärsrätt i ärendet en- 

även 

6 § i förvaltningsprocesslagen eller enligt 

ligt 

annan lag. 

någon 

omprövning har begärts kan enligt 

När 

f § i förvaltningslagen den myndighet som 

49 

behandlar begäran förbjuda att beslutet verk-

eller bestämma att verkställigheten ska 

ställs 

avbrytas. 

det knappast torde fattas många 

Eftersom 

i synnerhet inte utifrån na- 

frysningsbeslut, 

misstankar om brott, bör enligt den 

tionella 

lagen ändring i beslut som fattas 

föreslagna 

anledning av en begäran om ompröv- 


av ett beslut alltid som första instans söning 

hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 

kas 

att behandlingen koncentreras kan 

Genom 

stödja uppkomsten av en enhetlig avgö- 

man 

och ackumulering av nödvändig 

randelinje 

specialexpertis i frysningsfrågor. 

§. Straffbestämmelse. Paragrafen inne- 

18 

en hänvisning till strafflagen om 

håller 

i brott mot förbuden. Avsikten 

straffbarheten 

att 46 kap. 1 § i strafflagen i samband med 

är 

kompletteras med ett nytt 2 mom., en- 

detta 

vilket även den som bryter mot ett förbud 

ligt 

6 i lagen om frysning av tillgångar i 

enligt 

att bekämpa terrorism avsett förbud mot 

syfte 

eller förändring av tillgångar eller 

överföring 

i 7 § i den lagen avsett förbud mot överlå- 

ett 

av tillgångar ska dömas för regleringstelse 

Utifrån detta nya moment kan vid brott 

brott. 

förbuden även 46 kap. 2 mom. i straffla- 

mot 

om grovt regleringsbrott eller 46 kap. 3 

gen 

om lindrigt regleringsbrott bli tillämp- 

mom. 

om förutsättningarna för tillämpning av 

liga, 

i övrigt uppfylls. 

dem 

det som anfördes i samband med 

Utifrån 

av finansiering av terro- 

kriminaliseringen 

(RP 43/2002 rd, s. 28/II och 28/I) kan 

rism 

bli straffbart att tillgängliggöra tillgångar 

det 

personer som begår terrorhandlingar för- 

för 

som regleringsbrott också som finansiutom 

av terrorism. Trots att det i den föreligering 

propositionen har ansetts motiverat att 

gande 

komplettera 46 kap. 1 § i strafflagen 

också 

regleringsbrott, kan vid brott mot förbu- 

om 

när rekvisiten för bägge brotten uppfylls 

den 

överensstämmelse med den tidigare nämnda 

i 

34 a kap. 5 § i strafflagen om 

propositionen 

av terrorism och 46 kap. 1, 2 el- 

finansiering 

3 § i strafflagen tillämpas. I sådana fall 

ler 

de här blir 46 kap. 3 § i strafflagen om 

som 

regleringsbrott mera sällan tillämp- 

lindrigt 

eftersom tillämpning av paragrafen förutlig, 

att handlingen bedömd som en helhet 

sätter 

är ringa. Även om förövaren inte döms för 


41 

av terrorism, blir ändå bestäm- 

finansiering 

om regleringsbrott tillämpliga. 

melserna 

§. Ikraftträdande. I paragrafen före- 

19 

om lagens ikraftträdande. Lagen föreskrivs 

träda i kraft så snart den har godkänts av 

slås 

riksdagen. 

1.2 Strafflagen 

kap. Brott som har samband med 

46 

och utförsel 

införsel 

§. Regleringsbrott. Det föreslås att ett 

1 

2 mom. fogas till paragrafen, enligt vil- 

nytt 

även den som bryter mot ett förbud enligt 

ket 

eller 7 § i lagen om frysning av tillgångar i 

6 

att bekämpa terrorism ska dömas för 

syfte 

I 18 § i den nya lagen finns 

regleringsbrott. 

hänvisning om kriminalisering av förfa- 

en 

i strid med förbuden i 46 kap. 1–3 § i 

randen 

och i motiveringen till paragrafen 

strafflagen 

tolkningsfrågor i anknytning till det 

relateras 

nya momentet. 

