;\''A\'- y - Vaasa

88
Konungen eller hans ministrar, som icke fast
merfrånen lucka,hvilkenbefannsiejelfva stateförfattnings-urkunden.
Då deruti intet fastställeg
öfver sättet att förrätta valen till de
deputerades kammare, så kunde Ludvig
XVIII falla pä den tanken, att sammansätta
denna kammare af idel sådana personer,
om hvilka man kunde taga förafgjordt,att de
voro hans och hans familjs vänner. Detta
lyckades öfver all förmodan derigenom, att
blott män af gamla adliga familjer valdes
tili ledamöteride deputerades kammare.
Imellertid visade det sig snart, att dessa
deputerade bedömde Frankrikas och sin
Konungs fördelar endast efter sina egna.
Beherrskade af den förutsättning, att den
gamla dynastiens åteikomst innefattade alla
gamla rättigheters återupplifvande,hyste de
icke blott den förhoppning,att kunna hämma
all vidare hväifninj», utan åsyftade till
och med, att föranleda en ny motsatt, hvars
yttersta resultat feudalsystemets återkomst
skulle blifva. Man, så snart detta icke längre
kunde misskännas, infann sig hos nationen
en jäsning, som på flera puncter utbrötide
gröfgta utsväfningar. De deputerades
kammare förlitade sig på de
i50,000 man starka fremmande troppar,
som qvarsladnst iFrankrike, och på deras
beredvillighet, att till nationens nachdel bevillja
hvarje ministerens fordran, samt på
enetämmigheten i deras grundsatser, om
t;
|