;\''A\'- y - Vaasa

83
mot sina Americanska, t uppror stadda, colonier.Europas
hela läge 6tällda det så alldeles
åt sigsjeif lemnadt. Frankrike,om det än
hyste den bästa villja, blef tillbakahållet
derigenom, att dess östragränsor betäcktes
af qvarblifna de förbundnamagternashärar,
som årligen betungade staten med 150,000,
000 francs. England hade stridt för Spaniens
sjefständighetiEuropa; men att bidraga
till det fortfarande tvång, hvarunder
colonierna varit hållna, ansåg denna
magt för sig skadligt, dels ianseende till
stridsplatsens stora afstånd,delsianledning
af den erfarenhet, som det gjort sedan freden
med Nordamericanska fristaterna,nämligen
om det fördérfiiga af colonial-besittningar.
De öfriga Europeiska magterna
kunde icke hysa minsta afsigt att villja bistå
Spanien,emedan de voro allt för mycket
upptagne af sina egna angelägenheter.
Om den afund, Konungen af Brasilien föranledde,
då han vid slutet af är 1816 beinägtigade
sig Piataflodens venstra strand,
har redan blifvit nämndt. Americanska fristaterna
nöjde sig med att draga fördel
ef Spanska coloniernas strid med moderlandet.
Intet låg dem så mycket om hjertat,
som att utvidga sitt gebiet genom erhållandet
af Östra och vestra Florida; ett land,
hvilket icke utan skäl ansågs som hörande
till deras continent. För att så mycket säkrare
komma ibesittning dera r, bemägtiga