Lagen om förhindrande och utred- 

1.3 

av penningtvätt och av finansiening 

ring av terrorism 

§. Centralen för utredning av penning- 

35 

och dess uppgifter. Enligt 3 § 2 mom. i 

tvätt 

första lagförslaget ska en anhållningsbe- 

det 

polis eller åklagare göra en anmälan 

rättigad 

frysning av tillgångar till Centralkrimi- 

om 

central för utredning av penningnalpolisens 

som avses i 35 § i lagen om förhindrantvätt 

och utredning av penningtvätt och av fide 

av terrorism (503/2008). I 35 § i 

nansiering 

lagen föreskrivs om centralen för utred- 

den 

av penningtvätt och dess uppgifter. Efning 

mottagande av anmälningar om frystersom 

av tillgångar är en ny uppgift för centraning 

bör denna uppgift läggas till listan över 

len, 

uppgifter. 

centralens 

denna orsak föreslås följaktligen att det 

Av 

35 § 1 mom. i lagen om förhindrande och 


av penningtvätt och av finansiering 

utredning 

terrorism fogas en ny 7 punkt där det före- 

av 

om denna nya uppgift. Enligt den föreskrivs 

nya 7 punkten har centralen för utredslagna 

av penningtvätt till uppgift att ta emot 

ning 

de frysningsanmälningar som avses i 3 § i

42 

föreslagna lagen om frysning av till- 

den 

i syfte att bekämpa terrorism, att utregångar 

grunderna för frysningsbeslut som avses i 

da 

§ och att lägga fram förslag till frysnings- 

4 

beslut. 

det fogas en ny 7 punkt till 35 § 1 

Eftersom 

bör den föregående 6 punkten ändras 

mom. 

att det inte blir punkt utan kommatecken 

så 

mellan punkterna. 

§. Registret för förhindrande och utred- 

36 

av penningtvätt och av finansiering av 

ning 

I 36 § i lagen om förhindrande och 

terrorism. 

av penningtvätt och av finansiering 

utredning 

terrorism föreskrivs om ett register för 

av 

och utredning av penningtvätt 

förhindrande 

av finansiering av terrorism. Enligt 1 

och 

i paragrafen är registret för förhind- 

mom. 

och utredning av penningtvätt och av 

rande 

av terrorism ett permanent per- 

finansiering 

som används av centralen för utsonregister 

av penningtvätt och förs med hjälp 

redning 

automatisk databehandling, och centralen 

av 

utredning av penningtvätt är registeran- 

för 

Enligt 2 mom. i paragrafen får det 

svarig. 

införas uppgifter och handlingar i re- 

också 

som har behövts och fåtts för fullgögistret 

av uppdrag enligt 35 § eller som fåtts 

randet 

stöd av 37 §. 


2 mom. i paragrafen får i registret 

Enligt 

införas uppgifter som anknyter till 

också 

enligt lagförslaget 

frysningsanmälningarna 


om 

och till behandlingen av anmäl- 

terrorism 

ningarna. 

5 mom. i paragrafen har de registre- 

Enligt 

inte rätt till insyn i registret. Dataomrade 

får på begäran av den registrebudsmannen 

kontrollera att uppgifterna om den regirade 

är lagenliga. 

strerade 

17 § i lagförslaget om frysning av 

Enligt 

i syfte att bekämpa terrorism får 


av ett beslut som Centralkrimi- 

omprövning 

har fattat med stöd av den här lanalpolisen 

begäras i enlighet med bestämmelserna i 

gen 

För begäran om ompröv- 

förvaltningslagen. 

bör den som är föremål för frysningsåtning 

få uppgifter om frysningsanmälan och 

gärden 

grunderna för frysningsbeslutet. Av den 

om 

föreslås att 36 § i lagen om förhind- 

orsaken 

och utredning av penningtvätt och av 

rande 

av terrorism ändras så att en re- 

finansiering 


får insyn i de uppgifter om sig själv 

gistrerad 

avses i 35 § 1 mom. 7 punkten. 

som 

2 Ikraftträdande 

föreslås träda i kraft så snart som 

Lagarna 

möjligt. 

