Läs tidningen(pdf) - Skogs

Recommendations

Info

Krympt pensionspeng Det gick dåligt för AP-fonderna förra året, visar regeringens redogörelse till riksdagen Efter att ha fått nya placeringsregler satte fonderna allt större del av kapitalet i aktier, samtidigt som kurserna sjönk. Vid årets slut hade fonderna 565,2 miljarder kronor, Feta-ost är grekisk EU-kommissionen föreslår att namnet Feta ska namnskyddas för enbart ost som tillverkas i vissa delar av Grekland och då traditionella grekiska tillverkningsmetoder 325 miljoner till kampen mot knarket Regeringens narkotikasamordnare Björn Fries får 325 miljoner att sätta sprätt på. Knappt en tredjedel av summan går till knarkbekämpningen inom kriminalvården medan resten ska finansiera olika förebyggande åtgärder. I dag har 8 procent av landets niondeklassare någon gång provat narkotika. Det motsvarar ungefär 9 000 personer. - Det finns oroande tendenser till ökad acceptans för narkotika inom vissa ungdomskulturer, menar Björn Fries. 40 miljoner kronor går till en speciell storstadssatsning i Stockholm, Göteborg Sjukfrånvaro ska redovisas Regeringen har överlämnat ett lag förslag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro på remiss till Lagrådet. Tanken är att ökad medvetenhet om sjukfrånvaron ska få arbetsgivarna att göra något åt den. Förslaget innebär att alla företag måste ha med statistik om de anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen. Statistiken ska vara uppdelad på kön och åldersgrupper. Det ska också framgå hur stor del av sjukfrånvaron som är långtidssjukskrivningar – sjukfall som har varat i 60 dagar eller mer. nästan 170 miljarder mindre än vid årets början. Men då hade AP-fonderna också fört över 155 miljarder kronor till statskassan, efter beslut i riksdagen. har tillämpats. Därmed har Grekland efter många års kamp för att stoppa konkurrenssen av Fetaost från Danmark lyckats få gehör. och Malmö för att ändra attityder och minska både efterfrågan och tillgång på narkotika. Dessutom kommer 33 miljoner kronor att satsas mot så kallat rekreationsmissbruk och dess sociala och medicinska konsekvenser. Utöver det kommer 33 miljoner kronor att avsättas för folkbildning mot narkotika. Antalet tunga narkotikamissbrukare beräknas vara omkring 26 000 – lika många som hela Ystads kommun. Därför avsätts pengar också för en förbättrad missbrukarvård. Skyldigheten att redovisa sjukfrånvaron ska gälla företag med mer än tio anställda. Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli nästa år. Regeringen ska senare lämna förslag om sjukredovisning också för stat, kommuner och landsting. Förslag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro har tidigare i år förts fram i en promemoria från Regeringskansliet. Artiklarna är hämtade från Riksdag&Departement
Pressen i arbetslivet ökade under 90-talet och den resulterade i stadigt ökande ohälsa i form av fysisk trötthet, sömnproblem och olust inför jobbet. Fler kvinnor än män drabbades av den tilltagande stressen. Den här dystra bilden framträder i en jämförande studie av SCB:s arbetsmiljöundersökningar under åren 1991-2001 som TCO nyligen låtit göra. Oavsett vilket av sju ohälsotecken som utredarna skärskådar är resultatet detsamma: det blev markant sämre under ett decennium som kännetecknades av nedskärningar, ökad arbetsbörda samt ett ökat antal tillfälliga och osäkra anställningar. Facket tillmäter just nämnda trender i arbetslivet en avgörande betydelse som förklaringar till den stigande ohälsan. Ett hoppfullt tecken är att merparten av de brant stigande stresstalen planat ut eller rentav har minskat något på de allra senaste åren. Det visar en jämförelse mellan mätningarna från 1999 och 2001. Om det är tillfälliga hack i kurvorna på en redan hög nivå eller varaktiga trendbrott återstår dock att se. – Vi kan se att den accelererade ökningstakten är bruten, och vi får hoppas att vi också ser en början på förbättrad hälsa i arbetslivet, men det kan vi inte vara säkra på än, säger Ulrika Hagström, utredare på TCO. Ett ohälsofenomen som ännu inte visar tecken på att minska, inte ens mellan 1999 och 2001, är sömnsvårigheter. Drygt var femte löntagare upplever att de hålls vakna av tankar på jobbet. Så sent som 1991 hade enbart var nionde arbetstagare den typen av sömnproblem. Olusten inför att gå på jobbet har ökat i nästan lika stor omfattning under det senaste decenniet, från 13 till 18 procent. Andelen löntagare som anser att ”de har alldeles för mycket att göra under arbetstiden” uppgår numer till drygt hälften efter en konstant ökning under 90-talet. Påfallande tydligt är att kvinnor upplever mer arbetsrelaterad stress än män gör, vilket delvis kan bero på förhållanden inom de kvinnodominerade yrkena. Särskilt utsatta för stress är exempelvis lärare, sjuksköterskor och kassapersonal TCO betonar i rapporten att kvinnor dessutom tar ett större ansvar för det oavlönade hushållsarbet et. I linje med det upprepar man därför tidigare ställda krav på extra pappamånad och höjda tak i föräldraförsäkringen. Den största skillnaden könen emellan gäller fenomenet ”hög anspänning”, vilket definieras som en kombination av stor arbetsbelastning och lite inflytande över arbetet. I modern stressforskning betonas just denna blandning som grogrund för den mest stressframkallande miljön. Värt att notera är ökningen av ”hög anspänning” har avstannat, dock ej minskat de senaste åren. Artikeln är hämtad från TCO-Tidningen Lennart Frykskog
Page 2 and 3: SLF - NYTT utges av SLF, Skogs- och
Page 4 and 5: Ordförandekonferens Den 12 - 13 no
Page 6 and 7: Ett rikt odlingslandskap - ett av v
Page 10 and 11: Vad hände på kursen med nya medle

Läs tidningen(pdf) - Skogs

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?