Förhållande till grundlagen samt 

3 

lagstiftningsordning 

av tillgångar genom förvaltnings- 

Frysning 

i enlighet med den föreslagna lagen 

beslut 

frysning av tillgångar är till sin natur en 

om 

som syftar till att förhindra att 

säkringsåtgärd 

används för terroristiska ända- 


Den föreslagna regleringens karaktär 

mål. 

att förfarandet rentav kan innebära ett 

medför 

ingripande i de grundläggande fri- 

ansenligt 

rättigheterna för den som är föremål för 

och 


frysningsåtgärderna. 

ingrepp i egendomsskyddet som 

innebär 

i 15 § i grundlagen. Frysning kan 

tryggas 

indirekt innebära ingrepp i avtalsfrihe- 

också 

och skyddet av avtalsförhållanden, som 

ten 

av egendomsskyddet. Exempelvis 

omfattas 

den föreslagna regleringen ur ban- 

innebär 

och placeringsfondernas perspektiv 

kernas 

en begränsning av deras makt att be- 

formellt 

om avtalsförhållanden. För den som är 

sluta 

för ett beslut kan frysning av till- 

föremål 

försvåra möjligheterna till utkomst 

gångar 

att trygga familjens försörjning. 

och 

är att förhindra terroristisk verksam- 

Målet 

och därigenom att skydda människoliv 

het 

egendom från förödelse. Strävan är alltså 

och 

genom den föreslagna regleringen trygga 

att 

till liv och trygghet enligt 7 § och 

rätten 

enligt 15 § i grundlagen. 

egendomsskyddet 

i de grundläggande fri- och 

Inskränkningarna 

som föreslås i propositionen 

rättigheterna 

anses nödvändiga för att förhindra 

måste 

som syftar till att finansiera ter- 

verksamhet 

Det föreligger alltså godtagbarorhandlingar. 

och vägande viktiga samhälleliga syften 

ra 

inskränkningen av de grundläggande fri- 

för 

rättigheterna. 

och 

föreslagna lagen ska vara tillämplig 

Den 

i ytterst allvarliga fall, när en fysisk 

endast 

juridisk person misstänks för verksam- 

eller 

som kriminaliserats i 34 a kap. i strafflahet 

gen. Med anledning av kravet på att in-

i de grundläggande fri- och rät- 

skränkningar 

ska vara exakta och skarpt avgräntigheterna 

definieras i den föreslagna lagen på det 

sade 

som grundlagsutskottet förutsätter 

sätt 

24/2002 rd och GrUU 15/2008 rd) 

(GrUU 

administrativ frysning av tillgångar in- 

vad 

och vilken del av tillgångarna som ska 

nebär 

utanför frysningen. Avsikten är att 

lämnas 

endast ska kunna omfatta 

frysningsåtgärder 

som är av betydelse med tanke på 


målsättningar. Vidare är det 

regleringens 

att basutkomsten ska tryggas för 

meningen 

berörda personen och personer som den- 

den 

försörjer samt tredje personers möjligheter 

ne 

få betalt för skyldigheter som har upp- 

att 

före frysningsbeslutet. 

kommit 

av en administrativ frysnings- 

Inrättandet 

förutsätter att det skapas tillräckmekanism 

starka rättsskyddsmedel. Artikel 6 i Euligt 

och 21 § i grundlagen förropakonventionen 

bl.a. att var och en har rätt att få ett 

utsätter 

som gäller ens rättigheter och skyldig- 

beslut 

behandlad av domstol eller något annat 

heter 

organ. 

rättstillämpande 

har utarbetats så att den som 

Lagförslaget 

föremål för en frysningsåtgärd har ett ef- 

är 

rättsskydd. 

fektivt 

förslaget ska ett frysningsbeslut utan 

Enligt 

delges den som är föremål för åt- 

dröjsmål 

På grund av ärendets natur ska det 

gärden. 


43 

träda i kraft omedelbart. Det ska vara 

dock 

att begära omprövning av beslutet i 

möjligt 

med bestämmelserna i förvaltnings- 

enlighet 

Beslut som ges med anledning av en 

lagen. 

om omprövning får överklagas ge- 

begäran 

besvär. nom 

frysningsbeslut gäller tills vidare. Där- 

Ett 

är det viktigt att den myndighet som har 

för 

beslutet på eget initiativ prövar om det 

fattat 

finns grunder för frysningen. En- 

fortfarande 

förslaget ska en ny prövning göras med 

ligt 

månaders mellanrum. Dessutom ska en 

sex 

prövning göras, om den som är föremål 

ny 

beslutet lägger fram eller myndigheterna 

för 

andra vägar får vetskap om omständighe- 

på 

enligt vilka det kan antas att den berörda 

ter, 

inte längre deltar i terroristisk verk- 

personen 

Ett frysningsbeslut bör upphävas 

samhet. 

dröjsmål, om det framgår att grunderna 

utan 

frysningen inte längre uppfylls eller om 

för 

finns en i lag förskriven grund för upp- 

det 

hävningen. 

ovan nämnda orsaker anses den före- 

Av 

lagen uppfylla lagens krav vid inslagna 

av grundläggande fri- och rättigskränkning 

På grund av sakens natur är det dock 

heter. 

att yttrande om propositionen be- 

motiverat 

av grundlagsutskottet. 

gärs 

stöd av vad som anförts ovan före- 

Med 

riksdagen följande lagförslag: 

läggs

44 

1. 


Lag 

om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 

1 § 

Syfte och tillämpningsområde 

denna lag föreskrivs om frysning av till- 

I 

i syfte att fullgöra medlemsstaternas 

gångar 

enligt resolution 1373 (2001) 

förpliktelser 

av Förenta nationernas (FN) säker- 

antagen 

den 28 september 2001. 

hetsråd 

lag gäller dock inte fysiska eller ju- 

Denna 

personers sådana tillgångar som omridiska 

av frysningsåtgärder enligt rådets författas 

(EG) nr 2580/2001 om särskilda reordning 

åtgärder mot vissa personer och enstriktiva 

i syfte att bekämpa terrorism. 

heter 

lag tillämpas inte på tillgångar me- 

Denna 

de är tagna i beslag, ställda under skingdan 

eller belagda med kvarstad med 

ringsförbud 

av tvångsmedelslagen (450/1987) eller 

stöd 

en internationell begäran om rätts- 

utifrån 

hjälp. 

2 § 

Definition 

frysning av tillgångar avses i denna 

Med 

åtgärder för förhindrande av varje flytt- 

lag 

överföring, förändring, användning elning, 

hantering av tillgångar på ett sätt som 

ler 

leda till en förändring av mängd, belä- 

skulle 

ägandeförhållanden, innehav, art elgenhet, 

användningssyfte eller för förhindrande 

ler 

någon annan förändring som skulle göra 

av 

det möjligt att utnyttja tillgångarna. 

3 § 

Lagförslag 


ska frysas i enlighet med denna 

Tillgångar 

om de tillhör 

lag, 

fysiska eller juridiska personer som av- 

1) 

i artikel 1 i Europeiska unionens råds 

ses 

ståndpunkt 2001/931/GUSP 

gemensamma 

inte omfattas av rådets förordning (EG) 

och 

2580/2001 om särskilda restriktiva åtgär- 

nr 

mot vissa personer och enheter i syfte att 

der 

terrorism, 

bekämpa 

fysiska eller juridiska personer som skä- 

2) 

kan misstänkas för, är föremål för 

ligen 

för eller har dömts för en gär- 

straffanspråk 

som är straffbar enligt 34 a kap. i 

ning 

(39/1889), 

strafflagen 

fysiska eller juridiska personer vars till- 

3) 

omfattas av en specificerad och grungångar 

begäran om frysning från behöriga myndad 

i en annan stat, om myndigheterna i 

digheter 

staten utifrån trovärdigt bevismaterial 

den 

inlett en förundersökning som hänför sig 

har 

denna fysiska eller juridiska person eller 


straffanspråk för en gärning som, hade 

ställt 

begåtts i Finland, uppenbarligen uppfyl- 

den 

rekvisitet för ett brott enligt 34 a kap i 

ler 

eller om en domstol i den staten 

strafflagen, 

dömt den berörda personen för en sådan 

har 

och gärning, 

juridiska personer som till minst 50 pro- 

4) 

ägs av en i punkterna 1–3 avsedd fysisk 

cent 

juridisk person ensam eller tillsammans 

eller 

andra sådana fysiska eller juridiska per- 


soner, 

juridiska personer där bestämmande in- 

5) 

som avses i 1 kap. 5 § i bokförings-flytande

(1336/1997) utövas av en i punkterna 

lagen 

avsedd fysisk eller juridisk person ensam 

1–3 

tillsammans med andra sådana fysiska 

eller 

juridiska personer, eller 

eller 

personbolag för vars förpliktelser en i 1– 

6) 

punkten avsedd fysisk eller juridisk person 

3 

till fullt belopp som för egen skuld. 

svarar 

anhållningsberättigad polis eller åklaga- 

En 

ska vid misstanke eller en dom som avses i 

re 

mom. 2 punkten göra en anmälan till den i 

1 

§ i lagen om förhindrande och utredning 

35 

penningtvätt och av finansiering av terro- 

av 

(503/2008) avsedda centralen för utredrism 

av penningtvätt som finns vid Centralning 

kriminalpolisen. 

4 § 

Beslut om frysning av tillgångar 

fattar beslut om 


av tillgångar. 

frysning 

ska publiceras i Officiella tidning- 

Beslutet 

och utan dröjsmål delges dem som är föen 

för åtgärden. 

remål 

anses ha kommit tredje parter till 

Beslutet 

senast den dag det offentliggörs i 

kännedom 

tidningen. 

Officiella 

5 § 

Innehållet i ett frysningsbeslut 

frysning omfattar alla tillgångar som 

En 

den som är föremål för beslutet. Frys- 


gäller dock inte tillgångar som behövs 

ningen 

att för 

täcka mat-, boende- och hälsovårdskost- 

1) 

eller andra motsvarande nödvändiga 

nader 

för den fysiska person som är fö- 

kostnader 

för beslutet eller personer som denne 

remål 

försörjer, 

betala skatter, avgifter av skattenatur, 

2) 

eller obligatoriska för- 

myndighetsavgifter 

eller kostnader för skötseln 

säkringsavgifter 

tillgångarna, 

av 

betala skadestånd eller uppfylla en för- 

3) 

där betalningsskyldigheten har upppliktelse 

före frysningsbeslutet, förutsatt att 

kommit 

tillgångar inte är frys- 

betalningsmottagarens 

ta. 


45 

ett frysningsbeslut får det bestämmas vil- 

I 

del av tillgångarna som inte ska frysas, 

ken 

det behövs för att täcka utgifterna som 

om 

i 1 mom., för att förhindra att tillgång- 

avses 

förstörs eller för att deras värde ska bearna 

eller av något annat vägande skäl. På 

varas 

grunder får beslutet också ändras eller 

dessa 

med villkor. 

förenas 

6 § 

Förbud mot överföring och förändring 

som är föremål för frysning får 

Tillgångar 

flyttas, överföras, förändras, användas 

inte 

hanteras på ett sätt som skulle leda till 

eller 

förändring av mängd, belägenhet, ägande- 

en 

innehav, art eller användningsförhållanden,syfte. 

7 § 

Förbud mot överlåtelse 

får överlåta tillgångar, varken direkt 

Ingen 

indirekt, till fysiska eller juridiska per- 

eller 

vars tillgångar med stöd av denna lag 

soner 

av frysning, om inte överlåtelsen 

omfattas 

medverkan av myndigheter, kreditinsti- 


eller finansinstitut har ordnats så att de 

tut 

som överlåts blir frysta. 


förbud som avses i 1 mom. gäller inte 

Det 

som är avsedda endast för privat 


eller konsumtion av den fysiska person 

bruk 

är föremål för frysningsbeslutet eller 

som 

familj. 

dennes 

8 § 

av frysningsanmälningar och 

Handläggning 

över frysningsbeslut 

förteckning 

om frysningsanmälningar 

Bestämmelser 

avses i 3 § 2 mom. och om handlägg- 

som 

av dem finns i lagen om förhindrande 

ningen 

utredning av penningtvätt och av finansi- 

och 

av terrorism. 

ering 

för offentlig för- 


teckning över frysningsbeslut.

46 

9 § 

tillkännagivande om frys- 

Internationellt 

ningsbeslut 

ska underrätta utri- 


om sina frysningsbeslut och 

kesministeriet 

beslutsgrunderna. 

om 

underrättar den behöriga 


eller kommittén vid Europeis- 

arbetsgruppen 

unionens råd eller Förenta nationernas säka 

om frysningsbeslut som har fattats 

kerhetsråd 

stöd av 3 § 1 mom. 2 och 4–6 punkten 


och om beslutsgrunderna. 

10 § 

om att grunden för en frysning 

Underrättelse 

upphört har 

anhållningsberättigad polis eller åklaga- 

En 

ska utan dröjsmål underrätta centralkrimire 

när det inte längre finns någon i 

nalpolisen 

§ 1 mom. 2 punkten avsedd grund för en 

3 

frysning. 

11 § 

prövning av grunderna för ett frysnings- 

Ny 

beslut 

ska med sex måna- 


mellanrum från beslutet räknat pröva om 

ders 

fortfarande finns grunder för frysning en- 

det 

3 § 1 mom. 

ligt 

ska Centralkriminalpolisen utan 

Dessutom 

ta en frysning till ny prövning, 

dröjsmål 

om den som är föremål för ett beslut 

1) 

fattats med stöd av 3 § 1 mom. 1 punk- 

som 

stryks från förteckningen i bilagan till 

ten 

unionens råds gemensamma 

Europeiska 

2001/931/GUSP, 

ståndpunkt 

om en förundersökning som hänför sig 

2) 

en brottsmisstanke som ligger till grund 


ett beslut som har fattats med stöd av 3 § 

för 

mom. 2 punkten läggs ned, åklagaren be- 

1 

att inte väcka åtal i ärendet eller åtalet 

slutar 

och det beslutet vinner laga kraft, 

förkastas 

när en fysisk person som är föremål för 

3) 

beslut som har fattats med stöd av 3 § 1 

ett 

2 punkten har avtjänat det straff som 

mom. 


har dömts till för det brott som beslutet 

den 

sig på, 

grundar 

om de behöriga myndigheterna i en an- 

4) 

stat, vars begäran ligger till grund för ett 

nan 

som har fattats med stöd av 3 § 1 

beslut 

3 punkten, begär upphävande av detta 

mom. 

beslut, 

om en juridisk person som är föremål för 

5) 

beslut som har fattats med stöd av 3 § 1 

ett 

4–6 punkten inte längre ägs eller där 

mom. 

längre utövas bestämmande inflytande 

inte 

avses i 3 § 1 mom. 1–3 punkten, 

som 

om tillgångar som är föremål för ett be- 

6) 

som har fattats med stöd av 3 § 1 mom. 

slut 

frysta genom förordning av Europeiska 

blir 

råd, 

unionens 

om den som är föremål för ett beslut av- 

7) 

eller blir upplöst, eller 

lider 

om den som är föremål för ett beslut 

8) 

har fattats med stöd av 3 § 1 mom. 2─6 

som 

för fram omständigheter, eller såda- 

punkten 

på annat sätt kommer till myndigheternas 

na 

enligt vilka det kan antas att den 

kännedom, 

är föremål för beslutet inte är delaktig i 

som 

verksamhet. 

terroristisk 

vars tillgångar har blivit frysta ska be- 

Den 

tillfälle att bli hörd i situationer som 

redas 

i 2 mom., om det inte är uppenbart att 

avses 

frysningsbeslutet blir upphävt. 

12 § 

Upphävande av frysningsbeslut 

frysningsbeslut ska utan dröjsmål upp- 

Ett 

när det inte längre finns i 3 § avsedda 

hävas 

för en frysning eller när det finns i 

grunder 

§ 2 mom. 6–8 punkten avsedda grunder 

11 

att upphäva beslutet. 

för 

upphävandebeslut ska delges på det sätt 

Ett 

som föreskrivs i 4 och 9 §. 

13 § 

av uppgifter till FN:s om- 

Överlämnande 

för sanktioner 

budsperson 

får oberoende av 


om sekretess överlämna såda- 

bestämmelser 

dokument och uppgifter till FN:s sankna 

som behövs för uppfyl-tionsombudsperson

av medlemsstaternas förpliktelser en- 

lande 

säkerhetsrådets resolution 1989 (2011). 

ligt 

Centralkriminalpolisen överlämnar 

När 

som den innehar och som den har 

uppgifter 

från en annan stat eller ett internationellt 

fått 

till sanktionsombudspersonen ska den 

organ 

överlåtarens villkor om sekretess, tyst- 

följa 

användningsbegränsningar, vidarenadsplikt, 

och återlämnande av överlåtet malämnandeterial. 

14 § 

Verkställighet av frysningsbeslut 

verkställer frysnings- 

Utmätningsmannen 

med iakttagande av bestämmelserna i 

beslut 

2, 5–10 och 12–15 § i 8 kap. i utsöknings- 

1, 

(705/2007). För de utgifter som verkbalken 

av ett frysningsbeslut och förvaställigheten 

och skötseln av de frysta tillgångarna 

ringen 

svarar den som är föremål för be- 

föranleder 

slutet. 

om frysning och beslut om upphä- 

Beslut 

av frysning verkställs omedelbart obevande 

av ändringssökande. 

roende 

och finansinstitut och försäkrings- 

Kredit- 

samt andra som innehar för verkstälbolag 

av ett frysningsbeslut behövliga 

ligheten 

om tillgångar som tillhör den som 

uppgifter 

föremål för beslutet ska oberoende av be- 

är 

om sekretess utan dröjsmål lämstämmelser 

utmätningsmannen dessa uppgifter. 

na 

15 § 

Skadeståndsskyldighet i vissa fall 

som har vägrat att överföra, förändra 

Den 

överlåta tillgångar, trots att skyldighet 

eller 

vägran inte funnits enligt 6 eller 7 §, är 


att ersätta den ekonomiska skada som 

skyldig 

på grund av vägran endast, om den- 

uppstått 

inte iakttagit sådan noggrannhet som med 

ne 


47 

av omständigheterna rimligtvis 

beaktande 

krävas. kan 

16 § 

Statens skadeståndsansvar 

tillgångar har frysts utan grund, ska 

Om 

ersätta den som är föremål för beslutet 

staten 

den skada som frysningen har orsakat och 

för 

utgifterna i ärendet. 

för 

om ersättning för skada och utgifter 

Talan 

väckas inom ett år från den dag då frys- 

ska 

upphävdes, annars går talerätningsbeslutet 

förlorad. Om besvären över frysningsbeten 

ännu inte har avgjorts vid den tidpunkslutet 

ska talan väckas inom ett år från den dag 

ten, 

ärendet har avgjorts slutgiltigt. 

17 § 

Begäran om omprövning 

av ett beslut som Centralkri- 

Omprövning 

har fattat med stöd av denna lag 

minalpolisen 

begäras av Centralkriminalpolisen. Be- 

får 

om begäran om omprövning 

stämmelser 

i förvaltningslagen (434/2003). 

finns 

i beslut med anledning av en be- 

Ändring 

om omprövning får sökas genom begäran 

hos Helsingfors förvaltningsdomstol 

svär 

iakttagande av bestämmelserna i för- 


(586/1996). 

valtningsprocesslagen 

18 § 

Straffbestämmelse 

för brott mot ett förbud som avses i 

Straffet 

och 7 § bestäms enligt 46 kap. 1–3 § i 

6 

strafflagen. 

19 § 

Ikraftträdande 

lag träder i kraft den 20 . 

Denna 

—————

48 

2. 


Lag 

om ändring av 46 kap. 1 § i strafflagen 

enlighet med riksdagens beslut 

I 

till 46 kap. 1 § i strafflagen (39/1889), sådan paragrafen lyder i lagarna 769/1990, 

fogas 

1522/1994, 563/1996, 706/1997 och 365/2002, ett nytt 2 mom. som följer: 

46 kap. 

som har samband med införsel och 

Brott 

utförsel 

1 § 

Regleringsbrott 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

regleringsbrott ska även den dömas 

För 

bryter mot ett i 6 § i lagen om frysning 

som 

————— 

tillgångar i syfte att bekämpa terrorism 

av 

/ ) avsett förbud mot överföring 

( 

förändring av tillgångar eller ett i 7 § i 

eller 

lagen avsett förbud mot överlåtelse av 

den 


————— 

Denna lag träder i kraft den 20 .

3. 


Lag 


om 

finansiering av terrorism 

av 


I 

i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terro- 

ändras 

(503/2008) 35 § 1 mom. 6 punkten och 36 § 5 mom., samt 

rism 

till 35 § 1 mom. en ny 7 punkt som följer: 

fogas 

35 § 

för utredning av penningtvätt och 

Centralen 

uppgifter 

dess 

centralkriminalpolisen finns det en 

Vid 

för utredning av penningtvätt som har 

central 

uppgift att 


— — — — — — — — — — — — — 

— 

föra statistik över antalet anmälningar 

6) 

gjorts med stöd av 23 och 24 § och anta- 

som 

förordnanden att avbryta affärstransaktiolet 

som meddelats med stöd av 26 §, 

ner 

ta emot anmälningar som avses i 3 § i 

7) 

om frysning av tillgångar i syfte att be- 

lagen 

terrorism ( / ), utreda grunderna för 

kämpa 

som avses i 4 § i den lagen 


lägga fram förslag till frysningsbeslut. 

och 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

Helsingfors den 14 juni 2012. 

————— 

Statsminister 

JYRKI KATAINEN 

36 § 

49 

för förhindrande och utredning av 

Registret 

och av finansiering av terrorism 

penningtvätt 

— — — — — — — — — — — — — — 

registrerade har inte rätt till annan insyn 

De 

registret än till de uppgifter som avses i 

i 

§ 1 mom. 7 punkten. Dataombudsmannen 

35 

på begäran av den registrerade kontrollera 

får 

uppgifterna om den registrerade är lagen- 

att 

liga. 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

——— 

Denna lag träder i kraft den 20 . 

Utrikesminister Erkki Tuomioja

50 


Lag 

BILAGA 

Parallelltexter 


om 

finansiering av terrorism 

av 


I 

i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terro- 

ändras 

(503/2008) 35 § 1 mom. 6 punkten och 36 § 5 mom., samt 

rism 

till 35 § 1 mom. en ny 7 punkt som följer 

fogas 

Gällande lydelse Föreslagen lydelse 

35 § 


Centralen 

uppgifter 

dess 

centralkriminalpolisen finns det en cen- 

Vid 

för utredning av penningtvätt som har till 

tral 

att uppgift 

— — — — — — — — — — — — — 

— 


6) 


som 


som meddelats med stöd av 26 §. 

ner 

— — — — — — — — — — — — — — 

36 § 


Registret 


penningtvätt 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

registrerade har inte rätt till insyn i re- 

De 

Dataombudsmannen får på begäran av 

gistret. 

registrerade kontrollera att uppgifterna 

den 

den registrerade är lagenliga. 

om 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

35 § 


Centralen 

uppgifter 

dess 

centralkriminalpolisen finns det en 

Vid 

för utredning av penningtvätt som har 

central 

uppgift att 


— — — — — — — — — — — — — 

— 


6) 


som 


som meddelats med stöd av 26 §, 

ner 

ta emot anmälningar som avses i 3 § i 

7) 

om frysning av tillgångar i syfte att be- 

lagen 

terrorism ( / ), utreda grunderna för 

kämpa 

som avses i 4 § i den lagen 


lägga fram förslag till frysningsbeslut. 

och 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

36 § 


Registret 


penningtvätt 

— — — — — — — — — — — — — 

— 

registrerade har inte rätt till annan insyn 

De 

registret än till de uppgifter som avses i 

i 

§ 1 mom. 7 punkten. Dataombudsmannen 

35 

på begäran av den registrerade kontrollera 

får 

uppgifterna om den registrerade är lagen- 

att 

liga. 

— — — — — — — — — — — — — 

—

RP 61/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med ... - Finlex

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?